Referat. 1. Godkendelse af dagsorden. 2. Godkendelse af referat fra Præsidiets møde den 27. oktober 2008 i Helsingfors.

Transkript

1 Nordisk Råd Mødegruppe Presidiet, P Mødetid 9. december 2008 Mødested Folketinget, Christiansborg, værelse Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Referat 11. december Godkendelse af dagsorden Bilag Erkki Tuomioja hälsade alla välkomna och meddelade att Thorvald Stoltenberg kommer kl för att redogöra för sitt utredningsuppdrag för de nordiska utrikesministrarna. Därefter behandlas dagordningspunkt 6. Vidare kommer den svenska samarbetsministern till presidiet kl. 14. Med denna information godkändes dagordningen. Att godkänna denna på förhand utskickade dagordningen som mötets arbetsordning 2. Godkendelse af referat fra Præsidiets møde den 27. oktober 2008 i Helsingfors Bilag Referat Presidiet 27. oktober 2008 kl. 10:00 Utkastet till referat från presidiets förra möte den 27 oktober godkändes utan förändringar. At godkende udkast til referat fra Præsidiets møde den 27. oktober 2008 i Helsingfors.

2 Nordiske sager 3. A 1439/presidiet: Medlemsförslag om ökad förankring av det nordiska samarbetet i parlamenten Bilag 2 Betänkande över A 1439/presidiet: Medlemsförslag om ökad förankring av det nordiska samarbetet i parlamenten A 1439/presidiet: Medlemsförslag om ökad förankring av det nordiska samarbetet i parlamenten Erkki Tuomioja meddelade att vid presidiets förra möte konstaterades att detta är ett förslag som har betydelse för de nationella parlamentens arbetsrutiner. Därför beslöts att de nationella delegationerna vid sina respektive delegationsmöten bereds möjlighet att behandla utkastet till betänkande innan slutligt beslut fattas. De nationella delegationerna hade inga invändningar till betänkandet och Kenneth Broman meddelade att den åländska delegationen, som inte var närvarande vid mötet, inte heller har invändningar till betänkandet. Presidiet godkände betänkandet med en ny formulering i att-satsen: Att Nordiska rådets utskott och presidium vid behandlingen av redogörelser från Nordiska ministerrådet och de nordiska ländernas regeringar fattar beslut om redogörelserna skall skickas till relevanta nationella fackutskott via de nationella delegationerna för yttrande. Att godkänna utkastet till betänkande över medlemsförslag A 1439/presidiet: Medlemsförslag om ökad förankring av det nordiska samarbetet i parlamenten 4. A 1446/presidiet: Medlemsforslag om indførelse af klimakvoter ved Nordisk Råds flyrejser Bilag 2 A 1446/presidiet: Medlemsforslag om indførelse af klimakvoter ved Nordisk Råds flyrejser A 1442/miljö: Medlemsförslag om antagande av en miljöpolicy för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet Erkki Tuomioja meddelade att den vänstersocialistiska gröna gruppen vid Nordiska rådet har inkommit med ett förslag om att Nordiska rådet skall inbetala klimatkvoter för sina flygresor enligt modell i den ordning som det norska Stortinget har infört. Som det framkommit vid tidigare behandlingar har förslaget många facetter i.o.m. att Nordiska rådets budget inte är samlad på ett ställe. Den side 2 af 25

3 gemensamma budgeten för Nordiska rådet som handhas av det gemensamma sekretariatet i Köpenhamn betalar flygresor för först och främst de 15 ämbetsmän som är anställda vid sekretariatet men också för rådsdelegationer till olika möten. De nordiska partigrupperna och de nationella delegationerna har egna budgetar. Dvs när det handlar om Nordiska rådets ordinära möten är det de nationella delegationerna som står för parlamentarikernas och de nationella ämbetsmännens flygresor. Partigrupperna står för flygresorna till sina ämbetsmän och eventuella gäster. Merparten av de flygresor som företas i Nordiska rådets namn betalas (och beställs) de facto av de nationella parlamenten och då träder de nationella parlamentens regler för resor ikraft. Förslaget kommer därför att avgränsas till den gemensamma budgeten och sekretariatet i Köpenhamn. I Nordiska rådets Miljö- och naturresursutskott är ett medlemsförslag A 1442/miljö om antagandet av en miljöpolicy för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet till behandling. I förslaget efterfrågas en miljöpolicy som också omfattar flygresor för ledamöters och tjänstemäns resor i Nordiska rådet och ministerrådet. Presidiet beslöt att behandlingen av dessa två medlemsförslag bör koordineras så att en samlad konklusion kan uppnås. Vid nästa rådsmöte har Presidiet och Miljöutskottet en gemensam behandling av de två medlemsförslagen. Att bereda medlemsförslagen A 1442/presidiet och A 1446/miljö samlat vid nästa rådsmöte 5. Möte med Thorvald Stoltenberg Erkki Tuomioja hälsade Thorvald Stoltenberg välkommen. Stoltenberg tackade för invitationen och bad om att den redogörelse han kommer att ge åt presidiet behandlas konfidentiellt. Detta med hänsyn till att avrapporteringen till utrikesministrarna kommer att ske i början av nästa år. Stoltenberg meddelade att de nordiska utrikesministrarna vid ett möte den 16 juni fattade beslut om att närmare inventera möjligheterna och behovet av ett närmare nordiskt samarbete på det försvars- och utrikespolitiska området. I det utredningsarbetet har Stoltenberg varit i dialog med regeringarna och oppositionen i samtliga nordiska länder. Generellt har samtliga haft en positiv inställning till ett fördjupat samarbete. Detta fick Stoltenberg att konstatera att det nordiska samarbetet är i en uppblomstringsfas. Stoltenberg lyfte i sin muntliga redogörelse fram följande problemställningar: Klimatförändringen Isen i Arktis smälter snabbare än tidigare antagits. Det innebär nya sjörutter och en ökad civil och militär aktivitet i de nordliga havsområdena. Norden har ett ansvar för dessa havsområden och räddningssituationen bör ses över inte minst p.g.a. att USA lämnat den militära basen i Keflavik. En ny luftövervakningsstruktur för Island måste också utvecklas. side 3 af 25

4 Havsövervakning i Barentshavet och Östersjön Det finns behov för ett civilt övervakningssystem för skeppstrafiken speciellt i de enorma områdena i Nord men också i Östersjön. Övervakningsflyg kan idag fotografera upp till 75 Nord. Detta kunde avhjälpas med en nordisk satellit. Idag använder de nordiska länderna ansenliga summor på inköp av satellittjänster och med ett lite längre tidsperspektiv kan det visa sig ekonomiskt förnuftigt att investera i en egen satellit för detta (och andra) ändamål. Nordisk stabiliseringsstyrka Det finns behov för en nordisk fredsskapande styrka på minst personer (möjligtvis 700 personer och uppåt). Styrkan skall omfatta militärer, polis, humanitärt arbete, domare och bistånd. Det skulle vara en gemensam utbildning på 3 månader och därefter egen respektive utbildning. Det är tänkt att stabiliseringsstyrkan inte skall vara ständigt aktiv, utan skall kunna sammankallas på kort varsel, så det är egentligen frågan om en beredskapsstyrka. Inspirationen för detta förslag kommer från försvarscheferna i Sverige, Norge och Finland. Den stora utmaningen är sambandet eller förståelsen mellan det militära och humanitära. Försvarsutgifter Försvarsmateriel är idag högteknologiska produkter vilket lett till att utgifterna är i en explosionsartad växt. Med hänsyn till ekonomiska skäl bör något göras för att kunna bevara kvaliteten av försvarsberedskapen i Norden på nuvarande nivå. Lösningen är ett nära samarbete på alla plan för att kunna dela på kostnaderna. Man kan också tänka sig ett närmare samarbete för officersutbildningarna. Det finns också ett stort behov för ökad transportkapacitet. Det innebär anskaffning av nya och nya typers flyg. Detta är dyrt men nödvändigt. Efterforskning av krigsförbrytelser Det bör etableras och organiseras ett nordiskt samarbete för att efterforska krigsförbrytelser. Det avgörande är att skapa en nordisk miljö och expertis på detta område. Utrikesförvaltningen Det finns idag många områden i världen var inget nordiskt land har en representation. Vidare kan man se en tendens att de nordiska länderna, i takt med att utrikesförvaltningarna rationaliseras, lämnar randområdena. Lösningen är samarbete. Man kunde tänka sig upprättandet av gemensamma nordiska ambassader i områden där inget nordiskt land är representerat. Det vill säga personal från alla nordiska länder i en ambassad. Länderna är dock inte odelat begeistrade för denna idé. Efter redogörelsen ställde presidiets medlemmar frågor och yttrade synpunkter: Erkki Tuomioja instämde i Stoltenberg synpunkt om att länderna ser många problem i att upprätta gemensamma nordiska ambassader. En kompromiss kunde vara att dela upp områden (t.ex. i Afrika) mellan de nordiska länderna. Niels Sindal meddelade att med hänsyn till klimatförändringen och nya sjörutter är IMO i London igång med ett omfattande arbete för att skapa gemensamma regler för fartygstrafiken i Nordområdena. Bl.a. utpekas farleder. Den stora utmaningen är risken för personolyckor (kryssningsfartyg) och föroreningsolyckor. side 4 af 25

5 Kent Olsson frågade vad svårigheten består i när det gäller samarbete på försvarsområdet. Försvarsministrarna har beslutet att de önskar ett närmare samarbete inte minst av ekonomiska skäl. Är det ett problem att tre av de nordiska länderna är medlemmar i NATO och två inte? Rolf Reikvam frågade om det finns en idé i att institutionalisera det nordiska samarbetet på det försvars- och utrikespolitiska området så att försvars och utrikesministrarna blir officiella ministerråd i Nordiska ministerrådet. Ivar Kristiansen frågade om finanskrisen försnabbat processen för närmare samarbete på det utrikes- och försvarspolitiska området? Marion Pedersen frågade om ett fördjupat nordiskt samarbete på det försvars- och säkerhetspolitiska området är ett dubbelarbete i förhållande till vad EU gör? Sinikka Bohlin meddelade att historien har lärt oss att konflikter inte löses militärt. I Norden önskar vi fred och det är viktigt nordiskt arv som skall vidareföras. Bjørg Tørresdal frågade med hänsyn till samarbete på utrikesförvaltningens område om det också inte skulle behövas en nordisk koordinering för visumregler och invandring? Christina Gestrin meddelade att miljöaspekten och klimatförändringen är i färd med att utvecklas till ett centralt element i säkerhetspolitiken. I finska viken har ett nytt trafikledningssystem skapats med goda resultat. Det samma borde göras i de arktiska områdena. Vidare frågade Gestrin om det behövs gemensamma regler för utvinningen av råvaror i de arktiska områdena. Erkki Tuomioja menade att det bör också vara en central fråga hur de nordiska länderna bättre kan bidraga i FN. Thorvald Stoltenberg svarade på de många frågorna enligt följande: - I sin utredning går han inte in på frågor som redan är under arbete. T.ex. IMOs initiativ om regler för sjöfarten. - Ekonomin kommer att vara en svag punkt för många av de förslag som läggs fram. Det kommer att kosta mera på kort sikt, men på lång sikt erhålls en inbesparing - Viktigt att Nordområdena inte blir en del av Rysslands bakgård. Norden har här ett stort ansvar. - De nordiska ländernas olika medlemskap i NATO och EU står inte i konflikt och försvårar inte ett djupare nordiskt samarbete på det försvars- och utrikespolitiska området - Nordens insatser i FN är viktigt och i alla förslagen kommer att finnas en FN aspekt - Det kommer inte att framläggas ett förslag om att institutionalisera det nordiska samarbetet för försvars- och utrikesministrarna - Finanskrisen kommer sannolikt att försnabba fördjupningen av samarbetet och gör det mera intressant för länderna att ta till sig de förslag som framläggs - Ej realistiskt med gemensamma visumregler och invandringsregler - Miljöaspekten är viktigt med tanke på framtida utmaningar. Redan nu sker det en relativt omfattande övervakning av stora oljetankrar - Det finns ett avtal som reglerar utvinningen av råvaror i Arktis som Arktiska rådet initierat side 5 af 25

6 Erkki Tuomioja tackade Thorvald Stoltenberg för intressanta synpunkter och initiativ och meddelade att det kan bli aktuellt att 2009 återkomma till saken när rapporten överlämnats till utrikesministrarna. Att notera Thorvald Stoltenbergs muntliga orientering för kännedom 6. A 1455/presidiet: Medlemsförslag om Kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar A 1455/presidiet: Medlemsförslag om Kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar Jan Widberg presenterade på ett generellt plan innehållet i betänkandet över medlemsförslaget A 1455/presidiet. Vidare meddelade Widberg att Erkki Tuomioja skriftligt lämnat ändrings och tilläggsförslag till betänkandet. Efter en generell diskussion var Rolf Reikvam meddelade att den vänstersocialistiska gröna gruppen inte kommer att godkänna betänkandet, genomgicks texten stycke för stycke. I kapitel 3 företogs följande förändringar: - Rubriken ändrades till: Presidiets synpunkter - ordet försvarsförmåga ersattes med ordet försvarsinsatser i första stycket och första meningen - ordet frågeställningar ersattes med ordet medlemsförslaget i första ordet i andra meningen i första stycket - orden i den nordiska försvarskretsen ersattes med den orden om försvarssamarbete de nordiska regeringarna emellan sist i den andra meningen i första stycket - en ny mening tillfogades sist i första stycket: Presidiet noterar Ålands demilitariserade status - ett nytt stycke infördes efter det första stycket: Det att de nordiska länderna har valt varierande lösningar beträffande sitt förhållande till EU och Nato utgör inget hinder för fördjupat nordiskt samarbete också i försvarspolitiken. Presidiet anser att ett närmare nordiskt försvarspolitiskt samarbete är ett sätt att effektivisera våra strävanden att förstärka multilaterala krishanteringsinsatser i FN samt att stärka kontakterna med både EU och Nato och ge möjligheter till att utöva mer inflytande i dessa organisationer - de två första meningarna i andra stycket ströks - den tredje meningen i andra stycket förändrades till: De nordiska länderna har genom åren gett stora och högt uppskattade bidrag till FN:s fredsbevarande operationer och ackumulerat bred och djup erfarenhet, kompetens och trovärdighet av arbete i internationella säkerhetsorganisationer, utan hänsyn till formella institutionsgränser. - I den femte meningen i andra stycket infördes orden med FN-mandat sist i meningen side 6 af 25

7 Rolf Reikvam meddelade att den Vänstersocialistiska grön gruppen vid Nordiska rådet lämnar en reservation om följande ordalydelse: Att inte företaga sig ytterligare i förhållande till A 1455/presidiet: Medlemsförslag om Kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar. Att godkänna utkastet till betänkande över A 1455/presidiet: Medlemsförslag om Kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar med de förändringar presidiet företog 7. Anmodning 1/2008 från Västnordiska rådet till Nordiska rådet om sjöräddnings- och säkerhetssituationen i Nordatlanten Vestnordisk Råd vedr. Anmodning nr. 1/2008 til Nordisk Råd Kenneth Broman informerade att Arktiska rådet igångsatt en utredning: Arctic Marine Shipping Assessement (AMSA) med ett mandat som i hög grad korrelerar med det Västnordiska rådet föreslår. AMSA rapporten skall presenteras på ett ministermöte i Arktiska rådet i april Presidiet beslöt att anmodningen från Västnordiska rådet bordläggs tills AMSA rapporten publicerats och Arktiska rådet fattat beslut om åtgärder på basen av rapporten. Efterföljande bedöms om det är nödvändigt med eventuella nordiska utredningar i denna fråga. Att bordlägga anmodningen 1/2008 från Västnordiska rådet 8. Angående ministerrådsförslaget om ett nordiskt innovationspris PM om ett nordiskt innovationspris - status och processen vidare Jan-Erik Enestam redogjorde för de olika möjligheter presidiet har med hänsyn till ett nordiskt innovationspris och hänvisade till promemorian om frågan i möteshandlingarna. Efter diskussion enades presidiet om att plenarförsamlingens beslut skall respekteras och presidiets hållning är att överge tanken om ett nordiskt innovationspris. side 7 af 25

8 Presidiet enades också om att förmedla detta beslut till samarbetsministrarna som möter i presidiet kl Att till de nordiska samarbetsministrarna förmedla att det inte skall inrättas ett nordiskt innovationspris 9. Samråd med Nordiska ministerrådet Islands samarbetsminister Björgvin Guðni Sigurðsson hade meddelat om förhinder och representerades av Islands NSK-medlem Snjólaug Ólafsdóttir. Sveriges samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson var närvarande vid mötet. Ólafsdóttir inledde med att meddela att med hänsyn till Nordiska rådets beslut om innovationspriset vid sessionen kommer priset inte att utdelas som planerat vid globaliseringsforumet i Island i slutet av februari. Vidare informerade Ólafsdóttir att Globaliseringsforumet kommer att fokusera på den finansiella krisen. NR inviteras att deltaga med totalt 5 medlemmar. Husmark Pehrsson meddelade att med hänsyn till budgetprocessen är samtliga nordiska länder under finansiell press. Detta kan få betydelse för budgetramen. Vidare har NMR igångsatt en utvärdering av reformen att modernisera Nordiska ministerrådet som genomfördes Rapporten skall överlämnas i december till samarbetsministrarna. Vad angår själva processen är det viktigt med en uttömmande dialog tidigt på året. Det gör det lättare att lösa de konkreta problemställningarna mot slutet av processen. Presidiet kommer att inviteras till samarbetsministrarnas möte i mars då budgetanvisningarna skall godkännas. Berit Brørby redogjorde för de synpunkter budgetgruppen har i förhållande till att effektivisera budgetprocessen. Rådets och ministerrådets synpunkter här är relativt sammanfallande. Vidare underströk Brørby nödvändigheten av ett mera transparent budgetdokument och att rådet önskar mera insyn i hur oanvända medel disponeras. Jan-Erik Enestam meddelade att rådet haft två önskemål i förhållande till arbetet i Globaliseringsforumet: Att rådet skall involveras i planläggningen av forumet och att fler parlamentariker skall inviteras. Dessa önskemål har framförts till både samarbetsministrarna och statsministrarna. Nu kan vi konstatera att rådet inte tillmötesgås någon punkt. Efter att samarbetsministrarna lämnat mötet diskuterade presidiet de frågor som behandlats. Presidiet mottog beslutet om att inte utdela ett innovationspris positivt. Vad angår budgetprocessen verkar det som om ministerådet också reellt önskar förbättra processen, men när det gäller globaliseringsforumet ställde presidiet kritiskt till besluten och processen. Presidiet enades om att i ett brev till Nordiska ministerrådet fråga hur man tänkt involvera Nordiska rådet i planläggningen av globaliseringsforumet. side 8 af 25

9 Att notera samarbetsministrarnas muntliga orienteringar för kännedom Att skicka ett brev till Nordiska ministerrådet om involveringen av rådet i planeringen av Globaliseringsforumet med fuldmagt 10. Suppleringsvalg pr. november 2008 Bilag Sekretariatet har modtaget modtaget følgende ændringer vedr. Nordisk Råds medlemmer pr. 27. november Medborger- og forbrugerudvalget Nyt medlem Hanne Agersnap, (SF), Danmark, Venstresocialistisk grønne gruppe. Udgår / overgår som suppleant Karina Lorentzen, (SF), Danmark, Venstresocialistisk grønne gruppe Udgår som suppleant Anne Baastrup, (SF), Danmark, Venstresocialistisk grønne gruppe Miljø- og naturressourceudvalget Genindtrådt Kristen Touborg, (SF), Danmark, Venstresocialistisk grønne gruppe. Udgår Sidsel Homann, (SF), Danmark, Venstresocialistisk grønne gruppe At præsidiet tager ændringerne til efterretning Internationale sager 11. Gemensam arbetsplan 2009 för Baltiska församlingen och Nordiska rådet Arbetsplan 2009 för Baltiska församlingen och Nordiska rådet Jan Widberg meddelade att sedan 2006 antar Baltiska församlingen och Nordiska rådet i slutet av varje år en gemensam arbetsplan för det kommande året. Arbetsplanen beskriver de övergripande målen och formerna för samarbetet, och anger de prioriterade samarbetsfrågorna för presidierna side 9 af 25

10 och utskotten. Baltiska församlingens sekretariat och Rådssekretariatet har tillsammans utarbetat ett utkast till gemensam arbetsplan för Baltiska församlingen kommer på motsvarande sätt att behandla utkastet till arbetsplan vid sitt presidiemöte i Viljandi den 4 december. Även Nordiska rådets utskott kommer att ta ställning till de föreslagna samarbetsfrågorna för utskotten. Avsikten är att den gemensamma arbetsplanen skall antas vid 2008 års toppmöte mellan Baltiska församlingen och Nordiska rådet, vilket äger rum i Tallinn januari Rolf Reikvam önskade frågan om informationskontoren i Baltikum skulle aktiveras med balterna. Marion Pedersen önskade att engelska dokument skulle översättas. Sinikka Bohlin meddelade att det är viktigt att utskotten involveras i arbetsplan. Annars kommer de inte att känna sig förpliktade av den. Jan-Erik Enestam meddelade att det inte varit tradition att översätta engelska dokument som utarbetas i samarbete med internationella samarbetspartners. Det kan dock övervägas. Presidiet godkände arbetsplanen. Att godkänna utkastet till gemensam arbetsplan 2009 för Baltiska församlingen och Nordiska rådet. 12. Information fra BSPC Standing Committee organisation PM, november 2008 Christina Gestrin informerade om konklusionerna från den permanenta kommitténs förra möte. Vidare informerade Gestrin att den utvidgade permanenta kommittén skall mötas i februari. Gestrin efterfrågade presidiets synpunkt i förhållande till en eventuell organisationsförändring i BSPC. Berit Brørby undrade varför en eventuell organisationsförändring skall svartmålas. Norge har inga önskemål om att flytta sekretariatet, vidare är det ett missförstånd att finansieringen blir annorlunda. Som det är i år är det bara Finland som är representerad i den permanenta kommittén. Slutligen menade Brørby att det är ytterligare ett missförstånd att rådet inte i en direkt nationell representation fortfarande skulle utpeka medlemmarna till den permanenta kommittén. Därefter föreslog Brørby att presidiet går in för att de nationella parlamenten skall vara representerade i den permanenta kommittén men utpekade av Nordiska rådet. Marion Pedersen menade att det inte är hållbart att alla länder skall vara representerade i alla kommittéer. side 10 af 25

11 Efter diskussion konstaterade Erkki Tuomioja att presidiet inte kan enas i denna fråga vid detta möte. Därför ges sekretariatet i uppgift att till nästa möte utreda olika modeller för hur ländernas möjlighet att delta i BSPC kan förstärkas. Vidare konstateras att presidiet är enig i att Nordisk rådet i framtiden skall ha en roll i BSPC. Att sekretariatet till presidiets nästa utreder olika modeller för hur ländernas möjlighet att delta i BSPC kan förstärkas Att Nordiska rådet skall ha en roll i BSPC 13. Samråd om EU's östersjöstrategi EU Baltic Sea Strategy 2008 NC positions Jan Widberg informerade att Generaldirektoratet för Regionalpolitik vid EUkommissionen har inbjudit till samråd kring EU:s framväxande Strategi för Östersjöregionen. Samrådsperioden varar 3 november 31 december Rådssekretariatet har utarbetat ett utkast till inspel till samrådet från Nordiska rådet, och därvid tagit fasta på att lämna övergripande politiska synpunkter på inriktningen av och innehållet i Kommissionens arbete med att utveckla en Östersjöstrategi. Berit Brørby undrade om detta är det slutliga pappret och om detta är den rätta abstraktionsnivån för rådets inspel. Sinikka Bohlin menade att det är ett bra papper och det är fint att BSPC och Nordiska rådet lämnar likalydande inspel. Erkki Tuomioja konkluderade att länderna ges en vecka tid att kommentera och komma med inspel till förslaget. Därefter skickas det till EUkommissionen. Att ge delegationerna en vecka tid att komma med förändringsförslag till förslaget till rådets inspel till EU Baltic Sea Strategy Kontakter med Hviderusland Bilag Berit Brørby informerade att det läggs upp till samma koncept som tidigare, dvs att både regeringen och oppositionen inviteras till ett gemensamt side 11 af 25

12 seminarium. Dagfinn Høybråten håller ett planeringsmöte i Minsk januari inför själva seminariet mars i Vilnius. Erkki Tuomioja meddelade att representanter för Stora utskottet i Finland skall besöka Minsk en vecka efter och det skulle vara bra om rådet kunde rapportera om sina erfarenheter till Finlands Riksdag efter mötet. Sinikka Bohlin menade att det skickar fel signal till en demokrati i utveckling när enbart män ingår i delegationerna. Utvecklade demokratier som de nordiska bör visa att kvinnor också duger som politiker. At tage informationen til orientering. At udvælge Nordisk Råds delegation til det planlagte seminar i Vilnius i marts 2009 på præsidiemødet i januar Rundbordssamtale mellem Dumaen, Føderationsrådet og Nordisk Råd i Murmansk 2009 Bilag Berit Brørby informerede at Ruslands parlament, med de to kamre Dumaen og Føderationsrådet, vil indbyde til et rundbordsmøde med Nordisk Råd i Murmansk september Det foreslåede tema er transport og logistik. Rundbordsmødet blev drøftet på mødet på sessionen 29.oktober 2008 mellem Dumaen, Føderationsrådet og Nordisk Råd. Att notera den muntliga informationen för kännedom Andre sager 16. Budgetgruppen och budgetprocessen Berit Brørby informerade att Budgetgruppen har hållit ett extraordinärt möte den 24 november för att genomgå budgetprocessen generellt. Budgetgruppen har koncentrerat sig om två spår: Den interna organiseringen och dialogen med NMR. Angående den interna organiseringen Budgetgruppen föreslår att den konkreta budgetförhandlingen fortsatt skall ske av en budgetgrupp som presidiet tillsätter på förslag av partigrupperna. side 12 af 25

13 Dialogen med NMR Det är centralt att rådet kommer in i budgetprocessen tidigare så att det läggs mera vikt vid framtagandet av budgetanvisningarna. Budgetdialogen mellan NR och NMR bör vara mellan parlamentariker och ministrar. Ämbetsverket på NMR spelar en för stor roll. Konkret skall utskotten höra respektive fackminister i samband med framtagandet av budgetanvisningarna. Budgetgruppen samlar upp synpunkterna från utskotten innan förhandlingen med samarbetsministrarna. Efter att generalsekreteraren framlagt förslaget till budget 1 juni skall fackministrarna igen höras av utskotten angående budgetförslaget på respektive område. Budgetgruppen samlar upp utskottens synpunkter innan förhandlingen med samarbetsministrarna. Budgetgruppen framlägger ett utkast till betänkande för presidiet. Plenarförsamlingen godkänner slutligt betänkandet över budgeten. Det centrala i budgetgruppens konklusion är få till stånd en politisk dialog omkring budgeten för det nordiska samarbetet. Budgetgruppen bör bättre informeras och ha inflytande över hur oanvända medel omdisponeras. Rådets ändringar i budgeten bör framgå tydligare. Budgetdokumentet bör bli mera transparent. Kent Olsson önskade att rådsdirektören skulle meddela generalsekreteraren att budgetdokumentet bör få en mera användarvänlig utformning. Budgetgruppens sammansättning 2009 Följande personer utpekades till budgetgruppen 2009: Mittengruppen: Marion Pedersen S-gruppen: Árni Páll Árnason k-gruppen: Kent Olsson VSG: Rolf Reikvam Finlands delegation: Christina Gestrin Efter omröstning mellan Árni Páll Árnason och Kent Olsson valdes Árnason till ordförande för budgetgruppen med rösterna 8 mot 4. Att notera informationen om budgetprocessen för kännedom Att utpeka Árni Páll Árnason (ordförande), Marion Pedersen, Kent Olsson, Rolf Reikvam och Christina Gestrin till presidiets budgetgrupp Presidiets observatörer och rapportörer 2009 side 13 af 25

14 Presidiet beslöt om följande fördelning av rapportörer och observatörer 2009: VSG S-gruppen M-gruppen K-gruppen BSPC Paavo Arhinmäki Christina Gestrin Vestnorden Kent Olsson Budgetgruppen Rolf Reikvam Árni Páll Árnason Marion Pedersen Kent Olsson Christina Gestrin ND & PANWR Sinikka Bohlin SCPAR Niels Sindal Præsident /Vicepræ. Sinikka Bohlin Kent Olsson Globalisering Rolf Reikvam Sinikka Bohlin Marion Pedersen Kjartan Ólafsson Erkki Tuomioja Vitryssland Dagfinn Høybråten Gränshinder Dagfinn Høybråten Att besluta om presidiets observatörer och rapportörer Evaluering av Nordiska rådets 60:de session Jan-Erik Enestam meddelade att det nordiska sekretariatsmötet och rådssekretariatet har haft evalueringsmöten. Följande konkulusioner kan dras utgående från dessa: - Det var en livlig debatt under rådets egna saker emedan toppmötet och generaldebatten inte fungerade. - Det finns orsak att se över placeringen i salen. Man kunde tänka sig att medlemmarna sitter partigruppsvis. Likaså skall ministrarna samlas på ett annat sätt och det är viktigt att NMRS sitter i närheten av sina ministrar. - Hela formen för toppmötet skall ses över. - Reglerna för sessionens genomförande skall ses över. Taltiderna skall generellt förkortas och förenhetligas. - Presidiets många möten med representanter för gästande parlament och organisationer skall vara mera behovsstyrda. Det är kanske inte nödvändigt att mötas med Västnordiska rådet, Baltiska församlingen och Duman om det inte finns ett uttalat behov för det. - Presidiet skall mötas med samarbetsministrarna i samband med sessionen. Marion Pedersen instämde i alla de synpunkter som rådsdirektören framförde och tillade att programmet är för stramt. Det är sällan tid för att byta kläder etc. innan kvällsprogrammet börjar. side 14 af 25

15 Johan Linander meddelade att med hänsyn till frågetimmen var det vissa samarbetsministrar som fick många frågor och andra inga. Det bör koordineras bättre till vilken minister en fråga ställs. Vidare skapade toppmötet ingen egentlig debatt. Man kunde tänka sig att förkorta tiden för inläggen och uppmuntra till replik på varandra (statsministrar och oppositionsledare). Berit Brørby konstaterade att det var en god debatt på rådets egna frågor emedan den övriga delen av sessionen inte fungerade. Med hänsyn till toppmötet är ju idén med att invitera oppositionsledarna att de skall vara av annan mening än statsministrarna. Det märks överhuvud inte nu. Med hänsyn till frågetimmen är det ett stort problem att samarbetsministrarna inte kan svara på de frågor de får. Slutligen var det inte bra med en lång lunchpaus på tisdagen. För dem som inte deltog vid den officiella lunchen hos Finlands president kändes pausen som tidsspill i ett annars mycket pressat program. Lyly Rajala meddelade att toppmötet inte fungerade bra. Det var också många dubbla möten, så att t.ex. kulturministrarna hade ett möte samtidigt som kulturfrågorna var upp till behandling i plenisalen. Rajala välkomnade rådsdirektörens förslag om att begränsa antalet möten för presidiet i samband med sessionen. Vidare var det för stram tidtabell för utskottens saker och frågetimmen bör också koordineras bättre. Rolf Reikvam meddelade att taltiderna bör ses över och kanske förkortas. Vidare bör de politiska grupperna ta ett större ansvar. Det är svårt att igångsätta en debatt som bottnar i olika ideologi eller samhällssyn vid sessionen. VSG försökte många gånger men utmaningen togs aldrig upp. Árni Páll Árnason menade att toppmötet bör bli livligare. Delegationerna bör också beredas mera tid för sina interna möten och då helst innan eller i början av sessionen. Slutligen meddelade Árnason att det inte var bra att den isländska statsministern kom i kläm i det officiella programmet och var tvungen att lämna debatten innan den var avslutad. Sinikka Bohlin meddelade att en ny placering i salen kan leda till effektivare och livligare debatter. Toppmötet måste reformeras. Detta kommer man att tänka grundigt igenom innan nästa års session i Stockholm. Slutligen föreslog Bohlin att man återgår till att hålla sessionen från tisdag till torsdag. Årets modell med måndag till onsdag ger alltför mycket veckoslutsarbete. Presidiet enades om att Nordiska rådets session 2009 hålls v. 44 från tisdag till torsdag. Att notera delegationernas muntliga orienteringar för kännedom Att sessionen hålls tisdag till torsdag vecka 44 år Planer og budget for Nordisk Råd 2009 Budgetoversigt pr. 28. november 2008 side 15 af 25

16 Jan-Erik Enestam meddelade att av bilagan framgår räkenskaperna för 2007, budgeten för 2008 och hur den förverkligats per , samt förslag till budget för Förslaget för 2009 är i stort sett identiskt med årets budget. Anslaget för presidiets ordinarie möten har höjts med DKK, för att beakta att presidiet representanter möter samarbetsministrarna två gånger. Ökningen finansieras med att moment 1220 Globaliseringsgruppen utgår. Moment 1231 BSPC-Östersjö utgår som obehövlig. Budgetförslagets slutsumma är därmed DKK, varav länderna bidrar med DKK, dvs lika mycket som för innevarande år. Att presidiet godkänner budgetförslaget. 20. Visioner for det nordiska samarbetet - Rammeprogram RAMPROGRAM_ november 2008 Presidiet förde en generell diskussion om ramprogrammet var också specifika ändringsförslag diskuterades. Följande ändringar i ramprogrammet företogs: Kapitlet: Vår vision för det nordiska samarbetet - Andra stycket och andra meningen: orden de regionala stryks - Tredje stycket: En ny mening: Kulturen har ett värde i sig läggs som den andra meningen - Sista stycket under kapitlet: Vi vill ha ett effektivare nordiskt samarbete flyttas till att bli ett fjärde stycke Kapitlet: Vi vill stärka den nordiska välfärden Vår Vision - Första stycket och första meningen ändras till: Den nordiska välfärdsmodellen har gett många goda resultat. - Andra stycket och första meningen ändras till: Nordiska rådet vill utveckla den nordiska välfärden och stärka medborgarsamhället. - Tredje stycket, ordet frihet läggs in efter demokrati. Rubriken i kapitlet: Vi vill ha ett effektivare nordiskt samarbete ändras till Vi vill ha ett effektivare nordiskt språksamarbete. - sista stycket flyttas till första kapitlet. Att godkänna ramprogrammet med nämnda ändringar. 21. Ændringer i ærendelisten pr. 26. november 2008 side 16 af 25

17 Bilag A-medlemsforslag A 1455/presidiet E-skriftlige spørgsmål E 18 E 45 E 46/2008 E 47/2008 E 48/2008 E 49/2008 E 50/2008 Medlemsförslag om Kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar (väckt av den Konservativa gruppen) Mundtlige spørgsmål stillet på sessionen Skriftligt spørgsmål til Sveriges regering om hvordan formandskabslandet har forbedret det nordiske samarbejde ved forberedelsen og gennemførelsen af EU-regelværk? (stillet af Medborger- og forbrugerudvalget) Skriftligt spørgsmål til forsvarsministrene i Danmark, Finland, Norge og Sverige om nedlæggelse af FN-styrken SHIRBRIG (stillet af Sidsel Homann) Skriftlig fråga till Danmarks regering om myndigheternas tillsynsansvar (väckt af Hans Wallmark) Skriftligt spørgsmål til Finlands regering om sikkerhedsproblemer på finsk A-kraftreaktor (stillet af Kristen Touborg) Skriftlig fråga till Finlands, Norges och Sveriges regeringar om gränsöverskridande taxitrafik (väckt af Sinikka Bohlin) Vid mötet delades ett nytt medlemsförslag ut: A 1456/miljö: Havvindmølleparker i Østersøen At godkende fordelingen af sager i Nordisk Råd At tage de fremsatte spørgsmål til orientering Orientering om aktuelle sager 22. Præsidiets møde med udenrigsministrene den 27. oktober 2008 Utrminmöte 2008 anteckningar FINAL side 17 af 25

18 Det årligen återkommande lunchmötet är ett tillfälle till informella samtal mellan de nordiska utrikesministrarna och Nordiska rådets presidium. Lunchmötet har ingen formell agenda, men presidiet hade i förväg föreslagit att man kunde ta upp samarbetet med Ryssland, kontakterna med Vitryssland, det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i Norden, samt den Nordliga dimensionen och EU:s Östersjöstrategi. Att ta informationen till orientering 23. Præsidiets møde med statsministrene den 28. oktober 2008 Anteckningar från mötet med statsministrarna: NR:s president Erkki Tuomioja öppnade mötet och tackade för möjligheten att ha en dialog med statsministrarna. Han presenterade kort de frågor man på förhand kommit överens om att behandla: globaliseringen, klimattoppmötet 2009, EU:s kommande Östersjöstrategi, samt NDF. Eftersom globaliseringen är temat för toppmötet konstaterade presidenten i korthet att NR inte är nöjd med det sätt globaliseringsbudgeten tillkommit samt att NR önskar mera politisk dialog med NMR. Att bli informerad räcker inte, NR vill bli involverat. Om EU:s Östersjöstrategi framhöll statsminister Reinfeldt att den inte kommer att konkurrera med existerande EU-strukturer, men att man vill via den få befintliga regelverk bättre på plats. Man avser hålla stakeholdermöten, på basen av vilka konkreta handlingsplaner skall utarbetas. Junitoppmötet 2009 skall besluta om strategin och under Polens ordförandeskap 2011 skall man reflektera över hur strategin fungerat. Något egentligt svar på presidentens fråga om förhållandet mellan den Nordliga dimensionen och Östersjöstrategin gavs inte, inte heller på vicepresident Christina Gestrins önskemål om statsministrarnas stöd för att de nationella handlingsplaner som medlemsländerna i HELCOM förutsätts utarbeta för att implementera dess Baltic Sea Action Plan. Presidenten upprepade och underströk NR: linje beträffande NDF: NDF bör inte läggas ned. NDF kan fortsätta med eller utan tilläggskapital. Om tilläggskapital inte kan tillföras kan NDF:s mandat enkelt revideras. Återflödet av kapital uppgår till 1 mrd. eur, med en topp om ca 36 milj. eur åren för att därefter sjunka fram till år 2045, då återflödet använts. Under alla omständigheter förutsätter NR en nordisk lösning. Om NDF, trots allt måste läggas ned kan rådet acceptera att NIB/NEFCO förvaltar kapitalet, men under inga som helst omständigheter att Världsbanken gör det. Presidenten förutsatte att en eventuell ändring av NDF: status ska ske genom ett ministerrådsförslag, eftersom NDF inrättats på basen av en NRrekommendation. side 18 af 25

19 Statsminister Anders Fog Rasmussen ombads av presidenten ge en statusrapport om FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn Statsministern beklagade att de förberedande underhandlingarna går långsamt och att de inte blivit lättare pga den globala finanskrisen. Vid ett förberedande möte i Poznan om några veckor måste man komma överens om: Shared vision : CO2 utsläppen måste minskas med 50% till 2050, helst med mera Vilka element som ska ingå i avtalet Konkreta åtgärder EU måste komma överens om sitt eget klimatpaket på toppmötet nu i december. FN:s generalsekreterare önskar starta en process med början 2009 för att engagera regeringscheferna, med ett toppmöte i september. En klimattrojka bestående av Danmark, Indien och Polen arbetar med förberedelserna. Att notera anteckningarna från presidiets möte med statsministrarna för kännedom 24. Præsidiets møde med Baltisk Forsamling den 29. oktober 2008 BA-NR möte Draft notes I samband med Nordiska rådets session i Helsingfors möttes representanter för Nordiska rådets presidium och en representant för Baltiska församlingens presidium den 29 oktober. Man diskuterade bl a den gemensamma arbetsplanen för 2009 och 2008 års toppmöte. Att notera informationen för kännedom 25. Præsidiets møde med Føderationsrådet og Statsdumaen 29.oktober 2008 Bilag Referat af Præsidiets møde med Føderationsrådet og Statsdumaen 29.oktober 2008 side 19 af 25

20 Fra Præsidiet deltog Erkki Tuomioja, Sinikka Bohlin, Árni Páll Árnason, Berit Brørby, Lyly Rajala, Johan Linander og Rolf Reikvam. Nordisk Råds deltagere gentog ønsket fra det tilsvarende møde på sessionen i 2007 om at få en rundbordssamtale med valgte repræsentanter fra de to kamre i Ruslands nationale parlament. De russiske deltagere lovede at vende tilbage med tid og sted for et sådan møde. Desuden talte Nikolay Kosarev, der er viceformand for Føderationsrådets miljø- og naturressourceudvalg om evt. mulighed for et fælles møde med Nordisk Råds tilsvarende udvalg, måske om skovbrug. Att notera informationen för kännedom 26. Baltisk Forsamlings session december 2008 Program for Baltisk Forsamlings session december 2008 Kent Olsson orienterade från Baltiska församlingens 27:e session i Viljandi, Estland, 4-6 december. Sessionen innefattade också en konferens om Östersjöstrategin och energisäkerhet. Från Rådet deltog Erkki Tuomioja, Kent Olsson, Rolf Reikvam och Siv Fridleifsdottir. Tuomioja, Fridleifsdottir och Olsson bidrog med inlägg. Att notera den muntliga orienteringen för kännedom 27. Nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger Bilag Der er indkommet medlemsforslag om nordisk granskning af EU's grøn- og hvidbøger. I arbejdet med at udarbejde en strategi for Nordisk Råds håndtering af EU spørgsmål er det blevet klart, hvor central en udfordring det kan blive. Det er derfor vigtigt at have en grundigt gennemarbejdet og forankret betænkning. Der vil blive arbejdet videre på strategien i nært samarbejde med partigrupperne og delegationerne. Udkast til betænkning vil blive rundsendt til partigrupperne og delegationerne i begyndelsen af det nye år, så de vil kunne komme med indspil til den endelige betænkning. Det foreslås derfor, at behandlingen af spørgsmålet udskydes til et kommende præsidemøde. Marion Pedersen önskade att man kunde vänta tills april med strategin då mittengruppen kommer att godkänna en pamflett om EU och Norden. side 20 af 25

21 At tage informationen til orientering. At tage sagen til behandling på et præsidiemøde i Orientering om etablering af nordisk kontor i Minsk, Hviderusland Bilag Der er indkommet medlemsforslag om etablering af et nordisk kontor i Minsk i Hviderusland. De fleste af de nordiske udenrigsministerier har givet meldinger om deres syn på en sådan etablering, men da der mangler svar fra enkelte lande foreslås det at behandlingen af spørgsmålet udskydes til næste præsidemøde. Samtidig vil en repræsentant fra præsidiet som nævnt under kontakter til Hviderusland i januar 2009 møde såvel valgte repræsentanter fra Parlamentet som andre politikere i Minsk, og vil derfor kunne give en opdateret beretning om forholdene i Hviderusland på næste møde. Att frågan behandlas vid presidiets nästa möte 29. Orientering fra Kommunikationsafdelingen Bilag Karin Arvidsson meddelade att kommunikationsavdelningen arbetar med ett profileringsdokument och en kommunikationsstrategi. Det är meningen att kommunikationsstrategin skall byggas upp så att man kan utläsa mätbara resultat. I övrigt verkar det som om intresset i länderna för det nordiska samarbetet är stigande. Antalet av pressklipp har stigit avsevärt. Att notera Karin Arvidssons muntliga orientering för kännedom Kommende møder og arrangementer side 21 af 25

22 30. Toppmöte 2008 med Baltiska församlingen, januari 2009 Foreløbigt program for topmøde 2008 med Baltisk Forsamling Jan Widberg meddelade att 2008 års toppmöte mellan Baltiska församlingen och Nordiska rådet äger rum i Tallinn januari Årets värd för toppmötet är Baltiska församlingen. Avsikten med mötet är dels att värdera det gångna årets samarbete och att anta en gemensam arbetsplan för det kommande året, dels att föra diskussioner om frågor av gemensamt intresse. För årets toppmöte har två teman föreslagits: EU:s Strategi för Östersjöregionen, samt bärkraftig utveckling. Nordiska rådet avses stå för förberedelserna för det första temat, medan Baltiska församlingen svarar för det andra. Tilltänkta deltagare i mötet är representanter för presidierna samt ordförandeskapen i utskotten. Presidiet ombeds ta ställning till uppläggning och innehåll i 2008 års toppmöte. Vidare beslöt presidiet att rådets delegation till toppmötet skall bestå av avgående och kommande president + utskottsordföranden. Att rådets delegation till toppmötet med Baltiska församlingen består av Sinikka Bohlin, Erkki Tuomioja och utskottsordföranden 31. Parlemantariskt forum för den Nordliga Dimensionen, Bryssel februari 2009 Jan Widberg meddelade att vid den parlamentariska konferensen om den Nordliga dimensionen, vilken arrangerades av Europaparlamentet , enades deltagarna om att det borde genomföras ett regelbundet återkommande (vartannat år) parlamentariskt forum för den Nordliga dimensionen. Det första parlamentariska forumet för den Nordliga dimensionen kommer således att hållas februari 2009 i Bryssel under värdskap av Europaparlamentet. Värdskapet är därefter tänkt att rotera mellan de berörda parlamenten och parlamentariska organisationerna. Något program föreligger ännu inte, men huvudtemat för forumet kommer att vara den fortsatta utvecklingen av den Nordliga dimensionen, mot bakgrund av bl a ett meddelande som EU-kommissionen inom kort förväntas publicera. Det övergripande syftet med forumet är att utbyta och i mesta möjliga mån försöka samordna parlamentariska synpunkter på den Nordliga dimensionen. Omkring 100 deltagare förväntas närvara, representerande organisationer som Europaparlamentet, BSPC, SCPAR, Barents parlamentariska nätverk, Nordiska rådet, Europeiska rådet, Kommissionen, CBSS, AC, BEAC, Sameparlamentet, m fl. Ambitionen är att forumet kan avslutas med att deltagarna antar ett gemensamt uttalande. side 22 af 25

23 Att notera informationen för kännedom Att utpeka rådets delegation till forumet vid presidiets nästa möte 32. Barents parlamentarikerkonference, Syktyvar i Komi, maj 2009 Bilag Berit Brørby informerade att den fjärde Barents parlamentariker konferensen kommer att avhållas den maj 2009 i Syktyvkar i Komi. Ett utkast till program för konferensen delades ut vid mötet. Att notera informationen för kännedom Att utpeka en delegation till konferensen vid presidiets möte i april 33. Administrative meddelelser Brev fra den finske delegation vedr. arbejdssproget i det Nordiske samarbejdet Jan-Erik Enestam meddelade att han tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett svar samt föreslå eventuella förändringar i möteskallelseprinciperna på basen av en skrivelse från den finska delegationen. Avsikten är att presentera arbetsgruppens förslag på januarimötet. Torkil Sörensen har per 1 januari 2009 anställts som seniorrådgivare för internationella frågor. Jan Widberg slutar den sista december. Att notera informationen för kännedom 34. Nordisk Råds udvalgs- og præsidiemøde i Reykjavik januar 2009 side 23 af 25

24 Bilag Program for Nordisk Råds januarmøder udkast Árni Páll Árnason presenterade ramprogrammet för rådets möten i Reykjavik i januari Sinikka Bohlin föreslog att middagen den andra dagen flyttas till första dagen och det inte är någon gemensam middag den sista dagen. Presidiet omfattade Bohlins förslag. Att notera Árnasons presentation för kännedom 35. Eventuelt Bilag Berit Brørby önskade till nästa möte information om status för NDF. Att till nästa möte informera om status för NDF side 24 af 25

25 Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Árni Páll Árnason (A), Island Sinikka Bohlin (s), Sverige Berit Brørby (A), Norge Niels Sindal (S), Danmark Erkki Tuomioja (sd), Finland Formand Mittengruppen (M) Marion Pedersen (V), Danmark Christina Gestrin (sv), Finland Næstformand Bjørg Tørredal (KrF), Norge Johan Linander (c), Sverige Den konservativa gruppen (K) Ivar Kristiansen (H), Norge Kent Olsson (m), Sverige Lyly Rajala (saml), Finland Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Rolf Reikvam (SV), Norge Sekretariat Jan-Erik Enestam, Nordisk Råd Jan Widberg, Nordisk Råd Kenneth Broman, Nordisk Råd Kenneth Ekberg, Nordisk Råd Torkil Sørensen, Nordisk Råd Tine Bjerregaard, Nordisk Råd Karin Arvidsson, Kommunikationsafdelingen Henrik Hagemann, Nordisk Råd, Danmarks delegation Patrick Zilliacus, Nordiska rådet, Finlands delegation Lárus Valgarðsson, Nordisk Råd, Islands delegation Kjell Myhre-Jensen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Bjørn Andreassen, Nordisk Råd, Norges delegasjon Eva Smekal, Nordiska rådet, Sveriges delegation Kristina Aaltonen, Den socialdemokratiska gruppen Ann Bakas, Den socialdemokratiska gruppen Marianne Seip, Den socialdemokratiska gruppen Terhi Tikkala, Mittengruppen Henrik Thunes, Den konservativa gruppen Mads Nikolajsen, Den vänstersocialistiska gröna gruppen Gæster Thorvald Stoltenberg, tidligere forsvars- og udenrigsminister, Norge Samarbejdsminister Cristina Husmark Pehrsson, Sverige Stefan Göstasson, Sverige Eva Ekmehag, Sverige Generalsekretær Halledór Àsgrimsson, Nordisk Ministerråd Vagn Egede Olsen, Nordisk Ministerråd Lene Frees, Nordisk Ministerråd side 25 af 25