Äpplens kvalitet hur mycket avgör utseendet? En konsumentundersökning om svinn och hantering av äpplen

Transkript

1 Äpplens kvalitet hur mycket avgör utseendet? En konsumentundersökning om svinn och hantering av äpplen Författare: Emmy Mattisson 2014

2 Förord Den här studien har gjorts i samband med projektet Minskat matsvinn, ett regeringsuppdrag som tilldelats Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket mellan Målet med uppdraget är att minska det befintliga matsvinnet. Studien består dels av en konsumentundersökning och dels en rapport där resultaten från undersökningen tolkas med hjälp av fakta. Bakgrund och statistik kommer främst från rapporter från Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Konsumentundersökningen och rapporten har gjorts av Emmy Mattisson i egenskap av praktikant på Livsmedelsverket. Vid tillfället för undersökningen har Mattisson läst två år på biologi- och miljövetarprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet. Till hjälp har hon även haft Ingela Dahlin och Lina Haglund från Livsmedelsverket, samt Ulrika Franke från Jordbruksverket. Sammanfattning Det slängs 1,2 miljoner ton matavfall i Sverige per år. Hushållen står för den största delen av avfallet; ton. Av hushållens matavfall är 35% onödigt avfall, även kallt matsvinn. Det är mat som hade kunnat ätas om den hanterats på annat sätt. För att minska matsvinnet krävs en ändrad inställning från konsumenternas sida. Inom sektionen frukt och grönt finns vanliga missuppfattningar om hur en frukt ska se ut för att vara ätbar. Det leder till ett stort svinn av fullt matdugliga produkter. I denna studie undersöks konsumenternas krav på äpplens utseende och vilka yttre faktorer som främst avgör. Det undersöks även om det finns ett intresse av att äta äpplen som inte uppnår de utseendemässiga krav som idag dominerar marknaden. Studien har utförts i form av en konsumentundersökning i butikerna Willys, Ica Maxi och Coop Forum i Uppsala där respondenterna fick svara på frågor i en enkät. Resultatet visar att majoriteten inte uppger utseendet som det viktigaste och att det finns ett intresse av att köpa klass II-äpplen. Det finns studier på att folk generellt sett inte känner sig ansvariga för matsvinnet eftersom de inte anser sig slänga mat i onödan. För att motverka hushållens matsvinn föreslås det att öka informationsflödet ut till allmänheten. Det skulle bidra till en förståelse för när äpplen är ätbara, vilket potentiellt kan leda till en större marknad för utseendemässigt defekta äpplen och därmed minska svinnet av dessa. 1

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Definitioner Handelsnormer Bakgrund Marknaden idag Avgränsning Metod Urval Frågor.5 3 Resultat Fördelning av respondenter Könsfördelning Åldersfördelning Hushåll Frågor Vad är viktigast för dig då du köper äpplen? Vad tycker du är viktigast när det gäller äpplens utseende? Vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II? Vad gör du med äpplen hemma som fått missfärgningar eller andra märken? Diskussion Utseendeselektion Feltolkning av utseendemässiga faktorer Intresse av klass II-äpplen Matsvinn i hemmet Reflektioner och slutsats.11 6 Referenser 12 Bilaga

4 1 Inledning Det slängs 1,2 miljoner ton matavfall per år i Sverige, varav ton kommer från hushållen. Av hushållens matavfall är 35% så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna ätas om det hanterats på annat sätt. (Naturvårdsverket, 2014). Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har ett uppdrag mellan att minska matsvinnet i Sverige. Ett minskat matsvinn bidrar bland annat till att en del av de miljömål till 2020 som satts upp i Sverige kan uppnås (läs mer på och bistår även EU-målet att matsvinnet ska halveras till 2020 (Livsmedelsverket, 2013). I en rapport från Jordbruksverket diskuteras det huruvida de existerande handelsnormerna, vilka verkar som kvalitetsbestämning av produkter på marknaden, bidrar till ett ökat matsvinn. Slutsatsen är att det inte är normerna i sig, utan konsumenternas krav efter specifika egenskaper gällande produktens utseende som leder till svinnet. Vidare ges ett förslag på att minska matsvinnet inom sektorn frukt och grönt genom att uppmuntra konsumenterna till att tänka över sina krav (Mattsson, 2014). 1.1 Syfte Syftet med den här studien är att undersöka till hur stor del konsumenter väljer äpplen på grund av utseende, både i butik och hemma, och om de kan tänka sig att köpa äpplen av klass II. Det sker genom konsumentundersökning ute i butiker och det som undersöks är: Är utseendet på äpplet väsentligt, vid köp och i hemmet? Vilka yttre faktorer är viktigast? Finns det ett intresse för äpplen av klass II? 1.2 Definitioner Matsvinn är mat som slängs men skulle kunna säljas eller ätas om den hanterats annorlunda. Definitionen skiljer sig från matavfall, vilket innefattar både matsvinn och oundvikligt matavfall som skal och ben Handelsnormer Handelsnormer är produktbeskrivning av en vara som redogör för dess kvalitet efter sortering och förpackning. EU har elva produktspecifika handelsnormer för frukt och grönsaker, varav äpplen är en av dem. För övriga produkter används FNECE; FN:s ekonomiska kommitté för Europa, samt CODEX, som också tillhör FN (Mattsson, 2014). För äpplen innefattar EU:s produktspecifika handelsnorm följande: Definition av produkten förklarar vilken produkt det är, gäller inte för äpplen som ska användas till bearbetning. Kvalitetsbestämmelser anger de kvalitetskrav som är uppfyllda efter förpackning. Minimikrav enligt EU:s specifika normer är minimikravet för äpplen att de ska vara hela, rena, friska (inte angripna av skadedjur eller röta) samt fria från främmande lukt, smak, yttre fuktighet och onormal glasighet. Mognadskrav äpplen ska vara utvecklade och uppvisa mognad såtillvida att mognadsprocessen kan fortsätta efter skörd. 3

5 Klassificering - äpplen som ska säljas kan delas in i klass extra, klass I och klass II. Klass extra har mycket höga krav på utseendet, klass I något mindre men äpplena ska ändå se bra ut. Klass II har låga krav gällande det yttre, dock inte så pass att det påverkar smak och hållbarhet (Jordbruksverket, 2013). 1.3 Bakgrund Denna studie bygger på Jordbruksverkets förslag på att försöka ändra konsumenternas krav på de yttre faktorerna hos frukt och grönt (Mattsson, 2014) Marknaden idag Det mänskliga ögat är för länge sedan överspelat, och en vanlig skönhetstävling framstår vid en jämförelse som ytterst godtycklig. Så beskriver Mats-Eric Nilsson (2013) processen där äpplen klassificeras vid ett besök hos ett fruktföretag i Holland. Idag är det bara de finaste äpplena som når ut i butiker, de med samma goda smak och hållbarhet men med ett bristfälligt yttre når i bästa fall gårdsförsäljning. Trots att klass II får säljas på marknaden är det överlägset klass I som beställs från producenterna. Konsumenter har blivit vana vid att kunna hitta utseendemässigt i princip perfekta äpplen, och nöjer sig inte med defekter trots att det inte påverkar kvaliteten i övrigt. Äpplen av klass II efterfrågas inte av inköpare, de får istället säljas till industri eller annat till ett lägre pris, vilket kan ge upphov till att odlaren inte tjänar något på att skörda äpplena (Mattsson, 2014). 1.4 Avgränsning Undersökningen gjordes under en period på två veckor i juni månad, uppdelad på sju olika tillfällen. Varje undersökningstillfälle var mellan klockan 9-17 på vardagar. I och med den begränsade tidsperioden bestämdes antalet respondenter för respektive butik till 50 personer. Sammanlagt uppgick svarsantalet till 150 personer, fördelade över butikerna Willys, Ica Maxi och Coop Forum. 2 Metod 2.1 Urval Undersökningen gjordes i butikerna Willys, Ica Maxi och Coop Forum; alla belägna i Uppsala. Innan undersökningen påbörjades fördes samtal med butikscheferna på antingen telefon eller via mail och godkändes. Utdelningen av enkäter skedde vid respektive butiks äppelhyllor, där respondenterna även fyllde i sina svar. Ifyllning av enkät skedde till så stor del som möjligt utav respondenten själv, de som hade svårt att läsa eller förstå språket fick dock hjälp. Urvalet beror helt på vilka kunder som befann sig vid frukt- & grönt-avdelningen i butiken under tiden då undersökningen utfördes, dock har hänsyn tagits till ålder och kön för att få en så jämn fördelning som möjligt. Innan respondenten fyllde i enkäten förklarades skillnaden mellan klass I och klass II. 4

6 2.2 Frågor De frågor som ställdes var: 1. Vad är viktigast för dig då du köper äpplen? 2. Vad tycker du är viktigast då det gäller äpplens utseende? Rangordna färg, storlek, fläckar/slipsar 1, form eller annat om utseendet spelar roll. 3. Vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II under förutsättningen att frukten håller samma kvalitet gällande smak och hållbarhet som klass I? Ta ställning till följande påståenden: Det krävs inget extra av mig för att köpa äpplen av klass II Om priset sänks skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II Om de är ekologiska skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II Om de är närodlade skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II Jag skulle aldrig köpa äpplen av klass II 4. Vad gör du med äpplen hemma som fått missfärgningar eller andra märken? Hela enkäten finns bifogad under bilaga. 3 Resultat 3.1 Fördelning av respondenter De som fyllde i enkäten fick ange kön, ålder samt hushåll Könsfördelning Av de totalt 150 medverkande var det 75 kvinnor, 73 män samt 2 som inte angav kön vilket redovisas i figur 1. Könsfördelning 1% 49% 50% Kvinnor Män Angav ej kön Figur 1. Fördelning av män, kvinnor samt angav ej kön. Könsfördelningen var jämn. 1 Slipsar är de grå streck som går från skaftet högst upp på äpplet till flugan längst ned. De kan uppkomma exempelvis vid frostskador. 5

7 Antal respondenter Antal respondenter Åldersfördelning Undersökningen inriktades mot de som var ansvariga för hushållet, antingen ensamma eller tillsammans. Ingen som såg ut att vara under 18 ombads svara på enkäten. Åldersfördelningen hos respondenterna redovisas i figur 2. Alla angav ålder. Åldersfördelning Ålder Figur 2. Åldersfördelningen uppdelat i grupperna 20-29, 30-39, 40-49, 50-59, 60-69, samt år. Åldersfördelningen var relativt jämn, med en fördelning på runt 20 personer per grupp. De två undantag som förekom var gruppen år där det var 43 medverkande samt gruppen år som hade 6 medverkande Hushåll Respondenterna ombads även ange vilket sorts hushåll de levde i, resultatet redovisas i figur 3. Alla angav hushållsform. 80 Hushållsfördelning Ensamstående Sammanboende utan barn Boende med barn Figur 3. Hushållsfördelningen angett i kategorierna ensamstående, sammanboende utan barn samt boende med barn. 67 personer angav att de bodde i ett hushåll med någon annan men utan barn, 46 personer angav att de bodde i hushåll med barn och 37 personer angav att de bodde ensamma. 6

8 3.2 Frågor Vad är viktigast för dig då du köper äpplen? Resultatet för vad som är viktigast för respondenten vid köp av äpplen redovisas i figur 4. I instruktionerna ombads respondenten att enbart ange ett alternativ. De svar där mer än ett alternativ är angett har bortsetts ifrån. Totalt redovisas svar från 141 personer. Vad är viktigast vid äppelköp? 3% 23% 6% 59% 9% Priset Utseendet Smaken Ekologiskt/närproducerat Annat Figur 4. Det som ansetts viktigast vid köp av äpplen av kategorierna pris, utseende, smak, ekologiskt/närproducerat och annat. Smaken är det alternativ flest (59%) angav var viktigast vid köp av äpplen. Att äpplena är ekologiska och/eller närproducerade kom efter det (23%). De som ansåg att priset och utseendet var viktigast var relativt få, 6 respektive 9% Vad tycker du är viktigast när det gäller äpplens utseende? De tillfrågade ombads rangordna alternativen färg, storlek, fläckar/slipsar, form eller annat beroende på vad som var viktigast då det gällde äpplens utseende vid köp. Om respondenten inte ansåg att utseendet spelade någon roll angavs det i en separat ruta. Fördelningen av de som gjorde rangordning, de som inte ansåg att utseendet spelar någon roll samt de som inte svarade redovisas i figur 5. Totalt redovisas svar från 150 personer. Spelar äpplens utseende roll? 7% 25% Utseendet spelar ingen roll Ja, har rangordnat 68% Angav ej svar / annat Figur 5. Fördelning av de som anser att utseendet inte spelar roll, de som tycker att utseendet spelar roll och rangordnade de angivna alternativen samt de som ej angav svar eller svarade svårtolkat. 7

9 Antal respondenter 68% av de som svarade gjorde en rangordning, 25% angav att utseendet inte spelar någon roll och 7% svarade inte eller satte kryss eller annat för flera alternativ vilket inte har tolkats som rangordning. Resultatet för rangordning av det viktigaste med äpplens utseende anges i figur respondenter rangordnade. Vad är viktigast då det gäller utseendet på äpplen? 3% 26% 14% 21% 36% Färg Storlek Fläckar/slipsar Form Annat Figur 6. Det som ansetts viktigast gällande utseende av alternativen färg, storlek, fläckar/slipsar, form samt annat i rangordning. Resultatet är viktat där det viktigaste alternativet tilldelats det högsta värdet och övriga alternativ har tilldelats värden relativa till det. Resultatet grundas på svar från de som angett att utseendet spelar roll. Färgen är det som har ansetts viktigast gällande utseendet (36%). Därefter kommer fläckar/slipsar på 26%, storleken på 21%, formen på 14% och annat på 3%. Alla alternativ rangordnades inte av alla respondenter Vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II? Frågan vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II följdes av ett antal påståenden (se samtliga under metod - frågor) där den tillfrågade fick ringa in ja eller nej beroende på om påståendet stämde. Alla som svarade fyllde inte i alla påståendena. Resultatet redovisas i figur Vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II? Det krävs inget extra Ett lägre pris Om de är ekologiska Om de är närodlade Skulle inte köpa Annan anledning Ja Nej Figur 7. Respondenternas svar på påståendena det krävs inget extra för mig att köpa äpplen av klass II; om priset är lägre skulle jag köpa äpplen av klass II; om de är ekologiska skulle jag köpa äpplen av klass II; om de är närodlade skulle jag köpa äpplen av klass II; jag skulle inte köpa äpplen av klass II samt annan anledning. 8

10 Antal respondenter Det var jämnt emellan de som inte tyckte det krävdes något extra för att köpa äpplen av klass II och de som tyckte det. Det var många fler som skulle köpa klass II om de hade ett lägre pris, var ekologiska eller var närodlade än som inte skulle göra det. Det var även överlägset fler som skulle köpa klass II äpplen än som inte skulle göra det överhuvudtaget Vad gör du med äpplen hemma som fått missfärgningar eller andra märken? Mer än ett alternativ kunde fyllas i på frågan om vad som gjordes med äpplen hemma som fått missfärgningar. Resultatet redovisas i figur Vad gör du med missfärgade äpplen? Äter dem Skär bort missfärgning, äter resten Använder till annat, t.ex. matlagning Slänger Annan anledning Figur 8. Respondenternas svar på frågan vad gör du med missfärgade äpplen? Med svarsalternativen äter dem; skär bort missfärgningar och äter resten; använder till annat, t.ex. matlagning; slänger eller annan anledning Majoriteten, 109 stycken, angav att de skar bort missfärgningen och åt resten. 31 angav att de äter dem ändå, 30 angav att de använde äpplena till annat t.ex. matlagning och 13 angav att de slänger äpplena. 5 personer uppgav annan anledning (exempelvis mata djur). 4 Diskussion 4.1 Utseendeselektion Vid frågan vad är viktigast för respondenten vid köp av äpplen fick alternativet smaken 59%. Därefter kom ekologiskt/närodlat på 23%. Enbart 9% angav att utseendet var viktigast. Det är inte helt säkert att de svar som lämnats in motsvarar verkligheten, vilket diskuteras vidare under reflektioner. Resultatet frångår den allmänna uppfattningen om att konsumenter till stor del grundar sina köp beroende på äpplenas utseende. I och med dagens stora utbud utesluter det ena dock inte det andra, konsumenten kan mycket väl välja sin frukt beroende på smak eller om den är ekologisk/närproducerad och samtidigt basera sitt urval på utseendet. Den egentliga frågan är ifall tillgången skulle reduceras; skulle konsumenten då kunna tänka sig att köpa ett äpple med underlig form eller några märken om det krävdes för att få den prefererade smaken eller ursprunget? Ett exempel på när en sådan företeelse kan analyseras var under Missgynnsamt väder ledde då till att en stor del av äppelodlaren Lars-Olof Börjessons skörd fick slipsar och andra märken, vilket inte påverkade smaken men resulterade i att de fick märkningen klass II. För att kunna leverera samma kvantitet som vanligt gick Ica och Coop med på att sälja klass II-äpplena det året. Enligt Börjesson verkade konsumenterna inte ha några problem med att köpa de äpplena (Matlandet, 2013). 9

11 4.2 Feltolkning av utseendemässiga faktorer De flesta ansåg att utseendet spelar roll och har rangordnat alternativen som stod listade. En fjärdedel ansåg att utseendet inte spelar någon roll. Det är väsentligt att notera att fråga 2, vad som är viktigast gällande äpplens utseende, inte kan kopplas till fråga 1, som enbart efterfrågade vad som är absolut viktigast vid äppelköp. De rangordnade svaren viktades och det framgick att färgen var det som flest ansåg viktigast eller relativt viktigt för utseendet. Många tolkar röd färg på äpplen som ett tecken på att äpplet är moget och väljer därför dem i butik. Den röda färgen är dock inte kopplad till äpplets mognad (Mattsson, 2014). Problemet däri som måste bemötas är att det inte finns tillräckligt med lättillgänglig information för allmänheten beträffande fruktens tillstånd. Samma resonemang går att applicera på de övriga alternativen; 26% tyckte fläckar/slipsar var det viktigaste, 21% storleken och 14% formen. De utseendemässiga defekter (ur konsumentens synpunkt) som de faktorerna kan bidra till ( för mycket slipsar ; för litet ; inte äppelliknande form o.s.v.) kan inte relateras till kvaliteten på själva äpplet. 4.3 Intresse av klass II-äpplen På påståendet det krävs inget extra av mig för att köpa äpplen av klass II blev det relativt jämnt mellan ja och nej. Total svarsfrekvens på den frågan var 110. Dock har en del hoppat över den frågan, men svarat ja på flera eller något utav påståendena jag skulle köpa klass IIäpplen om de var billigare/ekologiska /närproducerade. Utfallet på det påståendet kan således vara något missvisande. Troligtvis hade fler kunnat ringa in nej, då de i senare skede svarade att de skulle kunna köpa äpplen av klass II under någon förutsättning, men valde att hoppa över frågan. Bortsett från det var det 53 stycken som svarade ja på frågan, 35% av alla respondenter. Jämförelsevis var det 11 respondenter som svarade att de aldrig skulle köpa klass II-äpplen vilket motsvarar 7%. Även svaren på påståendena jag skulle köpa klass IIäpplen om de var billigare/ekologiska/närproducerade kan vara vilseledande eftersom en del respondenter som angett att det inte krävs något extra av dem för att köpa klass II-äpplen även har angett ja på de påståendena. Dock är det en rejäl majoritet för alla alternativen att respondenterna kan tänka sig att köpa klass II, vilket trots något svårtolkade resultat visar på att det finns ett intresse. 4.4 Matsvinn i hemmet Då respondenten tillfrågades vad som gjordes med frukt hemma som fått missfärgningar svarade en stor del, hela 109 stycken, att de skar bort missfärgningarna och åt resten. Många fyllde i fler än ett alternativ. Bara 13personer angav att de slängde bort äpplena. Den största delen av matsvinnet sker i hushållen (Naturvårdsverket, 2014), alltså var resultatet förvånande. Enligt en konsumentundersökning från Livsmedelsverket (Laurin Gulled & Västå, 2013) anser 9 av 10 privatpersoner att de själva inte slänger särskilt mycket mat. Det antas att restauranger och andra storkök står för den största delen av matsvinnet. Det konceptet måste problematiseras, då det är svårt att genomföra en förändring så länge målgruppen inte anser sig berörd. Troligtvis är det långt fler än 13 av 150, knappt 9%, som slänger äpplen av god kvalitet på grund av yttre defekter. 10

12 5 Reflektioner och slutsats Undersökningen har varit tidsbegränsad och därav har även antalet respondenter begränsats. Eftersom undersökningens målgrupp är all Sveriges befolkning som på något sätt har ansvar för inköp och matlagning i hushållet ger 150 personer ingen tillförlitlig statistik, men kan fungera som en indikator. En annan faktor som måste begrundas är under vilken tidsperiod enkätundersökningen gjordes. Alla tillfällen var på vardagar mellan Det tar bort den stora målgruppen som jobbar de tiderna. Det var troligtvis därför majoriteten var något äldre. Dock förhöll sig åldersuppdelningen relativt jämn, vilket kan bero på att det var sommar och folk hade semester. Jag har i den mån det har gått låtit respondenten besvara enkäten ensam för att denne ska känna sig anonym, med förhoppningen att frågorna besvaras ärligt snarare än hur respondenten tror att jag vill ha svaren. Trots det går det inte att frångå de djupt inrotade strukturer som fordrar oss att svara som man ska. Det kan ha påverkat resultaten. Till exempel lär sig de flesta tidigt att det är fult att kasta mat. Det är därför troligt att även de som kastar mat svarade annorlunda i enkäten, kanske omedvetna om det. För att få en bättre verklighetsbild skulle undersökningen kunna utökas med exempelvis observationer av människors beteende snarare än att be dem berätta om det. Det fanns dock ingen tid för en sådan studie. Med det i åtanke går det ändå att tolka de befintliga resultaten. Min slutsats är att det finns ett intresse för äpplen av klass II hos konsumenter, men det är inte tillräckligt stort idag. En lösning på problemet skulle kunna vara kampanjer som berättar om hur stort matsvinnet i Sverige är samt uppmuntrar allmänheten till att vara mer uppmärksamma på vad som slängs. Vidare borde det inom sektorn frukt & grönt finnas mer lättillgänglig information om klass II och vilka utseendemässiga faktorer som är och inte är kopplade till smaken. Då kanske konsumenter kan få en större acceptans för även de äpplen som inte skulle vinna skönhetstävlingar. Om klass II kan börja säljas i lika stor omsättning som klass I kommer det vara lönsamt för producenterna att skörda även de äpplena. Upplyses allmänheten om hur de ska avgöra om frukten går att äta eller inte kan det som tidigare blev matsvinn utnyttjas. 11

13 6 Referenser Jordbruksverket Handelsnorm för äpplen. Laurin Gulled, Johanna; Västå, Anna Matsvinn Undersökning av befolkningens attityd, kunskap och beteende kopplade till matsvinn. Livsmedelsverket. Livsmedelsverket Uppdrag för minskat matsvinn. (Hämtad ). Naturvårdsverket Matavfallsmängder i Sverige Matlandet Äppelrikets kunder gillar slips. (Hämtad: ). Mattsson, Kristina Vi slänger frukt och grönsaker i onödan varför? Rapport/ Jordbruksverket. Nilsson, Mats-Eric Smaklös Skönhet. Hunger. Nr 1. 12

14 Bilaga Enkätundersökning om äpplen 1. Kön: Kvinna Man 2. Ålder: år 3. Hushåll: Ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 4. Vad är viktigast för dig då du köper äpplen? Ange endast ett alternativ Pris Utseende Smak Annat, vänligen specificera: 5. Vad tycker du är viktigast när det gäller äpplens utseende? Vänligen rangordna de 4 första alternativen från 1 till 4 om du tycker att utseendet spelar roll. Jag kan inte rangordna, utseendet spelar ingen roll Färg Storlek Fläckar/slipsar Form Annat, vänligen specificera: 13

15 6. Vad skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II under förutsättningen att frukten håller samma kvalitet gällande smak och hållbarhet som klass I? Ta ställning till följande påståenden. Vänligen ringa in JA eller NEJ. Det krävs inget extra för mig att köpa äpplen av klass II JA NEJ Om priset sänks skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II JA NEJ Om de är ekologiska skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II JA NEJ Om de är närodlade skulle jag vara villig att köpa äpplen av klass II JA NEJ Jag skulle aldrig köpa äpplen av klass II JA NEJ Ange om det finns något annat som skulle göra dig villig att köpa äpplen av klass II: 7. Vad gör du med äpplen hemma som fått missfärgningar eller andra märken? Äter dem ändå Skär bort de missfärgade delarna och äter det andra Använder dem till något annat än att äta direkt, t.ex. matlagning Slänger dem, det är inte värt att riskera att äta dålig mat Annat, vänligen specificera: Tack för din medverkan! 14