Släng inte maten. konsumentstudie

Transkript

1 Släng inte maten konsumentstudie Kajsa Alvum Toll, Anna Samuelsson, Renée Sjödin, Anna Wallby, Projektbeställare: Konsumentföreningen Stockholm (KfS) Handledare: Lena Dimberg, Institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU Kurs: Agrosystem LB0059, Sveriges Lantbruksuniversitet Datum:

2

3 ABSTRACT Avoidable food waste is a widespread problem in the western world. Large quantities of food, that could have been eaten, are wasted unnecessarily. This is a problem within the environmental- and moral aspects as well as from an economical point of view. This study is made on behalf of Konsumentföreningen Stockholm (KfS). KfS is an economical association owned by its consumers and, among other things, rise opinions in consumer questions. The aim of this study was to do qualitative home interviews to find the reasons to why and in what situations food is wasted. The aim was also to study the consumers attitude to avoidable food waste and to give suggestions on measures. Six households participated in the study. These were divided into three categories; students, families with children and pensioners. The study showed that the attitude to food waste among the participants was bisectional they disposed food even though they experienced it as emotionally wrong. The most common reasons for wasting food proved to be orts and leftovers not taken care of, also primary food products not taken care of in time or leftovers from the children. Better planning was mentioned as a solution to manage the problems. From the study it proved to be the families with children that wasted the most, and that s why the interventions should be aimed at this category of consumers. Internet, TV and newspapers could serves as good information channels. Due to the limited number of participating households, this study can not be representative of the Swedish population. However, it could work as a material to upcoming research within the field. By means of future knowledge dispersion, hopefully the consumers can change their attitude and behavior, which would lead to a decrease of avoidable food waste.

4 SAMMANFATTNING Onödigt matsvinn är ett omfattande problem i västvärlden. Stora mängder mat, som hade kunnat ätas, slängs helt i onödan. Det här är ett problem ur såväl miljö- och moralsynpunkt som ur ekonomisk synvinkel. Denna studie är gjord på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm (KfS). KfS är en konsumentägd ekonomisk förening som bland annat driver opinion i konsumentfrågor. Syftet med studien var att genom kvalitativa hemintervjuer hitta orsakerna till varför och i vilka situationer mat slängs. Syftet var också att undersöka konsumenternas inställning till onödigt matavfall. Detta för att kunna ge förslag på åtgärder. Sex hushåll deltog i studien. Dessa var indelade i tre kategorier: studenter, barnfamiljer och pensionärer. Studien visade att inställningen till matsvinn hos deltagarna var tudelad - de slängde livsmedel trots att det inte kändes rätt känslomässigt. De vanligaste anledningarna till att mat slängdes visade sig vara icke tillvaratagna och överblivna rester från måltider, råvaror som inte tagits tillvara på i tid samt rester som lämnats på tallriken av barnen. Bättre planering nämndes som åtgärd för att komma tillrätta med problemet. Utifrån studien visade det sig vara barnfamiljerna som slängde mest, varför insatserna framförallt bör riktas mot denna grupp av konsumenter. Internet, TV och tidningar kan då vara bra informationskanaler. På grund av det begränsade antalet deltagande hushåll, kan denna studie inte anses vara representativ för Sveriges befolkning. Den kan dock fungera som ett underlag för kommande arbete inom området. Med hjälp av framtida kunskapsspridning kan förhoppningsvis konsumenternas attityd och beteende förändras, vilket skulle leda till att det onödiga matsvinnet minskar.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Tidigare studier Konsumentföreningen Stockholm Definition av onödigt matsvinn och datummärkning Syfte Avgränsning MATERIAL OCH METOD RESULTAT Första intervjutillfället Andra intervjutillfället Sammanställning av formulär Livsmedel som slängts Orsaker till att livsmedlen slängts Åtgärder som skulle behövas för att livsmedlen inte skulle behöva slängas DISKUSSION Metodik Resultat Felkällor SLUTSATS REFERENSER APPENDIX Bilaga Bilaga Bilaga

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund I Sverige slängs stora mängder mat som egentligen hade kunnat ätas. En undersökning gjord på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm (KfS), visar att 57 % av maten som kastas faktiskt är ätbar eller hade kunnat vara ätbar om den hade hanterats på ett annat sätt. (KfS, 2009) Enligt en brittisk studie, Household Food and Drink Waste in the UK, uppgår det onödiga matsvinnet till 18 kg mat och dryck i genomsnitt per månad och hushåll. Detta motsvarar drygt ett halvt kilo per dag och hushåll (Quested, T. & Johnson, H., 2009). Det onödiga matsvinnet är ett problem ur både miljö- och klimatsynpunkt. Det är även ett moraliskt dilemma, då det i en stor del av världen råder brist på mat, samtidigt som vi i västvärlden slösar med resurserna. Förutom att livsmedelsförsörjningen är ojämnt fördelad åtgår även en ansenlig mängd energi vid produktion och beredning av mat. Detta är energi som går till spillo då maten inte konsumeras. På senare tid har problemen med matsvinn omskrivits en hel del i media, där rubriker som Butiker slänger tusentals ton mat och Matsvinn stor miljöbov har uppmärksammat konsumenter på att mycket mat slängs i onödan. På TV har också inslag kunnat ses om s.k. friganer som tar tillvara på matavfall från framförallt matbutiker och restauranger. På Internet finns mycket att läsa om denna företeelse Tidigare studier På uppdrag av KfS har tre studier om onödigt matavfall genomförts. En av dem utgjordes av en s.k. plockanalys för att undersöka hur stor del av de enskilda hushållens matavfall som är onödig. Resultatet från plockanalysen visade att hushållen som ingick i studien slängde 5,6 kg mat under en vecka och att 57 % av detta var onödigt matavfall. En annan studie handlade om konsumenters attityd till matavfall och bäst före-datum. Denna studie baserades på en webbenkät som besvarades av 1200 svenskar. Från denna undersökning framkom att 33 % instämde att en vanlig orsak till att de slängde mat var utgånget bäst före-datum på livsmedel. Vidare ansåg ca 60 % av deltagarna att en tydligare märkning av livsmedel skulle vara minst hållbar till istället för den nuvarande bäst före -märkningen. Även den tredje studien handlade om attityder kring matavfall och bäst före-datum, men till skillnad från den webbaserade studien utfördes denna i livsmedelsbutik. I studien ingick elva intervjuer med konsumenter. Resultaten från denna visade att förpackningens datummärkning var något som de flesta av de intervjuade tog hänsyn till samt att många upplevde det som svårt att ta tillvara överblivna rester och att beräkna rätt mängd mat (KfS, 2009). Något som har saknats är dock en svensk undersökning om orsakerna till att konsumenter slänger mat. Denna studie är på förekommen anledning inriktad på detta område och görs på uppdrag av KfS Konsumentföreningen Stockholm KfS är en konsumentägd ekonomisk förening som bland annat driver opinion i konsumentfrågor. Det finns omkring 50 konsumentföreningar i Sverige, varav KfS är den största. Tillsammans med de andra konsumentföreningarna äger KfS Kooperativa förbundet

7 (KF). KfS påverkar såväl myndigheter som näringsliv i detaljhandelsrelaterade konsumentoch miljöfrågor. (KfS [online], 2010) Definition av onödigt matsvinn och datummärkning Med onödigt matavfall avses sådan mat som hade gått att äta om den hade hanterats på rätt sätt (KfS, 2009), t.ex. möglig frukt eller rester från middagen som slängs istället för att sparas. Det finns två olika datummärkningar på livsmedel. Bäst före-märkningen är en kvalitetsstämpel, där producenten försäkrar att livsmedlet smakar som det ska, under förutsättning att datumet inte har passerats och att det har förvarats på rätt sätt. De flesta livsmedel märks med bäst före-datum. Sista förbrukningsdag syftar också på hållbarhet, men används på livsmedel som är mer känsliga rent mikrobiologiskt, till exempel kött och rå fisk. Märkningen innebär att livsmedlet kan ätas utan hälsofara fram till detta datum. (SLV, 2010) 1.2 Syfte Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer identifiera huvudorsakerna till att konsumenter slänger mat och därigenom finna de återkommande problemen kring onödigt matavfall. Syftet är också att undersöka konsumenters attityd till onödigt matavfall samt undersöka vad som krävs för att enskilda individer ska ändra sitt beteende när det gäller matsvinnet. En hypotes är att mat slängs på grund av dålig planering och glömska. Hushåll med barn tros slänga mer mat än genomsnittet. Vidare antas att pensionärer slänger mindre mat än ett genomsnittligt hushåll. 1.3 Avgränsning I den här studien kommer fokus att ligga på orsakerna till att maten slängs och inte så mycket på vilka livsmedel som slängs. Då denna studie är kvalitativ och antalet intervjuer i studien är begränsat kan inga slutsatser dras för en större population. Denna undersökning kommer att utgöra underlag till eventuellt kommande arbete inom detta område. 2 MATERIAL OCH METOD Studien utfördes i form av hemintervjuer med olika hushåll samt via ett formulär. Intervjuerna var kvalitativa med öppna frågor där intervjupersoner, som representerade olika hushåll, fick tala fritt kring frågorna. Frågorna utformades i samråd med KfS. För att få olika sammansättningar av hushåll valdes tre typer ut: en student, en barnfamilj samt en pensionär. Varje hushållstyp fanns representerad på landsbygden respektive i stadsbebyggelse, således deltog sex hushåll i studien. Begränsningen till sex hushåll gjordes för att kunna genomföra intervjuerna och sammanställa svaren inom rimlig tid. För att kunna utföra hemintervjuer valdes hushåll i Uppsala med omnejd. Intervjupersonerna kontaktades via bekantas bekanta för att undvika personliga relationer som därigenom kunde påverka resultatet av intervjuerna. Intervjupersonerna samt deras svar har behandlats konfidentiellt.

8 Intervjuerna bestod av två delar. Under den första intervjun gavs en introduktion och bakgrund till studien och ett fåtal frågor ställdes (bilaga 1). En förklaring gavs också till onödigt matsvinn. I samband med första intervjutillfället fick personerna en genomgång av ett formulär, även detta utformat i samråd med KfS (bilaga 3). Personerna skulle under två till tre veckor observera och dokumentera det onödiga matsvinnet och i vilka situationer matsvinnet skedde, samt reflektera över vad de skulle kunna ha gjort för att undvika detta. Det förtydligades att intervjupersonerna inte skulle ändra sitt beteende under veckorna utan endast dokumentera sitt beteendemönster. Efter dessa två veckor utfördes en andra, uppföljande, intervju (bilaga 2). Vid varje intervjutillfälle medverkade två gruppmedlemmar från projektgruppen. Svaren på intervjufrågorna från samtliga hushåll sammanställdes fråga för fråga. Detta för att kunna jämföra och dra slutsatser mellan hushållen. 3 RESULTAT 3.1 Första intervjutillfället På frågan om hushållen har funderat på matsvinn någon gång uppgav alla att de hade det. Pensionärerna nämnde sin uppväxt på frågan vad de hade för tankar och känslor kring matsvinn. De växte upp under en tid då sparsamhet och hushållande präglade vardagen, vilket ledde till att de idag är mer noggranna med att ta tillvara på maten. Flera hushåll uppgav att det inte kändes bra att slänga mat och att det fanns med i tankarna. Vidare nämnde flera hushåll att de tänkte på hur matsvinn påverkar ekonomin och någon uppgav även tankar kring miljön som ett skäl att inte slänga mat. Majoriteten av hushållen berättade att de hade läst eller hört talas om matsvinn i media. På frågan genom vilka medier de fått information, nämndes flera olika, däribland tidningar och TV. Några av hushållen hade hört talas om friganer via TV. Under intervjuerna framkom att majoriteten av hushållen kände till, delvis kände till eller var intresserade av hur maten producerats. Funderingar och tankar kring tillsatser i mat, närodlat, ekologiskt, svenskt istället för utländskt, djurhållning och långa transporter av livsmedel kom också upp vid intervjuerna. När det gäller att ta tillvara på matrester eller varor där bäst före-datumet börjar närma sig, var den genomgående åsikten att matrester inte var något problem. De flesta tog tillvara på matresterna genom att t.ex. frysa in eller laga en ny rätt av överbliven mat. Någon uttryckte att rester var bra, då det är skönt att slippa laga mat. Några påpekade att de vidtog extra försiktighet med matresterna under rötmånaden. En åsikt som framkom vid intervju med en barnfamilj var att matrester var praktiskt, då barnet snabbt kunde få gårdagens rester när föräldrarna kom hem trötta från jobbet. Vid intervjuerna framkom att det fanns flera anledningar till att mat slängdes, däribland att maten glömts bort och därmed blivit dålig eller att bäst före-datumet gått ut. Anledningen till detta uppgav flera vara dålig planering eller brist på tid. Någon nämnde också stora förpackningar som ett problem. Det framkom också att man ibland missbedömde matåtgången och att det därigenom blev rester över som inte alltid frystes in, utan istället

9 hamnade i soptunnan. En av de intervjuade förklarade att man i affären tar det man ska ha plus lite extra för man tror att man kommer att använda mer än vad man sedan gör. Det inhandlades alltså en större mängd råvaror än vad som gick åt vid matlagningen. En annan anledning till matsvinn var att om en endast en liten bit av ett livsmedel återstod, kunde denna ibland slängas. 3.2 Andra intervjutillfället Flera av de intervjuade uppgav att de efter första intervjutillfället hade börjat fundera mer kring matsvinn. Vissa ansåg sig redan sedan tidigare vara medvetna om matsvinn eller vikten av att inte kasta så mycket mat. En av barnfamiljerna berättade att mer mat slängdes under småbarnsåren, och att främsta anledningen till att mat slängdes var att barnen inte åt upp. Vid första intervjun påpekades att deltagarna i studien inte aktivt skulle försöka att förändra sitt beteende kring matsvinn. Det hade de flesta heller inte gjort. Någon uppgav att dennes beteende eventuellt hade ändrats lite. Detta genom att personen i fråga hade försökt att planera och tillvarata mer. Slarv och glömska var i intervjuerna de vanligaste orsakerna till att livsmedel slängts. Andra orsaker som uppgavs var dålig planering och att resterna som hade blivit över ansågs vara en för liten mängd att spara. Någon berättade att mat hade frysts in i för stora förpackningar och att den sedan den tinats upp inte hade blivit uppäten. Planering nämndes som en viktig förebyggande åtgärd när det gäller att inte behöva kasta mat. En av de intervjuade formulerade det som att man inte borde laga för mycket mat, utan planera bättre efter recept. Samma person menade också att man verkligen borde bestämma sig för att äta upp resterna, även om det är små portioner kvar. Att köpa mindre förpackningar var en annan tanke hos en av deltagarna, då detta skulle minska risken för att livsmedlet blir gammalt. Samma person pratade också om designen på förpackningarna: Om det går att återsluta förpackningen ordentligt håller de ju längre. När det gäller frågan om deltagarna hade gjort något för att minska matsvinnet mellan intervjutillfällena svarade de flesta nej. Någon menade att man eventuellt hade förändrat sitt beteende omedvetet i och med deltagandet i studien. Däremot sa samma deltagare att det är ju inte så att man har tänkt att jag måste äta upp den här moroten för att jag är med i studien. En annan menade att man vill ju alltid bli bättre, jag kommer kanske att försöka undvika att slänga det lilla jag slänger. De personer som uppgav att de inte hade gjort något för att minska sitt matsvinn mellan intervjutillfällena trodde heller inte att de skulle förändra sitt beteende framöver. En av pensionärerna förklarade detta med att denne var uppvuxen i en familj där det slängdes väldigt lite, och därför själv också slängde lite. Det fanns med andra ord inte så mycket att minska på. De flesta av hushållen uppgav att de tyckte att de hade tillräcklig kunskap om hur de skulle ta tillvara, hantera och förvara maten. Några nämnde funderingar över bäst förvaring av frukt, varav ett av hushållen nämnde att de skulle vilja ha information om vid vilken temperatur livsmedel ska förvaras i. Ett hushåll uppgav att de funnit råd och inspiration genom att prata med vänner, medan övriga hushåll inte hade sökt råd eller inspiration om matsvinn. På frågan om på vilket sätt de skulle vilja ha information nämndes Internet, TV samt tidningar. Ett av hushållen uppgav att de

10 skulle vilja ha mer information om tillsatser i livsmedel, men preciserade inte genom vilket medium. Under intervjuerna uppgav alla hushåll att de såg bäst före-datum främst som en riktlinje. Ingen av dem följde märkningen slaviskt, och någon uttryckte att några dagar hit eller dit spelar ingen roll. De uppgav också att de gjorde skillnad mellan olika varor, t.ex. mjölk och kött. Mjölk och torrvaror kunde de låta gå några dagar efter bäst före-datum, medan de var mer noggranna med kött och smörgåspålägg. Majoriteten av hushållen svarade ja på frågan om de känner till att det finns två märkningar ( bäst före och sista förbrukningsdag ), men endast en uppgav att de visste skillnaden mellan märkningarna. Alla hushåll uppgav att de först och främst luktade på varan för att undersöka om den var dålig eller inte. Vidare berättade flertalet att de i andra skedet smakade på varan. Någon nämnde att det berodde på livsmedlet i fråga vilken metod som användes. På frågan vilket argument som skulle fungera bäst för att de skulle minska sitt matsvinn svarade några av hushållen att detta med att inte slösa med maten var något som de hade fått med sig från uppväxten. Ett av hushållen talade om vikten av att utnyttja resurserna bättre, speciellt när det finns människor som är fattiga och inte har tillgång till mat. Ett hushåll uppgav att det främst var ekonomin som skulle fungera bäst som argument för att minska matsvinnet, medan ett annat hushåll uppgav miljön som skäl. 3.3 Sammanställning av formulär Livsmedel som slängts I formulären framkom att det var en stor variation bland livsmedel som slängts. Fetaost, ris, gröt och köttfärssås var några av de exempel som togs upp. Både otillagad mat och rester från tillagade rätter hade slängts. Formulären visade tydligt att barnfamiljerna hade slängt mest mat, medan pensionärerna hade slängt minst Orsaker till att livsmedlen slängts Enligt formulären var följande orsaker de mest förekommande till att livsmedel slängts: Överblivna rester från måltider som inte tagits tillvara Att barnen i hushållet inte ätit upp maten på tallriken Otillagad mat som glömts bort och därmed blivit gammal Åtgärder som skulle behövas för att livsmedlen inte skulle behöva slängas Några åtgärder som hushållen själva hade föreslagit i formulären var bättre planering, genom att till exempel tillaga en mindre mängd mat vid måltiderna. Att tillvarata resterna efter måltiderna var en annan åtgärd som angavs. När det gäller barnfamiljerna framkom att föräldrarna vid vissa tillfällen kunde ha lagt upp en mindre mängd mat till barnen.

11 4 DISKUSSION 4.1 Metodik Den använda metoden bedömdes ha fungerat bra överlag. Dock skulle det troligen ha varit till fördel för studien om valet av intervjupersoner hade baserats mer på mängden mat som slängdes i hushållet. Hushållen i denna studie visade sig slänga lite till måttligt mycket mat, något som uppskattats utifrån formulären. Om hushåll med ett större matsvinn hade valts ut, hade kanske fler situationer där mat slängs kunnat identifieras och fler slutsatser hade utifrån det kunnat dras. Att intervjuerna skedde i hemmet var troligen positivt för resultatet, då personerna befann sig i en trygg och bekant miljö. Både intervjufrågorna och det formulär som användes i studien visade sig fungera bra, då de intervjuade uppfattade frågorna på avsett sätt. Formulären var självinstruerande och dessa blev generellt ifyllda på rätt sätt. En större spridning i landet hade gett ett bättre underlag och en mer rättvis och representativ bild av attityder till och beteenden kring matsvinn i Sverige. Den här studien kan, p.g.a. det begränsade antalet deltagande hushåll, inte ge en representativ bild av Sveriges befolkning, utan kan snarare ge en indikation på varför och i vilka situationer mat slängs. Studien kan också fungera som ett underlag till kommande undersökningar, men också ge en fingervisning om hur man kan arbeta för att få människor att minska sitt matsvinn. En alternativ metod skulle kunna vara att skicka ut en enkät, t.ex. formuläret som användes i denna studie. Fördelen med det skulle vara att fler hushåll och en bredare målgrupp skulle nås, vilket hade gett en mer representativ bild över svenska hushålls matsvinn. Denna metod skulle dessutom vara mindre tidskrävande jämfört med kvalitativa hemintervjuer. En annan metod skulle kunna vara telefonintervjuer. Även då skulle fler hushåll kunna inkluderas inom samma tidsram. Kvalitativa hemintervjuer valdes dock som metod för att kunna göra få men omfattande intervjuer. Metoden underlättade kommunikationen och möjliggjorde en mer öppen dialog med intervjupersonerna. 4.2 Resultat Hypotesen att barnfamiljer slänger mer, medan pensionärer slänger mindre, visade sig utifrån formulären stämma bra. Barnfamiljerna uppgav dålig planering och att barnen inte åt upp maten på tallriken, som orsaker till att maten slängdes. Pensionärerna nämnde att deras uppväxt hade påverkat hur de förhöll sig till matsvinn. Överlag var dålig planering och glömska de vanligaste orsakerna till att maten slängdes och det var snarare så att deltagarna glömde att ta tillvara på matresterna än att de upplevde det som jobbigt. Detta resultat skiljer sig något från den tidigare attitydundersökningen gjord av KfS, där många upplevde det som svårt att ta till vara på överblivna rester. Vad gäller tankar och känslor kring matsvinn, uppgav flera av deltagarna att det inte kändes bra att slänga mat, varken i miljöhänseende eller ur ekonomisk synvinkel. Detta stämde dock inte överrens med deras faktiska beteende. Ingen klar skillnad kunde urskiljas mellan hushåll belägna på landsbygden respektive i stan. En skillnad hade kanske kunnat ses ifall urvalet hade varit större, samt om placeringen av

12 respektive hushåll hade varit mer distinkt, d.v.s. att landsbygdshushållen verkligen var belägna ute på landsbygden. I det här fallet var några av hushållen mer stadsnära än önskat. Endast en av deltagarna kände till skillnaden mellan märkningarna bäst före och sista förbrukningsdag. Detta är en indikation på att mer information om skillnaden mellan dessa märkningar behövs. Den tidigare attitydundersökningen gjord av KfS visade att konsumenter efterfrågade en annan typ av märkning, vilket bekräftar att märkningen av livsmedel behöver ses över och att mer information behövs. Att konsumenter har okunskap inom detta område kan få olika konsekvenser. Dels kan det leda till att konsumenter i onödan slänger mat, då de tolkar bäst före som sista förbrukningsdag, trots att livsmedlet egentligen är ätbart. En annan risk är att extra känsliga livsmedel, märkta med sista förbrukningsdag, konsumeras efter utgånget datum, vilket kan innebära en hälsofara. Några av deltagarna uppgav att de skulle vilja ha mer information om hur maten på bästa sätt bör tas tillvara och förvaras. Detta är ytterligare ett område som konsumenter kan behöva ökad kunskap inom. Under intervjuerna erhölls olika svar gällande vilket argument som biter bäst när det handlar om att minska sitt matsvinn. Dock framkom inget entydigt svar. Kanske vore konkreta exempel, såsom hur mycket pengar en genomsnittsfamilj kan spara, det mest effektiva sättet att få konsumenter att ändra sitt beteende kring matsvinn och därmed förhoppningsvis också sin attityd. Resultaten från intervjuerna visade att det främst var barnfamiljerna, och i viss mån även studenterna, som hade störst matsvinn, varför fokus bör läggas på denna kategori av konsumenter. För att nå ut med information till dessa kan Internet, TV och tidningar fungera som bra kanaler för att nå så många konsumenter som möjligt. Problematiken kring matsvinn är komplex. Inte bara konsumenternas privatekonomi drabbas, utan också miljön och klimatet påverkas negativt. Att stora mängder mat går till spillo är inte en hållbar utveckling. Livsmedelsproduktionen i sig har redan stor miljöpåverkan, p.g.a. omfattande energi- och resursanvändning. Att då slänga fullt ätbara livsmedel är inte hållbart på lång sikt. Därför behövs insatser i form av kunskapsspridning för att minska matsvinnet i samhället. 4.3 Felkällor Trots att termen onödigt matsvinn definierades vid intervjun, har troligen inte allt matsvinn dokumenterats, såsom kaffe kvar i botten av koppen eller den sista yoghurten som hade kunnat klämmas ur förpackningen. Olika personer gör också olika bedömningar när det gäller hur mycket som går att äta av ett livsmedel, till exempel när allt kött på en kycklingklubba anses vara uppätet. En annan felkälla kan vara underrapportering, att deltagarna både medvetet och omedvetet har låtit bli att uppge slängda livsmedel. Deltagarna i studien kan vid första intervjun ha blivit påverkade av intervjuarna, trots att ansträngningar gjordes för att undvika detta. En viss påverkan är dock oundvikligt, i och med själva deltagandet i studien. Eventuellt kunde första hemintervjun ha bytts ut mot en

13 telefonintervju, för att minimera påverkan. Att hushållen intervjuades av olika personer kan också ha påverkat resultatet, då frågorna kan ha ställts på något annorlunda sätt. 5 SLUTSATS Denna studie är inte tillräckligt omfattande för att kunna dra slutsatser som är representativa för hela befolkningen. Däremot kan studien fungera som ett underlag för kommande informationsinsatser och annat arbete kring matsvinn. Vad som kan konstateras är att bland deltagarna i denna studie var matsvinnet störst hos barnfamiljerna och klart minst hos pensionärerna. De vanligaste anledningarna till att mat slängdes var dålig planering och glömska. Trots att reflektioner kring matsvinnsproblematiken fanns hos deltagarna, verkar det vara svårt att implementera dessa tankar i de vardagliga hushållsrutinerna. Eftersom det utifrån studien är barnfamiljer som slänger mest mat, är det viktigt att rikta insatserna främst mot denna konsumentgrupp. Med hjälp av information via Internet, TV och tidningar, där ekonomiska och miljömässiga skäl framhålls, kan kunskap spridas och därigenom kan förhoppningsvis konsumenters beteende och attityd förändras.

14 6 REFERENSER Tryckta källor (2009). Rapport från en slaskhink. Konsumentföreningen Stockholm. Quested, T. & Johnson, H. (2009). Household Food and Drink Waste in the UK, WRAP Elektroniska källor KfS Konsumentföreningen Stockholm. Hemsida. [online] ( ). Tillgänglig: aspx KfS Konsumentföreningen Stockholm. Hemsida. [online] ( ). Tillgänglig: aspx SLV - Livsmedelsverket. Hemsida. [online] ( ). Tillgänglig:

15 7 APPENDIX 7.1 Bilaga 1 Första intervjun Antal vuxna (>18 år) i hushållet? Ålder på de vuxna Antal barn (0-17 år) i hushållet? Boendeform (lägenhet/villa) Boendets lokalisering (landsbygd/stadsnära) Vi betonar att det är det onödiga matsvinnet som åsyftas i dessa intervjuer, och förklarar skillnaden mellan onödigt och oundvikligt matavfall. Har du funderat kring matsvinn någon gång? o Om nej - Hur kommer det sig? o Om ja - Vad har du haft för tankar och känslor då? De intervjuade ges tillfälle att formulera sitt svar på egen hand. Punkterna nedan är tänkta som starters för den som inte kommer på något. - Har du/ni läst eller hört något om matsvinn i media? - Känner du till eller är du intresserad av hur maten produceras (hela kedjan från jord till bord)? Hur tycker du att det är att tillvara på matrester eller varor där bäst-före-datum börjar närma sig? Vad är anledningen till att ni slänger mat? (På vilket sätt?) De intervjuade ges tillfälle att formulera sitt svar på egen hand. Punkterna nedan är tänkta som starters för den som inte kommer på något. - Köper ni hem för mycket? - Blev ni inte så många vid bordet som ni hade tänkt? - Blir det rester över efter måltiden? - Har bäst före-datumet gått ut? - Ser maten oaptitlig ut innan bäst-före-datum gått ut (t ex att tomaten ser skrumpen ut)? - Är det tidskrävande att tillvara matrester o.dyl. och planera matinköp därefter?

16 7.2 Bilaga 2 Andra intervjun Har dina känslor och tankar kring matsvinn förändrats sedan första intervjun? o Om ja - på vilket sätt? Har det skett någon beteendemässig förändring hos dig? o Om ja - på vilket sätt? Vilka orsaker har under den här tiden varit de vanligaste till att livsmedel har slängts? o Finns det några återkommande problem? o Vad hade kunnat göras för att de här livsmedlen inte skulle behöva slängas? Har ni gjort något för att minska matsvinnet under de här veckorna? o Om ja - vad? Hur har detta fungerat? o Om nej - tror du att ditt beteende kring matsvinn kommer förändras framöver? Tycker du att du har tillräckligt med kunskap om hur maten ska tas tillvara, hanteras och förvaras? Har ni någonstans funnit råd eller inspiration till att minska matsvinnet? o Om ja - varifrån? o Skulle ni vilja ha mer information? Om ja - på vilket sätt (via broschyrer, tidningar, tv, internetbaserat, applikation till telefon)? o Om nej - om ni vill ha råd och information, på vilket sätt skulle ni vilja få det (via broschyrer, tidningar, tv, internetbaserat, applikation till telefon)? Vad säger bäst före-märkningen dig? o Gör du skillnad mellan olika produkter där bäst-före-datumet gått ut (t.ex. mjölk, kött och torrvaror)? Känner du till att det finns två märkningar ( bäst före och sista förbrukningsdag )? Vet du skillnaden mellan dem? Skillnaden mellan märkningarna förklaras efter att deltagarna gett sitt svar. Hur bedömer du om varan är dålig eller inte? De intervjuade ges tillfälle att formulera sitt svar på egen hand. Punkterna nedan är tänkta som starters för den som inte kommer på något. - Luktar du på varan? - Tittar du på varan? - Smakar du på varan? - Kollar på bäst före-datumet/sista förbrukningsdag? Vilka/vilket argument biter bäst på dig för att du ska minska ditt matsvinn (miljö, ekonomi, dåligt samvete/skuld västvärlden vs u-länder, respekt för bonden som tillverkat maten)?

17 7.2 Bilaga 3 Instruktioner och formulär Konsumentstudie Syftet med detta formulär är att det ska fungera som ett hjälpmedel för att kunna identifiera vad som slängs och i vilka situationer. Detta, tillsammans med intervjuerna, kommer sedan att utgöra underlag för en studie som är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Konsumentföreningen Stockholm. Det är viktigt att tänka på att det inte finns något rätt eller fel när det gäller dina vanor, utan studien går helt ut på att undersöka varför mat slängs. Det är alltså inte meningen att du ska ändra dina vanor när det gäller matsvinn under de här veckorna, utan endast dokumentera dina vanor. Det som ska ifyllas i formuläret är det onödiga matsvinnet, d.v.s. sådant som skulle ha gått att äta om det hanterats på annat sätt, t.ex. mögligt bröd eller matrester som man av någon anledning inte vill spara. Det oundvikliga matsvinnet är sådant som man inte äter, såsom äggskal, köttben och grönsaksblast. Dina svar behandlas konfidentiellt och du är helt anonym. Så här fyller du i formuläret Fyll i datum och vad det var som slängdes i respektive kolumn varje gång ett livsmedel slängs. Fundera över varför livsmedlet slängdes och vilken åtgärd som skulle behövas för att livsmedlet inte skulle behöva slängas, och beskriv detta med några ord i respektive kolumn. Konsumentföreningen Stockholm Studien utförs på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm (KfS). KfS är en medlemsstyrd ekonomisk förening och en av de största av Sveriges närmare 50 konsumentföreningar som gemensamt äger Kooperativa Förbundet, KF. Medlemskortet heter Coop MedMera och de som är med i Coop MedMera är automatiskt också medlemmar i en konsumentförening. Tack på förhand för din medverkan! Om du har några frågor om studien eller enkäten, får du gärna kontakta oss. Renée Sjödin, tfn: xxx xxx xx xx, mail: xxxx@stud.slu.se Anna Samuelsson, tfn: xxx xxx xx xx, mail: xxxx@stud.slu.se Kajsa Alvum Toll, tfn: xxx xxx xx xx, mail: xxxx@stud.slu.se Anna Wallby, tfn: xxx xxx xx xx, mail: xxxx@stud.slu.se

18 Datum Vad slängdes? Varför slängdes livsmedlet? Vilken åtgärd skulle behövas för att det här livsmedlet inte skulle behöva bli slängt? Ex 1: 20 okt 2 ägg Jag tappade äggen Försiktighet Ex 2: 21 okt 1/2 ägg Mitt barn åt bara upp halva ägget Ex 3: 22 okt En halv sockerkaka Vi glömde bort att vi hade den i skafferiet, den hann mögla. Vi kunde ha delat ägget i förväg, jag kunde ätit upp den andra halvan. Barnet kunde ha fått en halv macka och kanske orkat hela ägget. Jag kunde förvarat den i kylskåp, det hade förlängt hållbarheten, jag kunde också ha fryst in den.