Nordisk Råds årsberetning

Transkript

1 1 Nordisk Råds 58. sesjon i København Dokument 1 Nordisk Råds årsberetning 1. Nordisk Råds fællesmøder i 2005 København den januar afholdtes Præsidie- og udvalgsmøder. Fællesmøde med nationale udvalg: Seminar om Biopolitik Pärnu, Estland april afholdtes det 5. fællesmøde mellem Baltisk Forsamling og Nordisk Råd læs mere under punkt 6. Bodø, Norge juni afholdtes Præsidie- og udvalgsmøder. Den anden parlamentariske Barents-konference blev afholdt den juni 2005 i Bodø Karlstad, Sverige september afholdtes Præsidie- og udvalgsmøder Den svenska och norska delegationen hade gemensamt arrangerat ett symposium om Statsmannaskap samt en officiell markering av unionsupplösningen. Reykjavik den oktober afholdtes Nordisk Råds 57. session. I tilslutning til sessionen afholdtes Præsidie- og udvalgsmøder. Se punkt Præsidiet Nordiska rådets presidium har år 2005 hållit sju möten. Rannveig Guðmundsdóttir, Island,var president och Jónína Bjartmarz, Island, vicepresident. Utöver de ordinarie mötena arrangerade presidiet ett seminarium om jämställdhet den 8 mars på den internationella kvinnodagen. Under året avslutades också dialogen med de nordiska parlamentens talmän och man enades om hur Nordiska rådet skall utvecklas i framtiden. Presidiet har också under året hållit ett gemensamt möte med Baltiska församlingens presidium i Pärnu i Estland. I samband med Nordiska rådets möten i september deltog presidiet och Nordiska rådet i 100 årsmarkeringen av unionsupplösningen mellan Norge och Sverige. Utöver de frågor som presidiet i egenskap av ledningsorgan skall behandla blev också följande frågor som tillhör presidiets kompetensområde behandlade: A 1378/presidiet A 1377/presidiet A 1367/præsidiet A 1365/presidiet A 1364/presidiet A 1358/presidiet Medlemsforslag om etablering af komité til behandling af Færøernes enstemmige ansøgning om selvstændigt medlemsskab af Nordisk Råd, Nordisk Ministerråd samt af alle nordiske konventioner og aftaler (stillet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd) Presidieförslag om vicepresident i Nordiska rådet (framlagt av Presidiet i Nordiska rådet) Præsidieforslag om informationsaftaler mellem de nordiske lande i forbindelse med bekæmpelse af grænsehindringer (fremlagt af Præsidiet i Nordisk Råd) Medlemsförslag om nordisk beredskap vid naturkatastrofer i utlandet (väckt av Mittengruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om ökat nordiskt samarbete om samhällssäkerhet (väckt av Mittengruppen i Nordiska rådet) Medlemsforslag om en nordisk innovasjonspris (fremlagt af Den Konservative Gruppe i Nordisk Råd)

2 2 Dokument 1 A 1356/presidiet A 1350/presidiet A 1340/presidiet Medlemsforslag om felles nordisk bistandspolitikk (framlagt av Den konservative gruppen i Nordisk Råd) Medlemsforslag om nordisk fredspolitisk enhed (stillet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd) Medlemsförslag om Nordiska rådets priser (väckt av mittengruppen i Nordiska rådet) B 242/presidiet Ministerrådsforslag om Nordisk Ministerråds budget for 2006 B 239/presidiet B 236/presidiet B 234/presidiet Ministerrådsförslag om Rysslandsprogram Ministerrådsforslag om Nordisk Ministerråds Arktiske Samarbejdsprogram Ministerrådsforslag om ny struktur for Nordisk Ministerråd 2.1 Præsidiets arbejdsgruppe til behandling af Nordisk Ministerråds budget Presidets budgetgrupp har år 2005 bestått av följande medlemmar, som nominerats av partigrupperna: - Socialdemokratiska gruppen, stortingsrepresentant Berit Brørby, ordförande - Mittengruppen, folketingsmedlem Kristian Pihl Lorenzen, Danmark samt riksdagsledamot Simo Rundgren, Finland - Konservativa gruppen, riksdagsledamot Kent Olsson - Vänstersocialistiska gröna gruppen, stortingsrepresentant Inge Ryan Budgetgruppen har 2005 hållit följande möten: - den 26 januari i Köpenhamn: möte med den ställföreträdande samarbetsministern om förslaget till budgetdirektiv för den 17 februari i Köpenhamn: internt möte i budgetgruppen - den 28 april i Pärnu, Estland: internt möte i budgetgruppen - den 9 juni i Köpenhamn: möte på sekretariatsnivå mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet angående generalsekreterarens förslag till budget - den 29 juni i Bodö: budgetgruppens möte med Nordiska ministrrådets generalsekreterare angående generalsekreterarens förslag till budget - den 22 september i Karlstad: internt möte i budgetgruppen - den 7 oktober i Oslo: internt möte i budgetgruppen - den 13 oktober i Köpenhamn: samrådsmöte med samarbetsminister Connie Hedegaard - Den 24 oktober i Reykjavik: budgetgruppen enades om ett utkast till betänkande om Nordiska ministerrådets budget Budgetgruppen överlämnade ett förslag till betänkande angående ministerrådsförslag om ministerrådets budget 2006, till Nordiska rådets presidium. Vid Nordiska rådets session antog plenarförsamlingen betänkandet som rekommendation 30/ Gränshinder Under året har tidigare statsminister Poul Schlüter fortsatt som det danska ordförandeskapets speciella representant för att avskaffa gränshinder i Norden. Det konkreta politiska arbetet i Nordiska rådet har primärt skett i utskotten. Dessutom har Nordiska rådets rapportör Ole Stavad också under året följt frågeställningarna noggrant. Nordiska rådet har under året antagit en rekommendation om informationsavtal (Rek. 6/2005) mellan de nordiska länderna i syfte att undvika att nya gränshinder uppstår. Nordiska rådet menar att det är avgörande för arbetet med att avskaffa gränshinder i Norden att man inte skapar nya gränshinder i samband med att länderna antar ny lagstiftning. Denna fråga blev också debatterad vid Nordiska rådets session. Vidare har presidiet antagit en handlingsplan för arbetet med att avskaffa gränshinder som rådet under året har följt. En av de frågor som med hänsyn till handlingsplanen fått en tillfredsställande lösning är frågan om transport av hund och katt genom Sverige.

3 Dokument 1 3 Poul Schlüter avslutar sitt arbete vid utgången av år Nordiska rådet har önskat att det också i framtiden skall finnas en speciell representant som arbetar specifikt med gränshindersproblematiken i Norden. 3. Udvalgenes og komiteernes arbejde i Kultur- og Uddannelsesudvalget Kultur- og utdanningsutvalget behandler saker om: - allmenn kultur og kunst i Norden og internasjonalt - et mangekulturelt og multietnisk Norden - film og medier - språk - idrett - frivillig sektor - barne- og ungdomskultur - grunn- og videregående skole - det nordiske utdannelsesmarked - folkeopplysning og voksenopplæring - livslang læring, forskning - forskerutdannelse og -utveksling I 2005 hadde utvalget 15 medlemmer. Leder var Lars Wegendal, Den Sosialdemokratiske Gruppe (s), Sverige. Nestleder fram til Folketingesvalget i januar 2005 var Ester Larsen, Midtengruppen (V), Danmark. Etter valget overtok Bente Dahl, Midtengruppen (RV), Danmark dette vervet. Kultur- og utdanningsutvalget møttes fem ganger til ordinære utvalgsmøter i løpet av 2005: i januar i København, i april i Pärnu, Estland, i september i Karlstad, samt i forbindelse med Nordisk Råds sesjon i oktober hvor utvalget også hadde et samrådsmøte med de nordiske kulturministrene om reformen av det nordiske kultursamarbeidet. Utvalget hadde ikke sommermøte i Prioriterte emner for utvalget i 2005: - Reform av det nordiske kultursamarbeidet - Nordisk språkforståelse - Nordiske spillemonopoler - Biopolitikk Utvalget arrangerte eller deltok på følgende seminarer og høringer i 2005: - I forbindelse med Nordisk Råds møter i København i januar ble det holdt et fellesseminar med tittelen Mot en nordisk biopolitikk. Ansvarlig for seminaret var en arbeidsgruppe bestående av medlemmer fra Kultur- og utdanning-, Medborger- og Forbruger-, Næringsog Miljø- og naturressursutvalget. I tillegg til Nordisk Råds medlemmer deltok også representanter for relevante utvalg i de nasjonale parlamentene, samt representanter for næringsliv, forskning og interesseorganisasjoner. Det ble også publisert en rapport fra seminaret Mot en nordisk biopolitikk? (ANP 2005:743). - På samme møte deltok utvalget på et seminar om rapporten The NGO Legislation in the Countries in the Baltic Sea Region. - I forbindelse med utvalgets møte i Pärnu i april ble det holdt et fellesmøte med utvalgets søsterutvalg i Baltisk forsamling om utviklingen av et baltisk-nordisk område for forskning og utdanning, og om Bologna-prosessens betydning for de nordiske og baltiske utdanningssystemer. - I juni deltok utvalget på Miljø- og naturressursutvalgets miniseminar om klimaendringene i Arktis. - I forkant av Nordisk Råds møter i september arrangerte utvalget en studietur til skoler i Karlstad-området og avholdt et seminar om kvalitets- og demokratispørsmål i skolen. Deltakere var representanter for utvalget, fra Baltisk forsamling, samt fra Riksdagens kulturutskott.

4 4 Dokument 1 - På utvalgets møte i september var det også en høring om konsekvenser av strukturreformen av det nordiske kultursamarbeidet. Utvalget møtte da blant annet representanter for komiteer/institusjoner som foreslås nedlagt, samt representanter for Nordisk Ministerråd. Utvalget bestemte å nedsette en arbeidsgruppe for å følge implementeringen av den nye strukturen for det nordiske kultursamarbeidet som vil pågå gjennom hele En ny struktur skal være operativ fra 1. januar I november deltok representanter for utvalget på et høringsseminar om Deklaration om nordisk språkpolitik. Kultur- og utdanningsutvalget la fram følgende nye forslag på sesjonen i 2005: A 1352/kultur A 1355/kultur A 1361/kultur A 1370/kultur Medlemsförslag om nordisk-baltiskt nätverksarbete för frivilligorganisationer Medlemsforslag om komparativ studie av de nordiske lærerutdanningene Medlemsförslag om de nordiska spel- och lotterimarknaderna Medlemsförslag om arktisk forskning Utvalget behandlet også Ministerrådsforslag om strukturreform for det nordiske kultursamarbeidet (B 241/kultur), og en rekke gamle rekommandasjoner ble helt eller delvis avskrevet. 3.2 Velfærdsudvalget Nordiska rådets välfärdsutskott förbereder och ansvarar för ärendebehandlingen på följande arbetsområden: - Välfärds- och trygghetsordningar - Social- och hälsovård - Handikapp - Byggnation och bostad - Familj - Barn och ungdom - Narkotika, alkohol och andra missbruksformer Välfärdsutskottet hade år 2005 femton medlemmar med riksdagsledamot Tarja Cronberg (gröna) från Finland som ordförande. Arja Alho (sd) och Berndt Sköldestig (s) har verkat som viceordföranden för utskottet. År 2005 har utskottet haft fem möten: januari i Köpenhamn, april i Pärnu, Estland, juni i Bodö, september i Karlstad samt i samband med Nordiska rådets session i Reykjavik i oktober. Sommarmötet hölls i augusti i Joensuu (Norra Karelen, Finland) och temat var psykiatrivård i Finland. Vid sina möten har Välfärdsutskottet arrangerat/deltagit i följande seminarier/hearingar: - Seminarium om Biopolitik, arrangerat av Kultur- och utbildningsutskottet, (januari) - Seminarium kring rapporten The NGO Legislation in the Countries in the Baltic Sea Region (januari) - Hearing om psykiatrivården i Danmark (april) - Seminarium tillsammans med Baltiska församlingens socialkommitté om alkoholpolitik i Norden och Baltikum och dess förhållande till EU (april) - Hearing om psykiatrivården i Norge (juni) - Seminarium om Nordiska skatteportalen/virtuellt skattekontor tillsammans med Näringsingutskottet (juni) - Hearing om psykiatrivården i Finland (augusti) - Seminarium om fetma och ohälsa, med anledning av NMR:s arbete med en nordisk handlingsplan för bättre hälsa och livskvalitet genom mat och fysisk aktivitet, tillsammans med Medborgar- och konsumentutskottet (september) - Hearing med nationella psykiatrisamordnaren i Sverige om situationen inom psykvården i Sverige (september) - Seminarium om föräldraledighet i Norden tillsammans med Medborgar- och konsumentutskottet (oktober)

5 Dokument 1 5 Rekommendationer Följande rekommendationer avskrevs av Nordiska rådet plenarförsamling på förslag av Välfärdsutskottet: - 46/2001/välfärd om Reumatikere og langvarige syge - 24/2002/välfärd om Telemedicin mellan de nordiska länderna - 25/2002/välfärd om Hälsovårdssystem i Norden - 14/2003/välfärd om Insatser mot narkotika och alkohol Med utgångspunkt i meddelanden från Nordiska ministerrådet beslöt plenarförsamlingen på förslag av Välfärdsutskottet att avvakta nytt svar för följande rekommendationer: - 5/2003/välfärd om Pensioner och förtidspensionering - 13/2003/välfärd om Förebyggande av diabetes 3.3 Medborger- og Forbrugerudvalget Medborger- og Forbrugerudvalget bestod af 15 medlemmer. Arne Lyngstad (KrF), Norge var formand indtil han sluttede som Stortingsmedlem Pehr Löv (sv), Finland blev valgt ny formand på Nordisk Råds session Per Kaalund (S), Danmark var næstformand. Udvalget afholdte fem møder og gennemførte studietur til Strasbourg De overordnede temaer som dominerede udvalgets arbejde i 2005 var: - Menneskehandel - Ligestilling, herunder mænd og ligestilling - Urbefolkning Udvalget arbejdede endvidere med følgende temaer: - Korruption - Bekæmpelsen af terrorisme og bevarelsen af personlig integritet - Mainstreaming af ligestillingsprincippet i de nordiske statsbudgetter - Bioetik - REACH (EU s kemikaliedirektiv) - Fødevarer og sund livsstil - Frivillige organisationer i Østersølandene - Arktiske forhold - Vand som fælles ressource Gæster og oplæg i forbindelse med udvalgets møder København den januar Medborger- og Forbrugerudvalget, Miljø- og Naturresurseudvalget samt Næringsudvalgets afholdt fællesmøde om Reach (kemikaliedirektivet). Pärnu, Estland april Medborger- og Forbrugerudvalget havde oplæg ved Pär Ström om Storebror ett nödvändigt ont? samt fællesmøde med Baltisk Forsamlings Legal Affairs and Security Committee om Fight against corruption in the Baltic and Nordic countries. Bodø, Norge juni Medborger- og Forbrugerudvalget havde oplæg ved Rune Fjellheim, Arktisk Råd om Arctic Climate Impact Assessment Report/Arctic Human Development Report samt oplæg ved Hill-Marta Solberg, Chairman for Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region (SCPAR) vedr. politisk opfølgning af ACIA og AHDR. Karlstad, Sverige september Medborger- og Forbrugerudvalget havde i samarbejde med Velfærdsuvalget et seminar om "Matvaror och fetma politikernas ansvar? Reykjavik den oktober Medborger- og Forbrugerudvalget havde fællesseminar med Velfærdsudvalget med oplæg af: - Tommy Ferrarini, fil. dr. i sociologi, Institut for social forskning, Stockholms Universitet fortale om Familjepolitiken och dess utfall. - Árni Magnússon, Socialminister, Island fortalte om erfaringerne omkring den nye fædreorlovsordning i Island og

6 6 Dokument 1 - Ólafur Stephensen, viceredaktør for Morgunblaði fortalte om sine personlige erfaringer omkring fædreorlovsordning gennem 15 år - Endvidere havde Medborger- og Forbrugerudvalget møde med den danske minister for familie- og forbrugeranliggender, Lars Barfoed Rapportør Udvalgets rapportør vedrørende urfolksspørsmål, Bendiks H. Arnesen (A), Norge besøgte Murmansk og Lovozero hvor han havde møder med regionale myndigheder, samiske organisationer og institutioner. På baggrund af rapporten fra denne studierejse fremlagde rapportøren et forslag som blev vedtaget i udvalget og senere behandlet på Nordisk Råds session. Sommermøde Udvalget foretog et besøg til Europarådet i forbindelse med sit sommermøde idet udvalget beskæftiger sig med flere områder som er Europarådets kærneområder. Europarådet har i forlængelse af dette besøg inviteret Nordisk Råd til at komme med oplæg på nogle af sine møder. Rekommandationer og udtalelser To medlemsforslag og et udvalgsforslag var behandlet på Nordisk Råds session: A 1374/medborger A 1371/medborger A 1366/medborger Utvalgsforslag om helse og næringsutvikling blant urfolk i Barents-regionen (fremlagt av Medborger- og forbrukerutvalget i Nordisk Råd) Medlemsforslag om felles nordisk koordinering av tiltak rettet mot bekjempelse av menneskehandel med særlig fokus på trafficking for seksuelle formål (framlagt av Den venstresosialistiske grønne gruppen i Nordisk Råd) Medlemsforslag om vand som en fri og fælles ressource (fremmet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd) Nedenstående to udvalgsforslag (REACH i samarbejde med 2 andre udvalg) blev sendt til fremstilling i Præsidiet: 9/2005/medborger/ miljø/næring 13/2005/medborger Udvalgsforslag om fremme af EU s kemikalielovgivning, REACH Udvalgsforslag om en konference i Skt. Petersborg om korruption Udvalget vedtog endvidere en udtalelse rettet mod Nordisk Ministerråd vedrørende strukturforandringer i Nordisk Ministerråd. Desuden behandledes diverse ministerrådsforslag. Internationalt samarbejde Udvalgets formand foretog en studietur til Europarådet og Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Udvalget og Baltisk Forsamlings Justitsudvalg afholdte et fællesseminar i Pärnu 27. april om bekæmpelse af korruption. Udvalget deltog endvidere i Baltisk Forsamlings møde om organiseret kriminalitet. Udover ovennævnt har formanden samt andre repræsentanter fra udvalget deltaget i eksterne seminarer/konferencer på udvalgets fagområde. 3.4 Miljø- og Naturressourceudvalget I 2005 besluttede Miljø- og Naturresurseudvalget at lægge hovedvægten på følgende emner: 1. Havets miljø og naturresurser herunder Østersøen 2. Vedvarende energi, sikkerhed og forsyningssikkerhed 3. Kystfiskeriets fremtid 4. EU s kemikalielovgivning, REACH

7 Dokument Regional/lokal forvaltning af naturresurserne, herunder spørgsmål om grænseoverskridende rovdyrforvaltning Prioriteret eksternt samarbejde har været: 1. Samarbejde med EU-parlamentet: Hovedvægt på EU s kemikaliedirektiv REACH 2. Miljøsamarbejde med Baltisk Forsamling: Hovedvægt på Østersøens miljø- og søsikkerhed, herunder opfølgning på udpegningen til PSSA 3. Samarbejde med Vestnordisk Råd med hovedvægt på fiskerispørgsmål 4. Samarbejde med nationale parlamenters udvalg Miljø- og Naturresurseudvalget havde 15 medlemmer med repræsentation fra alle nordiske lande og selvstyrende områder; heraf seks kvindelige og ni mandlige. Asmund Kristoffersen (A), Norge, var formand, og Hanna-Leena Hemming (saml), Finland, var næstformand. Udvalget har holdt seks møder; herunder et i forbindelse med udvalgets sommermøde i Sydøstsverige om bl.a. deponering af atomaffald samt Østersøens miljøtilstand. Udvalget havde under sessionen på Island møde med miljøministrene om bl.a. skibstrafik og miljø i Østersøen og om EU s kemikalielovgivning, REACH. Desuden havde udvalget et møde med Det Islandske Altings Fiskeriudvalg og Vestnordisk Råd om den islandske fiskeriforvaltning. Udvalget fornyede sin samarbejdsaftale med Baltisk Forsamlings Miljøbeskyttelses- og Energiudvalg i Karlstad, Sverige i september. Det fremtidige samarbejde vil fokusere på Østersøens overgødskning, på miljøsikkerhed og skibstrafik samt flere emner. Udvalget tog initiativ til at foreslå Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC at oprette en parlamentarisk arbejdsgruppe med henblik på at afhjælpe situationen med den kraftige overgødskning af Østersøen (Arbejdsgruppen er pr. januar 2006 etableret). I forbindelse med sine møder har Miljø- og Naturresurseudvalget afholdt: - seminar om EU s kemikalielovgivning, januar, København - seminar om Østersøen som PSSA-område (sammen med Baltisk Forsamlings Miljøbeskyttelses- og energiudvalg), i april, Pärnu, Estland - seminar om klimaforandringer i Arktis og muligheder for samfundsmæssige tilpasninger til kommende klimaforandringer, i juni i Bodø, Norge Sideløbende har udvalget: - deltaget i Baltic Sea Day i Skt. Petersborg, marts - afholdt møde med Miljøkomiteen i Skt. Petersborgs Lovgivende Forsamling, Skt. Petersborg, marts - afholdt møde med Folketingets Fødevareudvalg om blandt andet økologisk jordbrugsproduktion, i marts, København - afholdt møde med den danske fødevareminister om Nordisk Ministerråds handlingsprogram for jordbrugs-, skovbrugs-, fiskeri- og fødevaresamarbejdet i Norden, i marts, København - deltaget i Vestnordisk Råds temakonference om Fiskeripolitik og samarbejde med EU i juni, Torshavn, Færøerne - varetaget formandskabet for en forberedelsesgruppe vedr. konference om kystfiskeriets fremtid. (I samarbejde med Nordisk Ministerråd og repræsentanter for kystfiskerorganisationer i Norden) - gennemført konference om kystfiskeriets fremtid med deltagelse af repræsentanter fra de nationale parlamenters fiskeriudvalg, i maj, Grenaa, Danmark - deltaget i Nordisk Ministerråds møde om Naturparker, Friluftsliv og Helse, i juni, Island - deltaget i Baltisk Forsamlings møde om skovpolitik i september, Letland - deltaget i internationalt symposium om olie- og gasudvinding i Arktis, i september, Skt. Petersborg - deltaget i NEFCO s jubilæumsseminar om Østerøens overgødskning i oktober, København - deltaget i Barents Euro-Arctic Council s, BEAC s ministermøde i oktober, Rovaniemi, Finland - deltaget i internationale møder og konferencer indenfor udvalgets aktuelle sager

8 8 Dokument 1 I forbindelse med sessionen i Reykjavik behandledes tidligere års rekommandationer inden for Miljø- og Naturresurseudvalgets område. I 2005 blev følgende rekommendationer vedtaget af udvalgets sager: 1/2005/miljø Revideret strategi om bæredygtig udvikling /2005/miljø Indsatser for at fremme temaet bæredygtig udvikling i internationale fora 3/2005/miljø Handlingsprogram for det nordiske miljøsamarbejde /2005/miljø 7/2005/miljø 8/2005/miljø 9/2005/medborger/ miljø/næring 12/2005/miljø Indsatser for at fremme temaet miljø i internationale fora Handlingsplan för nordiskt fiske-, jord- och skogsbruks- samt livsmedelsamarbete Revideret strategi for genetiske ressourcer for fiskeri, jordbrug, skovbrug og levnedsmidler i Norden EU s kemikalielovgivning, REACH Kraftsituationen i Norden 29/2005/miljø Handlingsplan for det nordiske energisamarbejde Næringsudvalget Næringsudvalgets arbejdsområder er: - næring/industri - indre marked, fri bevægelighed, afskaffelse af grænsehindringer, handel - regional- og strukturstøtte - beskæftigelse og arbejdsmarked - arbejdsmiljø - infrastruktur/transport - kommunikation - IT Næringsudvalget har 14 medlemmer med Drífa Hjartardóttir (Sj.), Island som formand og Steingrímur J. Sigfússon (VG), Island, som næstformand. Udvalget har i 2004 afholdt fem udvalgsmøder og en studietur. I løbet af året har udvalget afholdt seminarer/høring omkring - EU s forslag om et softwarepatent - om næringspolitiske grænsehindringer - diverse formandskabsprogrammer - Digitale signaturer - Artic Climate Impact Assesment Report - Diverse henvendelse fra NGO s om infrastruktur i Norden Årets største satsning var afholdelse af konferencen Global Outsourcing Nordic Insourcing. Udvalget har desuden behandlet forslag vedrørende - en nordisk-baltisk samarbejde om arbejdsmarkedsinformation - gennemførsel af en større international konference om global outsourcing og nordisk insourcing - REACH - udvalgsforslag om oprettelse af et nordisk open source kompetencecenter. - nordiske byggeregler Desuden behandledes diverse ministerrådsforslag.

9 Dokument 1 9 Fire repræsentanter fra udvalget deltog i en studietur til WTO og OECD hvor udvalgets aktuelle sager blev drøftet. Udvalget afholdte sommermøde på Island/Grønland den vestnordiske trafikanalyse stod i centrum. 3.6 Kontrolkomiteen År 2005 höll Kontrollkommittén fyra möten: - den 26 januari i Köpenhamn, Danmark - den 18 maj i Tórshavn, Färöarna - den 23 september i Karlstad, Sverige - den 24 oktober i Reykjavik, Island År 2005 har Kontrollkommittén haft följande medlemmar: - Raymond Robertsen (H), Norge, ordförande - Bernt Sköldestig (s), Sverige - Tuve Skånberg (kd), Sverige - Kristen Touborg (SF), Danmark - Aud Gaundal (A), Norge - Sigurður Kári Kristjánsson (Sj.), Island - Aulis Ranta-Muotio (cent), Finland Till Kontrollkommitténs huvuduppgift hör att behandla den danska Rigsrevisionens revisionsberättelser angående Nordiska rådets, Nordiska ministerrådets och Nordiska kulturfondens räkenskaper. På basis av dessa utarbetar Kontrollkommittén betänkanden till plenarförsamlingen för beslut. År 2005 noterade Kontrollkommittén inga brister i Nordiska rådets, Nordiska ministerrådets och Nordiska kulturfondens räkenskaper som skulle kunna föranleda åtgärder. År 2005 har Kontrollkommittén på eget initiativ igångsatt en granskning av språkförståelsen i Norden och hur länderna hanterar förpliktelserna i ingångna konventioner på området. Kontrollkommittén har överlämnat behandlingen av rapporten till Kultur- och utbildningsutskottet så att språkfrågorna kan behandlas av korrekt instans. Det är viktigt att kunna se helheten i denna fråga. 3.7 Valgkomiteen Nordisk Råds Valgkomite afholdt møder på følgende tidspunkter 2005: juni i Bodø september i Karlstad og 26. oktober i Reykjavik i forbindelse med Nordisk Råds session Valgkomiteens formand var Ole Stavad (S), Danmark og næstformand var Gabriel Romanus (fp), Sverige.

10 10 Dokument 1 4. Sessionen Nordiska rådets 57:e ordinarie session hölls på Hotell Nordica, Reykjavík, den oktober Innan sessionens öppnande hölls möten i partigrupper, utskott och presidiet. Presidiet mötte även de nordiska statsministrarna vid ett möte samt de nordiska utrikesministrarna vid en lunch. I generaldebatten höll Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen statsministrarnas redogörelse och Norges samarbetsminister Heidi Grande Røys redogjorde för det norska ordförandeskapsprogrammet i ministerrådet år 2006 å norska statsministerns vägnar. Vid generaldebatten höll Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen ett inlägg om biståndspolitiken. Förutom behandling av rådets ärenden hölls en frågestund med samarbetsministrarna och utrikesministrarna samt försvarsministrarna som framlade respektive redogörelser. Centrala debatter under sessionen gällde moderniseringen av det nordiska samarbetet, gränshinder samt kulturpolitiken i Norden. Andra teman som behandlades under sessionen var jämställdhet, energipolitik, arktiskt samarbete, kunskap och innovation samt ministerrådets budget för år Nordiska rådets priser utdelades vid en högtidlig ceremoni i Reykjavíks stadsteater (Borgarleikhús) varefter Islands regering höll en officiell mottagning. Vid sessionen antogs 17 rekommendationer, 24 rekommendationer avskrevs emedan plenarförsamlingen beslöt att avvakta nya meddelanden för 14 rekommendationer. I tre rekommendationers fall blev en eller flera att-satser avskrivna. Under året har presidiet godkänt 13 framställningar. Vid sessionen genomfördes val till rådets organ samt andra förtroendeposter. Ole Stavad valdes till rådets president för år Till vicepresident för samma period valdes Kristian Pihl Lorentzen. Sessionens dagsordenspunkter: Tisdagen den 25 oktober 2005, kl Sessionens öppnande 2 Fastställande av närvarolista 3 Godkännande av dagordning 4 Regler för sessionens genomförande information om procedur vid voteringar 5 Generaldebatt Statsministrarnas redogörelse Onsdagen den 26 oktober 2005, kl Modernisering av det nordiska samarbetet 7 Ett Norden utan gränshinder 8 De nordiska samarbetsministrarnas frågetimme Kl Utrikesministrarnas redogörelse Försvarsministrarnas redogörelse 10 Samarbete i Nordområdena

11 Dokument 1 11 Kl Ny nordisk kulturpolitik 12 Jämställdhet och mänskliga rättigheter Torsdagen den 27 oktober 2005, kl Ett Norden för alla handikappolitik 14 Nordisk energipolitik 13 Kunskap och innovation för tillväxt Kl Planer och budget för det nordiska samarbetet Avskrivning och upprätthållande av rekommendationer, framställningar och interna beslut 18 Val 19 Tal av den nyvalda presidenten 20 Fastställande av tid och plats för nästa session 21 Sessionens avslutande 5. Västnorden Nordiska rådet och Västnordiska rådet har under året hållit regelbundna kontakter och samråd. Nordiska rådets och Västnordiska rådets presidier höll ett gemensamt möte i anslutning till Nordiska rådets session för att dryfta viktiga samarbetsfrågor. Nordiska rådet deltog i Västnordiska rådets temamöte i Torshavn på Färöarna med ordföranden för rådets Miljö- och naturresursutskott. Konferensen hade som tema fiskeripolitik och en av de centrala frågeställningarna var att koordinera och klarlägga de västnordiska områdenas förhållanden gentemot EU. Vid Västnordiska rådets årsmöte i Island representerades Nordiska rådet av sin president. Infrastruktur och Färöarnas ansökan om en självständig representation i det officiella nordiska samarbetet var centrala debattämnen under årsmötet. 6. Nordiska rådets internationella samarbete 2005 Samarbetet med Baltiska församlingen Samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen fortsätter att utvecklas i riktning mot mer konkreta samarbetsfrågor och -former. Såväl presidierna som utskotten var under året inblandade i diskussioner om gemensamma prioriteringar och arbetsformer. I augusti 2004 tillsatte presidierna en gemensam ad hoc-arbetsgrupp i syfte att överväga syfte, innehåll och former i organisationernas fortsatta samarbete. Gruppen lade fram sin rapport i Pärnu i april 2005, vilken antogs av presidierna som ett strategidokument för det fortsatta samarbetet. Rapporten drar upp övergripande samarbetsmotiv och prioriteringar. Den framhåller vikten av att fokusera på ett väl avgränsat antal frågeställningar, och att utveckla flexibla och målinriktade arbetsformer. Baltiska församlingens och Nordiska rådets 5:e gemensamma möte, vilket förberetts av en gemensam arbetsgrupp, hölls i Pärnu april. Vid mötet antogs ett gemensamt uttalande som lyfte fram viktiga frågeställningar i Östersjöregionen inom vilka det nordisk-baltiska parlamentariska samarbetet kan bidra med politisk drivkraft. Detta möte var det sista i raden av gemensamma möten, vilka nu i överensstämmelse med rekommendationer i ad hocgruppens rapport kommer att efterföljas av årliga toppmöten med början i december Rådet deltog traditionsenligt i Baltiska församlingens session, som hölls i Tallinn november. Rådets president 2005, Rannveig Guðmundsdóttir, lovordade samarbetet under 2005, och pekade bl.a. på att samarbetet nu gått från ett retoriskt till ett praktiskt stadium, och att samarbetet mellan Baltiska församlingen och Nordiska rådet nu också är redo att utsträckas till andra aktörer. Rådets blivande president för 2006, Ole Stavad, beskrev bl.a.

12 12 Dokument 1 huvuddragen i rådets kommande arbete och de samarbetsmöjligheter med Baltiska församlingen som de inrymmer. Vid sessionen antog Nordiska rådet och Baltiska församlingen vidare en gemensam arbetsplan för 2006, vilken beskriver de prioriterade samarbetsfrågorna för presidierna och för utskotten. Arbetsplanen föreslår bl.a. att presidierna tillsätter en ny gemensam arbetsgrupp för 2006 med uppgift att lämna förslag på samarbetsfrågor och former med ryska parlamentariska aktörer. Medborgar- och konsumentutskottet och Baltiska församlingens justitieutskott genomförde ett gemensamt möte i Pärnu 27 april angående bekämpning av korruption. Utskottet deltog även i Baltiska församlingens möte om organiserad kriminalitet. Välfärdsutskottet och Baltiska församlingens sociala utskott genomförde ett gemensamt möte i Pärnu om alkoholpolitiken i Norden och Baltikum, och övervägde därvid olika slags gemensamma initiativ. Kulturoch utbildningsutskottet har samarbetat med Baltiska församlingens kulturutskott om etablerandet av ett gemensamt nordisk-baltiskt rum för utbildning och forskning, och i Pärnu i april fick man en redogörelse som bekräftade att detta arbete kommit långt på vägen. Man tog även upp Bologna-processens betydelse för de nordiska och baltiska utbildningssystemen. Utskotten arrangerade vidare ett seminarium i Karlstad om demokratifrågor i skolan. Miljöoch naturresursutskottet anordnade i september ett gemensamt arbetsmöte med Baltiska församlingens miljöutskott angående skogspolitik. De både utskotten förnyade också sitt samarbetsavtal genom att anta ett Memorandum of Understanding som bl.a. sätter fokus på frågor om fartygstrafik och övergödning av Östersjön. Ryssland Nordiska rådet strävar efter att förstärka nätverken och fördjupa dialogen med ryska parlamentariker. Rådet deltog med inlägg vid den 24:e plenarsessionen i CIS IPA (den interparlamentariska församlingen för oberoende staters samvälde) i S:t Petersburg april. Rådet var också representerat vid en efterföljande konferens, arrangerad av CIS IPA, för att högtidlighålla segern över nazismen i Andra världskriget. Presidenten framhöll i sitt tal bl.a. att totalitarianism och terrorism kan bekämpas genom samarbete mellan demokratiska stater, och att det är en väsentlig uppgift att bygga broar mellan EU och EU:s östra grannar. Nordiska rådets årliga stipendiatprogram för ryska parlamentariker genomfördes maj i Reykjavik och Köpenhamn. Programmet samlade 20 deltagare från Federationsrådet, Statsduman, samt de regionala parlamenten i Arkhangelsk, Murmansk, Novgorod, Karelen och Kaliningrad. Den juni arrangerades det 9:e S:t Petersburg Economic Forum. Rådet medverkade bl.a. i en delsession som ägnades åt det parlamentariska samarbetet i nordområden. Presidenten träffade även ledamöter från Statsduman för samtal om möjligheterna att utveckla samarbetet mellan rådet och ryska parlamentariker. I samband med Nordiska rådets session i Reykjavik oktober genomförde rådet möten med representanter för Federationsrådet, Statsduman och nordvästra Rysslands parlamentarikerförsamling (PANWR). Man kom överens om att vidareutveckla samarbetsformer och gemensamma frågor, bl.a. miljö, bärkraftigt resursutnyttjande i norr, uppröjning av atomavfall, samt Den nordliga dimensionen. Från rysk sida uttrycktes önskemål om att knyta tätare band med rådet i form av ett slags partnerskap som skulle ge breddade möjligheter för ryska parlamentariker att delta i debatter och att medverka i rådets hantering av relevanta ärenden, såsom t.ex. ministerrådets rysslandsprogram. Något beslut om detta fattades dock inte. Nordiska rådets nye rapportör om Den nordliga dimensionen, Gabriel Romanus, träffade presidenten samt en stor grupp ledamöter för PANWR i Petrozavodsk den 3 4 november. Med utgångspunkt i den promemoria som togs fram gemensamt i juni 2004 diskuterade man möjliga samarbetsfrågor och former, bl.a. stöd till NGO:er, lokalt och regional självstyre, miljöfrågor, hälsa och sociala frågor, samt IT-utveckling.

13 Dokument 1 13 Arktis och Barents Nordiska rådets observatör i den arktiska parlamentarikerkommittén (SCPAR), Rannveig Guðmundsdóttir, medverkade i SCPAR:s tre möten under året (Washington, S:t Petersburg och Oslo). Bland de frågor som varit uppe till överläggningar i SCPAR finns uppföljningen av arktiska rådets klimatrapport och rapport om arktiska levnadsförhållanden, IT och Arktis, bärkraftigt resursutnyttjande, samt frågan om en bindande legal regim för Arktis. Från nordamerikansk parlamentarisk sida har man under året visat ett större intresse än tidigare att fylla sin plats i SCPAR, och vid mötena i Washington deltog en senator från Alaska. En delegation från Nordiska rådet deltog i den tredje parlamentariska Barentskonferensen, vilken ägde rum i Bodø juni. Ett huvudtema var balansen mellan behovet av att utveckla regionens resurser och nödvändigheten att skydda dess känsliga natur- och kulturmiljöer. Ordförandens slutsatser från konferensen kommer att följas upp vid ett möte i Oslo i januari Övriga inter-parlamentariska kontakter Nordiska rådet har fortsatt odla sina parlamentariska kontakter med organisationer och aktörer utöver de som nämnts ovan. En delegation från the British-Irish Interparliamentary Body (BIIPB) besökte rådets och ministerrådets sekretariat i januari och blev informerade om verksamheten. Nordiska rådets session i Reykjavik i oktober samlade ett flertal internationella gäster, av vilka flera deltog aktivt i diskussionen. I samband med sessionen anordnade Nordiska rådet ett rundabordssamtal om det parlamentariska samarbetet i norra Europa. Sju parlamentariska organisationer deltog i samtalet, som bl.a. gav uttryck för önskemål om en tätare samordning och samverkan i angelägna frågor, ett flitigare utbyte av information och erfarenheter, samt stärkta möjligheter att göra gemensamma ställningstaganden och utspel i frågor av gemensamt intresse, såsom t.ex. Den nordliga dimensionens fortsatta utveckling. Rundabordssamtalet kommer att följas upp i januari 2006 under värdskap av BSPC:s permanenta kommitté. Nordiska rådets president var inbjuden att medverka i vinterns plenarsession i the Parliamentary Assembly of the Black Sea Economic Cooperation (PABSEC), vilken hölls i Tirana november. Presidenten bidrog med ett inlägg och mötte även PABSEC:s president för samtal om demokratiutveckling, korruption och jämställdhetsarbete. Rådets vicepresident medverkade med ett inlägg vid Benelux-parlamentets vintersession i Haag 9 10 december. Medborgar- och konsumentutskottet besökte Europarådet och Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Välfärdsutskottet deltog i en konferens arrangerad av Europarådet angående arbetsmarknadens och arbetstagarnas flexibilitet och dess sociala konsekvenser. Näringsutskottet medverkade i WTO:s toppmöte i Hong Kong, och gjorde studiebesök i WTO och OECD. Vidare arrangerade utskottet en konferens om Global Outsourcing Nordic Insourcing Tillsammans med miljö- och naturresursutskottet deltog man i en hearing om REACH i Europaparlamentet. Miljö- och naturresursutskottet medverkade i ett möte i Västnordiska rådet på Färöarna angående nordisk fiskeriförvaltning i förhållande till EU. 7. Östersjösamarbete Nordiska rådet fortsatte under verksamhetsåret sitt starka engagemang i det parlamentariska Östersjösamarbetet. Årets konferens organiserades i augusti 2005 i Vilnius, Litauen, med ett brett deltagande från alla Östersjöländer. Konferensen koncentrerade sina diskussioner på stabilitet och demokrati och kontakter till de nya EU-grannarna samt infrastruktur i regionen. Nordiska rådet deltog vid konferensen med en delegation av åtta parlamentariker. Den permanenta kommittén hade under våren 2005 arbetat fram ett förslag till nya regler som godkändes enhälligt av konferensen. De nya reglerna innebär bl.a. att den permanenta kommittén, kan mellan konferensen, ge ställningstaganden på aktuella frågor; att både Europa-parlamentet och det tyska federala parlamentet, Bundestag, inbjöds att deltaga i den permanenta kommitténs möten; att ett nytt organ, en utvidgad permanent kommitté skall träffas två gånger om året, att den permanenta kommittén skall ha ett arbetsprogram och att kommittén väljer en viceordförande.

14 14 Dokument 1 Konferensen avslutades med att enhälligt anta en resolution som hade förberetts i en resolutionskommitté. Ett nordiskt förmöte om de nya stadgarna och resolutionen arrangerades innan konferensens början. Som ordförande för den permanenta kommittén tills konferensen startade fungerade Trivimi Velliste från Estland, efter konferensens slut tog Arja Alho, NR (Finland) över ordförandeskapet. Kommittén hade sex möten under På initiativ av Nordiska rådets Miljö- och naturresursutskott grundades en parlamentarisk arbetsgrupp som skall utreda hur Östersjöländerna har följt beslut och rekommendationen angående övergödning och föra sina förslag till åtgärder till konferensen i Asmund Kristofferssen, ordförande för rådets Miljö- och naturresursutskott, valdes till ordförande för gruppen. Den parlamentariska Östersjökonferensen och dess permanenta kommitté har haft en nära kontakt till och ett gott samarbete med CBSS. Kommittén har som en av sina uppgifter och i samarbetet med CBSS följt upp de tidigare konferensernas resolutioner samt de två rapporter som skrivits under de senaste åren, Outi Ojalas rapport om lagstiftning för frivilligsektorn i regionen och Kent Olssons rapport om Kaliningrad. Den permanenta kommittén höll sex möten under året för att förbereda konferensen och stadgeförändringen samt att följa upp resolutionerna. Kommittén förberedde också under 2005 et förslag angående finansiering av sekretariatet som skall behandlas vid konferensen i Den permanenta kommittén mötte CBSS ordförandeland Polens vice utrikesminister Sergiusz Najar vid ett möte i Warszawa i januari Nordiska rådets priser 8.1 Nordiska rådets litteraturpris 2005 Den isländske författaren Sjón (Sigurjón Birgir Sigurðsson) fick Nordiska rådets litteraturpris 2005 för romanen Skugga-Baldur som är hans femte roman. Bedömningskommittén för litteraturpriset framhåller i sin motivering att Skugga-Baldur balanserar skickligt på gränsen mellan poesi och prosa. Romanen väver samman motiv från isländska folksägner, romantisk berättarkonst och en fascinerande historia, där nutidens etiska frågor framträder. Litteraturpriset är liksom de övriga priserna från Nordiska rådet på danska kronor och överlämnas den 26 oktober 2005 i anslutning till Nordiska rådets session i Reykjavik. 8.2 Nordiska rådets musikpris 2005 Den norska ensemblen Cikada tilldelades Nordiska rådets musikpris Årets 11 nomineringar har utsetts inom området nordiska kammarensembler och juryn motiverar sitt val så här: Cikada har med sitt målrettede og mangeårige arbeide, blitt en meget betydningsfull ambassadeur for samtidsmusikk i Norden. Juryen legger vekt på ensemblets særpregede uttrykk, levende spillestil og nyskapende holdning til stilistisk mangfold. Cikadas kompromissløse satsing på kvalitet i alle ledd, har resultert i en organisasjon som evner å sette fokus på samtidsmusikkens sterke betydning for vår nordiske identitet. Cikada är kända långt utanför Norges gränser med sin repertoar bestående av både nordisk och internationell samtidsmusik. 8.3 Nordiska rådets Natur- och miljöpris 2005 Ann-Cecile Norderhaug, biolog och forskare från Norge, tilldelades Nordiska rådets Natur-och miljöpris 2005 på danska kronor. Temat för årets pris har varit insatser för kulturlandskap i Norden. Juryn motiverar sitt val så här: Ann-Cecilie Norderhaug får priset för sin enastående insats för kulturlandskapet i Norden, då speciellt för sitt arbete med att synliggöra de biologiska

15 Dokument 1 15 värdena. Hon har lagt mycket av grunden för en integrerad helhetssyn på natur- och kulturvärden för sitt arbete med att ta fram ny kunskap, etablera institutioner, metoder och verktyg som bidrar till att säkra de biologiska värdena. Allt detta med en inspiration som ger glädje och arbetslust till såväl forskarkollegor som bönder. Ingen annan person kan utvisa en sådan unik bredd i sitt arbete med kulturlandskap i Norden. 8.4 Nordiska rådets filmpris 2005 Nordiska rådets filmpris 2005, på danska kronor (ca svenska) gick till Per Flys film Dråpet (Drabet) som producerats av Ib Tardini från Zentropa Entertainments och som skrivits av Kim Leona, Dorte Høgh, Mogens Rukov och Per Fly. Dråpet var en av de åtta långfilmer och två dokumentärer som nominerats till priset. Jurymedlemmarna från alla nordiska länder motiverade sitt val med att Dråpet är en stor nordisk film som från hjärtat berättar om tidlösa frågor men som gör det på ett språk som tillhör vår egen tid och på egna villkor. Såsom motsvarande litteratur-, musik- och miljöpris har Nordiska rådets filmpris nu blivit årligt. Priset på danska kronor (ca svenska) delas lika mellan regissören (Per Fly), manusförfattarna (Kim Leona, Per Fly, Dorte Høgh samt Mogens Rukov) och producenten (Ib Tardini). Motiveringen i sin helhet: Kan höga ideal rättfärdiga brott? Utan att fördöma eller rentvå karaktärerna visar Dråpet att en handling alltid har följder. Filmen fokuserar på avståndet mellan abstrakta koncept och det verkliga livet. Den skapar ett universellt porträtt av en man som gått vilse i medelåldern och som måste göra vissa tuffa moraliska val för att kunna leva med sig själv. Filmen går igenom ett helt register av realism, berättar en tuff historia på ett enkelt sätt utan att kompromettera dess komplexitet. Varje dilemma visas klart i det kalla ljuset av ett dråp som inte kan tas tillbaka men som kan sonas. Dråpet är en sober film om att ta ansvar och följa sitt samvete. Filmen strider mot pragmatism och förtryck men belyser behovet av mänskligt engagemang. Detta är en stor nordisk film som från hjärtat berättar om tidlösa frågor men som gör det på ett språk som tillhör vår egen tid och på egna villkor. 9. Ligestilling 9.1 Kvinder og mænd fordelt på Nordisk Råds Præsidium og udvalg Præsidiet Kultur- og uddannelsesudvalget Kvinder 5 Kvinder 5 Mænd 8 Mænd 10 Medborger- og forbrugerudvalget Miljø- og Naturressource udvalget Kvinder 6 Kvinder 7 Mænd 9 Mænd 8 Velfærdsudvalget Næringsudvalget Kvinder 11 Kvinder 3 Mænd 4 Mænd 11 Kontrolkomitéen Valgkomitéen Kvinder 1 Kvinder 2 Mænd 6 Mænd 5

16 16 Dokument Kvinder og mænd fordelt på formands- og næstformandsposter i Nordisk Råd Præsidiets og udvalgenes formandsposter: Kvinder 3 Mænd 5 Præsidiets og udvalgenes næstformandsposter: Kvinder 4 Mænd Rådssekretariatet i København Rådssekretariatet i København har tilknyttet: Kvinder 9 Mænd Nordisk Råds økonomi 2005 Der henvises til Nordisk Råds regnskab for Bidraget til Nordisk Råd fra de nordiske parlamenters delegationer var i 2005 på DKK Præsidiet vedtog på sit møde den 2. februar 2004 en budgetramme for Nordisk Råd gældende for 2005 på DKK , hvori forventede indtægter er indregnet. Fordelingsnøglen mellem landene var for 2005: Fordelingsnøgle: Danmark 24,6% 23,8% 22,8% 22,8% Finland 18,6% 17,5% 17,6% 17,9% Island 1,1% 1,1% 1,1% 1,1% Norge 21,6% 23,4% 25,2% 26,3% Sverige 34,2% 34,2% 33,3% 31,9% Regnskabet for 2005 viser årets indtægter beløber sig til DKK , mens udgifterne beløber sig til DKK Dette giver et årsresultat som derfor giver et overskud på DKK Præsidiet ønsker at oplyse, at rådsdirektørens bruttoløn, inklusiv tillæg, for 2005 i alt beløb sig til DKK Rådsdirektøren har en standardkontrakt med Nordisk Råd og har ikke aftaler om andre særlige godtgørelser herudover. 11. Nordisk Råds nye sager i Nye medlemsforslag 2005 A 1361/kultur A 1362/miljø A 1363/miljö A 1364/presidiet A 1365/presidiet Medlemsförslag om de nordiska spel- och lotterimarknaderna (väckt av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet) Medlemsforslag om kraftsituasjonen i Norden (väckt av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om gemensam tvärsektoriell forskning om en bred hållbar samhällsplanering för att klara klimatförändringarna i Norden (väckt av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om ökat nordiskt samarbete om samhällssäkerhet (väckt av Mittengruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om nordisk beredskap vid naturkatastrofer i utlandet (väckt av Mittengruppen i Nordiska rådet) A 1366/medborger Medlemsforslag om vand som en fri og fælles ressource (fremmet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd)

17 Dokument 1 17 A 1367/præsidiet A 1368/medborger/ miljø/næring A 1369/näring A 1370/kultur A 1371/medborger A 1372/næring A 1373/medborger Præsidieforslag om informationsaftaler mellem de nordiske lande i forbindelse med bekæmpelse af grænsehindringer (fremlagt af Præsidiet i Nordisk Råd) Udvalgsforslag om fremme af EU s kemikalielovgivning, REACH (fremlagt af Medborger- og Forbrugerudvalget, Miljø- og Naturresurseudvalget og Næringsudvalget i Nordisk Råd) Medlemsförslag om harmoniseringen av de nordiska ländernas byggregler inom träområdet (väckt av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om arktisk forskning (väckt av Mittengruppen i Nordiska rådet) Medlemsforslag om felles nordisk koordinering av tiltak rettet mot bekjempelse av menneskehandel med særlig fokus på trafficking for seksuelle formål (framlagt av Den venstresosialistiske grønne gruppen i Nordisk Råd) Udvalgsforslag om EU s direktivforslag til softwarepatent (fremlagt af Næringsudvalget i Nordisk Råd) Udvalgsforslag om en konference i Skt. Petersburg om korruption (fremlagt af Medborger- og Forbrugerudvalget i Nordisk Råd) A 1374/medborger Utvalgsforslag om helse og næringsutvikling blant urfolk i Barentsregionen (fremlagt av Medborger- og forbrukerutvalget i Nordisk Råd) A 1375/miljø A 1376/næring A 1377/presidiet A 1378/presidiet A 1379/miljö A 1380/miljö Medlemsforslag om at Nordisk Ministerråd utarbeider en egen nordområdestrategi (stilt av Den sosialdemokratiske gruppen i Nordisk Råd) Medlemsforslag om koordineret nordisk arbejdsmarkedsinformation i de baltiske lande og Polen (stillet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd) Presidieförslag om vice president i Nordiska rådet (framlagt av Presidiet i Nordiska rådet) Medlemsforslag om etablering af komité til behandling af Færøernes enstemmige ansøgning om selvstændigt medlemsskab af Nordisk Råd, Nordisk Ministerråd samt af alle nordiske konventioner og aftaler (stillet af Høgni Hoydal (TF), Kári P. Højgaard (SJFL), Kristen Touborg Jensen (SF), Line Barfod (EL), Kuupik Kleist (IA)) Medlemsförslag om åtgärder mot radioaktiv nedsmutsning av Östersjön (väckt av den vänstersocialistiske gröna gruppen i Nordiska rådet) Medlemsförslag om en gemensam nordisk marknad för alternativa drivmedel 11.2 Ministerrådsforslag 2005 B 233/medborgar Ministerrådsförslag om jämställdhetssamarbetsprogram B 234/presidiet B 235/miljø Ministerrådsforslag om ny struktur for Nordisk Ministerråd Ministerrådsforslag om Handlingsplan for det nordiske energisamarbejde B 236/presidiet Ministerrådsforslag om Nordisk Ministerråds Arktiske Samarbejdsprogram B 237/velferd B 238/næring B 239/presidiet Ministerrådsforslag om Design for alle et nordisk handlingsprogram Ministerrådsforslag om Nordisk Næringspolitisk Samarbejdsprogram Ministerrådsförslag om Rysslandsprogram