främja Kvinnors företagande

Transkript

1 främja Kvinnors företagande Sammanfattning av programmet i Värmland och dokumentation av Tillväxtverkets seminarium Kvinnors företagande skapar tillväxt

2 2 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Innehåll Förord...3 Med verktyg att utveckla företaget... 4 Stort intresse för mötesdagen... 8 Fyrtioåtta projektförslag kom in och här är alla beviljade projekt...12 Nätverk nästan överallt...21 Det krävs tid att driva frågorna...23 Nu vill vi integrera...25 Jag har odlat kontakter...26 Man måste ha tålamod...27 Räkna med wellness-branschen...28 Viljastipendiaten fick kraft att starta nytt...30 Publ nr 2011:11 ISSN Länsstyrelsen Värmland, Karlstad , Texter: Annika N Lindqvist och Ingela Bönström Brusgård Omslagsbild: Den 9 november 2010 arrangerade Värmland tillsammans med Tillväxtverket en regional mötesplats på temat Kvinnors företagande skapar tillväxt. Cirka 200 inbjudningar hade skickats till bland andra kommunalråd, kommunchefer och näringslivsansvariga, företagsfrämjande organisationer, Karlstads universitet, Region Värmland, länsstyrelsen och Tillväxtverkets ambassadörer. Runt 70 personer kom. foto: pernilla samuelsson

3 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 3 Förord Länsstyrelsen i Värmland har på olika sätt stött och främjat kvinnors företagande sedan 80-talet via olika program och initiativ. Den senaste insatsen har varit programmet Främja kvinnors företagande som genomfördes under åren Under denna period har 35 projekt genomförts i länet där kvinnors företagande främjats på olika sätt. Projekten har handlat om rådgivning, coachning, mentorskap och utbildning. Syftet har varit att göra det möjligt för kvinnor att starta eller vidareutveckla sina företag för att kunna bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt i länet. Under 2011 fortsätter programmet men nu i Region Värmlands regi. Den här skriften beskriver arbetet med programmet hittills och speglar några röster om kvinnors företagande i Värmland idag. Det är också en dokumentation av det seminarium Tillväxtverket anordnade i Karlstad i slutet av programperioden. Runt om i landet genomförde de regionala mötesplatser under temat Kvinnors företagande skapar tillväxt. I Värmland genomfördes mötesplatsen den 9 nov 2010 och dagen dokumenterades av journalist Annika N Lindqvist som också var moderator. Ingela Bönström Brusgård Regional utveckling, Länsstyrelsen Värmland

4 4 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Företagaren Marie Danielsson visste var på datorn on-off-knappen sitter, men inte mer än så. Nu funderar hon på att starta webb-shop. Utan kursen hade jag aldrig kommit mig för med att lära mig mer, säger hon. Med verktyg att utveckla företaget Marie Danielssons inredningsbutik Madson ligger i Hagfors. I snart tio år har hon drivit företaget. Hon har varit framgångsrik och fått mycket uppmärksamhet och har ständigt nya idéer om hur hon ska utveckla verksamheten. Fast det där med datorer, det låg liksom inte för henne. Jag är ingen tekniker, och kunde inte se att jag hade någon direkt nytta av att kunna använda dator, säger hon. Men hon är med i Lovisorna. Nätverket hade funnits ganska länge, som en tämligen lös sammanslutning för företagande kvinnor i Hagforstrakten. När alltfler medlemmar såg att de behövde kunna mer om IT blev det nödvändigt att bilda ett formellt affärsnätverk för att kunna söka projektpengar från länsstyrelsen, pengar som kom från Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande. Hösten 2009 körde kursledaren Kattarina Leander två grupper med åtta Lovisor i varje. Marie Danielsson var en av Lovisorna. Det var jätteroligt! Vi var ungefär på samma nivå allihop, säger hon. Och det är inte så att hon har blivit fullfjädrad IT-tekniker eller datanörd,

5 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 5 Marie Danielsson (till vänster), Madson och Kattarina Leander, kursledare för Lovisorna. foto: Annika N Lindqvist men hon använder e-post, hon är med på Facebook och hon har börjat fundera på att öppna webb-shop. Det hade jag aldrig kommit mig för med om inte Kattarina hade gett mig en spark i rumpan, konstaterar hon. Kattarina Leander är fotograf och utbildad PC-tekniker, heltidsanställd på kommunens utvecklingsenhet och företagare på dygnets övriga timmar. Liksom många av Lovisorna är hon i femtioårsåldern. Och även om hon är ovanligt teknikintresserad för sin ålder och sitt kön och har ovanligt lite respekt för datorer, så vet hon hur hennes medsystrar fungerar.

6 6 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Fruntimmer i min ålder har flera handikapp. Det ena är att de fick lära sig maskinskrivning i skolan, och där var det jätteviktigt att man inte gjorde fel. Det andra är att om deras ungar eller deras gubbe ska visa hur datorn fungerar, så tar de helt enkelt över. Hennes första mål är att kvinnorna ska våga prova, förstå att datorn inte är farlig. Jag börjar med att låta dem ändra skrivbordsunderlägg och byta skärmsläckare. Då känner de att de har kontroll. Sen går de hem och gör likadant på datorn hemma. Början är lekfull, men kursdeltagarna får lära sig mycket. Efter de första grupperna blev det ytterligare en omgång under Då hade Kattarina Leander delat upp kursen i två olika fortsättningsmoduler. Den första var en fördjupning i hur man använder kontorsprogrammen Word, Excel och PowerPoint i sin egen affärsutveckling. Den andra modulen handlade om digital fotografering. Tanken är att företagarna ska kunna ta produktbilder till egna annonser, och sedan hantera bilderna i sin marknadsföring. Totalt har kurserna haft ett trettiotal deltagare. Utöver kurserna har Lovisorna arrangerat två seminarier, ett där professor Gerd Lindgren från Karlstads universitet pratade om jämställdhet och ett där Christian Edwertz från Ord och Bild talade om sociala medier. Kursavgiften för datorkurserna var mellan 750 och 1000 kronor, beroende på vilken kurs det gällde. Det var kraftigt subventionerat. Hade vi kört utan stöd så hade vi behövt ta ut avgifter på runt 6000 kronor, och då hade företagarna inte kommit. Kattarina Leander hoppas att Tillväxtverket ska anslå ytterligare medel så att Lovisorna kan söka pengar till att fortsätta kompetensutveckla företagarna under Att lära sig saker tillsammans, det är det som är meningsfullt. Jag vill inte bara sitta av möten, det har jag inte tid med. Om inte Lovisorna kan driva projekt, då kommer jag nog att engagera mig i Företagarna, som också är rätt aktiva nu, säger Kattarina Leander. Järnverket är själva skälet till att samhället Hagfors bildades i slutet av 1800-talet. Fortfarande är järnverket, som nu heter Uddeholm Tooling, det totalt dominerande företaget med sina närmare tusen anställda. Många svenska orter kan göra anspråk på att vara bruksmentalitetens vagga, och Hagfors är definitivt en av dem. Men kommunen har arbetat hårt för att främja företagsamheten och

7 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 7 Fruntimmer i min ålder har flera handikapp. Det ena är att de fick lära sig maskinskrivning i skolan, och där var det jätteviktigt att man inte gjorde fel. Det andra är att om deras ungar eller deras gubbe ska visa hur datorn fungerar, så tar de helt enkelt över. differentiera näringslivet. De senaste åren har många småföretag bildats, något som ses som nödvändigt för att motverka det faktum att befolkningen krymper och åldras. Marie Danielsson är stolt över att äga ett av dessa företag, mån om att alla ska stötta varandra. Det är viktigt att vi handlar i affärerna som finns här och att vi kan ge varandra inspiration och stöd. Men hon understryker också att det krävs något särskilt för att nätverket Lovisorna ska kännas angeläget. Till exempel fler kurser. Jag skulle gärna få lite mer datorkunskap, lära mig mer om sociala medier, hur man bloggar och använder Facebook och sånt.

8 8 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Runt 70 personer kom till den värmländska mötesplatsen för kvinnors företagande. Jätteroligt att intresset var så stort, säger Ingela Bönström Brusgård på länsstyrelsen. Stort intresse för mötesdagen Den 9 november 2010 arrangerade Värmland en regional mötesplats på temat Kvinnors företagande skapar tillväxt. Värmland var därmed först bland femton län i Tillväxtverkets serie av liknande mötesplatser. Målgruppen var i första hand de som arbetar med att främja entreprenörskap, företagsutveckling och regional tillväxt. Cirka 200 inbjudningar hade skickats till bland andra kommunalråd, kommunchefer och näringslivsansvariga, företagsfrämjande organisationer, Karlstads universitet, Region Värmland, länsstyrelsen och Tillväxtverkets ambassadörer. Runt 70 personer kom. Gunilla Thorstensson, programansvarig på Tillväxtverket pratade under rubriken Temperaturen på kvinnors företagande Varmt eller kallt?. Hon konstaterade att mellan åren 2006 och 2008 har antalet kvinnor som driver företag i Sverige ökat med 34 procent. Under samma period ökade sysselsättningen och omsättningen i kvinnoägda företag med 25 procent. Också i Värmland har antalet entreprenörer växt, om än i lägre takt än genomsnittet för Sverige. År 2008 var det 8796 värmländskor som drev företag, en ökning med 7 procent jämfört med år Men kvinnor är fortfarande osynliga som företagare. Nio av tio tillfrågade svenskar säger ett mansnamn när de ska komma med exempel på företagare, och väldigt många nämner Ikeas grundare Ingvar Kamprad. En viktig uppgift för Tillväxtverket är att göra kvinnor synliga: att påminna om att Lars Magnus Ericssons hustru Hilda Ericsson var synnerligen aktiv i att grunda det företag som blev globalt, att Gudrun Andersson arbetade

9 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 9 Från vänster moderator Annika N Lindqvist och panelen Per Branzén, Anette Rhudin, Susanne Kielba, Gunilla Thorstensson och Lars Christensen. foto: pernilla samuelsson tillsammans med Stikkan Andersson och att Nancy Dafgård var med sin man Gunnar och byggde upp familjeföretaget. Gunilla Thorstensson berättade att Gudrun Sjödén inte bara är en känd designer, utan också är en företagare som har närmare hundra anställda och omsätter bortemot en kvarts miljard om året. Och hur många känner till Inga-Lisa Johansson, som i fyrtio år har drivit Daloc i Töreboda, Sveriges ledande tillverkare av säkerhetsdörrar, som har närmare 300 anställda och en omsättning på nästan en halv miljard kronor? Tillväxtverkets prognos är att Sverige fram till 2023 kommer att få nya företag som drivs av kvinnor, och nya jobb. Under samma period beräknas Värmland få nya kvinnodrivna företag som tillsammans ger nya jobb. Tre projekt som fått stöd från programmet Främja kvinnors företagande presenterades. Kattarina Leander från Hagfors berättade om Lovisornas IT som affärsutvecklingsverktyg i glesbygd.

10 10 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Tillväxtverkets prognos är att Sverige fram till 2023 kommer att få nya företag som drivs av kvinnor, och nya jobb. Under samma period beräknas Värmland få nya kvinnodrivna företag som tillsammans ger nya jobb Gunilla Andersson fick först ta emot årets Vilja-stipendium från Bo Jonsson, enhetschef på länsstyrelsens enhet för regional utveckling och därefter prata om projektet Clara färdiga gå mot nya affärsmöjligheter. Förutom att genom samverkan lyfta olika företag inom tjänstesektorn, som till exempel grön omsorg, wellness turism, handel och hantverk, finns det också en tanke om att blåsa nytt liv i Årjäng som affärssamhälle. Barbro Färnström från Mångfaldscentrum berättade om projektet INEO, som syftar till att hjälpa utlandsfödda kvinnor att starta och utveckla företag. Programmet avslutades med ett panelsamtal mellan Susanne Kielba som är vd för Nöjesbyrån och en av Tillväxtverkets ambassadörer, Anette Rhudin, ordförande i Sunnes affärsnätverk Majorskorna, Lars Christensen, biträdande regiondirektör i Region Värmland, Per Branzén, vd för The Packaging Arena och Gunilla Thorstensson. Samtalet kretsade kring vilka branscher som uppvisar den största tillväxtpotentialen i länet, hur man bär sig åt för att bilda ett framgångsrikt kluster, vilken bild av kvinnor respektive vilken bild av företagare som medierna förmedlar och vad som krävs för att småföretag ska vilja och kunna växa.

11 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 11 Fyrtioåtta projektförslag kom in Programmet Kvinnors företagande stärker Sverige har administrerats på enheten för regional utveckling hos Länsstyrelsen Värmland. Ansökningsblankett och information om programmets prioriteringsområden har funnits på Länsstyrelsens hemsida. Totalt kom det in 48 ansökningar varav 35 beviljades. Beslutsgruppen bestod av handläggaren för Kvinnors företagande, länets jämställdhetsdirektör och en handläggare från Region Värmland. Eftersom projektperioderna var korta var det bråttom att ta beslut så att projekten kunde komma igång. Programmet har finansierat 65 procent av projektens totala budget. En del projekt har haft stora problem med att hitta resterande medfinansiering och att finna projektägare med likvida resurser att dra runt ett projekt. Att klara projektbudgeten utan förskott har varit svårt i en del fall. Somliga projektägare har varit ovana att driva och administrera projekt. Tillsammans med en omfattande återapportering av bland annat indikatorer, resultat och deltagarantal till Tillväxtverket har programmet varit resurskrävande. En handläggare på 50 procent och en ekonomiadministratör på 10 procent har arbetat med programmet på länsstyrelsen. För att underlätta informations- och erfarenhetsutbyte mellan nätverken genomförde länsstyrelsen kvartalsvisa träffar mellan projektägare/ projektledare där även handläggaren från Region Värmland deltog. Det skapade kontakter och samarbeten mellan nätverken som i en del fall fortsatt efter projekttidens slut. Detta är värdefullt för framtiden, inte minst med tanke på att det i dagsläget inte finns något regionalt resurscentrum i länet som kan samla och sprida information och kontakter.

12 12 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND och här är alla beviljade projekt Här följer en förteckning över samtliga beviljade projekt inom Främja kvinnors företagande i Värmlands län. Beviljade projekt 2007 Offentliga projektägare: Det finns bara möjligheter kr Programmet Främja kvinnors företagande ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler företag som drivs av kvinnor växer. För att snabbt förmedla detta budskap och peka på programmets möjligheter genomförs ett seminarium som ska informera och inspirera när det gäller företagande, innovationer, ökad konkurrenskraft, effektivitet och tillväxt. Dessutom möjliggör det kontakter som kan generera ansökningar till programmet. Projektperiod tom Deltagare 81 st. Projektägare är Almi Företagspartner Värmland AB. Affärs och ledarutveckling för kvinnor kr Kvinnor som driver företag ska få tillgång till rådgivning, utbildning och nätverk som medför utveckling för dem själva och deras verksamhet. Gruppen består av deltagare från icke-konkurrerande verksamheter med fördelning vad gäller erfarenhet och bransch och arbetar självständigt under ledning av handledare under ett år. Projektperiod tom Deltagare 12 st. Projektägare är Handelskammaren i Värmland. Projekt Selma kr Delprojekt 3 Selma är en del i ett större EU-projekt som syftar till att stärka och utveckla insatser för kvinnors företagande. Delprojektet ska behovsinventera prioriterade kompetensförstärkningsområden hos kvinnliga företagsnätverk och anordna lokala seminarier utifrån företagens behov i syfte att stärka entreprenörskapet och bidra till tillväxt i företagen. En styrelsebank ska också upprättas. Projektperiod tom Deltagare 114 st. Projektägare är Uvåns Näringslivscenter. Viljaprojektet kr Projektet syftar till att öka entreprenörsandan bland kvinnor i Arvika och Eda och bredda kvinnors företagande till fler branscher. Att öka antalet kvinnor som är företagare genom att anpassa rådgivning, coachning, utbildning, nätverk, mentorer och affärsutvecklingsinsatser till kvinnors

13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 13 villkor. Projektperiod tom Deltagare 71 st. Projektägare är Arvika Näringslivscentrum. Beviljade projekt 2007 Privata projektägare: Attityd 2010 Do it yourself kr Projektet är en del i ett större projekt som syftar till att skapa positiva attityder till entreprenörskap, öka det entreprenöriella tänkandet och viljan att starta företag. Målgruppen i denna del av projektet är unga kvinnor, år som kan bli en ny generation entreprenörer som ser möjligheter och vill satsa på en framtid i regionen. Projektperiod tom Deltagare 28 st. Projektägare är Communicare. INEO att främja kvinnors företagande kr Projektets huvudmål är att fler kvinnor med utländsk bakgrund startar egna företag i Sverige. Projektet ska bygga nätverk mellan kvinnor, näringsliv, offentliga aktörer och samhället. Branschspecifik utbildning/ praktik, mentorer, rådgivning och konkret affärsutveckling ska bidra till att underlätta för kvinnor att arbeta och konkurrera i det svenska näringslivet som egna företagare. Projektperiod tom Deltagare 34 st. Projektägare är Mångfaldscentrum i Värmland. Beviljade projekt 2008 Offentliga projektägare: Projekt Selma Delprojekt kr Delprojekt 3-projekt Selma är en del i ett större EU-projekt som pågår under tre år som syftar till ökad hållbar tillväxt och att stärka och utveckla insatser för kvinnors företagande och entreprenörskap. Delprojekt 3 ska behovsinventera prioriterade kompetensförstärkningsområden hos kvinnliga företagsnätverk och anordna lokala seminarier utifrån företagens behov i syfte att stärka entreprenörskapet och bidra till tillväxt i företagen. En styrelsebank ska upprättas och en seminarieserie Styrelsearbete för kvinnor kommer att arrangeras. Projektperiod tom Deltagare 114 st. Projektägare är Uvåns Näringslivscenter. Affärs och ledarutveckling för kvinnor Del kr Kvinnor som driver företag ska få tillgång till rådgivning, utbildning och nätverk som medför utveckling för dem själva och deras verksamhet. Gruppen består av deltagare från icke-konkurrerande verksamheter med

14 14 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND fördelning vad gäller erfarenhet och bransch och arbetar självständigt under ledning av handledare under ett år. Projektperiod tom Deltagare 10 st. Projektägare är Handelskammaren Värmland. Inspiration och kunskap ger utveckling och kvalitet kr Projektet har sin tyngdpunkt på utveckling av företagsidéer och näringslivsutveckling för kvinnor i Torsby kommun. Förutom löpande rådgivning, ekonomidag och nätverksarbete ska en del av projektet inriktas mot kvinnor verksamma inom hästsektorn. Projektperiod tom Deltagare 100 st. Projektägare är Torsby Utveckling AB. Viljaprojekt för ökat entreprenörskap bland kvinnor i Arvika och Eda år kr Projektet består av tre delar: Inspiration, kompetensutveckling och nätverkande och syftar till att öka entreprenörsandan bland kvinnorna i kommunerna, anpassa rådgivning och affärsutvecklingsinsatser till att passa kvinnors villkor och bredda kvinnors företagande till fler branscher. Under 2009 kommer ett närmare samarbete med Clarorna i Årjäng att ske och för att ytterligare förstärka företagen i Arvika, Eda och Årjäng kommer en koordination av kompetensutveckling och nätverksarbete att ske. Projektperiod tom Deltagare 85 st. Projektägare är Arvika Näringslivscentrum. Beviljade projekt 2008 Privata projektägare: Majorskornas Affärsutveckling kr Projektet ska stärka och motivera kvinnors företagande samt öka tillväxten och professionalismen inom nätverket Majorskorna i Sunne kommun. Genom ökad kunskap och utbyte av tankar och idéer ska möjligheten till tillväxt öka. Ett mål är också att nätverket ska växa genom nya medlemmar. Projektperiod tom Deltagare 43 st. Projektägare är nätverket Majorskorna. CLARA färdiga gå mot nya affärsmöjligheter kr Projektet ska skapa affärs och utvecklingsmöjligheter för kvinnliga företagare anslutna till nätverket Clarorna i Årjängs kommun. Fokus är på affärsutveckling och ekonomisk tillväxt, att fler ska kunna öka sin omsättning, leva på sitt företag och ev. anställa personal. Sårbarheten ska minska, konkurrenskraften stärkas och kvinnors företagande ska sättas på kartan främst inom den lokala regionen samt mot grannlandet Norge.

15 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 15 Kunskap och kompetens om kvinnors företagande ska öka. Fler företagare ska rekryteras till företagarnätverk som ska marknadsföras och nya företagarkvinnor ska stöttas. Projektperiod tom Deltagare 36 st. Projektägare är Clarorna Affärsnätverk. Driftig.nu kr Regionala fysiska workshops kompletteras med nationellt webbaserat stöd och verktyg. Projektet fokuserar på tillväxt genom självinsikt, säljfokus och samverkan genom att ge förutsättningar för entreprenörer att inspireras, utbyta erfarenheter och göra affärer med företagare från andra delar av landet via Internet. Projektperiod tom Deltagare 145 st. Projektägare är Beautiful Business. Ineo år kr Projektets huvudmål är att fler kvinnor med utländsk bakgrund startar egna företag i Sverige. Projektet ska bygga nätverk mellan kvinnor, näringsliv offentliga aktörer, samhället, och arbeta med mikrokrediter. Branschspecifik utbildning/praktik, mentorer, rådgivning och konkret affärsutveckling ska bidra till att underlätta för kvinnor att arbeta och konkurrera i det svenska näringslivet som egna företagare. Projektperiod tom Deltagare 28 st. Projektägare är Mångfaldscentrum i Värmland CLARA färdiga gå del kr Projektets syfte är att lyfta det kvinnliga affärsnätverket ett steg ytterligare för att kunna hjälpa fler kvinnor att kunna leva fullt ut på sina företag. Att skapa möjligheter för rådgivning, affärsutveckling och nätverksaktiviteter anpassade efter företagens behov och också verka för att få fler kvinnor att starta företag. Projektperiod tom Deltagare 42 st. Projektägare Clarorna Affärsnätverk. Beviljade projekt 2009 Offentliga projektägare: Nätverk Q Karlstad kr Att etablera ett nätverk för kvinnor som driver företag i Karlstad för att skapa breda kontakter som kan leda till nya affärer och/eller erfarenhetsutbyten. Kompetensutveckling och mentorsverksamhet kommer också att ingå. Genom att etablera nätverk underlättas möjligheten att ta del av regionala aktiviteter. Målsättningen är att nätverket efter ett år konstituerar sig och drivs vidare i egen regi. Projektperiod tom Deltagare 135 st. Projektägare är Tillväxtcentrum Karlstad kommun.

16 16 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Beviljade projekt Privata projektägare: Attityd 2010 Do it yourself År kr Projektet är en del i ett större projekt som ska arbeta för att skapa positiva attityder till entreprenörskap och öka det entreprenöriella tänkandet och viljan att starta företag. Målgruppen i denna del av projektet är unga kvinnor, år. Detta kommer att främja nyföretagandet och på sikt skapa en ny generation entreprenörer som ser möjligheter och vill satsa på en framtid i regionen. Projekttid tom Deltagare 27 st. Projektägare är Communicare. Creative Feminism kr Projektet kommer att bestå av ett program där engagerade och kompetenta potentiella kvinnliga entreprenörer erbjuds att ta tillvara och utveckla sina affärsidéer. De ska bland annat utbildas i ekonomi, marknadsföring, ledarskap, media och förhandling och träffa andra företagare för kontaktknytande och inspiration. Aktiviteterna kommer att individanpassas till varje deltagare som kommer att få en mentor och coach med erfarenhet att driva liknande företag. Visionen är att Creative Feminism genererar en ny och innovativ kultur inom företagande och entreprenörskap i Värmland och att det i sin tur genererar nya kreativa företag. Projekttid tom Deltagare 17 st. Projektägare är Arrangemangsföreningen Galaxen. Kluster och ån efter vatten kr Projektet syftar till att synliggöra bredden av branscher och antal företag som drivs av kvinnor i Kristinehamn kommun och att medverka till utveckling av antalet anställda och omsättning i dessa företag. Målen är att identifiera branscher, fördela på grupper utifrån klusterperspektiv och att arbeta fram verktyg med vilket företagen ska kunna skapa affärsmöjligheter tillsammans med de större företagen i kommunen och offentlig förvaltning. Nätverksträffar inom klustren ska vara en mötesplats för affärs och kompetensutveckling. Projektid tom Deltagare 67 st. Projektägare Christinorna företagskvinnor i Kristinehamn. Affärsnätverket Lovisorna kr Syftet är att öka kunskapen om IT som verktyg för affärsutveckling och höja kunskapsnivån genom att skapa ett utbildningsprogram där den enskilda företagaren kan skapa sin egen meny. Målet är att fler företagare använder IT som ett verktyg i sin affärsutveckling genom E-handel, marknadsföring och säljteknik och därigenom ökar sin konkurrenskraft. Projekttid tom Deltagare 16 st. Projektägare är nätverket Lovisorna.

17 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 17 Företagsamhet NonStop kr Att genomföra en seminariedag med syftet att visa på de möjligheter som finns till sysselsättning, entreprenörskap och egen försörjning. Projektet är länsomfattande och målgruppen är kvinnor som vill och/eller som kan tänka sig att starta företag. Aktiviteter under dagen är bland annat drop-in rådgivning, seminarier, workshops i affärsutveckling och speedcoachning. I samverkan med näringslivsbefrämjande aktörer i länet samt övriga projekt inom Kvinnors företagande programmet i länet ska erfarenheter och goda exempel på företagsamhet spridas. Projektperiod tom Deltagare 100 st. Projektägare Communicare. Vad är problemet? En utvecklande föreläsningsserie för kvinnors företagande kr Projektets övergripande syfte är främja kvinnors företagande i Forshaga kommun Projektet drivs dels som en föreläsningsserie i tre delar, dels som erfarenhetsgrupper/workshops kopplat till respektive föreläsning som ska leda till att deltagarna stärks i sin företagarroll för att kunna utveckla och målinrikta sin verksamhet. Nätverksarbete med coachning internt av erfarna företagare till nya företagare och externt för att få fler kvinnor att vilja starta företag ingår också. Projektperiod tom Deltagare 125 st. Projektägare är Forshaga kvinnliga företagarförening Älvorna. Företagsamma majorskor kr Att stärka och motivera kvinnors företagande inom nätverket Majorskorna i Sunne kommun. Att öka tillväxt och professionalism inom nätverket genom utbildning och stöttning. Att genom mentorskap inspirera och motivera unga kvinnor som kan tänka sig att starta företag. Projektperiod tom Deltagare 17 st. Projektägare är nätverket Majorskorna. Beviljade projekt 2010 Offentliga projektägare: Affärs- och ledarutveckling för kvinnor kr Projektets syfte är att kvinnor som driver företag ska få tillgång till rådgivning, utbildning och nätverk som medför utveckling för dem själva och deras verksamhet i en strategi och erfarenhetsgrupp. Projektperiod tom Deltagare 12 st. Projektägare är Handelskammaren i Värmland.

18 18 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Affärs- och ledarutveckling för kvinnor kr Projektet syfte är att kvinnor som driver företag ska få tillgång till rådgivning, utbildning och nätverk som medför affärs och ledarutveckling för dem själva och deras verksamhet i en strategi och erfarenhetsgrupp. Projektperiod tom Deltagare 8 st. Projektägare är Handelskammaren i Värmland. Entreprenörer i tiden kr I seminarieform genomföra omvärldsanalys och workshops för att hitta nya kundgrupper och inriktningar för kvinnor i landsbygdsföretag. Att synliggöra och stärka kvinnor i landsbygdsföretag och deras nätverk. Att öka kunskapen om trender och utveckling vad gäller livsstil och konsumtionsval som ska utmynna i konkreta idéer och åtgärdsprogram för företagens framtida utveckling. Att inspirera företagare inom gröna näringar till användning av webb och sociala medier Projektperiod tom Deltagare 44 st. Projektägare är Studieförbundet Vuxenskolan Nyed-Väse-Alster. Beviljade projekt 2010 Privata projektägare: Attityd 2010 Do it yourself kr Projektet är en del i ett större projekt som ska arbeta för att skapa positiva attityder till entreprenörskap och öka det entreprenöriella tänkandet och viljan att starta företag. Målgruppen i denna del av projektet är unga kvinnor, år. Detta kommer att främja nyföretagandet och på sikt skapa en ny generation entreprenörer som ser möjligheter och vill satsa på en framtid i regionen. Projektperiod tom Deltagare 18 st. Projektägare är Communicare. IT som affärsutveckling i landsbygd kr Att genom utbildning och seminarier, där IT som affärsutvecklingsverktyg ska användas för att öka förutsättningarna för konkurrenskraft och tillväxt, skapa en inspirerande mötesplats som stimulerar till ökat samarbete och erfarenhetsutbyte Projektperiod tom Deltagare 30 st. Projektägare är Affärsnätverket Lovisorna. INEO kr Att i hela länet skapa förutsättningar för kvinnor med utländsk bakgrund att starta och driva egen verksamhet. Att de genom olika aktiviteter som rådgivning, nätverk, seminarier och kurser tillägnar sig kunskaper och

19 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 19 kontakter som ökar deras möjligheter att etablera sig på en svensk marknad. Projektperiod tom Deltagare 22 st. Projektägare är Mångfaldscentrum. Del tre av Clara färdiga gå, mot nya affärsmöjligheter för kvinnors entreprenörskap i Årjängs kommun kr Projektet syftar till att främja, utveckla och optimera utveckling av såväl enskilda företag som samverkan mellan kvinnor som driver företag inom grön omsorg, wellness, tjänste- och service, turism och handelssektorn, kreativa och kulturella sektorn, vård och omsorg, samt utökning av affärsinriktad IT och webblösning. Bidra till att kvinnor som vill utveckla sina företag i Årjängs kommun genom sitt nätverk ska erhålla verktyg, metoder och samverkan för gemensamma affärsutvecklingsstrategier. Att inom projektets ram finna framtida möjligheter till optimering av försäljning och marknadsföringsaktiviteter. Att få tillgång till rådgivning genom ett mentorprogram. Fokus på jämställdhet och genusperspektiv. Projektperiod tom Deltagare 67 st. Projektägare är Clarorna Affärsnätverk. Tillväxt Vidare kr Att genom coachning av nyföretagare och redan etablerade företagare medverka till att företagen i Kristinehamn utvecklas och både ökar sin omsättning och antalet anställda. Att söka mentorer till befintliga företag för att därigenom öka företagens utveckling och tillväxt. Projektperiod tom Deltagare 67 st. Projektägare är Christinorna - företagskvinnor i Kristinehamn. Älvornas företagsutveckling kr Att genom föreläsningar och workshops stärka kvinnor i sin roll som företagare och genom nätverksarbete och coachning internt och externt få fler kvinnor att starta företag. Att utveckla mentorskap där nya och unga företagare kan få kontakt med erfarna företagare för råd och stöd i sin företagarroll. Projektperiod tom Deltagare 87 st. Projektägare är Älvorna Forshaga kvinnliga Företagarförening. Julianorna för ekonomisk tillväxt och kompetensutveckling i kvinnors företag i Grums kr Projektet syftar till att synliggöra och stärka kvinnors företagande. Göra det möjligt för fler kvinnor att försörja sig och leva fullt ut på sina företag. Medverka till tillväxt och kompetensutveckling för befintliga och blivande företagare genom rådgivning, utbildning, kunskapsutbyte och mentorskap.

20 20 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Fokus kommer att ligga på användning av webb och sociala medier. Projektperiod tom Deltagare 44 st. Projektägare är Julianorna Affärsnätverk. Tillväxt på vårt sätt, steg I III kr Att arbeta med en modell för att stärka kvinnors entreprenörskap genom att undersöka möjligheter, behov och förutsättningar för tillväxt och företagande bland föreningens medlemmar. Därefter arrangera kurser, föreläsningar, seminarier, studiebesök och workshops för att företagen därigenom ska kunna utvecklas, växa och regionexportera. Projektperiod tom Deltagare 64 st. Projektägare är Såfiorna, Säffle Dalsland. IMAK IT och marknadsföringsprojekt kr Projektet riktar sig både till svenska och invandrade kvinnor och syftet är att bredda och fördjupa kvinnliga företagares kunskaper inom IT och marknadsföring. Att öka en självständig datoranvändning och genom detta skapa nya kontakter och högre effektivitet i företagen. Projektperiod tom Deltagare 22 st. Projektägare är Mångfaldscentrum Lärdomar inför fortsatta satsningar Att främja kvinnors företagande är ett långsiktigt arbete. Fortsatta satsningar bör ha ett längre tidsperspektiv, tycker Ingela Bönström Brusgård, som är handläggare på länsstyrelsen. De korta projekttiderna med ansökan årsvis har gjort att det blivit mycket komprimerade program. Många hade hellre sett att aktiviteterna hade genomförts under längre tid för att fler skulle kunna delta. Flera projekt hade utbyte med varandra. Deltagarna hade ofta svårt att hinna med allt som erbjöds under den korta tiden, konstaterar Ingela Bönström Brusgård. En annan viktig lärdom är att det behövs ökad kunskap om genus och jämställdhet både hos män och hos kvinnor för att motverka de fördomar som kan begränsa affärsutveckling av olika branscher.

21 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 21 Nätverk nästan överallt I slutet av 2010 hade Värmland tolv formella nätverk för företagande kvinnor i olika delar av länet. Affärsnätverk för företagarkvinnor för ofta en ganska ryckig tillvaro. De blomstrar under en tid, men när eldsjälen, eller i bästa fall eldsjälarna, inte orkar längre går verksamheten ner på sparlåga. Det nätverk i Värmland som har varit aktivt under längst obruten tid, sedan början av 1990-talet, är Christinorna i Kristinehamn. De tolv formella nätverk som fanns i Värmlands sexton kommuner i slutet av 2010 utgår från geografi, och samlar företagare som bor och verkar nära varandra. I något fall välkomnar nätverken också kvinnor som är anställda på höga positioner i näringslivet. Ofta har nätverken tagit namn efter historiska kvinnor som spelat roll för företagsamheten i bygden. Så är det till exempel med Lovisorna i Hagfors, uppkallade efter patron Bengt Gustaf Geijers hustru Lovisa Tranea, som åren var chef för Uddeholmsbolaget. Julianorna i Grums har en liknande inspirationskälla i Catarina Juliana Ysing som efter makens död 1720 tog över ansvaret för järnbruket i Borgvik. Fotografen Sofi Öberg utbildade sig i Stockholm, reste runt i hela landet och var blott 22 år när hon 1866 öppnade ateljé i Säffle. Sofi Öberg har varit förebild för företagarnätverket i Säffle-Dalsland, som sedan har plockat in ett Å som representerar Åmål och så blev namnet Såfiorna. Clarorna i Årjäng har en mer nutida förebild i Clara Johansson som skrev dikter och drev Claras konditori från 1930-talet och framåt, och Majorskorna i Sunne har gått till litteraturen för att hitta den myndiga affärskvinnan Majorskan på Ekeby i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Namnet Christinorna faller sig ganska naturligt i Kristinehamn, liksom det vitsiga Edamer i Eda. Arvikas nätverk heter FIA, Företagarkvinnor I Arvika. FQ är en förkortning för Företagarkvinnor i Filipstad. Älvorna i Forshaga har tagit namnet efter Klarälven som rinner genom kommunen. De företagande kvinnorna i Karlstad/Hammarö har länge stått utan eget nätverk, men under 2009 bildades b-linkk! Business Link i Karlstad

22 22 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Torsby har ett nätverk på gång. Under det år som förberedelserna pågått har arbetsnamnet varit Stjernorna, inspirerat av bygdens skald Oscar Stjerne. Utöver dessa formellt bildade nätverk finns också informella nätverk som har dragits igång av Communicare, Mångfaldscentrum och Handelskammaren. Nätverkens utveckling främjar inte bara kvinnors företagande utan är till nytta för hela företagsklimatet i kommunerna. Vi har flera exempel på att kvinnor har börjat i sina egna nätverk, lärt sig sammanhang och mötesteknik där och sedan gått in i den allmänna näringslivsstrukturen, säger Ingela Bönström Brusgård som är handläggare på länsstyrelsen. Utan de ekonomiska incitamenten som programmet Främja kvinnors företagande har kunnat erbjuda skulle detta i många fall inte ha varit möjligt. Ett par citat från nätverken: Vi samverkar med kommunen och sitter i kommunens näringslivsråd. Vi har också samarbete med Karlstads universitet, Vuxenskolan och Rotary. Vi har samarbetat bra med kommunen och företagarföreningen för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Vi har satt kvinnors företagande på kartan och stimulerat till företagande och tillväxt. Och så här säger representanter från en kommun: Kontakten som har tagits från nätverket är mycket värdefull för oss på näringslivsenheten. Via projektet har vi fått en dialog och har lättare att hålla kontakten både med nätverket och enskilda kvinnor som är företagare i regionen. Adresser till nätverken:

23 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 23 Om kvinnorna som har småföretag ska kunna driva sina frågor med kraft krävs det att någon är anställd för att göra det. Det anser forskaren Anna-Lena Haraldsson vid Karlstads universitet. Det krävs tid att driva frågorna Anna-Lena Haraldsson, sociolog och forskare KAU. foto: Annika N Lindqvist Det är inte fel att satsa på nätverk för företagande kvinnor, tycker Anna-Lena Haraldsson. Men det är naivt att tro att de inom en överskådlig framtid på allvar kan bryta den genuint manliga makten inom näringslivet. Det blir bara fånigt om man ställer kvinnornas nybildade nätverk mot de riktiga manliga nätverken som bygger på långvariga kontakter. Jag tror förresten inte att män säger att de har nätverk. De har kontakter. Eller de känner den eller den som de har studerat tillsammans med eller jobbat i samma bransch som, säger Anna-Lena Haraldsson. Anna-Lena Haraldsson är sociolog. Tillsammans med andra forskare undersöker hon inom ramen för projektet JämVäxt, jämställd hållbar tillväxt, bland annat vilken roll företagarnätverken kan spela. Gång på gång blir det uppenbart att kvinnor drar det kortaste strået inom näringslivet. Det gäller när företagen själva ska anställa direktörer och välja styrelseordföranden, och det gäller faktiskt också när kommuner och statliga myndigheter ska välja ut vilka grenar av näringslivet som man satsar på. Forskaren Malin Lindberg på Avdelningen för genus och innovation vid Luleå tekniska universitet har till exempel granskat nationella och regionala program med statliga stöd riktade till kluster och innovationssystem. Hennes studie visar att i cirka 80 procent av fallen prioriterades aktörer och branscher inom basindustri/tillverkningsindustri eller ny teknik. Båda dessa näringsgrupper är mansdominerade, såväl genom att företagen oftast leds av män som genom att de anställda i huvudsak är män. I bara 20

24 24 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND procent av fallen prioriterades service- och upplevelsenäringar, som är den näringsgrupp som sysselsätter flest kvinnor. Värmland har sina egna regionala exempel. Gång på gång har makthavare slagit fast att växtkraften kommer från de tre klustren Stål och Verkstad, Paper Province och IT-företagens Compare, som alla får del av skattepengar. Försöken att på ett liknande sätt bilda ett kluster för den kvinnodominerade wellness-sektorn har hittills inte lyckats. Det som kvinnor gör värderas alltid lägre, kommenterar Anna-Lena Haraldsson. Den viktigaste uppgiften för dem som vill främja kvinnors företagande är att se till att de näringar där kvinnor huvudsakligen är verksamma får stöd på samma villkor som de mansdominerade näringarna, anser hon. Fast vilken småföretagare orkar driva frågorna? De måste ju ta tid från sitt eget företagande för att göra det. Ett sätt för till exempel Region Värmland att visa att de menar allvar med att stötta kvinnors företagande är att avsätta pengar så att nätverken kan anställa en kontaktperson. Pengarna skulle också kunna komma från de stora privata vårdföretagen som också har intresse av att kvinnors traditionella områden betraktas som en tillväxtmarknad. Tidsbrist är ett betydande hinder för kvinnornas nätverk. Ett annat hinder är kvinnors ovilja att blanda ihop rollen som väninna med rollen som professionell. Kvinnor tycker ofta det är obehagligt att försöka dra nytta av varandra, medan män generellt har lättare för att använda sina kontakter. Jag tror att den privata rollen sammanfaller bättre med yrkesrollen för de flesta män. Under tiden som Anna-Lena Haraldsson har arbetat med JämVäxt tycker hon att nätverken har blivit mer professionella. De har utvecklats från att vara enbart sociala till att bli mer affärsmässiga. Flera av dem spelar också stor roll i sina lokala samhällen. Men för att de verkligen ska få inflytande krävs det att någon är beredd att lyssna på dem. Fotnot: Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken är namnet på en forskningsrapport om genus och regionalpolitik som kom ut under 2010 och har Värmland som utgångspunkt. Gunnel Forsberg och Gerd Lindgren är redaktörer. Anna-Lena Haraldsson har skrivit ett kapitel om kvinnors nätverk och relationer.

25 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 25 Anders Olsson, strateg för innovativa miljöer vid Region Värmland: Nu vill vi integrera Anders Olsson. foto: pernilla samuelsson Hur skulle du beskriva värdet av kvinnors företag i er region? Hur långt har ni kommit med att främja kvinnors företagande? Hur kan man arbeta vidare med att främja det? Högt, givetvis. Men målet är att det ska bli ungefär hälften av det samlade värdet av företagandet i Värmland. Där är vi inte än, kvinnor är en underutnyttjad del av befolkningen här. Men det kan hända mycket inom vård och omsorg. Vi ser också att wellness är en växande marknad, och vi satsar på besöksnäringen. Vi har jobbat ett antal år med satsningar där målgruppen har varit enbart kvinnor. Nästa steg är att integrera det så att hela det stödjande systemet blir bättre på att hantera de frågor som ofta kommer upp när kvinnor ska starta företag. Det kan vara frågor om risker, motiven för att starta etc. Region Värmland har nyligen formulerat tankar för hur kvinnors och mäns företagande ska stödjas på lika villkor. Det innebär bland annat att de egna tjänstemännen ska utbildas i jämställd hållbar regional utveckling, och att man från ett jämställdhetsperspektiv ska se över hur regionen arbetar med projektstöd och med sina insatser för tillväxt. Vidare ska Region Värmland verka för att säkerställa kvinnors inflytande över utvecklingen i länet, att de som arbetar med att främja entreprenörskap utbildas om kvinnors företagande och att andelen kvinnor ska öka i de manligt dominerade klustren. De tillväxtbranscher där kvinnor anses ha särskilt stora möjligheter att bli entreprenörer ska också stödjas.

26 26 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Parisima Nilsson, vd för Parisima Scandinavia i Karlstad: Jag har odlat kontakter Parisima Nilsson. foto: pernilla samuelsson Vad har affärsutvecklingen du deltagit i inneburit för ditt företag? Vad är du mest nöjd med? Vad är du minst nöjd med? Jag gick en starta-eget-kurs i Almis regi våren Fram till i julas deltog jag i ett mentorsprogram med Almi, och jag är ambassadör för kvinnors företagande. För mig har det betytt jättemycket. Jag var företagare i Iran också, men det är stor skillnad mellan de olika länderna. Bara en sån sak som att mingla innebär helt olika saker i Iran och i Sverige. Som invandrare och kvinna tycker jag också att det är betydligt svårare för mig att tjäna pengar här än där, och det är svårare att få låna pengar. Fortfarande är folk skeptiska, tycker jag. Är det din idé? Har du kommit på det? undrar de, som om jag ser så korkad ut att jag inte skulle kunna komma på idén att skapa bilder på kakel och glas! Att hon är en av Tillväxtverkets ambassadörer skänker en viss legitimitet, tycker hon. Det blir en referens som jag kan ha i mitt CV, ett bevis för att Parisima Nilsson inte är terrorist. Det är också jättebra att komma ut och knyta kontakter. Jag har haft jättebra mentorer. De bryr sig verkligen om mig och mitt företag. Men jag tycker att det hade varit bra att ha mentorer med lite mer branschkunskap, som hade kunnat säga tydligare att du ska vända dig dit eller dit.

27 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 27 Pia Lind, projektkoordinator för Projekt Selma: Man måste ha tålamod Pia Lind. foto: pernilla samuelsson Vilka tips och erfarenheter vill du dela med dig av när det gäller att främja kvinnors företagande? Vilka drivkrafter har du som projektledare i ditt arbete med att främja kvinnors företagande? Man måste ha tålamod! Vi lever i ett traditionellt län. Det är inte så att någon har bestämt sig för att bedriva ett motstånd mot kvinnors företagande, men det finns inbyggt i hur vi tänker. Och jag skulle vilja att man definierar en mängd begrepp, som tillväxt, kluster, företagande, arbetstillfällen Jag blir ombedd att fylla i en blankett om hur många företag vårt projekt har bidragit till att starta. Då skriver jag 52. Nästa fråga är antal arbetstillfällen i företagen. Då blir svaret 0, för företagen har inga anställda. Företagarna har alltså skapat sina egna jobb, men det räknas inte! Projekt Selma avslutades vid årsskiftet 2010/2011. För mig har det här arbetet medfört en insikt om att det faktiskt är skillnad på kvinnor och män, på hur vi blir bemötta av banker och annat. Det trodde inte jag innan. Jag har också sett hur viktiga affärsnätverken är, och jag är glad över att forskarna på Karlstads universitet och företagarna genom sina nätverk har närmat sig varandra. Mina egna drivkrafter är att se de medverkande utvecklas och bli starka. Jag mår bra av att se andra förverkliga sina idéer. Det är så många som skulle kunna försörja sig på att göra det de är bra på!

28 28 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Branschen wellness har haft en snabb tillväxt, både i omsättning och i antal sysselsatta. Potentialen är ännu mycket större. Tänk vilken marknad när män börjar ta massage! säger visionären Inga-Lill Lindqvist. Räkna med wellness-branschen Inga-Lill Lindqvist. foto: Annika N Lindqvist Det är inte självklart vilka företag som ingår i kategorin wellness. Forskare vid Karlstads universitet har tillsammans med marknadsanalysföretaget Attityd bestämt sig för en definition som innebär att det övergripande syftet inte är att bota sjukdom, men främja hälsa och välbefinnande. Kunderna är människor som själva tar ansvar för sin hälsa. Till branschen räknas bland andra hälsokostbutiker, gym, livsstilscoacher, massörer, homeopater, hudterapeuter och spaanläggningar. Utifrån den definitionen har Attityd tittat på statistik från Statistiska Centralbyrån och kommit fram till en mycket snabb tillväxt, i Värmland liksom i resten av Sverige. År 2003 hade Värmland 526 företag som passade in i definitionen. År 2009 var antalet 829, en ökning på 58 procent. Ökningen i antalet sysselsatta är ännu större, 63 procent, från 595 sysselsatta år 2003 till 968 personer år I den siffran ryms Selma Spa med många anställda, men siffrorna säger också tydligt att de allra flesta näringsidkarna driver enmansföretag, oftast som enskild firma. Det kan vara ett skäl till att branschen inte riktigt tas på allvar. Ett annat skäl är att kvinnorna dominerar så stort, både bland dem som jobbar i branschen och bland kunderna. Ytterligare ett skäl är att wellness betraktas som lite flummigt. Ändå har det hänt en hel del, tycker Inga-Lill Lindqvist. För femton år sedan hade jag inte kunnat föreslå att vi skulle ha meditation som programpunkt på en konferens. Nu har acceptansen ökat, säger hon. Fram till årsskiftet 2010/2011 var hon rektor för och drivande person bakom Broby Grafiska i Sunne.

29 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 29 Utbildningen inom grafisk produktion och tryckdesign ligger väl i linje med länets traditioner inom skogsindustri och förädling av papper. Skolan har vuxit snabbt, från 16 elever vid starten 1992 till dagens närmare 500 elever, både på gymnasieprogram och på KY-utbildningar. Nästan en tredjedel av dem, 150 stycken, går Hälsa & ledarskap eller utbildar sig till hälsoterapeut. I höst börjar en ny gymnasieutbildning, en variant av Barn & Fritid med inriktning på att bli personlig tränare. Att wellness fick plats på den grafiska skolan hänger från början ihop med att hotellet Selma Spa+, som är ett av Sveriges största inom må-bra-turism, ligger i Sunne. Vi fick en fråga från dåvarande hotelldirektören Kristina Erholm om vi ville göra en utbildning för spa-terapeuter, som de hade brist på, säger Inga- Lill Lindqvist. En annan förklaring till att wellness har brett ut sig på Broby är att Inga- Lill Lindqvist tidigt förstod branschens potential och personligen började intressera sig för frågorna. Det var en tuff period med den snabba uppbyggnaden av skolan. Jag funderade mycket över hur jag skulle göra för att hålla det dåliga ifrån mig och ta till mig det som är bra. Hälsomedvetna ledare är nödvändiga för framtiden, säger Inga-Lill Lindqvist. Fast även om hon märker en större öppenhet bland dem som har makten så är det ändå långt ifrån att välbefinnande självklart ska betraktas som något att satsa på. Och det var betydligt lättare att få miljoner i EU-stöd till en tryckpress på Broby Grafiska än att få stöd till hennes vision om Solbacka Akademi som ska bli en global mötesplats för nytänkande och forskning för dem som söker kunskap om ledarskap, entreprenöriellt lärande och hälsa. Ytterligare en förklaring till att wellness har svårt att hävda sig i konkurrensen om tillväxtfrämjande medel är möjligen att målen ökat välbefinnande för individen och minskat slitage på naturen kan stå i direkt konflikt med målet ökad tillväxt. Samtidigt är det lätt att visa att det finns en stor potential i branschen, också när man mäter med traditionella ekonomiska mått. Fler blir äldre och vi är allt fler som har börjat köpa tjänster för att öka vårt välbefinnande. Det finns dessutom fantastiskt mycket att göra inom äldreomsorgen med hjälp av wellness. Om människor mår bättre behöver de inte så mycket mediciner, och kan hålla sig friska mycket längre. Och det finns mycket stora kundgrupper som vi ännu inte har nått.