fra møde i Nordisk Råds Præsidium mandag den 26. juni 2006 kl og tirsdag den 27. juni 2006 kl Tórshavn, Færøerne.

Transkript

1 Nordisk Råd Dato: 30. juni 2006 J.nr.: Godkendt Referat fra møde i Nordisk Råds Præsidium mandag den 26. juni 2006 kl og tirsdag den 27. juni 2006 kl Tórshavn, Færøerne. Sted: Hotel Føroyar Bilaga 1: Minnesanteckningar från presidiets möte med representanter för Lagtingen på Färöarna Bilaga 2: Minnesanteckningar från presidiets möte med Landsstyret på Färöarna 1. Godkendelse af dagsorden Bilag: - udkast til dagsorden af 15. juni 2006 til præsidiemødet 26. og 27. juni 2006, Tórshavn, Færøerne Ole Stavad öppnade mötet och meddelade att dagordningspunkt 3 behandlas imorgon den 27 juni kl Docent Frederik Harhoff, Københavns Universitet har inviterats för att presentera den juridiska kartläggningen. Ole Stavad välkomnade också Òli Breckmann från Färöarna och Ragnar Erlandsson från Åland till mötet. Òli Breckmann deltar vid mötet med hänvisning 39 i Nordiska rådets arbetsordning och Ragnar Erlandsson representerar Åland med hänsyn till 39 men ersätter också Simo Rundgren som meddelat om förhinder. Berit Brørby föreslog att presidiet tillägger en dagordningspunkt 9 f) för att kunna ge Ole Stavad råd och direktiv till det nordiska talmansmötet den 25 augusti i Helsingfors. At godkende udkastet til dagsorden af 15. juni 2006 til præsidiemødet den 26. og 27. juni 2006, Tórshavn, Færøerne. 2. Godkendelse af referat fra præsidiemødet i Stockholm den 26. april 2006 Bilag: - udkast til referat fra præsidiemødet 26. april 2006, Stockholm, Sverige Presidiet företog inga förändringar i utkastet till referat som bilagts möteshandlingarna. At godkende referatet af 3. maj 2006 fra præsidiemødet den 26. april 2006, Stockholm, Sverige.

2 Nordiske sager 3. Selvstyreområdernes rolle i det nordiske samarbejde Bilag: Kartläggning av de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet (bilag 1) A 1378 Medlemsforslag om realitetsbehandling og etablering af komité til behandling af Færøernes enstemmige ansøgning om selvstændigt medlemskab af Nordisk Råd, Nordisk Ministerråd samt af alle nordiske konventioner og aftaler (bilag 2) Ole Stavad informerade om bakgrunden till processen angående de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet och den efterföljande juridiska kartläggningen om samma tema. Vidare meddelade Ole Stavad att han försökt få en icke dansk expert till presidiet för att presentera rapporten men de andra författarna till rapporten har tyvärr meddelat om förhinder. Docent Frederik Harhoff presenterade för presidiet rapportens olika delar och konstaterade att detta är tredje gången de självstyrande områdenas roll utreds och analyseras. I den konkreta genomgången lyfte Fredrik Harhoff specifikt fram fem förslag som Fritjov Clemet kommer med i rapporten: 1. För Nordiska rådets del skulle full jämställdhet för de självstyrande områdena innebära få men viktiga förändringar. En av dessa vore att ge självstyrande områdena en plats i presidiet. 2. Nordiska rådet borde kunna rikta rekommendationer och frågor direkt till de självstyrande områdena. 3. Representanter för de självstyrande områdena skall kunna representera Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utåt. 4. Det bör övervägas om de självstyrande områdena får rätt till en självständig presentation av ordförandeskapsprogrammen. 5. I de nordiska stödordningarna krävs normalt att minst tre länder skall vara involverade. Det bör beslutas om hur man skall se de självstyrande områdena i detta sammanhang. Därefter uppställde Fredrik Harhoff en matris i vilken skillnaden mellan de självstyrande områdena på olika områden åskådliggjordes: Konstitutionell basis Kompetensavgränsning Ägande av naturresurser EU Försvar och säkerhet Utrikespol.- kompetens Åland + Positiv (+) + Demilitariserat (+) Färöarna (-) Negativ + - NATO (+) Grönland (-) Positiv Delad - NATO (USA) (+) När ett tecken är inom parentes är det ett utryck för att det inte entydigt förhåller sig enligt tecknet. Vidare konstaterade Fredrik Harhoff att folkrätten är rätt ospecifik vad gäller vem som har rätt till självstyre och i så fall hur mycket självstyre man då skall ha. Det finns dock två huvudprinciper: 1. I ett land skall en etnisk minoritet, på ett principiellt plan, garanteras att kulturen kan bevaras. 2. Om ett område eller ett folk fått självstyre kan en stat inte ensidigt återkalla autonomin. Slutligen uppställde Fredrik Harhoff fyra möjliga vägar för olika optioner som presidiet kan välja i detta fall. Side 2 af 23

3 1. STATUS QUO. Man bör konstatera att det idag finns en stark önskan om självständighet på Färöarna. Detta alternativ är inte godtagbart för Färöarna. Dock kan man konstatera att tidsandan idag är den motsatta. Självständiga länder uppger idag suveränitet till fördel för diverse internationella samarbeten. Färöarnas önskemål kan därför betraktas som motsatt i förhållande till vad som sker i resten av världen. 2. FUNKTIONELLT MEDLEMSKAP Det innebär att de självstyrande områdena får/har inflytande och position som om de vore självständiga. Men de får inte den formella statusen. 3. SJÄLVSTÄNDIGT MEDLEMSKAP Då skulle det nordiska samarbetet bestå av 8 länder. Helsingforsavtalet måste på ett grundläggande sätt omskrivas och det skapas nya ramar och möjligheter för det nordiska samarbetet. Detta alternativ skulle onekligen också till omvärlden signalera att Norden är en progressiv region var nytänkning trivs och frodas. 4. SUI GENERIS Innebär att man inte ser på de självstyrande områdena som ett utan betraktar dem var för sig. Det kunde medföra att Färöarna som ensam sökt om starkare ställning får en annan ställning än Åland och Grönland. Efter Frederik Harhoffs presentation förde presidiet en diskussion om hur man skall hantera frågan. Ole Stavad öppnade diskussionen med att konstatera att de nordiska samarbetsministrarna vid sitt möte den juni inte fattade beslut i denna fråga. Länderna hade inte haft möjlighet att internt formulera sina synpunkter efter att rapporten utkommit. Vidare meddelade Ole Stavad att syftet med mötet idag inte är att konkludera och enas om en ståndpunkt. Tvärtom är det viktigt att i detta skede av processen fortfarande med öppna ögon och sinnen betrakta de olika alternativen. Ole Stavad informerade också att samarbetsministrarna för de självstyrande områdena kommer att diskutera frågan internt innan nästa samarbetsministermöte i början av september. Berit Brørby tog upp att frågan angående samernas ställning borde kunna aktualiseras på samma sätt som de självstyrande områdena i denna sak. Till detta upplyste Frederik Harhoff att frågan kan te sig komplicerad. Folkrätten är som sagt ospecifik vad angår graden av självstyre. Dessutom kan man vad gäller samerna hänvisa till den s.k. Blue Water Theory, som först främst säger att ett område skall vara avgränsat (isolerat) från det område man vill ha självstyre emot. I det fallet uppfyller samerna inte kriteriet. Likaså har samerna inte en lagstiftande makt i motsats till de existerande självstyrande områdena i Nordiska rådet. En grundtanke för Nordiska rådet är ju att det är den lagstiftande makten i Norden som ingår i ett gemensamt organ. Presidiet förde därefter en principiell diskussion om huruvida samernas ställning i Nordiska rådet skall bli en del av behandlingen för de självstyrande områdena. Presidiets konklusion blev att samefrågan skall hållas åtskild från frågan om de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet. Berit Brørby varslade dock att från den norska regeringens sida kommer nog frågan om samernas ställning i Helsingforsavtalet oberoende att väckas när och om det görs förändringar i avtal och konventioner som syftar till de självstyrande områdena. Rannveig Gudmundsdottir menade att det är viktigt att tillsammans med NMR hitta en förnuftig lösning. Vidare måste det klargöras hur Åland och Grönland ställer sig i denna fråga. Kristian Pihl Lorentzen menade att presidiet bör förhålla sig till de fyra optionerna som Harhoff i sitt föredrag skisserade upp, liksom presidiet också måste förhålla sig till de självstyrande områdena som begrepp, om presidiet skall utvidgas, liksom det måste klargöras om partigrupperna förväntas ha synpunkter i denna fråga. Side 3 af 23

4 Martin Saarikangas konstaterade att från finsk sida har man inte tagit ställning i frågan i.o.m. att Åland varken behandlat eller yttrat sin åsikt i frågan. Vidare menade Martin Saarikangas att situationen idag de facto står mycket nära ett funktionellt medlemskap, vilket man torde kunna befästa i de relevanta avtalen som reglerar det nordiska samarbetet. Ole Stavad påpekade att det är viktigt att bibehålla symmetrin eller parallelliteten med Nordiska ministerrådet. Det kan inte bli så att rådet besluter om en viss status och NMR om en annan. I något skede av processen måste diskussionerna samköras. Ragnar Erlandsson meddelade att Åland visserligen inte ansökt om ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet, men trots det har Åland nog ett önskemål om att man vill behandlas jämställt med de andra självstyrande områdena. Ragnar Erlandsson konstaterade också att modellen med funktionellt medlemskap kanske låter som en framkomlig väg. Outi Ojala menade att vi måste våga öppna Helsingforsavtalet om det visar sig vara nödvändigt. Det vore klokt att signalera om detta redan nu till regeringarna. Man måste hålla sig till rätt nivå och hon instämde med Ole Stavad i att det måste finnas en symmetri i förhållande till NMR. Inge Lønning ställde en fråga om hur samarbetet i Västnordiska rådet fungerar. Här är det ju tal om ett självständigt land och två självstyrande områden? Frederik Harhoff upplyste om att funktionellt medlemskap är en process inte ett fast läge. Idag är vi i praktiken redan inne i den processen. Att befästa det funktionella medlemskapet kräver otvivelaktigt förändringar i Helsingforsavtalet. Ole Stavad menade att det är viktigt för Nordiska rådets del att få avklarat en del praktiska frågeställningar. Det gäller hur de självstyrande ställer sig till att arrangera en session, presidentskap, representation i utskott och presidium. Därför förslog Ole Stavad att man i ett brev till de självstyrande områdenas parlament frågar dem hur de ställer sig till dessa frågor. Presidiet stödde Ole Stavads förslag och om möjligt kan man kanske också höra sig för hur de självstyrande områdena ser frågan att besvara skriftliga frågor från Nordiska rådet. Outi Ojala meddelade att från VSGs sida är man beredd att godkänna ett fullständigt medlemskap i Nordiska rådet för de självstyrande områdenas del. Status quo är i alla fall inte tillräckligt för Färöarna. Vidare kräver detta också förändringar i Helsingforsavtalet. Outi Ojala uppmanade samtliga presidiemedlemmar att också väcka den här frågan i de nationella parlamenten. Gabriel Romanus meddelade att Sverige inte direkt berörs av denna frågeställning i.o.m. att Sverige inte ansvarar för några självstyrande områden. Därför har denna fråga inte diskuterats i Sverige, liksom man heller inte tagit ställning till samerna situation. Med hänsyn till frågan om de självstyrande områdena kan svara på skriftliga frågor från rådet menade Gabriel Romanus att denna rätt borde utan större diskussion kunna tillges de självstyrande områdena. Det viktigaste är dock att rådet i detta skede strävar efter att tillmötesgå de självstyrande områdena så att det inte kräver ändringar i Helsingforsavtalet. En stärkt ställning för de självstyrande områdena behöver inte automatiskt innebära att de skall arrangera session, vara med i rotationsordningen angående presidentskap eller ha fast representation i presidiet. Berit Brørby stödde Gabriel Romanus synpunkt om att först se på vad som är möjligt att göra utan att förändra i Helsingforsavtalet. Ragnar Erlandsson stödde också Gabriel Romanus synpunkt om att försöka hålla sig till ramarna av Helsingforsavtalet. Vidare konstaterade Ragnar Erlandsson att Nordiska rådet traditionellt sett är mycket flexibelt i sitt arbetssätt och att de självstyrande Side 4 af 23

5 områdena på intet sätt diskrimineras i dagen situation. I Åland uppskattar man och är tacksam för den hjälp och förståelse man får från den finska delegationen och dess sekretariat. Anita Johansson konstaterade att frågan inte diskuterats i partigrupperna och underströk också vikten av symmetrin med Nordiska ministerrådet. Inge Lønning påminde presidiet om att den konkreta situationen är att vi har en ansökan från Färöarna på bordet och den skall vi på sätt eller annat besvara. Därför ter sig det fjärde alternativet i den Harhoffska utläggningen som plausibel. I så fall torde detta kunna göras med relativt små förändringar i Helsingforsavtalet. I annat fall definierar vi Norden helt på nytt med åtta istället för 5+3. Men man måste också komma ihåg att Nordiska rådet är ett mellanstatligt samarbete. Martin Saarikangas varnade för att om Färöarnas ansökan leder till att Helsingforsavtalet skall rivas upp och återförhandlas på en politisk nivå, finns det en klar risk för att de organisationer Färöarna söker om medlemskap i kommer att försvinna eller vara totalt omdefinierade. Därför är nog det funktionella medlemskapet den väg vi skall välja. Kristian Pihl Lorentzen konstaterade att rådet måste realitetsbehandla Färöarnas ansökan. I det sammanhanget verkar det som om det skulle vara möjligt att få konsensus omkring lösningen med funktionellt medlemskap. Òli Breckmann meddelade att Färöarnas ansökan är enstämmig. Att öppna Helsingforsavtalet kan vara problematiskt men är frågan tillräckligt viktigt så gör man det. Ole Stavad konkluderade presidiets synpunkter enligt följande: Det är viktigt att i detta skede inte låsa fast sina synpunkter. Vi måste lyssna till alla parter innan vi formulerar rådets ståndpunkt. Det är både nordisk och internationell fokus på rådet i denna fråga så det är viktigt att processen leder till ett resultat. Det verkar som Åland och Grönland kan nöja sig med dagens situation emedan Färöarna önskar självständighet. Det för en automatiskt till alternativ fyra i Harhoffs utläggning. Rådet bör definiera vilka delar i verksamheten berörs av en förändring av de självstyrande områdenas status. Rådet bör föra en löpande diskussion med NMR i frågan. Uppfordra de nationella delegationerna att föra en diskussion med respektive samarbetsminister (och statsminister). Frågan skall debatteras på sessionen, men det är oklart om man är färdig att fatta beslut då. Presidentskapet fick mandat att avklara frågor i detta sammanhang med de självstyrande områdena och övriga berörda parter. Att fortsätta behandlingen vid presidiets nästa möte, samt Att rikta en fråga till de självstyrande parlamenten om hur de förhåller sig de praktiska förändringarna som medföljer ökad självständighet Att ge presidentskapet mandat att med berörda parter närmare utreda olika frågeställningar. 4. Samarbejde med Vestnordisk Råd Ole Stavad rapporterade från Västnordiska rådets temakonferens i Grönland. I den förbindelse uppstod diskussionen om hur samarbetet mellan de två råden kan förstärkas. Det konstaterades att om Västnordiska rådet och Nordiska rådet ingick samarbetsavtal kunde det underlätta samarbetet. Innehållet i ett samarbetsavtal skulle röra sig om att Side 5 af 23

6 Västnordiska rådets resolutioner skulle behandlas i Nordiska rådets utskott. Nordiska rådet skulle utse en observatör eller rapportör för Västnordiska rådet. Nordiska rådet kan skicka frågor som berör Västnorden till Västnordiska rådet för åtgärder eller svar. Tågordningen är den att Västnordiska rådets presidium har fattat beslut att be sitt sekretariat utarbeta ett utkast till samarbetsavtal i samarbete med Nordiska rådet. Avtalet kommer upp till behandling vid Västnordiska rådets årsmöte, varefter det kan behandlas vid presidiets septembermöte för att sedan godkännas och underskrivas i samband med sessionen. Rannveig Gudmundsdottir meddelade att det är utmärkt att presidenten utvisat ett så stort intresse och handlingskraft i denna sak. Men hon var lite orolig för att detta leder till en marginalisering eller isolering av Västnorden. Alla de som är medlemmar i Västnordiska rådet är ju också medlemmar i Nordiska rådet. Det kan finnas skäl att skynda långsamt. Outi Ojala instämde med Rannveig Gudmundsdottir i att samarbetet med Västnordiska rådet och Västnorden är angeläget men att man inte skall skynda för mycket med att ingå ett samarbetsavtal. Kristian Pihl Lorentzen uttryckte sitt stöd för samarbetet. Det är viktigt att få en bättre balans mellan aktiviteterna i Västnorden och Östnorden. Det är dock viktigt att undgå dubbelarbete och duplicering. Ole Stavad konstaterade att Västnordiska rådet är en självständig organisation med egna syften. Det är inte en underavdelning till Nordiska rådet. Det är just för att undvika att Västnordiska rådet skall bli en parallellstruktur till Nordiska rådet som samarbetet skall intensifieras. Västnordiska rådet själva är intresserade av ett närmare samarbete och den utsträckta handen kan vi inte avslå. Rannveig Gudmundsdottir konstaterade med hänvisning till sitt engagemang i SCPAR att det är viktigt att det är en observatör som från Nordiska rådets sida är med på Västnordiska rådets möten. Det är inte tillräckligt med en rapportör. Gabriel Romanus meddelade att det är viktigt att komma vidare i samarbetet och att också formalisera det via avtal. Att ge Presidentskapet i uppdrag att tillsammans med Västnordiska rådets sekretariat utarbeta ett utkast till samarbetsavtal till presidiets nästa möte. 5. Grænsehindringsarbejdet en nordisk ombudsmand? Ole Stavad informerade att Poul Schlüter vid förra sessionen avslutade sitt arbete som regeringarnas särskilde representant för att avskaffa gränshinder i Norden. Därför var det många rådsmedlemmar som redan då frågade om vad som nu skall ske. Det fanns bland parlamentarikerna en viss förväntning om att Schlüter skulle efterträdas av en ny person med någorlunda samma mandat. Det verkar dock som om detta inte kommer att ske och ger därmed möjligheten för nytänkning och för kanske att få en särskild representant under mera permanenta villkor till fördel för medborgarna och näringslivet i Norden. Det finns situationer då inget nordiskt lands myndigheter vill befatta sig med ett enskilt ärende. Man pekar gärna ut grannlandet såsom varande behörig stat, eller ignorerar frågan. Signalen är att många människor som hör av sig till Hallå Norden pekar på Helsingforsavtalets likabehandlingsartiklar och upplever sig vara diskriminerade. Bl.a. därför finns det behov för, inte minst som en politisk markering gentemot medborgarna, att visa att medborgarvinkeln och gränshindersfrågorna är centrala i det nordiska Side 6 af 23

7 samarbetet. En nordisk ombudsman skulle samtidigt kunna fungera som en effektiv insamlare av konkreta problemställningar inom det nordiska samarbetet. En nordisk ombudsman bör kunna påpeka felaktigheter och påtala såväl juridiska som administrativa problem i samtliga nordiska länder och självstyrande områden och i ingångna nordiska avtal och dessas tillämpningar. Vidare har vi några årtionden kunnat konstatera en kraftig integration av det nordiska näringslivet. Som den tidigare nordiska samarbetsministern Flemming Hansen uttryckte det: Vi är varandras största marknader. De nordiska fusionerna inom näringslivet har kastat ljus över många gränshinder i Norden på näringslivets område. En nordisk ombudsman skulle vara en ändamålsenlig instans för att kunna ta sig an frågor när nordiska koncerner eller företag känner sig felaktigt behandlade eller upplever att regelverken och samspelen mellan dessa är orimliga. Man bör dock försäkra sig om att man inte skapar en dubbelfunktion i förhållande till de nationella ombudsmännen och deras nordiska samarbete. Ole Stavad informerade vidare att det är viktigt att det är Nordiska rådets ombudsman, att den är permanent och att ombudsmannen skall uppfylla i alla fall tre uppgifter: 1. Kunna behandla konkreta saker i gränshinder 2. Kunna ta upp frågor på eget initiativ 3. Rapportera till NR årligen vid sessionen Anita Johansson informerade att en liknande fråga diskuterades i mitten på 80-talet, men det var med en liten annan framtoning. Det finns en stor efterfrågan på en ombudsmansfunktion som presidenten skisserat upp. Outi Ojala stödde också presidentens idé men hade några supplerande frågor: Har vi en garanti för att Hallå Norden fortsätter i oförändrad form? Vem skall betala för ombudsmansfunktionen om det är Nordiska rådets? Gabriel Romanus konstaterade att det är mycket spännande initiativ. Det är rätt att det är Nordiska rådets ombudsman och det skall vara en framstående person med en viss politisk tyngd. Vidare menade Gabriel Romanus att funktionen borde kunna finansieras med medel från NMR budgeten. Martin Saarikangas instämde i att det är viktigt att fortsatt fokusera på gränshinder, men om skapandet av en ombudsmansfunktion är den rätta lösningen var han osäker på. Principiellt uttalade Martin Saarikangas dock sitt stöd. Kristian Pihl Lorentzen konstaterade att gränshinder har varit högt prioriterat i samtliga partigrupper och detta initiativ är utmärkt. Man bör dock klargöra vad den juridiska ställningen i förhållande till regeringarna blir. Nordiska rådet har inte egna resurser för funktionen utan pengarna bör hämtas i NMR budgeten. Berit Brørby hänvisade till hur nationella ombudsmännen fungerar. De utpekas, finansieras och rapporterar till parlamenten. Regeringssidan skall inte blandas in i detta. Ragnar Erlandsson uttryckte sitt stöd för initiativet och var också mån om att Hallå Norden bibehålls i sin nuvarande form. Kjell Myhre Jensen informerade att det norska ordförandeskapet ämnar skapa en form för pådrivarroll för fyra specifika sektorer. Denna funktion är dock tidsbegränsad. Ole Stavad konstaterade att det är ytterst svårt att på ett framgångsrikt sätt arbeta med gränshindersfrågor utan en fast institution. Får vi ett fast instrument ger det en plattform som kan användas till många nyttiga initiativ. Presidiet uttrycket oro för vad som skall hända med Hallå Norden och ombad budgetgruppen att i budgetförhandlingarna uppmärksamma denna fråga. Side 7 af 23

8 Att ge presidentskapet mandat att utgående från presidiets diskussion och konklusion vidareutveckla och konkretisera idén om en Nordiska rådets ombudsman i syfte att till presidiets nästa möte kunna framlägga ett konkret förslag i saken. Beslutninger efter fuldmagt 6. Fremstillinger 1) A 1386/medborger/miljø/næring Medlemsforslag om at styrke substitutionsprincippet i EU s kemikalielovgivning Bilag: - A 1386/medborger/miljø/næring betænkning over Medlemsforslag om at styrke substitutionsprincippet i EU s kemikalielovgivning (bilag 1) Miljø- og Naturresurseudvalget, Næringsudvalget og Medborger- og Forbrugerudvalget havde anmodet om fremstilling af A 1386/medborger/miljø/næring Medlemsforslag om at styrke substitutionsprincippet i EU s kemikalielovgivning. Præsidiet vedtog fremstillingen i anledning af A 1386/medborger/miljø/næring. Nordisk Råd rekommanderer Danmarks, Finlands og Sveriges regeringer og Nordisk Ministerråd at landene hver for sig og sammen arbejder for en styrkelse af substitutionsprincippet som vedtaget af EU-Parlamentet med henblik på en snarlig vedtagelse af REACH som et led i målsætningen om at fremme miljø, sundhed og forbrugerindsyn i forbindelse med kemikalieanvendelse og Att rekommendationen skall skickas till berörda utskott nationellt. 2) A 1387/miljø Medlemsforslag om styrkelse af Arktis i EU s Nordlige Dimension og om fælles minimumsstandarder for off-shore virksomhed i Barents, Kara og Arktis Bilag: - A 1387/miljø betænkning over Medlemsforslag om styrkelse af Arktis i EU s Nordlige Dimension og om fælles minimumsstandarder for off-shore virksomhed i Barents, Kara og Arktis (bilag 2) Miljø- og Naturresurseudvalget havde anmodet om fremstilling af A 1387/miljø om styrkelse af Arktisk i EU s Nordlige Dimension og om fælles minimumsstandarder for offshore virksomhed i Barents, Kara og Arktis. Att bordlägga ärendet till nästa möte. 7. Forslag om ikke at foretage sig noget A 1375/miljø Medlemsforslag om at Nordisk ministerråd utarbeider en egen nordområdestrategi Bilag: - A 1375/miljø betænkning over Medlemsforslag om at Nordisk ministerråd utarbeider en egen nordområdestrategi Miljø- og Naturresurseudvalget havde anmodet præsidiet om at på plenarforsamlingens vegne, behandle forslaget om at Nordisk Råd ikke foretager sig noget i anledning af A 1375/miljø Medlemsforslag om at Nordisk ministerråd utarbeider en egen nordområdestrategi. Side 8 af 23

9 Att bordlägga ärendet till nästa möte. 8. Suppleringsvalg Den 19. maj 2006 modtog Rådssekretariatet besked fra det svenske delegationssekretariat, at der var blevet foretaget ændringer i den svenske delegation i Nordisk Råd. Paavo Vallius (s) er blevet valgt til ordinært medlem. At godkende, at Paavo Vallius indtræder i Velfærdsudvalget. Orientering om aktuelle sager 9. Orientering om aktuelle sager a) Flytning af sessionen Ole Stavad informerade att han diskuterat frågan med Nordiska ministerrådets generalsekreterare efter att samarbetsministrarna vid sitt möte meddelat att en flyttning till våren är mycket problematisk ur deras synvinkel. Förslaget om att förändra ordförandeperioden från juli-juli förkastades också av samarbetsministrarna. Hösten är alltså den enda möjliga tidpunkten och då är den sista veckan i oktober den bästa. Vidare meddelade Ole Stavad att för att underlätta parlamentens arbete vill han föreslå att tidigarelägga sessionen med en dag så att man öppnar på måndag istället för på tisdag som kutymen är idag. Det innebär att partigruppsmöten kommer att hållas på söndag men det öppnar för möjligheten att parlamenten kan hålla möten torsdag och fredag den veckan. Ur rådets synvinkel är det essentiella att parlamenten inte har möten när rådet håller session. Berit Brørby önskade att man närmare utreder om detta också passar in i statsministrarnas kalendrar. Ragnar Erlandsson meddelade att Ålands lagting har sin högtidliga öppning under närvaro av rikets president den 1 november. Så om sessionen tidigareläggs med en dag minskar sannolikheten för kollision. Gabriel Romanus menade att det trots allt är ett litet offer för Nordiska rådet om man är nödsakad till att hålla partigruppsmöten på söndag. Nu verkar det som att det finns en klar möjlighet att äntligen avsluta denna sak. Ole Stavad menade att samarbetsministrarna torde kunna omfatta modellen med att flytta sessionen till att börja en dag tidigare och därmed skulle det vara möjligt att framlägga detta förslag vid mötet med de nordiska talmännen den 25 augusti. Att ge mandat åt presidenten att tillsammans med Nordiska ministerrådet och de nationella parlamenten besluta om tidpunkten för Nordiska rådets session. b) Nordisk Råds 58. session i København, Danmark 2006 Bilag: - program for Nordisk Råds 58. session, 5. version Ole Stavad informerade att Angela Merkel meddelat om förhinder till Nordiska rådets session i höst. Därför har man nu igångsatt en process för att invitera Al Gore. Det Side 9 af 23

10 viktiga är trots allt att det passar in i dagordningen för sessionen. Vidare bad Ole Stavad om goda råd när det gäller en gästtalare vid sessionen. Outi Ojala föreslog Margot Wahlström från Europakommissionen eller alternativt Olli Rehn. Vidare informerade Ole Stavad att man i samband med projektet om Co-existens of Civilisation kommer att invitera FNs generalsekreterare Kofi Annan till sessionen. Det ger ju vissa möjligheter angående gästtalare såtillvida han accepterar invitationen. At tage præsidentens mundtlige redegørelse til orientering. c) NMR s behandling af svar på skriftlige spørgsmål Ole Stavad redogjorde för den kartläggning han bett sekretariatet utföra på basen av att han kontaktats av rådsmedlemmar angående tidsfrister för skriftliga frågor. Som ett resultat av kartläggningen har Ole Stavad skickat ett brev åt samarbetsministern där han uppmärksammar henne om detta förhållande. Detta torde vara tillräckligt för att kunna få Nordiska ministerrådet att överhålla de frister för svar på skriftliga frågor som man enats om. Berit Brørby menade att man kanske borde strama upp reglerna på området annars riskerar vi att förlora dynamiken i det nordiska samarbetet. Anita Johansson instämde i Berit Brørbys resonemang och konstaterade att man bör kunna få ett snabbare svar på sin fråga från Nordiska ministerrådet. Ole Stavad meddelade att han bett sekretariatet att löpande följa med i denna fråga för att se om det sker en förbättring. I annat fall kommer nog frågan att återupptas i presidiet. Att ta Ole Stavads muntliga orientering till kännedom. d) Rekruttering af ny medarbejder til Informationsafdelingen Frida Nokken meddelade att vad angår en finskspråkig rådgivare till informationsavdelningen har generalsekreterare Per Unckel meddelat att han fortsatt menar att kompetens, och inte språkkunskaper eller nationalitet är det viktigaste kriteriet för att bli anställd som informationsmedarbetare. Det innebär att det kan bli besvärligt att få anställt en finskspråkig informationsmedarbetare enligt beslutet vid presidiets förra möte. Vidare informerade Frida Nokken att NMR har ganska annorlunda behov och förväntningar till hur informationsavdelningen skall fungera. Informationsgruppen skall hålla ett möte i samband med septembermötet i Lahtis. Vidare har man överenskommit att om ministerrådets generalsekreterare fortsatt är ovillig till konstruktivt samarbete när det gäller informationsavdelningen så tar Ole Stavad kontakt med generalsekreteraren/samarbetsministern för att meddela om hur rådet ser på denna sak. Outi Ojala meddelade att denna fråga är mycket viktig för Finland. Får vi inte en snabb och tillfredsställande lösning kommer det nog att innebära konsekvenser. I Finland kommer man att diskutera denna fråga med samarbetsministern. Martin Saarikangas menade att det är under all kritik att ingenting konkret hänt sedan presidiets förra möte. Det är otroligt viktigt att infomedarbetaren är på plats till sessionen. Nu kan det bli svårt att hinna till det. Side 10 af 23

11 Gabriel Romanus menade att det trots allt är en fördel att ha en gemensam informationsavdelning. Men i den här frågan får man inte tro att det är ett finskt problem, det är nämligen ett nordiskt problem att sekretariatet inte klarar av att informera på finska. at tage informationen til orientering. e) Status fra arbejdsgrupper i rådet: Norden som global vinderregion og kontaktgruppen med Mandag Morgen Ole Stavad informerade om arbetet i arbetsgruppen om en global vinnarregion. Inge Lønning informerade om arbetet i kontaktgruppen Mandag morgen. Projektet har stora ambitioner och Nordiska rådet är med i detta på linje med andra stora internationella organisationer. Nordiska rådet skall motta en stafett som skall vara föremål för diskussion vid sessionen i höst. I övrigt får man invänta mötet den 5-6 september när tänketanken skall hålla sitt möte. Vidare informerade Inge Lønning att det kan krävas att Nordiska rådet skall bidraga ekonomiskt till detta projekt. Därför föreslog Inge Lønning att han, rådsdirektören och presidentskapet får mandat att fatta beslut om eventuella ekonomiska dispositioner i detta sammanhang. Samma grupp får också mandat att besluta om vem som skall ersätta Jonina Bjartmarz i gruppen efter att hon blivit minister på Island. At tage informationen til orientering og Att ge mandat åt rådsdirektören, Inge Lønning samt presidentskapet att fatta beslut om ekonomiska dispositioner i projektet samt att utse en ersättare för Jonina Bjartmarz f) Nyt punkt: Invitation til de nordiske parlamentsformænds møde den august 2006 Ole Stavad informerade att han inviterats till de nordiska talmännens möte augusti i Helsingfors. I det sammanhanget ville Ole Stavad gärna höra om synpunkter som skall lyftas fram vid det mötet. Berit Brørby meddelade att hon haft möjlighet att se på dagordningen för mötet och hon ville råda presidenten att inte ge sig in i en diskussion om IPU i förhållande till Nordiska rådet och att överhuvud inte involvera sig i en diskussion om parlamentens internationella arbete. Gabriel Romanus ville lyfta fram fem punkter: 1. De nationella utskotten skall självfallet vara aktiva i Nordiska rådet men man måste komma ihåg att det är partigrupperna som utnämner. 2. Det är vikigt att talmännen inser sin begränsning och inte kan arrangera dessa möten mellan nationella utskott i Norden och Baltikum med speciellt utvalda teman 3. Att inte imponeras när den svenska Riksdagen hävdar att Nordiska rådet står för hälften av den internationella budgeten. Det är en sanning med modifikation. De andra kostar lika mycket men betalas av regeringssidan. 4. Man kan inte ställa annorlunda krav till Nordiska rådet än till de andra interparlamentariska samarbetena. 5. Det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd. Side 11 af 23

12 Outi Ojala underströk att det inte får bli en diskussion om pengar. Men om det blir det skall man komma ihåg att det nordiska samarbetet till stor del finansierar närområdessamarbetet. Ole Stavad tackade för de synpunkter som framkommit och menade att var nyttigt med tanke på mötet. Vidare menade Ole Stavad att det är positivt att talmännen intresserar sig för rådet och har synpunkter på rådets verksamhet. At tage informationen til orientering. Administrative sager 10. Rekruttering af ny medarbejder til rådets internationale sager Bilag: - Nordiska rådets internasjonella samarbete status och utsikter (bilag 1) - organisasjonsplan for rådssekretariatet (bilag 2) - notat vedr. rekruttering av ny internasjonal rådgiver (bilag 3) Frida Nokken redogjorde för rekryteringarna i sekretariatet när Päivikki Lindroos slutar i höst. Det är tänkt att Jan Widberg övertar BSPC och i Jan Widbergs ställe anställs en (junior) rådgivare för att kunna ta sig av internationella självständiga handläggaruppgifter i samarbete med både Jan Widberg och utskottssekreterarna. Presidiet ställde sig delvis skeptiskt till beteckningen junior rådgivare. Det signalerar att man är underordnad. Detta bör man tänka noga efter när man formulerar utlysningstexten. Frida Nokken meddelade att det inte är frågan om en ung student, men å andra sidan krävs ej heller samma arbetserfarenhet som rådets senior rådgivare idag har för att kunna bli anställda. Målsättningen är att kunna skapa mera flexibilitet i sekretariatet. Å be sekretariatet sette i gang en rekrutteringsprosess i tråd med notatets anbefaling. 11. Rammeprogram for Nordisk Råds samlede udvalgsmøder Bilag: - rammeprogram for Nordisk Råds samlede udvalgsmøder Presidiet fattade beslut om ett nytt ramprogram för rådets möten utan närmare diskussion. Å legge rammeprogrammet til grunn ved planlegging av rådets felles utvalgs- og presidiemøter. 12. Ændringer i Ärendelisten A-SAGER A 1389/miljö Medlemsförslag om ett nordiskt miljöbilsavtal (väckt av mittengruppen i Nordiska rådet) A 1390/kultur Medlemsforslag om kultur og helse (stilt av Dagfinn Sundsbø) A 1391/medborger Medlemsforslag om beskyttelse af kvinder udsat for menneskehandel stillet af Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe i Nordisk Råd) Side 12 af 23

13 A 1393/medborger Medlemsforslag om bekæmpelse af prostitution og menneskehandel E-SAGER E 6 E 7 E 8 E 9 Skriftligt spørgsmål om administrationen af det nordiske samarbejde (stillet af Line Barfod) Skriftlig fråga om laxfiske i Danmark (ställd av Simo Rundgren) Skriftlig fråga om uranbrytning på Grönland (ställd av Elina Linna och Outi Ojala) Skriftlig fråga om ett nordiskt nätverk för tankning av bio- och naturgas (ställd av Pekka Vilkuna) At godkende fordelingen af sager på Nordisk Råd og At tage de rejste spørgsmål til orientering. 13. Kommende møder og arrangementer Bilag: - Invitation til Vestnordisk Råds årsmøde, august, Færøerne (bilag 1) - program for Nordisk Råds septembermøder i Lahti (bilag 2) I henhold til præsidiets aktivitetsplan venter følgende arrangementer forude: 7th Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, august, Kiruna, Sverige (delegation blev vedtaget I Stockholm) Nordkalott-Konferencen, august, Bodø, Norge (Rådets repræsentant er udpeget af præsidenten) Vestnordisk Råds årsmøde, august, Færøerne 15. Østersøkonference, september, Reykjavík, Island (delegation blev vedtaget I Stockholm) Nordisk Råds samlede udvalgsmøder, september, Lathi, Finland På præsidiets møde til september foreslås det, at bl.a. følgende sager tages op til behandling: opfølgning af diverse møder og konferencer Nordisk Råds 58. session i København, 2006 (dagsorden, møder, m.m.) Nordisk Råds regnskab 2005 Rekrytering av ny rådsdirektör Till frågan om rekryteringen av ny rådsdirektör meddelade Ole Stavad att Frida Nokkens kontrakt utlöper den 1 september nästa år. Det kunde vara ändamålsenligt att redan nu begrunda om man skulle be rådsdirektören stanna till sessionen hösten På så vis har den nya rådsdirektören möjlighet att följa sessionen vid sidan av den gamla. Outi Ojala frågade om presidiets synpunkt om man till det gemensamma mötet i Lahtis inviterade statsminister Vanhanen för att redogöra för det finska ordförandeskapet i EU samt om målsättningarna för den nordliga dimensionen. Presidiet enades om att det var en god idé och gav därmed Outi Ojala mandat att å Nordiska rådets vägnar kontakta den finska statsministern i saken. At Nordisk Råd ved Vestnordisk Råds årsmøde august repræsenteres af præsidenten og eventuelle udvalgsformænd samt At godkende forslag til sager på næste præsidiemøde. Side 13 af 23

14 14. Administrative meddelelser Frida Nokken informerade att som oppfølgning av presidiets vedtak på aprilmøtet har hon inngått kontrakt om kjøp av konsulenttjenester vedr. forberedelse, gjennomføring og oppfølgning av den 15. Østersjøkonferansen BSPC i september Etter innhentet fullmakt fra presidenten er kontrakten utvidet til perioden 1. august til 15. november Den er utvidet med to uker av hensyn til at et skifte av ansvarlig for BSPC midt under Rådets sesjon er uheldig. Vidare informerade Frida Nokken att personaleforeningen og Rådsdirektøren den 15. juni 2006 har indgået aftale om samarbejdsudvalg og personalespørgsmål ved Nordisk Råds Sekretariat. Hidtil har samarbejdet foregået uden baggrund i en formel aftale. At tage informationen til orientering. 15. Evt. Kristian Pihl Lorentzen rapporterade från de jubileumstillställningar angående informationskontoren i Riga och Tallinn som han deltagit i å presidiets vägnar. Berit Brørby informerade att Budgetgruppen kommer att hålla möte med samarbetsministern den 24 augusti. Därmed finns det en möjlighet för presidiet att slutbehandla budgetrekommendationen vid septembermötet i Lahtis. Godkendes: Ole Stavad (S) Præsident Referent: Kenneth Broman Rådgiver Side 14 af 23

15 BILAGA 1 Nordiska rådet PM Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Till Kopia Från Kenneth Broman 30 juni 2006 Ämne Möte mellan representanter för Färöarnas Lagting och Nordiska rådet presidium Minnesanteckningar Deltagare från Lagtinget: Edmund Joensen Kaj Leo Johannesen Kristian Magnusen Høgni Hoydal Annfinn Kallsberg Danjal Petur Hansen Alfred Olsen Óli Breckmann Deltagare från presidiet: Se deltagarlista i referatet Nordiska rådets president Ole Stavad hälsade lagtingsmedlemmarna välkomna till presidiets möte. Därefter redogjorde Ole Stavad för den process som skett i Nordiska rådet sedan ansökningen om ett självständigt medlemskap i det nordiska samarbetet överlämnades år Den juridiska kartläggningen om de självstyrande områdenas ställning i det nordiska samarbetet har varit huvudfokus vid presidiets möte i Torshavn. Därefter överlämnade Ole Stavad ordet till medlemmarna i Färöarnas lagting. Høgni Hoydal hälsade Nordiska rådets presidium välkommen till Färöarna. Vidare konstaterade Høgni Hoydal att sett från Färöarnas sida är denna fråga okomplicerad och simpel. Färöarna önskar att delta i det nordiska samarbetet - Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet på lika fot med de övriga länderna. Det var detta man ansökte om ursprungligen och sedan påminde om via ett medlemsförslag till Nordiska rådet hösten Det kommer att innebära att Helsingforsavtalet skall uppdateras. Vidare har Färöarna medvetet gjort detta ensamt och inte tillsammans med de två andra självstyrande områdena i det nordiska samarbetet. Färöarna kan inte välja eller ansvara för Grönlands och Ålands val. Annfinn Kallsberg meddelade att han personligen är glad för att presidiet valt att förlägga sitt möte till Färöarna. Vidare konstaterade Annfinn Kallsberg att det var ett enigt Lagting som beslutade att ansöka om en självständig roll i det nordiska samarbetet. För att understryka vikten av det konstaterade Annfinn Side 15 af 23

16 Kallsberg att det inte är ofta som Lagtinget är fullständigt enig i en fråga. Vad angår den juridiska kartläggningen har man på Färöarna också haft möjlighet att bekanta sig med den, men i stora drag är ju slutsatserna positiva sett med Färöiska ögon. Därför hoppas man på Färöarna att överläggningarna i denna fråga slutar med att Färöarna blir en självständig del av det nordiska samarbetet. Man är på Färöarna medveten om att på ministerrådssidan är frågan mera komplicerad, men utredningen konstaterar att juridiken inte utformar ett hinder varför diskussionen och besluten hädanefter skall betraktas som rent politiska. Annfinn Kallsberg avslutade sitt inlägg med att konstatera att Färöarna självfallet kommer att delta i finansieringen av det nordiska samarbetet på samma villkor och enligt samma principer som gäller för de andra länderna. Kaj Leo Johannesen konstaterade att man står inför ett lyxproblem. Färöarna talar med en stämma, vilket som tidigare sagts inte är vanligt. Problemställningarna som står inför dörren är inte av juridisk art. Så uttryckt i fotbollstermer måste man konstatera att nu är bollen inte på Färöarnas planhalva. Kristian Magnusen hänvisade till de tidigare talarna om ett enstämmigt lagting och ville i det sammanhanget av presidiet höra vem och vad man är upp emot. Vad består hindren för ett självständigt Färöiskt medlemskap i? Danjal Petur Hansen meddelade att han är suppleant istället för Kári P. Højgaard som dessvärre inte kunde närvara vid mötet med hänsyn till Nordiska rådets miljöutskotts sommarmöte i Murmansk. Danjal Petur Hansen meddelade att hans politiska gruppering består av en ledamot så att det var relativt lätt att enas i gruppen om att villkorslöst ställa sig bakom den enstämmiga ansökningen om ett självständigt medlemskap i det nordsiska samarbetet. Ole Stavad konstaterade att ingen ännu har låst sig fast i en given hållning. Det som dock är klart är att i denna sak bör Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet följas åt. Det skulle vara otänkbart att Nordiska ministerrådet valde en status och Nordiska rådet en annan för Färöarna eller de självstyrande områdena. Därför är det viktigt att Färöarna också för en aktiv diskussion med regeringssidan i denna fråga. Rannveig Gudmundsdottir underströk också att Nordiska rådet eller Nordiska ministerrådet i dagens situation står långt ifrån en konklusion. Som president i Nordiska rådet år 2005 lyfte hon denna fråga vid ett möte med de nordiska statsministrarna, vilket vid det tillfälle ansågs som förnuftigt. Det var då statsministrarna beslöt sig för att få de juridiska förhållanden utredda innan man igångsätter den politiska diskussionen. Outi Ojala meddelade att denna fråga med stor sannolikhet kommer att behandlas vid Nordiska rådets förestående session. I det sammanhanget menade Outi Ojala att det kunde stärka Färöarnas sak om alla de självstyrande områdena tänkte likadant i frågan. Gabriel Romanus frågade av lagtingsledamöterna vad man mera i detalj menar med ett fullt och likaställt medlemskap? I det sammanhanget konstaterade Gabriel Romanus att de självstyrande områdena idag är relativt kraftigt överrepresenterade i det nordiska sammanhanget och undrade hur man förhåller sig till det faktumet på Färöarna. Vidare ställde Gabriel Romanus frågan om man förväntar sig en plats i presidiet? Om man räknar med att vart sjätte eller åttonde år arrangera Nordiska rådets session? Om man tänkt över det faktum att man skall svara på frågor å hela Nordens vägnar? Kristian Pihl Lorentzen redogjorde för fyra olika utfall i frågan (Status quo, funktionellt medlemskap, självständigt medlemskap, sui generis) och frågade vilken option som är bäst för Färöarna. Vidare konstaterade Kristian Pihl Lorentzen att det skulle stärka Färöarnas ställning om samtliga självstyrande områden skulle var med om att ansöka om självständigt medlemskap. Ole Stavad meddelade att Nordiska rådet vid sina tidigare överläggningar konstaterat att denna fråga först och främst berör de nationella delegationerna. Partigruppernas roll kommer nog inte att vara lika dominerande. Høgni Hoydal svarade på de frågor medlemmar i Nordiska rådets presidium ställt. Angående de övriga självstyrande områdena har det inte förekommit en parlamentarisk kontakt i denna fråga. Man är också medveten om att de svåraste frågorna nog ligger på ministerrådssidan, men för Färöarna är det viktigt att också bära det ansvar som ett medlemskap medför. D.v.s. man vill precis som de andra länderna ha en plats i presidiet, ordna session, ansvara för ordförandeskapsprogram etc. Vidare konstaterade Høgni Hoydal att det skulle stärka det nordiska samarbetet om Färöarna skulle bli en självständig del av det Side 16 af 23

17 nordiska samarbetet. Vad angår konsensusprincipen i ministerrådet blir Färöarna inte ett problem. Man kommer självfallet att agera på ett moget och ansvarsfullt sätt som man alltid gjort på Färöarna. Dessutom visar erfarenheterna från andra internationella samarbeten att det sällan är de små länderna som ställer till problem i förhandlingar som kräver konsensus. Till frågan om vilken nivå är bra för Färöarna upprepade Høgni Hoydal att det är full självständighet i det nordiska samarbetet man ansökt om och det är det man önskar. Annfinn Kallsberg konfirmerade det som tidigare sagts om att det inte skett någon kontakt på parlamentarikernivå mellan de självstyrande områdena i denna fråga. Vidare konstaterade Annfinn Kallsberg att man på Färöarna idag upplever att man inte helt är en jämställd partner i det nordiska samarbetet. Man har inte samma förpliktelser och rättigheter som de andra länderna. För Färöarna är det viktigt med fullt medlemskap. Ett självständigt medlemskap kan inte spjälkas eller delas. Man har det eller inte. Kaj Leo Johannesen önskade välkommen det faktum att man redan nu intresserar sig detaljerna i vad konsekvenserna av ett självständigt Färöiskt medlemskap skulle innebära. Det tolkade han som att man seriöst överväger att tillmötesgå Färöarnas ansökning. Óli Breckmann konstaterade att det är viktigt att presidiet förstår att Färöarna inte har några falska illusioner angående sin storlek eller relativa tyngd. Med hänsyn till en indirekt vetorätt i NMR kommer det aldrig att bli ett problem och angående det att svara på frågor och här formulera en nordisk hållning för Norden är det heller ingenting som vållar problem för Färöarna. Ekonomiskt sett är ett självständigt medlemskap i det nordiska samarbetet mycket överkomligt. Det nordiska samarbetet kostar ca. 30 kronor per medborgare idag. Det har Färöarna inget problem med, man kan om det hjälper på saken dubbla den summan. Den springande punkten är om det krävs fullständig suveränitet för att kunna bli en traktatspart i Helsingforsavtalet. Juristerna menar uppenbarligen inte att detta längre är en ovillkorlig förutsättning. Inge Lønning svarade på frågan vad man är upp emot. Enligt Inge Lønning är det nog moderlandet Danmark som spelar på den andra planhalvan. Därför skulle det egentligen vara naturligt att denna fråga skulle skötas på dansk och inte nordiska nivå. Vidare är man delvis upp emot Helsingforsavtalet som är ett bindande avtal mellan självständiga suveräna stater. Slutligen frågade Inge Lønning om Färöarna förväntar sig att inneha presidentposten i Nordiska rådet enligt rotationsordningen? Gabriel Romanus konstaterade att i Nordiska rådet är alla medlemmar likaställda med samma rättig- och skyldigheter. Det är ingen skillnad på om man som medlem i Nordiska rådet kommer från Sverige, Åland eller Färöarna. Man är valbar till alla positioner. Som exempel innehade en åländsk parlamentariker för några år sedan presidentposten i Nordiska rådet. Det är partigrupperna som bestämmer i utnämningspolitiken. D.v.s. det är partigrupperna som bestämmer vilka ledamöter som t.ex. sitter i presidiet. Outi Ojala meddelade att Finlands regering inte ännu formulerat en åsikt i denna fråga. Detta beror dels på att Åland inte signalerat om önskemål åt det ena eller andra hållet och dels på att man velat avvakta Danmarks hållning. I övrigt menade Outi Ojala att Helsingforsavtalet inte skall betraktas som något heligt som inte får eller kan röras. Ragnar Erlandsson konstaterade att med presidiets diskussion tidigare på dagen och med detta möte som bakgrund finns det all orsak för det åländska lagtinget att ta denna fråga upp till en seriös behandling. Ole Stavad konstaterade med hänvisning till svårigheter att ändra i Helsingforsavtalet att sedan avtalets tillkomst har det skett justeringar åtta gånger. Vidare konstaterade Ole Stavad att Nordiska rådet och presidiet har en pådrivande roll i denna fråga. Som det kommit fram tydligt vid detta möte är det på regeringssidan de avgörande besluten tas, men parlamentarikernas viktigaste roll är ju att påverka och styra den verkställande makten; regeringen. Slutligen konstaterade Ole Stavad att det är en bra juridisk kartläggning som nu föreligger och detta möte var startskottet på den politiska process som nu igångsatts. Ole Stavad tackade all för frammöte och konstruktiva och kloka synpunkter. Side 17 af 23

18 BILAGA 2 Nordiska rådet PM Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K Tel Fax nordisk-rad@norden.org Till Kopia Från Kenneth Broman Ämne Möte mellan Nordiska rådets presidium och representanter för Landsstyret på Färöarna 30 juni 2006 Minnesanteckningar Landsstyret på Färöarna: Jógvan á Lakjuni, vicelagmand Joannes Dalsgaard, landstyremedlem for nordisk samarbejd Marjun Hanusardottir Bjarni Djurholm Nils á Vesbastád Nordiska rådets presidium: Se deltagarlistan i referatet. Bjarni Djurholm hälsade Nordiska rådets presidium välkommen till världens äldsta ting. Lagmannen är dessvärre på utrikesuppdrag varför han inte kan närvara vid dagens möte. Bjarni Djurholm är nu fungerande lagman. Angående själva frågan konstaterade Bjarni Djurholm att ett självständigt medlemskap i det nordiska samarbetet inte är en ny fråga på Färöarna. Men det har uppenbarligen varit svårt att få sin röst hörd när det gäller den här saken, därför påminde lagmannen vid Nordiska rådets session hösten 2005 om den färöiska ansökan. Det som är viktigt att notera är att Färöarna står vid sin ansökan om ett självständigt och likaställt medlemskap i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, samt alla nordiska konventioner och avtal. Ole Stavad meddelade att Nordiska rådets presidium valde att förlägga detta presidiemöte till Färöarna för att grundligt kunna behandla frågan och höra vad de olika politikerna och politiska miljöerna har för synpunkter. Vidare meddelade Ole Stavad att frågan nog är mera central i Nordiska ministerrådet. I Nordiska rådet förhåller det sig faktiskt så att alla medlemmar har samma rättig- och skyldigheter oberoende av en nationalitet eller hemort. Det som krävs är att man är medlem i en lagstiftandeförsamling där hemma. Nordiska rådet kan dock påverka i frågan då det som bekant är möjligt för Nordiska rådet att påverka Nordiska ministerrådets hållning i olika frågor. De självstyrande områdena har också möjlighet att delta i presidiets arbete när frågor som berör de självstyrande områdena skall behandlas. Detta sker i praktiken relativt ofta. Slutligen meddelade Ole Stavad att presidiet höll ett möte med åtta representanter för Färöarna lagting igår (27 juni) som gjorde ett starkt intryck på Nordiska rådets presidium. Nu finns en juridisk kartläggning eller utredning på bordet så att man kan föra den nödvändiga politiska diskussionen i Side 18 af 23