MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TORMOSERÖDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS OCH STRÖMSTADS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV SCANERGY AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TORMOSERÖDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS OCH STRÖMSTADS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV SCANERGY AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Kontaktuppgifter Sökande Tormoseröd Vindpark AB Org.nr: Vita gavelns väg VÄSTRA FRÖLUNDA Kontaktpersoner: Mats Swensson, VD Tel: E-post: Cecilia Eckerdal, projektledare Tel: E-post: Projektör Scanergy AB Org.nr Vita gavelns väg VÄSTRA FRÖLUNDA Kontaktpersoner: Mats Swensson, VD Tel: E-post: Cecilia Eckerdal, projektledare Tel: E-post: Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Tormoserödsfjället Uppförande av vindkraftverk, Tanums kommun. På uppdrag av Scanergy AB december 2010 Rapport 2010:24 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 1020 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal: Linda Andersson, Lars Gerre, Benjamin Grahn-Danielson och Stefan Pettersson Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson Omslagsbild: Flygfoto över Tormoserödsfjället från sydväst. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Kommun: Tanum och Strömstads kommuner Län: Västra Götalands län Beställare: Scanergy AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Västra Götalands län, Tanum, Strömstad, Lur. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Projektbeskrivning 13 Bakgrund och övergripande projektbeskrivning 15 Planförhållanden 15 Lokalisering 17 Verksamhetsbeskrivning 18 Vindkraftverk 18 Fundament 19 Vägar och transporter 19 Elanslutning 20 Störningar under etableringsskedet 20 Avveckling 21 Ekonomi 21 Tidsplan 21 Del 2: Utformningsalternativ 23 Bakgrund 25 Huvudalternativ 25 Alternativ utformning 28 Nollalternativ 28 Del 3: Miljökonsekvenser 31 Avgränsning 32 Läsanvisning 32 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 34 Ljud 34 Skuggor 38 Ljus 39 Kemikalieanvändning 40 Säkerhet 41 Miljökonsekvenser Landskap 43 Visuell påverkan Landskapsbild 43 Friluftsliv och turism 47 Kulturmiljö 50 Naturmiljö 55 Fåglar 67 Fladdermöss och övrig fauna 74 Miljökonsekvenser Resurser 78 Riksintressen 78 Råvaror och energi 79 Luft och klimat 80 Boende och infrastruktur 81 Markanvändning 83 Transporter och material 85 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 86 Miljömål 86 Sammanfattning av miljökonsekvenser 88

6 Del 4: Kumulativa effekter 89 Kumulativa effekter Vindpark Tormoserödsfjället och Vindpark Tolvmanstegen 90 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 90 Miljökonsekvenser Landskapet 91 Miljökonsekvenser Resurser 93 Del 5: Samråd 95 Samråd 96 Tillståndsprövning 97 Det fortsatta prövningsförfarandet 97 Källor 99 Bilagor Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkningar 3. Skuggberäkningar 4. Fotomontage 4a. Fotomontage huvudalternativ 4b. Fotomontage alternativ utformning 5. Kemikalier 6. Vägar och verksplaceringar

7 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

8

9 Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på upp till 13 vindkraftverk på Tormoserödsfjället i Tanums och Strömstads kommuner. Tormoserödsfjället är utpekat som område för vindbruk i både Strömstads kommuns vindkraftsplan och Tanums kommuns förslag till vindkraftsplan. Delar av Tormoserödsfjället är även utpekat som riksintresse för vindbruk. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 175 meter och en effekt på maximalt 3,0 MW per verk. Den beräknade energiproduktionen ligger på GWh per år. Den pågående vindmätningen bekräftar att det är goda vindförhållanden på platsen, och den överensstämmer väl med MIUU:s (Uppsala Universitets Vindkartering) beräknade årsmedelvind av 7,0-8,0 m/s på 103 meters höjd över nollplanet. De infrastrukturella förutsättningarna är goda med en större landsväg i närheten och befintliga skogsbilvägar som löper in i området. Etablering kommer att innebära att nya vägar anläggs som komplement till befintliga skogsbilvägar. Vattenfall planerar nätförstärkningar av regionnäten i området, och goda förutsättningar finns därefter för anslutning till elnätet. Under anläggandet av vindparken kommer det att ske många tunga transporter i området. För att minska störningarna i samband med transporter kommer projektören att följa Trafikverkets rekommendationer. Vid avveckling av anläggningen kommer material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vägar lämnas kvar i befintligt skick om fastighetsägarna så önskar. För att täcka kostnaderna för nedmontering och återställande av mark vid avveckling ställer ägaren till vindparken en bankgaranti, eller motsvarande, med detta syfte. Sammanfattning av kapitlet Utformningssalternativ Ursprungligt förslag på utformning omfattade 36 verk och sträckte sig över en större yta och framförallt längre nordöst än det befintliga huvudalternativet. Efter samråd med länsstyrelsen och kommuner beslöts att minska parkens omfattning så att den höll sig inom, eller i direkt anslutning till, de av kommunerna planlagda vindområdena, samt utanför strandskyddat område. Detta resulterade i ett utformningsförslag på 14 verk. Nya ljudberäkningar som även inkluderade verken på Tolvmanstegen visade ett resultat som medförde att ytterligare ett verk fick strykas. 7

10 Huvudalternativet innebär att 13 vindkraftverk, med en sammanlagd effekt på 32,5-39 MW, anläggs på Tormoserödsfjället. Anpassning av parken har skett efter arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Efter önskemål som framkom vid myndighetssamråd har en alternativ utformning bestående av nio verk på 7,5 MW tagits fram. Verken har en tornhöjd på 135 meter, rotordiameter på 126 meter och en totalhöjd på 198 meter. Den alternativa utformningen kan producera mer elenergi på platsen, men har valts bort då den inte bedömts ekonomiskt konkurrenskraftig. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom Tormoserödsfjället. Då området är utpekat som lämpligt i berörda kommuners vindplaner samt utgör riksintresse för vindbruk är det dock troligt att en etablering av vindkraftverk på sikt kommer att ske inom området, med likartade konsekvenser som beskrivits i de respektive utformningsalternativen. Nollalternativet bedöms, med alla aspekter sammanvägda, som sämre än huvudalternativet. Alternativ lokalisering redovisas inte då området är utpekat som lämplig för vindkraft i kommunernas vindplaner. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Denna MKB fokuserar därför på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Ljus, ljud och skuggor Området är delvis oexploaterat men är även delvis stört av trafikbuller från väg 164. Ljudberäkningar visar att parken inte kommer att generera högre ljudnivåer än 40 db(a) för närboende. Påverkan av ljud bedöms som liten. De störningar som kan uppstå bedöms ske under byggfasen. Skuggberäkningar visar att skuggtiden för närliggande fastigheter inte överstiger aktuella riktvärden. För att minimera störningar från hindersbelysning på vindpark Tormoseröd kommer av Transportstyrelsen godkänd teknik att installeras. Olycksrisk Olycksriskerna är generellt små för vindkraft. De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem och åskledare. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Landskapsbild Landskapsbilden i området kommer att förändras när vindparken etableras. Närmaste område med landskapsbildsskydd finns vid kusten i Strömstads kommun, som närmast 9 kilometer bort. Närmaste riksintresse där landskapets karaktär är en del av värdekärnan ligger vid Bullaren, cirka 3,5 kilometer bort från vindparken. Riksintressen för friluftsliv respektive kulturmiljö finns på avstånd 8

11 av cirka 9 kilometer från parken. Inga riksintressen ligger inom närzonen där upplevelsen av verken kan bli dominerande. Vid de närliggande sjösystemen kan verken upplevas som dominerande inom vissa partier. Då området är skogbevuxet kommer dock verkens synbarhet att vara begränsad. Påverkan på närliggande utpekade jordbrukslandskap bedöms som liten eller begränsad. För att åskådliggöra påverkan har fotomontage tagits fram. De visar att den största visuella påverkan sker inom närzonen vid Björnim i sydost och vid öppnare delar av landskapet vid Vammen och Ejgde. Vid Lurs samhälle bedöms påverkan som låg. Skillnaden i påverkan mellan huvudalternativ och alternativ utformning är liten. Friluftsliv Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. De närmaste objekten för organiserade besöksmål är Ranebo friluftsanläggning, Kuststigen, Bohusleden, Snarsmon samt Älgafallet. Något längre bort finns riksintresseområdena för friluftsliv. Ljudpåverkan kan uppstå vid sjösystemen öster om området och vid Kuststigen men påverkan bedöms som låg. Visuellt kan en påverkan uppstå vid de båda riksintresseområdena och vid Snarsmon. Påverkan bedöms som låg. Kulturmiljö Landskapet inom och i anslutning till vindområdet präglas av det historiska utmarksbruket. Gränsmärken, hägnader, skogsbrukslämningar och rester efter småskalig bebyggelse är typiskt för de bohuslänska utmarksområdena. Flertalet av lämningarna är från historisk tid men fornlämningarna visar att området nyttjats av människor från stenålder och framåt. En utredning av områdets kulturmiljövärden har utförts, och med de hänsynsåtgärder som planeras blir projektets negativa påverkan på den lokala kulturmiljön liten. Inga riksintresseområden eller kommunalt utpekade kulturmiljöer påverkas av fysiska ingrepp från vindpark Tormoserödsfjället. Däremot får flera kulturmiljöer en visuell påverkan. Störst blir den vid Vammen, där den bedöms som måttlig. Naturmiljö Inga av de riksintressen för naturvård som finns inom närområdet bedöms påverkas negativt. Det samma gäller de naturvärden som finns runt om parken. Naturmiljön inom området är till stor del påverkat av skogsbruk och inga områden med högre naturvärden finns i närmiljön. De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Fåglar och fladdermöss En sammanställning av befintlig kunskap om fåglar och fladdermöss har gjorts. De känsliga arter som kan finnas i området är framförallt vissa rovfåglar, nattskärra, storlom samt skogshöns. Detta kommer att följas upp med inventering av de känsliga arter som bedöms påverkas av etableringen. Fladdermöss bedöms inte förekomma i någon större utsträckning och inte heller några ovanliga arter, varför inga åtgärder föreslås. 9

12 Resurser Vindparken är belägen inom riksintresseområde för vindbruk och påverkan på omkringliggande riksintresseområden bedöms vara liten. En mindre reversibel påverkan uppstår på stora orörda områden. Schaktmassor och sprängsten från fundamentsplatser, uppställningsplatser samt från vägdragning bedöms kunna tillgodose behovet av material till all markanläggning. Detta minskar behovet av transporter. Efter avveckling kommer marken att återställas. Garantier kommer att ställas för att medel finns för avveckling av parken. Miljömål Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. En vindkraftsetablering bidrar till möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Efter projektets anpassning till motstående intressen bedöms etableringen vara god resurshushållning. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter MKB:n har avgränsats till att behandla kumulativa effekter från planerade vindparker på Tormoserödsfjället och Tolvmanstegen. Kumulativa effekter från övriga planerade vindkraftsprojekt anses utredda i och med de kommunala vindplanerna. De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla störningar för boende, landskapet, fåglar och fladdermöss samt resurser. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från bedömningarna som gäller enbart för vindpark Tormoseröd. I och med att två vindparker byggs ökar ljudnivån mellan parkerna. Inga bostäder utsätts för ljudnivåer över gränsvärdena och de kumulativa effekterna bedöms som små. En kumulativ effekt är att skuggbildningen ökar i området, men inga gränsvärden vid bostäder överskrids och effekterna är sammantaget små. Ljus tillkommer i området och de kumulativa effekterna blir måttliga. De kumulativa effekterna på landskapsbilden är förhållandevis små i och med att närområdet kring vindparkerna är kuperat och att vindkraftverken syns mindre tydligt på längre avstånd. Friluftslivet blir mer påverkat i och med att fler vindkraftverk byggs. Påverkan blir måttlig under driftsfasen men försvinner i och med avveckling. De kumulativa effekterna på kulturmiljön är generellt små men medför en måttlig påverkan på kulturmiljön Vammen. Påverkan är reversibel och försvinner när vindparken avvecklas. De sammanlagda ingreppen i naturmiljön anses som relativt små och ingen större kumulativ effekt uppstår. Inga stora flyttstråk för fåglar går genom områdena. Inga kumulativa effekter förväntas påverka tjäderspelplats men de kumulativa effekterna kan eventuellt förstärka en negativ påverkan på kungsörn. De kumulativa effekterna kan innebära en ökad risk för kollisioner mellan fiskgjuse och vindkraftverk. Effekterna på storlom väntas bli små och de kumulativa effekterna på nattskärra är oklara. De kumulativa effekterna på fladdermöss bedöms som ringa eftersom både Tolvmanstegen och Tormoserödsfjället har låga biotopvärden för fladdermöss. De kumulativa effekterna kan ge stor påverkan på stora opåverkade områden i och med att ljud över 35dB(A) sprids över ett stort område. 10

13 Inga bostäder påverkas av ljud som överskrider gränsvärdet 40dB(A). De kumulativa effekterna på bostäder får därför betraktas som låga. De kumulativa effekterna av transporter bedöms bli låga eftersom de båda vindparkerna inte kommer att befinna sig i byggfas vid samma tidpunkt. 11

14

15 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

16 14 Illustration 1. Översiktlig placering av vindpark Tormoserödsfjället.

17 Del 1: Projektbeskrivning Bakgrund och övergripande projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Tormoserödsfjället. Tormoseröd Vindpark AB har för avsikt att uppföra upp till 13 vindkraftverk på Tormoserödsfjället inom Tanums och Strömstads kommuner. De infrastrukturella förutsättningarna är goda med en större landsväg i närheten och befintliga skogsbilvägar som löper in i området. Vattenfall planerar att göra stora nätförstärkningar i området och goda förutsättningar finns därefter för anslutning till elnätet. Vindkraftsanläggningen kommer att tillståndsprövas enligt 9:e kapitlet i miljöbalken (MB). Denna MKB tillsammans med samrådsredogörelse ligger till grund för tillståndsansökan. Med upp till 13 vindkraftverk på 2,5-3,0 MW blir den totala installerade effekten 32,5-39 MW. Den totala årsproduktionen har utifrån detta beräknats till cirka GWh. Efter att vindmätningarna är klara under 2011 kan mer exakta produktionsberäkningar göras. Slutgiltigt val av tillverkare och modell för vindkraftverken är idag inte fastställt. Bedömning och val kommer att ske parallellt under tiden som vindmätningar utförs och utredning av miljökonsekvenserna pågår. Vid val av vindkraftverk måste en rad bedömningar göras utifrån ett antal parametrar som beräknad driftsäkerhet, tillgång till serviceorganisation, produktionsförmåga, produktionsförmåga i förhållande till pris på verken, livstid och leveranstid på verken med mera. Planförhållanden Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götalands län pekar ut Tormoserödsfjället som riksintresse för vindbruk. Staten har via Energimyndigheten satt ett nytt mål om förnyelsebar energiproduktion i Sverige där vindkraften skall stå för 30 TWh till år Idag produceras cirka 3 TWh el från vindkraftverk och för att klara målet krävs en utbyggnad om cirka vindkraftverk. Därför har Energimyndigheten och länsstyrelserna pekat ut riksintressen för vindbruk och delar av Tormoserödsfjället är ett av dessa, illustration 2. Tormoserödsfjället har även pekats ut i den vindplan som Tanums kommun har tagit fram som komplement till sin översiktsplan (ÖP), Tanums kommun 2010; Tanums kommun I anslutning till riksintresseområdet har Strömstads kommun redovisat ett mindre område som lämpligt för vindbruk, Strömstads kommun Under har både Strömstad och Tanums kommun arbetat fram komplement till sina respektive ÖP vad gäller områden lämpliga för vindkraftsetableringar. Vindplanen för Strömstads kommun har vunnit laga kraft medan 15

18 16 llustration 2. Utpekade riksintressen i omgivningarna, däribland riksintresse för vindbruk. Kartan visar även utpekade kommunala vindområden i Tanum och Strömstad.

19 vindplanen för Tanums kommun har blivit överklagad. Strömstads kommun menar att deras vindplan ger utrymme för en utbyggnad om cirka vindkraftverk. Med det målet skulle Strömstads kommun bli självförsörjande på el. På Tormoserödsfjället ges utrymme till en utbyggnad om cirka två vindkraftverk i den delen som ligger inom Strömstads kommun. I Tanums kommun finns i nuläget cirka 40 vindkraftverk i drift. Den sammanlagda effekten är cirka 40 MW och den producerade elen uppgår till GWh, Tanums kommun Målsättningen i vindplanen är vid full utbyggnad cirka vindkraftverk som producerar omkring 400 GWh. I stort överensstämmer kommunens vindområde på Tormoserödsfjället med riksintresse för vindbruk, men det har avgränsats i öster av strandskyddet runt sjöarna Ejgdesjön och Norra- och Södra Blötevattnet. I både Tanums och Strömstads vindplaner betonas områdets lämplighet för vindkraft i och med att en 130 kv kraftledning går cirka 600 meter norr om vindbruksområdet. I och med att en vindpark etableras på Tolvmanstegen norr om Tormoserödsfjället finns det lokaliseringsfördelar gällande anslutning till elnätet. I nuläget finns det begränsningar i kraftledningsnätet i norra Bohuslän för att ta emot stora mängder elektricitet från vindkraften, varför en utbyggnad av kraftledningsnätet krävs. Bland annat projekteras nya 130 kv-ledningar tillsammans med en stor 400 kv-ledning, Sydvästlänken, vilken kommer att öka överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge. Riksintresset för vindbruk samt de kommunalt utpekade områdena lämpliga för vindkraftsutbyggnad angränsar och inkräktar delvis på ytor som i respektive kommuns ÖP beskrivs som stora opåverkade områden enligt 3 kap 2 MB. Vindkraftsetableringen står därför delvis i strid med de kommunala översiktsplanerna. Vindkraftverk avger ljud och skuggor som kan vara störande för djur och människor. Vindkraftverken på Tormoserödsfjället tillsammans med verken på Tolvmanstegen ger en teoretisk ljudutbredning om 35 db(a) som täcker en yta om totalt 45 km². Naturvårdsverket sätter gränsen från externt buller till 35 db(a) för områden där tystnaden är en väsentlig del av karaktären. Inga andra riksintressen finns belägna inom det område som har utpekats som lämpligt för vindbruk. Lokalisering Placeringen av ett vindkraftverk är viktig för elproduktionen. För att avgöra om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett flertal faktorer in, så som vind och topografi/terräng. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika faktorer, eftersom platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. Det blåsigaste stället är inte nödvändigtvis det bästa. Andra egenskaper kan bli utslagsgivande, exempelvis vägar, elledningar, markdisposition och befintlig bebyggelse. För att kunna identifiera lämpliga lokaliseringar för vindkraft har följande krav beaktats: att placering av verk sker inom eller i omedelbar närhet till vindområde i Tanum kommuns tilläggsförslag till ÖP, samt inom utpekat vindområde i Strömstad kommuns vindkraftsplan; 17

20 att det är minst 500 meter mellan vindkraftverken; att det är platser som ligger högt i terrängen; att ljudnivån inte överskrider 40 db(a) hos närboende; att vindkraftverken inte genererar skuggor som överskrider 8h/år och 30 min/dag hos närboende. Vindmätningar med mätmast har påbörjats. Mätmasten restes i mars 2009 på fastigheten Tanum Tormoseröd 1:7. Den del av Tormoserödsfjället som ligger inom Tanums kommun är utpekat som riksintresse för vindbruk. Enligt Uppsala Universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 103 meters höjd över nollplanet 7,0-8,0 m/s. Den pågående vindmätningen bekräftar att det är goda vindförhållanden på platsen, och överensstämmer väl med MIUUs beräknade årsmedelvind. Den förhärskande vindriktningen är sydväst. Verksamhetsbeskrivning Vindkraftverk För att få uppföra vindkraftverk i Sverige krävs att de är godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Detta innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Livslängden för ett vindkraftverk är mellan 20 och 30 år. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik kan inte fabrikat anges i detta skede. Tornhöjd, rotordiametrar med mera skiljer mellan fabrikat och kan därför inte heller anges. Vindkraftverken kommer att vara upp till 13 stycken och ha en totalhöjd om maximalt 175 meter, tornhöjd på maximalt 125 meter och rotordiameter på maximalt 104 meter. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade och vindkraftverken målade i den vita färg som är praxis. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller direkt nedanför vart och ett av vindkraftverken. Verken kommer att förses med hinderbelysning enligt gällande föreskrifter från Transportstyrelsen, Transportstyrelsen Vid en totalhöjd på över 150 meter krävs att verken markeras med högintensivt vitt blinkande ljus. Det finns idag ett flertal nya tekniker som minskar en sådan hinderbelysnings störande effekt på omgivningen. Det finns nya avskärmande armaturer och högintensiva diodljus med mycket exakt ljusavgränsning för att minimera störande effekter på omgivningen. Det finns även befintlig teknik där verken utrustas med radar som känner av då flygtrafik närmar sig och först då tänder upp vindparkens hinderbelysning. Denna typ av radarteknik är en etablerad teknik för användning i kraftledningar, och förväntas bli godkänd för användning i vindparker under Vindparken kommer att utrustas med den teknik som uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter samt minimerar störande effekt på omgivningen. För en allmän teknisk beskrivning av beskrivning av två alternativa vindkraftverk, se bilaga 1. 18

21 Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrade fundament respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk i Tormoserödsfjället. Valet görs bland annat på grundval av resultaten av kommande geotekniska undersökningar. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av fundament ställer stora krav på bergets hållfasthet vilket gör att en geoteknisk undersökning av bergförhållanden måste genomföras. Vid avveckling täcks fundamentet med jord eller tas bort. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten till de krafter som verket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong än ett bergförankrat fundament. Eventuell sprängsten som bildas vid anläggningen av fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för verkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Vägar och transporter Befintliga vägar Länsväg 164 går igenom vindområdet. Från länsvägen utgår tre befintliga skogsbilvägar vidare in i parkområdet. Norrut från väg 164 går två skogsbilvägar som delvis kommer att användas i det planerade vägnätet. Dessa kan komma att förstärkas och breddas för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Åtgärderna innebär förändringar av enstaka kurvradier, lutningar och vägbredd. Söderut från väg 164 går en skogsbilväg som i den arkeologiska utredningen bedömdes vara kulturhistoriskt intressant. Vägdragningen i den delen av parken kommer därför att i möjligaste mån undvika påverkan på denna väg. Nya vägar Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk med tillfartsvägar fram till vindkraftverken, att behöva anläggas inom området. Vägdragningen har anpassats efter resultaten av naturinventering och arkeologisk utredning. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. I de fall vägdragning i anslutning till våtmark inte går att undvika kommer vägen att konstrueras så att det ej sker någon uppdämning eller avvattning. Detta beskrivs närmare i Del 3 Miljökonsekvenser, Naturmiljö. I bilaga 6 redovisas den planerade utformningen av vägnätet inom parken. Det kan bli aktuellt med viss sprängning vid anläggning av både vägsystem och kabelförläggning. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Nya vägar kommer att förläggas inom en cirka meter bred korridor fri från träd. För att säkerställa fri passage kan även röjningar längs befintliga vägar bli nödvändigt. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär att en bredare trädfri zon kommer att behövas. Vägbanan kommer att vara cirka 5 meter bred och vägbotten cirka 10 meter, beroende på hur mycket material som behöver påföras. Där vägdragningen går över 19

22 berghällar krävs endast en mindre utfyllnad för att jämna ut vägbanan. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Preliminär bedömning efter utförd förstudie av vägdragning är att de schaktmassor och den sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att räcka till all väg- och markanläggning. Vägdragning och hänsyn beskrivs närmare i Del 3 Miljökonsekvenser, i avsnitten Kulturmiljö, Naturmiljö, Transporter och material. Slutlig vägdragning bestäms i samråd med länsstyrelsen. Transporter Under byggtiden kommer transporter med lastbil, dumper och grävlastare att krävas för material till vägar och fundament. Vid resning av verken tillkommer tunga transporter av konstruktionsmaskiner, kranar och vindkraftverk med tillhörande utrustning. Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet med endast lättare transporter. Under hela drifttiden kommer servicetekniker att vara verksamma i området. Normala serviceintervall varierar mellan 6-12 månader. Vid större service krävs mobilkran och lastbil. Elanslutning I utbyggnadsplanen för regionnätet planeras för en ny stamstation som ansluter till 400 kv-ledningen i Loviseholm några kilometer öster om Tormoserödsfjället. Den nya stamstationen kommer att avlasta den befintliga 130 kv-ledningen som löper strax norr om Tormoserödsfjället. Vid denna 130 kv-ledning byggs för närvarande ett ställverk där Tolvmanstegens vindpark kommer att anslutas. Tormoseröds vindpark planeras att anslutas till detta ställverk via en cirka 1,5 kilometer lång 20 kv-ledning. Detaljutformningen av elnätet inom vindparken är ännu inte klar, men utgångspunkten är att ledningsdragningen följer vägsystemet. Mellan vindkraftverken kommer det att läggas markförlagd elkabel. Luftledning föreslås däremot där ledningsdragningen korsar länsväg 164. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Störningar under etableringsskedet Vindparkens uppförande innebär tunga transporter i området. Vid anläggande av vägar och verksplatser kommer det att krävas materialtransporter. Vindkraftverken kommer att transporteras på plats med lastbilar och stora mobilkranar kommer att användas vid själva uppförandet. För att minska störningarna i samband med transporter kommer Trafikverkets rekommendationer i rapporten Transporter till vindkraftsparker - en handbok, Trafikverket 2010, att följas. För att minska störningarna under etableringsskedet kan bland annat tunga transporter och sprängningar undvikas under storhelger och störningskänsliga perioder som till exempel under älgjakten. Etableringsskedet kommer även att anpassas efter de resultat som framkommer i kultur- och naturutredningarna, Andersson m fl 2011a och 2011b. 20

23 Avveckling Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Vindkraftverken kommer efter avslutad drift att monteras ned. Synliga delar av fundamenten tas bort och täcks med ett 30 cm djupt jordlager. Elkablar i marken lämnas kvar men tätas i ändarna. Luftledningar tas bort. Vägar lämnas kvar i befintligt skick vid avvecklingen om fastighetsägarna så önskar. I samråd med fastighetsägarna kan skog planteras på anläggningsytorna. För att minska störning kan avveckling och återställande av mark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger och älgjakt. Ägaren av vindparken är ansvarig för avvecklingsprocessen. För att täcka kostnaderna för nedmontering och återställande av mark vid avveckling ställer ägaren av vindparken en bankgaranti, eller motsvarande, med detta syfte. Ekonomi I vindkraftsanläggningens totala investeringskostnad ingår kostnader för vindkraftverken, projektering, väganslutningar, fundament, elanslutning med mera. Vid upphandlingen bedöms faktorer såsom inköpspris i förhållande till förväntad produktion, vindkraftverkens livslängd och driftssäkerhet samt service-och försäkringskostnader. Preliminära beräkningar för huvudalternativet indikerar att vindparken kommer att ha en genomsnittlig kapacitetsfaktor på cirka 32% beroende på val av vindkraftverk. Detta motsvarar cirka 2800 fullasttimmar per år och skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig elproduktion. Den alternativa utformningen bedöms inte vara ekonomiskt konkurrenskraftig. Tidsplan För ett projekt av denna storlek är tidsplanen ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till Samråd med myndigheter och allmänhet har hållits under Tillståndsansökan inlämnas till årsskiftet Miljötillstånd kan erhållas under våren Geologisk undersökning kan genomföras under våren 2012 och byggstart planeras till sommaren Elanslutning och driftstart beräknas till hösten

24

25 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

26 Illustration 3. Ursprungsförslag med 36 vindkraftverk. 24

27 Del 2: Utformningsalternativ Bakgrund Under planering och projektering av vindparken har flera olika utformningar studerats. Detta har resulterat i huvudalternativet som ansökan om miljötillstånd gäller. Ursprungsförslaget på parkutformning omfattade 36 verk, och sträckte sig över en större yta och framförallt längre nordöst än det befintliga huvudalternativet, illustration 3. Under samrådet med länsstyrelsen och kommuner kom man överens om att minska parkens omfattning så att den höll sig inom de av kommunerna planlagda vindområdena samt utanför strandskyddat område. Efter önskemål från länsstyrelsen och kommunerna kom man också överens om att ett alternativt förslag med färre och högre verk skulle utarbetas. Detta för att minska antalet verk ytterligare. Det nya förslag som togs fram under våren 2010 innehöll 14 verk som höll sig inom eller i direkt anslutning till kommunernas planlagda vindområden, illustration 4. Verken placerades också helt utanför strandskyddat område. De fyra verken söder om länsväg 164 var placerade mellan 50 och 125 meter söder om den gräns som satts som vindområde i Tanum kommuns tilläggsförslag till ÖP. Detta bedömdes vara en acceptabel avvikelse eftersom man då fick tillräckligt skyddsavstånd till vägen. Det skyddsavstånd i vindområdet som avsatts kring fastigheten i Fågelås bedömdes inte heller längre vara aktuellt eftersom byggnaderna på fastigheten inte fanns kvar. Under hösten 2010 beslutades att stryka det verk som låg längs sydväst i huvudförslaget, verk 14. Detta på grund av alltför höga ljudvärden vid uppdaterade ljudberäkningar som inkluderade kumulativa effekter från vindpark Tolvmanstegen. Placeringen av verk 5, längst nordost i huvudförslaget, justerades också cirka 250 meter åt sydväst. Justeringen gjordes dels på grund av höga ljudvärden till en närliggande fastighet, dels på grund av resultat från den arkeologiska utredning som gjorts. Efter dessa justeringar innebär huvudalternativet 13 verk enligt beskrivning nedan. Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att en vindkraftsetablering bestående av upp till 13 verk sker på Tormoserödsfjället. Berörda fastigheter är Tanum Tormoseröd 1:7, Strömstad Rämne 1:11 och 1:13, Strömstad Äng 1:10 samt Tanum Naverstads- Ejgde 1:2. Platsen för projektet är vald utifrån goda vindförutsättningar och 25

28 Illustration 4. Utformning med 14 vindkraftverk. möjligheterna att placera verk på tillräckligt avstånd från bostäder. Placeringar av verk för huvudalternativet finns på illustration 5. Huvudalternativet ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk och ingår i föreslagna vindområden i både Strömstad kommuns vindkraftsplan och Tanum kommuns förslag till vindkraftsplan. Enligt Uppsala Universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 103 meters höjd över nollplanet 7,0-8,0 m/s. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 175 meter, tornhöjd på maximalt 125 meter och rotordiameter på maximalt 104 meter. Tornhöjd, rotordiameter och verkseffekt väljs utifrån de lokala förutsättningarna i området så att uttaget av vindenergi kan maximeras på platsen. Med upp till 13 vindkraftverk på 2,5-3,0 MW blir den totala installerade effekten 32,5-39 MW. Den totala årsproduktionen har utifrån detta beräknats till cirka GWh. Verken är placerade med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende skall kunna hållas inom gränsvärdet 40 db(a). Justeringar av verksplaceringar och vägdragning har gjorts efter att områdets kultur- och naturvärden utretts för att minska påverkan. Detta redovisas i Del 3 Miljökonsekvenser tillsammans med övriga miljökonsekvenser för huvudalternativet. 26

29 27 Illustration 5. Utformning huvudalternativ.

30 Ljud- och skuggberäkningar för huvudalternativet finns på illustrationerna 7 och 8 samt i bilagorna 2 och 3. För att åskådliggöra visuell påverkan på landskapsbilden har fotomontage gjorts, dessa redovisas i bilaga 4. En animerad 3D-modell har också tagits fram, hänvisning till denna finns i bilaga 4. Alternativ utformning En alternativ utformning med färre men högre verk har tagits fram efter önskemål i samrådet. Denna utformning utgår från nio verk på 7,5 MW effekt. Verken har en tornhöjd på 135 meter, rotordiameter på 126 meter och en totalhöjd på 198 meter. Den totala årsproduktionen för en parkutformning med denna typ av verk har beräknats till cirka GWh. Denna typ av mycket stora och effektstarka verk är dock inte optimala för platsens vindklimat och har hittills inte installerats i Sverige. Generellt finns denna typ av verk idag bara som prototyper eller i tidig produktion med få verk levererade. Kostnaden för producerad el bedöms att bli betydligt högre än för huvudalternativet. Verkens storlek ställer betydligt större krav på anpassning av transportvägar till vindparksområdet. Placeringarna av verken i den alternativa utformningen sammanfaller till största del med placeringar i huvudalternativet, vilket innebär att många miljökonsekvenser i stort sett är jämförbara med de som redovisas för huvudalternativet i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser. När det gäller visuell påverkan på landskapsbilden kan skillnaden i höjd och rotordiameter för den alternativa utformningen innebära en större påverkan, framförallt på närmare avstånd från parken. Ljud- och skuggberäkningar har gjorts för denna alternativa utformning och resultatet skiljer sig inte påtagligt från huvudalternativet, bilaga 2 och 3. För att åskådliggöra skillnaderna i visuell påverkan mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen har fotomontage tagits fram, bilaga 4. En animerad 3D-modell har också tagits fram, hänvisning till denna finns i bilaga 4. Sammantaget har den föreslagna alternativa utformningen liten skillnad i miljökonsekvenser. Den alternativa utformningen kan producera mer elenergi på platsen, men har valts bort då den inte bedömts ekonomiskt konkurrenskraftig. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändningen under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Tormoserödsfjället är utpekat som vindområde i både Strömstad kommuns vindkraftsplan och Tanum kommuns förslag till vindkraftplan, samt är delvis utpekat som riksintresseområde för vindkraft. Därför är det troligt att det kommer till stånd en vindkraftsetablering av något slag på Tormoserödsfjället. Då ett flertal vindkraftsanläggningar är under projektering eller byggnation i omgivningarna kring Tormoseröd är det troligaste scenariot att landskapsbilden kommer att förändras oavsett om denna vindpark kommer till stånd. Nollalternativet kan innebära att GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa miljökonsekvenser, bland 28

31 29 Illustration 6. Alternativ utformning.

32 annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i kommunen, regionen eller landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte och lokala arbetstillfällen uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av vindparken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 arbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi Nollalternativet får således, med alla aspekter sammanvägda, bedömas som sämre än huvudalternativet. 30

33 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

34 Del 3: Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser. Därför ligger fokus i denna MKB på dessa miljökonsekvenser. Vid samrådet med Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tanums och Strömstads kommuner påtalades att vindparken skulle ge betydande miljöpåverkan och att ett utökat samråd skulle genomföras. Länsstyrelsen betonade att konsekvenser och påverkan på landskapsbilden, bebyggelse, kultur- och naturmiljö, fornlämningar, djurliv med fokus på fladdermöss och fåglar, skall belysas i MKB:n. Den skall innehålla en beskrivning av vindparken med uppgifter om dess lokalisering, utformning och omfattning. MKB:n skall innehålla tydliga kartor där vindparken visas i förhållande till riksintressen och skyddsvärda områden. Kartorna skall visa de planerade vindkraftverken med eventuellt närliggande vindkraftverk, väg- och ledningsdragningar. I samrådet efterfrågades också att kumulativa effekter skulle belysas i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla vindparkerna på Tormoserödsfjället och Tolvmanstegen. Elanslutningen kommer att behandlas separat av tredje part och tas därför inte upp i denna MKB. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet under rubrikerna olyckor, kemikalieanvändning, buller, skuggor och ljus, störningar under etableringsskedet och avveckling; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, markanvändning, vatten, transporter och material, riksintressen, infrastruktur och bebyggelse samt Klimat och miljömål, där luft, energi ur klimatperspektiv samt 32

35 miljömål beskrivs. Avslutningsvis sammanfattas en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras föreslagna Åtgärder. De sammantagna, kumulativa effekterna av vindpark Tormoserödsfjället och den närbelägna vindpark Tolvmanstegen behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. 33

36 Miljökonsekvenser - Människors hälsa och säkerhet Hur man upplever vindkraftverk är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Om verken syns eller inte, samt uppfattningen av påverkan på landskapet har betydelse för om man störs av ljudet. Pågående forskning visar också att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket Inställningen till vindkraft påverkar i vilken grad man upplever störning. Ljud Nulägesbeskrivning Ljud i omgivningen härrör idag från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet. Dessa är idag begränsade och säsongsbetonade, såsom jordbruk, skogsbruk eller jakt. Även ljud i form av trafikbuller från väg 164 påverkar delar av vindområdet. Transportstyrelsens riktvärden för trafikbuller från väg anges till 55 db(a) invid husvägg och 70 db(a) på uteplats i anslutning till bostad, Transportstyrelsen I övrigt är området tyst och relativt oexploaterat. Vindparken omges och sammanfaller delvis med område som är utpekat som stora opåverkade områden i Tanums ÖP, illustration 2. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att ljud från vindkraft tillkommer i området. Områdena som är utpekade som stora opåverkade områden kommer att bli mer påverkade av ljud. Dock är vindområdet beläget runt väg 164, så ett visst trafikbuller finns redan i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan upplevas som störande inom vissa avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användning av riktvärden i villkor för verksamhet. Det är fortfarande osäkert om detta kommer att leda till någon reell förändring. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas som ett svischande ljud. Det uppstår även mekaniska ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framförallt de mekaniska ljuden är lägre än tidigare. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet, men detta ljud är med dagens serietillverkade turbiner mycket lågt. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra 34

37 ett samtal i normal samtalston, db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, se tabell 1. Tabell 1. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd db(a) Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverket är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus och lövprassel högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattningen man har om påverkan på landskapet har betydelse, Pedersen Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Ljudberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod, Naturvårdsverket Beräkningarna är gjorda i programmet WindPro version vilket är det vanligast förekommande vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån lägre än den beräknade. Vindkraftverken som används i beräkningen har en effekt på 2,5 MW, en totalhöjd på 167 meter samt ett representativt källjud. De 22 tillståndsgivna vindkraftverken vid Tolvmanstegen är medtagna i beräkningen (beräknat med en effekt på 2 MW och totalhöjd 150 meter). Beräknad ljudutbredning redovisas på illustration 7 och bilaga 2. Ljudberäkningarna för projektet visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid någon bostadsfastighet. Påverkan av ljud bedöms bli liten. 35

38 Tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Ägaren av vindparken har ansvar inför närboende att uppsatta gränser inte överskrids. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbete som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid beräknas till cirka ett år, fördelat på etapper. Under denna period uppstår störningar främst genom transporter. Transporter med lastbil, dumper och grävlastare kommer att krävas för bland annat material till vägar och fundament, konstruktionsmaskiner, kranar och vindkraftverk med tillhörande utrustning. Vindkraftverken kommer att transporteras i sektioner och resas med hjälp av mobilkran. Den preliminära bedömningen efter utförd förstudie av vägdragning är att fyllnadsmaterial till vägar till största del kommer att kunna tas ifrån anläggningsarbeten inom vindparken. Transporter av vägmaterial minimeras därmed. Mängden transporter till fundamentsarbete beror på vilken typ av fundament som kommer att användas till respektive verksplats, då gravitationsfundament kräver en betydligt större mängd betong än bergsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk i Tormoserödsfjället. Den preliminära bedömningen utifrån områdets karaktär av höglänt bergsområde är att bergsfundament kommer att kunna användas i stor utsträckning. En del av den förväntade störningen kommer att utgöras av oönskat ljud från anläggningsverksamheten. Kraftigare störningar såsom sprängningsarbeten kommer inte att utföras mellan klockan och Anläggningen kommer att byggas med bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Det kommer att ske viss sprängning för anläggandet av både vägsystem och kabelförläggning. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i mer detalj i vilken omfattning och var detta behöver ske. Den sprängsten som uppstår vid sprängning kommer att användas som fyllnadsmaterial i anläggningsarbetet. I förstudien av vägdragning som utförts har vägdragningen utformats så att behovet av sprängning minimeras. Den slutliga vägdragningen kommer att utformas i samråd med länsstyrelsen. Under drift bedöms transportbehovet vara litet, med endast lättare servicetransporter. Normala serviceintervall varierar mellan 6-12 månader. Vid större service eller reparation kan mobilkran och lastbil krävas. I upphandlingen av vindkraftverk kommer alstring av lågfrekvent ljud att vägas in i bedömningen. Enligt Naturvårdsverket bör skillnaden mellan A-vägt och C- vägt ljud vara mindre än cirka 15 db, samt det A-vägda ljudet vara klart under riktvärdet för att undvika problem med lågfrekvent ljud. Aktuella riktvärden kommer att följas för att minimera uppkomst av lågfrekvent ljud, Naturvårdsverket Åtgärder I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse. Under detaljutformningen och samrådet ströks ett verk i sydvästra delen för att minska ljudpåverkan för en bostadsfastighet vid Björnim. 36

39 km Illustration 7. Ljudberäkning huvudalternativ. Även verken på Tolvmanstegen är medtagna i beräkningen. Den ljudpåverkan som vindkraften främst ger upphov till minskas i första hand genom att vindkraftverken placeras på tillräckligt avstånd från bebyggelse så att den beräknade bullernivån inte överskrider 40 db(a) vid bostadshus. Verk med variabelt varvtal kan användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. Många verk har idag variabelt varvtal och det nuvarande föreslagna huvudalternativet innebär verk med variabelt varvtal. Slutligt val av vindkraftverk görs dock inte förrän senare i projekteringen. Vid behov kan kontrollmätning av ljudnivåer utföras efter etablering av anläggningen i enlighet med vedertagen standard. Om någon fastighet då har för hög ljudnivå kan det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk så att ljudnivån inte överstiger aktuella gränsvärden. Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Temporära bullerstörningar såsom transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en liten påverkan på omgivningen och inga åtgärder föreslås. 37

40 Skuggor Nulägesbeskrivning Viss påverkan av svepande skuggor från vindkraft kommer snart att finnas i norra delen av området då de tillståndsgivna vindkraftverken vid Tolvmanstegen kommer att driftsättas under Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande bladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas inga skuggeffekter, Boverket Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst på vintern vid lågt stående sol och då verken placeras sydost- till sydväst om objektet. Det finns inga officiella riktvärden för hur mycket roterande skuggor från ett vindkraftverk en boende maximalt skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömning även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör inte bostäder påverkas av svepande skuggor mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde om 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året eftersom den verkliga skuggtiden påverkas av bland annat väderförhållande och vindhastighet, Boverket Det kortaste avståndet mellan de planerade verken och närliggande bostad är 917 m. Beräkningar av skuggpåverkan har utförts med programmet SHADOW (Wind-Pro ), och inkluderar vindkraftverken av Tolvmanstegen. Beräkningarna utgår från verk med en totalhöjd av 167 meter på Tormoserödsfjället, och verk med en totalhöjd på 150 meter på Tolvmanstegen. Beräkning av teoretisk skuggtid, värsta fall, utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga och att verken alltid är i drift. Beräkning av sannolik verklig skuggtid tar hänsyn till hur sannolikt det är att solen lyser och hur ofta det kan tänkas blåsa. Beräkningarna visar att kraven uppfylls för alla boende, illustration 8 och bilaga 3. Tio bostadsfastigheter kan komma att få svepande skuggor i upp till 5 timmar per år. Fastigheterna i nordost kan få skuggor på tidiga eftermiddagar under vinterhalvåret. Fastigheterna väster om vindparken kan få skuggor främst på tidiga morgnar under kortare perioder från mars till augusti. Åtgärder Resultatet från skuggberäkningarna visar att det är låg sannolikhet att någon fastighet skulle få skuggtid som överstiger riktvärdena. Om detta skulle inträffa kan dock automatisk skuggreglering installeras på verken. Automatiken stänger tillfälligt av vindkraftverket när förhållandena är sådana att de ger upphov till svepande skuggor vid det aktuella huset. Ljus Nulägesbeskrivning Området norr om vindpark Tormoserödsfjället kommer att vara påverkat av ljus från vindkraftverk då 22 tillståndsgivna verk kommer att uppföras på Tolvmanstegen under För närvarande projekteras också ett flertal andra 38

41 m Illustration 8. Skuggberäkning huvudalternativ. Även verken på Tolvmanstegen är medtagna i beräkningen. vindkraftsanläggningar inom cirka 10 kilometers avstånd från Tormoserödsfjället, vilket kommer att påverka området ytterligare med avseende på ljus. Avståndet till Lur som är närmaste samhälle är cirka 6 kilometer. Effekter och konsekvenser Vindkraftverkens torn skall förses med hinderbelysning enligt gällande regelverk. Belysningen är till för att flygning på låg höjd skall kunna ske riskfritt. Höjden på vindkraftverken gör att ljusen är klart synliga ovan skogen och över stora avstånd. Hur hinderbelysning skall utformas regleras i Transportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. I en vindkraftpark skall samtliga verk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga verk förses med lågintensiv rött fast ljus om Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i enskilt ärende, Transportstyrelsen

42 Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Tidigare har vindkraftverk kunnat ge upphov till reflexer genom att solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande effekter skall inte behöva uppstå. Åtgärder Om det finns bostadsbebyggelse inom 5 kilometers radie skall högintensiva ljus regleras genom avskärmning så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare än 5 kilometers avstånd från vindkraftverken, Transportstyrelsen Det finns idag ny teknik med avskärmande armaturer och högintensiva diodljus med mycket exakt ljusavgränsning för att minimera störande effekter på omgivningen. Avskärmning av ljus kommer att ske genom att använda den senaste teknik som finns tillgänglig i detta avseende, så långt det är ekonomiskt möjligt. Det finns även befintlig teknik där verken utrustas med radar som känner av då flygtrafik närmar sig och först då tänder upp vindparkens hinderbelysning. Denna typ av radarteknik är en etablerad teknik för användning i kraftledningar, och förväntas bli godkänd för användning i vindparker under Vindpark Tormoseröd kommer att utrustas med den teknik som uppfyller Transportstyrelsens krav på hinderbelysning samt minimerar störande effekter på omgivningen, så långt det är ekonomiskt möjligt. Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå. Inga åtgärder föreslås. Kemikalieanvändning Nulägesbeskrivning De aktuella områdena är idag inte påverkade av någon regelbunden eller omfattande verksamhet där kemikalier används. Det begränsade mängd kemikalier som lokalt skulle kunna ge en viss påverkan härrör från skogsbruket. Effekter och konsekvenserna De kemikalier som används till vindkraftverk är olja, fetter som smörjmedel, kyloch frostskyddsmedel. Växellådsolja utgör den största mängden olja i ett vindkraftverk, ett stort verk kan innehålla cirka 500 liter. Exempel på vilka kemikalier som används vid drift av ett vindkraftverk samt hur stor förbrukningen är finns i bilaga 5. Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling och det räcker för uppsamling av all olja vid växellådshaveri. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. 40

43 Åtgärder Vindkraftverken får i allmänhet service två gånger per år med avseende på oljor och fetter. Smörjfett fylls på två gånger per år med upp till cirka en tredjedel av den totala volymen fett. Hydrauloljor byts vanligen ut vartannat år. Växellådsoljor, vilket utgör den största volymen olja i vindkraftverket, byts ut efter flera års användning. Serviceintervallet är här inte konstant utan beror på resultatet av de regelbundna oljeanalyser som görs. Oljebyten görs enbart av utbildad servicepersonal. Förutom manuell kontroll vid den regelbundna servicen sker övervakning av oljenivåer även automatiskt via en rad olika system. Vid eventuellt läckage stoppas verken tills dess att läckaget är åtgärdat och oljor och fetter påfyllda. Allt eventuellt läckage samlas upp inne i verket och tas därefter om hand enligt gällande föreskrifter. Säkerhet Nulägesbeskrivning Området där vindparken planeras är höglänt skogsbevuxen mark som genomskärs av väg 164. De olycksrisker som förekommer idag är desamma som för andra vägar och områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Effekter och konsekvenserna Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. I rapporten Nya olycksrisker i ett framtida energisystem beskrivs att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för de servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll, Räddningsverket och Energimyndigheten Ett möjligt olycksscenario beskrivs kunna vara att kraftverket förstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjd över havet, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. Risken för nedisning och att någon person skulle skadas av iskast bedöms som obetydlig vid Tormoseröd på grund av vindparkens lokalisering samt den låga frekvens av människor som rör sig i området. Tanums kommun har i sin ÖP uttryckt att avståndet mellan vindkraftverk och trafikerad väg bör vara minst 150 meter. Avståndet till det verk som ligger närmast väg 164 är 200 meter. Åtgärder För att säkerställa vindkraftverkens funktion och konstruktion under hela driftstiden utförs kontroll och service av verken med intervall som fastläggs av leverantören. Vanligtvis sker service två gånger per år. Det sker även en automatisk kontroll via inbyggda övervakningssystem som stänger av verken vid förändrade aerodynamiska egenskaper, vid mycket kraftig vind eller vid förhöjd temperatur. 41

44 42 Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. Allt arbete skall ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. Vid ett eventuellt driftstopp kontrolleras verkens funktion enligt gängse regler innan verken åter startas upp. För att minimera risk för blixtnedslag och eventuell brand finns åskledare på verken. Den automatiska övervakningen stänger dessutom av verken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet. Brandsläckare finns inne i verken. Inga oljeprodukter kommer att lagras inne i verken. Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning till vindparken i enlighet med vedertagen standard. Risken för nedisning och att någon person skulle skadas av iskast bedöms emellertid som obetydlig. Vindparkens ägares ansvarsförsäkring täcker eventuella olyckor.

45 Miljökonsekvenser Landskap I detta avsnitt beskrivs landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, turism och friluftsliv, kulturmiljö, samt naturmiljö med djur och växter. Visuell påverkan landskapsbild Nulägesbeskrivning Vindparken planeras att byggas på Tormoserödsfjället, ett höglänt bergsområde som ligger mellan Bullaren och Skee i Tanums och Strömstads kommuner. Vindkraftverken är belägna mellan cirka meter över havet. De högst belägna höjderna består av mindre hällmarker med hällmarkstallskog medan de något lägre liggande delarna domineras av brukad barrskog. Ett intensivt skogsbruk bedrivs inom större delen av vindområdet. Flera av fastigheterna var tidigare en Kronopark förvaltad av Domänverket, nuvarande Svea skog. Domänverket bedrev tidigt ett intensivt skogsbruk vilket är synbart i området. Från Tormoserödsfjället är utsikten mot omgivande landskap god. Från de högre liggande, öppna hällmarkspartierna går det under klara dagar att se ända till Norge på nordvästra sidan av Skagerakk. Högplatån fortsätter norrut och övergår i det som kallas för Tolvmanstegen, där en annan vindpark planeras. I väster avgränsas bergsområdet av en smal uppodlad dalgång. Gårdarna i dalen ligger karakteristiskt som bohuslänska ensamgårdar, tätt upp mot randområdena där jordbruksmarken övergår till skogsmark. Österut fortsätter högplatån mot Bullaredalen. Tormoserödsfjället avgränsas i öster av sjöarna Långevattnet, Södra- och Norra Blötevattnet och Ejgdesjön. Markerna runt Rämne, i dalgången väster om Tormoserödsfjället, är utpekade som regionalt värdefullt odlingslandskap. Längre norr- och västerut finns flera utpekade odlingslandskap. I Bullaren finns utpekade odlingslandskap mellan Backa och Hovsäter samt vid Sögård öster om Norra Bullaresjön. Öster om Skee tätort är ett större område utpekat som regionalt värdefullt odlingslandskap (Skee-Folkestad, Berge-Söle-Valex). Ytterligare utpekade områden ligger mer fragmenterat några kilometer väster om vindparken. Norr, öster och söder om väg 164 har Strömstad respektive Tanums kommun redovisat stora opåverkade områden (3 kap 2 MB). Landskapets karaktär är inom dessa områden delvis vildmarksartat. Landskapsbildsskydd finns vid kusten i Strömstads kommun, som närmast cirka 9 kilometer väster om vindparken. Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform enligt 19 Naturvårdslagen (före 1 januari 1975). Det tillkom innan begreppet riksintresse och var ett sätt att stoppa större förändringar inom utpekade landskapsavsnitt. Närmaste riksintresse där landskapets karaktär är en del av värdekärnan ligger vid Bullaren, cirka 3,5 kilometer från vindparken. Bullaredalen omfattas av riksintresse för friluftsliv samt naturvård (enligt 3 kap 6 MB). I värdebeskrivningen för riksintresse för naturvård betonas det mäktiga sprickdalslandskapet där man tydligt kan se hur naturen och inlandsisen har påverkat landskapet. Riksintressen för friluftslivet finns även vid kusten, cirka 9 kilometer väster om vindparken. Det sammanfaller även här med riksintresse för naturvården. Vid västra stranden av Södra Bullaresjön finns ett riksintresse för kulturmiljövården där odlingslandskapet med äldre kyrkor, bebyggelse och fornlämningar betonas. Avståndet dit är 43

46 cirka 10 kilometer. Vid Skee-Folkestad samt Jörlov-Massleberg finns också riksintressen för kulturmiljövården. Avståndet dit är cirka 8,5 respektive 11 kilometer. Närmaste kyrka ligger i Lur. Avståndet dit är cirka 6 kilometer. Kyrkomiljöer har ofta kulturhistoriska värden kopplade till kulturlandskapets utveckling. Detsamma gäller annan äldre bebyggelse och fornlämningsmiljöer. En vindmätningsmast finns uppsatt på Tormoserödsfjället och är markerad med röd hinderbelysning. Norr om vindområdet går en större kraftledning och länsväg 164 går igenom vindområdet. Effekter och konsekvenser Landskapsbilden kommer att förändras om den planerade vindparken byggs. Vindkraftverk alstrar ljud och kastar skuggor som kan uppfattas som störande. Dessutom är vindkraftverk ofta en ny typ av inslag i de miljöer där de byggs. Eftersom vindkraftverken i det här projektet är höga, över 150 meter i totalhöjd, kommer de att vara synliga över relativt stora avstånd. Höga vindkraftverk ger en större visuell påverkan än lägre eftersom de är synliga från längre avstånd. Dagens stora verk roterar dock avsevärt långsammare än de små verken och ger därför ofta ett lugnare intryck. Även nattetid syns vindkraftverken i och med hinderbelysningen som skall hindra flygtrafik från att kollidera med dem. Lokalt kommer vindkraftverken att innebära att landskapet till viss del ändrar karaktär. De delar av Tormoserödsfjället som tidigare kunde uppfattas som opåverkade kommer efter att vindparken har byggts att vara påverkade av vägdragningar och vindkraftverken. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Det är svårt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket I den av Naturvårdsverket utförda landskapsbildanalysen anses vindkraftverken dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen, 0-4,5 kilometer, kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap, men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 16 kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket

47 I landskapet möts många olika slags värden; kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, från den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen, associationer och möjligheten att utnyttja landskapet för olika syften. I Vindkraftshandboken framhålls landskapets sociala betydelse och vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet understryks, Boverket På kartan illustration 9 visas de olika synbarhetszonerna. Eftersom de planerade vindkraftverken är högre än 150 meter kan påverkan bli något större inom zonerna, men vegetation och topografi innebär att synbarheten i realiteten är lägre än vad som framgår av illustrationen. Inga riksintresseområden befinner sig inom närzonen. Sjösystemet Nedre Bolsjön-Långevattnet-Södra- och Norra Blötevattnet-Ejgdesjön befinner sig alla inom närzonen och vindkraftverken kan i detta landskapsavsnitt upplevas som dominerande. Eftersom området till större delen är bevuxet med skog kommer inte verken att vara synliga överallt. Det är framförallt invid sjöarna och vid högre partier där man får utblick över landskapet som verken kommer att synas. De värden som kyrkomiljöer, annan äldre bebyggelse och fornlämningsmiljöer tillför i ett landskap kan bli störda av en vindkraftsetablering eftersom upplevelsevärdet är känsligt för visuell påverkan. Denna påverkan kan dock tonas ner på platser som redan är påverkade av exempelvis vägar, modern bebyggelse och intensivt skogsbruk. Det utpekade jordbrukslandskapet vid Rämne kommer att få en viss visuell påverkan. Eftersom de inre delarna av dalgången är relativt djupa blir troligen den visuella påverkan begränsad. Jordbrukslandskapet Berge-Söle-Valex, öster om Skee, kommer framförallt att bli visuellt påverkade av vindkraftverken på Tolvmanstegen. Avståndet från verken på Tormoserödsfjället överstiger 4,5 kilometer och de kumulativa effekterna blir därför små. Riksintresseområden för kulturmiljövården vid Skee-Folkestad respektive Jörlov-Massleberg hamnar inom mellanzonen men påverkan från vindpark Tormoserödsfjället blir sekundär eftersom Tolvmanstegen ligger mellan. Norra Bullaresjön hamnar inom 10 kilometer från vindkraftverken och en visuell påverkan kommer att ske inom Bullaredalen, framförallt på dess östra sida. Synligheten varierar var i landskapet man befinner sig och alla verk kommer inte att vara synliga samtidigt. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram, bilaga 4a och 4b. Dessa skall visa hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. För att visualisera vindkraftverk med den maximala höjd och rotordiameter som anges i huvudalternativet, visar fotomontagen vindkraftverk av typen REpower 3400 (3,4 MW) med en totalhöjd om 175 meter, tornhöjd på 123 meter och rotordiameter på 104 meter. En animerad 3D-modell har också tagits fram, hänvisning till denna finns i bilaga 4. Fotomontagen visar att den största visuella påverkan sker inom närzonen vid Björnim i sydost och vid öppnare delar av landskapet vid Vammen och Ejgde. Fotomontage G Torpet Sommaren/Långevattnet, I Vammen och J Ejgde visar den visuella påverkan inom närzonen i norr, öster och sydost. Från Långevattnet kommer ett fåtal av vindkraftverken på Tormoserödsfjället att vara synliga. Vind- 45

48 Ill. 10. Montage av huvudalternativet sett från östra sidan av Övre Gla. Närmaste verk är beläget drygt 4 kilometer från fotopunkten. Inom 5 kilometer finns ytterligare 6 verk. Illustration 9. Synbarhetszoner med sådana riksintressen där landskapet bedöms ha betydelse, samt områden med landskapsbildsskydd och värdefulla odlingslandskap. kraftverken på Tolvmanstegen kommer inte att synas och de kumulativa effekterna är således små. Fotomontaget från Vammen visar att minst tio vindkraftverk kommer att vara synliga härifrån. Från Ejgde kommer fem vindkraftverk att vara väl synliga. Vingar från några andra verk kommer att kunna skymtas, i övrigt skymmer topografin och vegetationen de andra verken. Fotomontage C Björnim Västgården och E Björnim Sörgården visar att den visuella påverkan blir stor på dessa platser. Nordväst om Tormoserödsfjället har även ett fotomontage tagits från Lytorp vilket visar att påverkan åt nordväst blir något mindre, men att ett fåtal verk kommer att vara synliga. I fotomontaget H Lur skymtas delar av några verk och enstaka vingar. Den visuella påverkan blir låg. Skillnaden mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen är liten eftersom verken i alternativ utformning är färre men högre. Fotomontagen visar att färre verk generellt kommer att vara synliga om den alternativa utformningen väljs. De verken kommer däremot att synas bättre än i huvudalternativet. Påverkan på landskapet blir generellt låg men några landskapsavsnitt får en stor påverkan, framförallt två av gårdarna vid Björnim, Ejgde samt Vammen. Påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen. Den tekniska livslängden på ett verk är 20 till 30 år, och därefter monteras de ner. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. 46

49 Åtgärder I projekt Tormoserödsfjället har huvudalternativet minskats ned från 14 verk till 13. Det ger en lägre visuell påverkan på delar av landskapet, framförallt inom närområdet väster om parken, se fotomontage D Björnim Östgården i bilaga 4. Inga andra åtgärder planeras för att minska påverkan på landskapsbilden. Friluftsliv och turism Nulägesbeskrivning Stora delar av närområdet är utpekat som stora opåverkade områden (3 kap 2 MB) och vildmarkskaraktären gör det till ett populärt område för friluftsaktiviteter. Svamp- och bärplockning sker i området under sommar och höst. Norr om de planerade vindkraftverken i vindpark Tormoserödsfjället går vandringsleden Bohusleden, som går genom hela Bohuslän, från Göteborg i söder till Svinesund i norr. Vandringsleden går som närmast vindparken 700 meter norr om verk 4. Utmed vandringsleden, vid Olseröd, finns besöksmålet Snarsmon som ingår i Ekomuseum gränsland. Där finns lämningar från en resandebosättning från 1800-talet, Andersson m fl Snarsmon ligger cirka 2 kilometer nord-nordväst om vindområdet. Ekomuseum gränsland har även ett utpekat besöksmål vid Älgafallet vid riksgränsen norr om Vassbotten, cirka 4 kilometer åt nordost. Utmed sjösystemet som delvis ligger inom östra delen av vindområdet sker många friluftsaktiviteter. Vid Ranebo 5 kilometer söder om vindområdet ligger Ranebo friluftsområde. Runt Ranebo, som ligger vid Nedre Bolsjön, finns vandringsleder, elljusspår och skidspår. Omgivningarna används för orientering och vid Nedre Bolsjön finns en badplats och en kanotcentral. En kanotled går från Nedre Bolsjön i söder, norrut via Långevattnet, vidare till Södra- och Norra Blötevattnet och upp till Egjdesjön. Sjösystemet används vintertid bland annat av Friluftsfrämjandet för turer med långfärdsskridskor. Från Ranebo leder även vandringsleden Kuststigen norrut utmed östra sidan av Långevattnet, Naturcentrum Riksintresse för friluftslivet finns runt Bullaresjöarna cirka 4 kilometer öster om Tormoserödsfjället, och vid kusten 9 kilometer väster ut. Det finns även ett riksintresseområde för det rörliga friluftslivet 7 kilometer västerut (4 kap 2 MB), vilket omfattar norra bohuskusten. Effekter och konsekvenser Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark. Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder. Dessa studier kan delas in tre grupper. Den vanligaste typen av studier mäter förväntningarna av påverkan på turism före en etablering. En annan typ av undersökning mäter påverkan efter en etablering. I några fall finns det studier gjorda både före och efter en etablering. De sistnämnda är speciellt intressanta då de visar på relationen mellan förväntad och faktisk upplevelse. En studie framtagen åt den skotska regeringen har försökt att klargöra vindkraftens påverkan på turismen, Glasgow Caledonian University m fl Förutom de egna resultaten bygger studien på en sammanställning av de undersökningar 47

50 som gjorts, framförallt i Storbritannien, Danmark och Norge men även i bland annat Sverige och USA. De konstaterar att många av undersökningarna är gjorda av parter i planeringsprocessen, varför viss försiktighet måste iakttas vid användande av undersökningsresultaten. De gör därför en utvärdering av såväl metod som mål med studien och hänvisar i sina resultat till de studier som uppfyller höga krav på objektivitet. De studier som anses ha högst värde för att analysera besökarattityder och förmodade återbesök är två studier utförda i Somerset 2002 respektive Skottland Studien från Somerset visar att 91% av besökarna anser att deras turistvanor inte kommer att påverkas av vindkraftverk. Nära 4% anser att deras vilja till återbesök skulle förändras marginellt till starkt negativt, medan nästan 4% anser det skulle påverka det positivt, Glasgow Caledonian University m fl Studien i Skottland visar att 86% ansåg att förekomsten av vindkraftverk inte påverkade eller påverkade positivt deras attityd till besök, medan 8% ansåg att det påverkade negativt. På frågan om återbesök svarade 91% att det inte påverkade dem, 4% ansåg att det ökade deras önskan att återvända medan 2% tyckte motsatsen. Intressant att notera är att tre av fem intervjuade inte var medvetna om förekomsten av vindkraftverk före intervjun, samt att majoriteten av de som visste om vindkraftverken tyckte att de stärkte deras positiva upplevelse av området, Glasgow Caledonian University m fl Dessa resultat bekräftas också av The Cornwall Tourist Board. Under åren 1996 till 2000 visar deras frågeenkät om attityder till återvändande efter ett besök i Cornwall på resultat mellan 79 och 82%, med den högsta siffran för år 2000, Glasgow Caledonian University m fl En studie för Lake District utfördes speciellt för att utröna vindkraftens påverkan på turistandet i området. Studien är ovanlig eftersom den inte bara mätte turisternas attityder utan även turistorganisationernas. Undersökningen visade att över 75% av besökarna var positiva till befintlig vindkraft och planerade vindkraftverk, medan bara 21% av turistorganisationerna var det. Vidare noterades att en majoritet av besökarna inte hade märkt vindkraftverken, Glasgow Caledonian University m fl I Danmark har flera studier utförts och sammantaget visar dessa på en mycket positiv attityd till vindkraft generellt. Trots det stora antalet vindkraftverk i Danmark anser över 90% att vindkraften bör fortsätta att byggas ut. Inga studier har visat att vindkraften har haft en generellt negativ inverkan på turism. Särskilt tyska turister är intresserade av ekologisk turism och har en positiv inställning till vindkraft, Glasgow Caledonian University m fl De norska resultaten som relateras i rapporten visar på att attityder före och efter en etablering av vindkraft tenderar att förändras till det positiva, Glasgow- Caledonian University m fl Slutsatsen av undersökningen är att det finns en mindre grupp turister, under 5%, som tror att de kommer att undvika områden där vindkraftverk kommer att byggas. Detta kan leda till minskade lokala intäkter. Det finns dock inga studier som visar på en sådan effekt. Vidare har flera av studierna visat att attityderna förändras; negativa farhågor inför uppförandet av vindkraftverk har ofta ersatts av positiva omdömen efter utbyggnad. Detta tillskrivs delvis själva planeringsprocessen där synpunkter på projekten i samrådsfasen tas tillvara och leder till en god utformning, Glasgow Caledonian University m fl

51 49 Illustration 10. Friluftsliv. Riksintresse friluftsliv, rörligt friluftsliv, besöksmål Ekomuseum gränsland, stora opåverkade områden, friluftsområde Ranebo, Bohusleden, samt kanotleden mellan Ranebo och Ejgdesjön.

52 Hur en förändrad ljudbild påverkar upplevelsen av att vistas i området beror till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenad påverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenaden är att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelse har ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet en maskerande effekt som försvinner när man stannar. Eftersom tystnaden och orördheten är en viktig aspekt för det aktuella friluftslivet i området kommer påverkan att bli kännbar. I områden människor nyttjar för friluftsliv och där tystnad är en viktig kvalitet har Naturvårdsverket angett att ljud/bullernivåerna ej bör överstiga 35 db(a). Här är alltså kraven för acceptabel ljudpåverkan något större än i andra områden. Ljud från vindkraftverken som överstiger 35dB(A) kommer att påverka delar av sjösystemet i öster. Detta kan medföra att de som paddlar kanot och åker långfärdsskridskor väljer andra sjösystem för sina aktiviteter. Även kuststigen kan komma att drabbas av ljud men påverkan blir sannolikt låg. Vindkraftsetableringen kommer att ge en liten visuell påverkan på riksintresse för friluftsliv, både utmed Bullaresjöarna i öster och kustområdet i väster. Påverkan på friluftslivet blir i huvudsak densamma för huvudalternativet och den alternativa utformningen. Troligtvis kommer Snarsmon att få en visuell påverkan men från Älgafallet kommer inga vindkraftverk att kunna ses. Åtgärder I det första förslaget för vindpark Tormoserödsfjället redovisades en utbyggnad om 36 vindkraftverk, se Grahn-Danielson och Magnusson Planerna har sedan dess ändrats till 13 vindkraftverk enligt huvudalternativet. De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud och Landskapsbild, kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter. Om intresse finns kan informationsskyltar som informerar om vindkraftverken sättas upp utmed Bohusleden. Kulturmiljö Nulägesbeskrivning En arkeologisk utredning har genomförts inom vindområdet. Under sommaren 2010 utreddes verksplatser samt anslutningsvägar till dessa. Det primära syftet med utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området, Andersson m fl 2011a. Inom vindområdet fanns det sedan tidigare 13 fornlämningar registrerade i FMIS. Dessa utgjordes av gränsmärken, vägmärken, boplatser, fossil åker och kolningsanläggningar, Riksantikvarieämbetet Under utredningen registrerades 23 nya fornlämningar inom området. De nyupptäckta lämningarna utgjordes av gravar, gränsmärken, husgrunder, stenhägnader, skogsbrukslämningar, stenbrott, en rest sten samt en plats med märkliga stenkonstruktioner. Av dessa har fem registrerats som fast fornlämning och övriga 18 som övrig kulturhistorisk lämning. Under utredningen inmättes även tio gränsmärken som markerar aktuella gränser. Dessa är inte fornlämningar utan skyddas enligt 14 kapitlet 8 brottsbalken. 50

53 Landskapet inom och i anslutning till utredningsområdet präglas av det historiska utmarksbruket. Gränsmärken, hägnader, skogsbrukslämningar och rester efter småskalig bebyggelse är typiskt för de bohuslänska utmarksområdena. Flertalet av lämningarna är från historisk tid men fornlämningarna visar också att området nyttjats av människor ända från stenålder. I den planerade vindparkens direkta närområde finns det inga utpekade riksintressen för kulturmiljövården. Däremot finns det flera kommunalt utpekade kulturmiljöer. I Tanums kommun ligger flera inom 10 kilometer från vindområdet, Tanums kommun Cirka 6 kilometer väster om Tormoserödsfjället ligger Vålle-Anneröd-Lursäng. Detta är en rösemiljö med ett stort antal gravar i form av rösen och stensättningar från bronsåldern. Sydost om kulturmiljön ligger Lur, det närmaste samhället. Samhällsbilden domineras av Lurs kyrka. 5,5 kilometer åt sydväst ligger kulturmiljön Torbal-Torim-Gissleröd med äldre gårdsbebyggelse från 1800-talet. Cirka 8-10 kilometer åt väst-sydväst ligger flera kommunala kulturmiljöer. Vid Ek finns äldre bebyggelse typisk för Lur socken. Området kring Gusgård-Sögård hyser flera gravfält från järnåldern. Hessland är en by med långa anor. Bymönstret är intakt sedan 1700-talet vilket är ovanligt i och med att de flesta byarna splittrades när skiftesreformerna skedde under 1800-talet. Tanums kommun har även pekat ut Kil-Skälleröd-Kragenäs som en viktig kulturmiljö. Vid korsningen i Skälleröd syns flera spår efter resandet i Bohuslän. Skälleröd är en före detta gästgivargård, Kragenäs station vittnar om järnvägens utbyggnad i början av 1900-talet och flera vägmärken och äldre vägdragningar visar att platsen har varit en del av ett vägsystem sedan länge. Söder om Nedre Bolsjön, cirka 7 kilometer söder om vindområdet, ligger den trånga Edsäm-dalgången med bebyggelse som härstammar från uppodlingen av utmarkerna på 1800-talet. I sydost, cirka 5 kilometer från vindområdet, ligger Jonsbo kvarn samt Västeröd. Vid Jonsbo finns äldre kvarn- och sågbyggnader medan Västeröds äldre bebyggelse är typisk för Bullaren. Öster om Norra Bullaresjön ligger Sögård, med äldre bebyggelse i ett öppet kulturlandskap. Avståndet till Sögård är cirka 5,5 kilometer. Även Strömstads kommun har pekat ut kulturmiljöer inom 10 kilometer från vindparken, Strömstads kommun Den närmaste kulturmiljön är Vammen cirka 2 kilometer norr om vindområdet. Kulturmiljön består av den äldre bebyggelsen och det brukade landskapet som är typisk för en bohuslänsk fjällgård. Ytterligare 2 kilometer norrut ligger Skottet-Trägrind som räknas till samma kulturmiljö. Cirka 4 kilometer väster om vindparken ligger kulturmiljön Björke-Björkemossen. Byn Björke har medeltida anor och omnämns i skriftliga källor från 1200-talet. Inom området finns en hög koncentration förhistoriska gravar och flera mindre gravfält. Åt nordväst ligger samhället Skee. Landskapsavsnittet väster om Skee har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården (3 kapitlet 6 MB) och är också en kommunal kulturmiljö. Äldre ortnamn som Skee, Folkestad, Rellen med flera vittnar om att det är en mycket gammal kulturbygd. I området finns det många fornlämningar, bland annat det stora gravfältet Dårskilds högar. Gravfältet består av ett flertal domarringar vilket är mycket ovanligt. Skee kyrka som bygdes under tidig medeltid var enligt skriftliga källor en av sex fylkeskyrkor i Oslo biskopdöme. Norr om vindparken finns kulturmiljön Håvedalen med en gammal tullstation och karaktäristisk bebyggelse kopplat till den närliggande gränsövergången. 51

54 I landskapet runt Tormoserödsfjället finns flera områden utpekade som regionalt värdefulla odlingslandskap. Odlingslandskapen är viktiga delar av kulturmiljön. Närmaste regionalt värdefulla odlingslandskap finns vid Rämne, i dalgången strax väster om vindområdet. Påverkan på odlingslandskapet behandlades under avsnittet Visuell påverkan landskapsbild. Tabell 2. Utpekade områden med kulturmiljöer. 1. Riksintresseområde Avstånd Bedömning av påverkan kulturmiljö Skee-Folkestad 7,5 km Vindkraftverken kan delvis vara synliga och ge en liten negativ påverkan. Västra Bullarestranden 9,5 km Avståndet gör att även om enstaka verk eller vingar på verk blir synliga, påverkas inte upplevelsen av kulturmiljön. Jörlov-Massleberg 11 km Avståndet gör att även om enstaka verk eller vingar på verk blir synliga, påverkas inte upplevelsen av kulturmiljön. 2. Kommunala kulturmiljöer (ÖP) Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Tanums kommun Vålle-Anneröd-Lursäng 6 km Upplevelsen av rösemiljön påverkas negativt genom att vindkraftverk kan vara synliga. Torbal-Torim-Gissleröd 5,5 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Ek 8,5 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Gusgård-Sögård 9 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Hessland 8,5 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Kil-Skälleröd-Kragenäs 9 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Edsäm-dalgången 7 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Jonsbo kvarn 5,5 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Västeröd 5 km Vindparken påverkar inte de kulturhistoriska värdena Sögård 5,5 km Beroende på var i landskapet man befinner sig kan ett fåtal vindkraftverk vara synliga. Strömstads kommun Vammen 2 km Vindkraftverken kommer ge en markant visuell påverkan vilket förändrar upplevelsen av kulturmiljön. Skottet-Trägrind 4,5 km Vindkraftverken på Tormoserödsfjället kommer troligtvis inte att vara synliga. Björke-Björkemossen 4,5 km Även om ett fåtal vindkraftverk eller vingar på verk blir synliga påverkas inte de kulturhistoriska värdena. Ske-Folkestad 7,5 km Vindkraftverken kan delvis vara synliga och ge en liten negativ påverkan. 6. Kyrkor Lur kyrka 5,5 km Ett fåtal vindkraftverk kan komma att vara synliga. Större delen av parken skyms av topografin. Skee kyrka 11 km Inga vindkraftverk kommer att vara synliga Fagerhults kapell 8,5 km Inga vindkraftverk kommer att vara synliga Enningdalens kyrka (Norge) 5 km Inga vindkraftverk kommer att vara synliga Naverstad kyrka 11 km Avståndet gör att även om enstaka verk eller vingar på verk blir synliga, påverkas inte upplevelsen av kulturmiljön. 52

55 53 Illustration 11. Kulturmiljöer, riksintresse kultur, kommunala kulturmiljöer, kyrkor och utpekade odlingslandskap

56 Effekter och konsekvenser Inga riksintresseområden eller kommunalt utpekade kulturmiljöer påverkas av fysiska ingrepp från vindpark Tormoserödsfjället. Däremot får flera kulturmiljöer en visuell påverkan. Den planerade vindparken kommer inte att utgöra ett nytt inslag i landskapet. I Tanums kommun finns redan idag flera mindre vindparker etablerade. Under kommer en vindpark om 22 vindkraftverk att byggas på Tolvmanstegen i sydöstra Strömstads kommun. Det projekteras också för närvarande ett flertal andra vindkraftsanläggningar i närområdet. Den största påverkan får kulturmiljön vid Vammen, bilaga 4a. Eftersom avståndet mellan de närmaste planerade vindkraftverken och kulturmiljön är mindre än 3 kilometer kommer vindkraftverken att vara väl synliga. Avståndet från det närmaste verket på Tolvmanstegen till Vammen är mindre än 1 kilometer och kulturmiljön kommer således att redan vara kraftigt visuellt påverkad. Eftersom vindkraftverken på Tormoserödsfjället kommer att vara synliga söder om kulturmiljön kommer påverkan därifrån att bli måttlig. Vammen kommer även att få ökad påverkan av ljud om vindpark Tormoserödsfjället byggs. Avståndet till övriga kulturmiljöer gör att vindkraftverken inte kommer att bli dominerande. Från Lur kommer vindkraftverken till större delen att skymmas av topografin och vegetationen. Den visuella påverkan på kulturmiljön får generellt anses bli liten. Kyrkor och fornlämningar kan vara känsliga för visuell påverkan som kan uppstå i samband vid vindkraftsetablering. Effekter och konsekvenser för kulturlandskapet behandlas i avsnittet Visuell påverkan landskapsbild. Efter genomförd arkeologisk utredning kunde det konstateras att sju fornlämningar ligger mycket nära planerade verksplatser. Ytterligare sex lämningar ligger nära planerade vägdragningar, och en sedan tidigare känd boplats, Skee 1356 (vilken redan är påverkad av befintlig väg) skulle kunna bli påverkad. Vägar och verksplatser har justerats för att påverkan på fornlämningarna skall bli så liten som möjligt. Den slutliga vägdragningen kommer att utformas i samråd med länsstyrelsen och kompletterande arkeologisk utredning kommer att utföras i de fall ny vägsträckning ej är utredd. Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen. Åtgärder Efter genomförd arkeologisk utredning har verksplatser och vägdragningar anpassats så att påträffade fornlämningar och kulturhistoriska värden inte skall bli påverkade. Detta redovisas också på illustration Följande hänsyn som nämns i den arkeologiska utredningen föreslås: 54 Generell hänsyn där vägar och verksplatser inte anläggs närmare än 20 meter från fast fornlämning och 10 meter från övrig kulturhistorisk lämning. Den planerade vägen som leder till verksplats 11 och 12 justeras för att inte skada lämningarna 1019:1-5, lämningarna 1019:24-27 och för att inte inkräkta på fornlämningen Lur 401.

57 Verksplats 5 flyttas till utpekad plats för att inte skada lämning 1019:13. En planerad alternativ väg undviks för att inte skada fornlämningen Skee Den slutliga vägdragningen som utformas i samråd med länsstyrelsen kompletteras med arkeologisk utredning för de vägsträckor som ej är utredda. Gränsmärkena 1019:6, 10, 12-14, 17 och 22 bör visas stor hänsyn vid anläggande av verksplatser. Om generellt hänsynsavstånd ej kan respekteras vid slutlig placering av vägar och verksplatser ska en ansökan om ingrepp i fornlämning lämnas till länsstyrelsen. Som en kompensationsåtgärd för borttagande föreslås att en fördjupad dokumentation av aktuell lämning genomförs. Som en handledning för dem som kommer att arbeta med avverkning och anläggningsarbete i parken kommer en sammanställning med hänsynsåtgärder att göras. Detta är ett sätt att säkerställa att beskriven hänsyn som utgör underlag för tillståndet efterföljs av alla parter i byggfasen. Sammanställningen kommer att omfatta beskrivning av generell och särskild hänsyn, inmätta hänsynpunkter med koordinater och beskrivning till respektive punkt. Under byggfasen kan de exakta verksplaceringarna och vägdragningarna komma att justeras beroende på de tekniska förutsättningarna. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn som angetts i tillståndet kommer varje planerad förändring samrådas med länsstyrelsen. Naturmiljö Nulägesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs naturmiljön inom vindparken samt dess omgivning. Här finns även avstånd till och beskrivningar av omkringliggande områden med höga naturvärden som Natura 2000-områden, riksintresse för naturvård och naturreservat. Fåglar, fladdermöss och övrig fauna i dessa områden behandlas under rubrikerna Fåglar respektive Fladdermöss och övrig fauna. En naturvärdesbedömning och översiktlig biotopkartering har utförts under juni och september 2010, Andersson m fl 2011a och 2011b. Syftet med naturvärdesbedömningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom och i anslutning till vindparken. Vindområdet ligger till stor del på en bergplatå med uppstickande mindre åsar. Området domineras av barrskog i varierande ålder med låg andel lövskog. På åsarna finns hällmarker med hällmarkstallskogar. I norr och sydost är våtmarksinslaget påtagligt. Området är starkt präglat av modernt skogsbruk. Under 1900-talet har större delen av Tormoserödsfjället varit en så kallad kronopark under Domänverket, nuvarande Sveaskog, men fastigheterna är nu i privat ägo. Det finns få registrerade högre naturvärden i skogen. Vid den nordvästra kanten finns två intilliggande områden som är skyddade med naturvårdsavtal. Det är sammanlagt cirka 45 hektar tallskog utan större inslag av hällmark. En mindre nyckelbiotop med gransumpskog, rikligt med död ved och en värdefull kryptogamflora finns i en bäckdal i västra delen av området, Länsstyrelsen Ett antal våtmarker som finns med i Våtmarks- och sumpskogsinventeringen ligger inom eller nära vindområdet, Länsstyrelsen Våtmarksområdet Ekelid-S Ängemyr är nästan opåverkat och har klass 1 (högsta klass) i Våtmarksinventeringen, Strömstads kommun

58 Tabell 3. Utpekade områden med naturvärden. Påverkan på fågel behandlas separat under rubriken Fågel. 1. Riksintresseområde för naturvård Avstånd Bedömning av påverkan Bullaresjöarna (NRO 14017) 4 km Främst visuell påverkan på landskapet. Strömstads kust och innerskärgård 9 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. (NRO ) Höjaremyrarna (NRO 14018) 9 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. Bredmossarna (140 23) 10 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. 2. Skyddade områden enligt 7 kap MB Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Natura 2000 Enningdalsälven (SE ) 4,5 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. Långevallsängen (SE ) 8 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. Bredmossarna-Fisklössjön 10 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. (SE ) Djur- och växtskyddsområde >10 km Naturreservat Bredmossen med Fisklössjön 10 km Vattenkvalitén och hydrologi berörs ej. Strandskydd Södra Blötevattnet Mörkerödstjärn Ekelidsbäcken Biotopskyddsområde Nyckelbiotoper Gransumpskog Naturvärdesobjekt Sumpskogs- och våtmarksinventeringen Skyddsvärda träd Ängar och betesmarker 3. Naturvårdsavtal Tjäderlekplats 4. Kommunalt utpekade Tolvmanstegen Vammenområdet Våtmarkskomplex St Ängsmyren 5. Vattendrag med lax och öring Ekelidsbäcken 40 m Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. >100 m Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. 900 m Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. >1 km >1 km 100 m Berörs ej av vägar eller verksplatser. >1 km Inom Flera objekt finns i området. De områden vindområdet utdikade och relativt torra. Med angivna som berörs av vägpassager är i dag skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan liten. >1 km >1 km 600 m 1 km 1 kilometer till lekplatsen. Bedöms som tillräckligt skyddsavstånd. Endast visuell påverkan. Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. Med angivna skyddsåtgärder blir den hydrologiska påverkan obetydlig. I det omgivande landskapet finns ett antal utpekade och skyddade områden med höga naturvärden, illustration 12. Avstånden till och påverkan på dessa anges i tabell 3. Den planerade vindparken ligger inte inom något riksintresseområde för naturvård enligt 3 kap 6 MB, men i närområdet finns fyra utpekade områden; 56

59 Bullaresjöarna, Strömstads kust och innerskärgård, Höjaremyrarna och Bredmossarna, se tabell 3 och illustration 2. Bullarejöarna är Bohusläns största sjöar med omgivande natur i ett mäktigt och välutbildat sprickdalslandskap. Norra Bullaresjön med biflöden är viktig för Enningdalsälvens laxstam. Områdets värden kan påverkas negativt av markarbeten samt bebyggelse inom landskapsmässigt och geologiskt värdefulla områden. Strömstads kust och innerskärgård ligger 9 kilometer väster om vindområdet. Förutsättningar för att riksintressets värden bevaras är beroende av bland annat på att upprätthållande av god vattenkvalitet och god vattengenomströmning samt att strändernas opåverkade karaktär bibehålls för att gynna fiskresproduktion och fågelliv. Höjaremyrarna är ett mosaikartat våtmarkskomplex som bland annat innehåller ett högt värderat topogent kärr och spridda sumpskogar. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på holmar och i kantzoner bör ej utföras. Bredmossarna är en av Bohusläns större platåformigt välvda mossar, och den för länet sällsynta ljungpiparen häckar här. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas och att avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner ej utförs. Enningdalsälven är en i stort sett orörd, oreglerad älv med ett unikt laxbestånd. Av stort värde är också älvens bestånd av flodpärlmussla.. Ett mindre område vid älven, cirka 4,5 kilometer från vindområdet, är utpekat i Natura 2000-nätverket. Här förekommer den prioriterade naturtypen svämlövskog. Ytterligare ett område tillhörande Enningdalsävlevens vattensystem är utpekat i Natura 2000-nätverket; Långevallsängen. Dess främsta syftet är att bevara ett naturligt framrinnande vattendrag av stor betydelse för Enningdalsälvens ursprungliga laxstam. Längs älven förekommer också den prioriterade naturtypen alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmad. Strandskydd finns runt Mörkerödstjärn, Södra Blötevattnet och Ekelidsbäcken. Ekelidsbäcken är ett lax- och havsöringförande vattendrag, illustration 12. Det finns även några utpekade lokalt värdefulla naturområden i landskapet runt projektområdet, Strömstads kommun Vammenområdet, naturvärdesklass 1, är stora opåverkade naturområden med mossar, myrar och våtmarker med omkringliggande skogs- och hällmarker. I sjösystemet finns genuina bestånd av reproducerande insjööring. I området ingår Ekelidsvattnet med en lokal öringstam som levt isolerad sedan lång tid utan yttre påverkan. Tolvmanstegen, naturvärdesklass 2, utgörs av en platå med myr- och hällmarker, många tallar är mycket gamla (över 200 år) och har brandlyror från flera bränder. Mellan Äggtjärnsmossen i nord och St Ängemyr i söder finns ett stort nästan orört våtmarkskomplex med öppna mossemyrar. Området är i länsstyrelsens våtmarksinventering klassad i naturvärdeklass 1 på grund av att det till stor del är opåverkat. I ÖP för Tanum är följande vattendrag i närheten av vindparken utpekade som ekologiskt särskilt känsliga: Sörvammsjön, Ejgdesjön, Norra Blötevattnet, Södra Blötevattnet, Långvattnet, Tanum

60 58 Illustration 12. Områden som sedan tidigare är utpekade som värdefulla för naturvården.

61 Effekter och konsekvenser Vid varje verksplats kommer cirka 0,5 hektar skog att avverkas för fundament och uppställningsplats för mobilkranar. För vägarna behöver man i genomsnitt avverka en meter bred korridor. Vägarna blir cirka 8-10 meter breda inklusive diken och vägbankar, se bilaga 1. Den förändrade markanvändningen sammanfattas i tabell 4. Vindområdet är cirka hektar stort och består till största del av skogsmark. Av denna yta kommer cirka 15,5 hektar behöva att avverkas, vid verksplatser och vägar kommer totalt cirka 7,6 hektar att hårdgöras. Tabell 4. Tabellen sammanfattar den markyta som påverkas av projektet. Vindområdets areal (mark innanför den beräknade 40 db(a)-kurva) är cirka ha. Markanvändning Avverkning Hårdgjord yta Verksplatser 6,5 ha 2,6 ha Nya vägar 7 ha 4,5 ha Breddning av befintliga vägar 1 ha 0,4 ha Uppställningsytor 1 ha 1 ha Totalt 15,5 ha 7,6 ha Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbets- och körytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationen tillbaka på vägkanter för att minska ingreppet i naturmiljön. Val av förankringsmetod påverkar till viss del hur stora markingreppen blir. Etableringsplatserna kräver cirka 100 m² till fundament (om bergförankrat betongfundament används) och cirka m² som uppställningsyta för varje verk i samband med montering. När fundamenten är färdigbyggda kommer de att täckas med jord och/eller material från platsen, så de kommer bara att vara synliga under byggskedet. Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, detta sker begränsat och med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild hänsyn att tas för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Den nyckelbiotop med gransumpskog som finns inom vindområdet berörs inte av vägar eller verksplaceringar. Hydrologin i nyckelbiotopen kommer inte heller att påverkas. Vägförslagen passerar genom objekt som är upptagna i sumpskogs- och våtmarksinventeringen. Påverkan av skogsbruket är dock mycket stort vid dessa passager, stora diken leder bort vattnet och marken är relativt torr. Enstaka fuktigare stråk förekommer. Våtmarksområdet mellan St Ängemyr och Mörkerödstjärn, med naturvårdsklass 1, kommer inte att beröras eller påverkas hydrologiskt. Inga verk planeras inom strandskyddat område. Verk 6 ligger nära det strandskyddade området kring Norra Blötevattnet men är tydligt avskiljt från detta på grund av topografin. Det är mer än 1 kilometer till Ekelidsbäcken som är vattendraget med lax och öring. Inga vattendrag i detta vattensystem påverkas av projektet. Omgivande riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat bedöms, på grund av värdenas art och de stora avstånden, inte påverkas negativt. Riksintresset Bullaresjöarna ligger 4 kilometer ifrån den planerade vindparken. Den unika laxstammen och de geologiska värdena bedöms inte påverkas. Strömstads kust och innerskärgård, Höjaremyrarna, Bradaremossen, Enningdalsälven och 59

62 60 Illustration 13. Översiktskarta med utredningsresultat, Andersson m fl 2011a. Under utredningen registrerades fornlämningar och naturhänsynspunkter. Gränsmärken i gällande gränser blev inmätta. Numreringen återfinns i utredningsrapporten. Observera att i huvudalternativet har verk 14 strukits och verk 5 har blivit flyttat till den alternativa verksplatsen cirka 250 meter åt sydväst.

63 61 Illustration 14 Utredningsresultat verk 1-2. För teckenförklaring se illustration 13.

64 62 Illustration 15 Utredningsresultat verk 3-4 och 7. För teckenförklaring se illustration 13.

65 Illustration 16 Utredningsresultat verk 5-6 och 10. För teckenförklaring se illustration

66 64 Illustration 17 Utredningsresultat verk 9 och För teckenförklaring se illustration 13.

67 65 Illustration 18 Utredningsresultat verk 8 och För teckenförklaring se illustration 13.

68 Långevallsängen har värden som främst är kopplade till den lokala hydrologin och vattenkvaliteten och detta bedöms inte påverkas. Sammanfattningsvis är området till stor del påverkat av skogsbruk och inga områden med högre naturvärden finns i närmiljön. De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Om föreslagna kompensationsåtgärder genomförs kan detta till och med stärka vissa naturvärden i området. Påverkan på hydrologin i området och omgivningarna bedöms bli marginell. Med vidtagna åtgärder beräknas markavvattning inte uppstå, och skador på våtmarker och vattendrag kan undvikas. Åtgärder Efter genomförd biotopkartering och naturvärdesbedömning har verksplatser och vägdragningar anpassats för att minimera påverkan på naturmiljöer med högre värden inte skall bli påverkade. Detta redovisas också på illustration Följande naturhänsyn föreslås i naturvärdesbedömningen, Andersson m fl 2011a och 2011b. Den sammanfattas och visas på illustration Verksplatser och vägar har justerats efter resultatet av naturvärdesbedömningen, vilket bland annat innebär att man håller skyddsavstånd till småvatten, myrar och våtmarker (naturhänsyn 2, 4,11,18). Vägarna har justerats så att de passerar fuktstråk på de ställen där det är lämpligast (naturhänsyn 15 och 18). Vägtrummor kommer att användas så att hydrologin påverkas i minsta möjliga mån (naturhänsyn 3, 6, 7, 8, 12, 13, 14, 17). Anläggningsarbeten i närheten av fuktiga marker förläggs till torr- eller frostperioder. Sprängningar i närheten av våtmarker undviks. Vid verksplats 7 kommer anläggning av vägar och verksplats ske med försiktighet och avverkningen minimeras eftersom där finns ett visst inslag av lövträd, hålträd och död ved (naturhänsyn 9). Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer, när vägar är färdigbyggda, att täckas med jord och/eller material från platsen, så att de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön. All befintlig död ved som ligger/står i de områden som skall avverkas kommer att lämnas kvar i området. En sammanställning kommer att göras av den hänsyn som gäller de vägar och verksplatser tillståndet omfattar. Den är tänkt att fungera som en handledning och detaljbeskrivning för dem som kommer att arbeta med anläggningsarbetet inom parken. Detta är ett sätt att säkerställa att beskriven hänsyn som utgör underlag för tillståndet efterföljs av alla parter i byggfasen. Sammanställningen kommer omfatta beskrivning av generell och särskild hänsyn, inmätta hänsynpunkter med koordinater och beskrivning till respektive punkt. I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behöva att justeras i byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats undersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn som angetts i tillståndet kommer varje planerad förändring att samrådas med länsstyrelsen.

69 Projektören kommer efter tillståndsgivning att framföra önskemål till berörda markägare om att avstå skogsbruksåtgärder och avverkningar i direkt anslutning till verk och vägar tills dess att parken är färdigställd. Detta för att kunna urskilja och följa upp att de angivna åtgärder och hänsyn som är kopplad till vindkraftsetableringen efterlevs. Kompensationsåtgärder Utöver att den befintliga döda veden får ligga kvar i området kommer tio träd per 500 meter avverkad vägkorridor lämnas kvar i området. Ålders- och trädslagfördelningen på den lämnade döda veden skall överensstämma med fördelningen i den avverkade skogen. Fåglar Nulägesbeskrivning En sammanställning av känd kunskap om fågellivet vid Tormoseröd med omgivningar har utförts av Rio Kulturkooperativ i samband med samrådsprocessen, Andersson m fl 2011b. Där presenteras förekomst av känsliga arter och möjliga flyktstråk även på kartor. Betoningen ligger på skyddsvärda arter eller artgrupper som ses som mer sårbara för vindkraft, är rödlistade eller upptagna i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Gäss, änder, trana, vadare, rovfåglar, skogshöns, hackspettar och nattskärra behandlas i sammanställningen. Sammanställnigen baseras på intervjuer med ornitologer med lokalkännedom och sökningar på Artportalen. Två rapporter behandlar fåglar i och runt om Tormoseröd, BioDivers 2008 och Naturcentrum Sammanfattningsvis kan man konstaterat att sökningar på Artportalen mellan åren 2006 och 2010 visar få registrerade fynd i vindområdet och att det finns relativt god kännedom om känsliga fågelarter i området. Flyttfågelleder Bullaresjöarna med tillhörande älvar, cirka 4 kilometer öster om närmaste verk, utgör en viktig sträckled, en ledlinje i nord-sydlig riktning genom landskapet i den östra delen av Tanums kommun. Flyttstråken för många arter följer i stor utsträckning Bullaresjöarnas dalgång och går i mindre omfattning över bergplatåer och barrskogsområden. Det går troligen inte något mer koncentrerat dagfågelsträck genom området vid Tormoseröd, varken under vår eller höst. För nattsträckande arter är detta mer svårbedömt. Med tanke på områdets läge i ett större landskap i denna del av Sverige, är det inte troligt att det skulle finnas ett koncentrerat nattsträck över Tormoserödsfjället. Skogshöns Området som helhet bedöms vara en mindre bra livsmiljö för tjäder på grund av en stor andel hällmarkstallskog och att den mer produktiva skogsmarken domineras av tätare yngre barrskogar, Hitta.se 2010, Länsstyrelsen Den centrala delen av området bedömdes i huvudsak som olämplig livsmiljö för tjäder på grund av intensivt skogsbruk, BioDivers De flesta våtmarkerna verkar inte ha något skyddande busk- eller trädskikt vilket är till nackdel för arten. Det finns ett antal mindre miljöer spridda i området som kan vara lämpliga för tjäder, bland annat vid den södra kanten i anslutning till Söletjärn, Andersson m fl 67

70 2009 och BioDivers I områdena skyddade med naturvårdsavtal finns en tjäderlekplats. Vid en inventering för några år sedan fanns där sju spelande tuppar Nordgren Tjäder finns i den västra delen av vindområdet där det sannolikt är bäst förutsättningar. Det är osäkert i vilken utsträckning tjäder förekommer i den övriga delen av området men bedömningen är att stammen troligen är svag. Den stora andelen hällmarkstallskog och ett relativt litet inslag av lövträd gör att området bedöms vara en mindre bra livsmiljö för orre. Orren är dock inte beroende av äldre skog på samma sätt som tjädern. Orre förekommer i området. Spelande tuppar hördes från några platser, troligen i den centrala delen av området, i slutet av mars Fyra orrar sågs i samma område i slutet av mars och en orre i början av oktober 2008, Artportalen 2010, BioDivers Lämpliga spelplatser kan finnas i myrkomplexet mellan Krokvattnet och Mörkerödstjärn, BioDivers Bra livsmiljö för järpe är örtrik, flerskiktad, tätare granskog med stort lövinslag, ofta nära vattendrag. Det finns troligen mycket lite lämplig livsmiljö för arten inom området. Järpe är ovanlig i denna del av Sverige och häckar troligen inte i området. Rovfåglar och ugglor Relativt vanliga rovfåglar som ormvråk, sparvhök och möjligen duvhök kan troligen häcka i området. Korp häckar vid dalgången väster om området, cirka 2 kilometer från närmaste verk, Artportalen Bivråk häckar troligen inte i den här delen av Bohuslän men enstaka fåglar ses regelbundet under sträcket i anslutning till odlingslandskapet väster om området, Naturcentrum AB Berguv häckar främst i Bohusläns kust- och skärgårdsområden. Längre inåt landet, mer än 5 kilometer från kusten, är det glesare mellan paren, Strandvik Ett par häckar i det större landskapet runt området, Naturcentrum AB 2009, Strandvik Ropande berguv har hörts på några platser i det omgivande landskapet, möjligen inom 2 kilometer från närmaste verk, men inga häckningsplatser är funna, Strandvik Det finnas några miljöer i det omgivande landskapet som kan vara lämplig för arten. Pilgrimsfalk häckar på en plats i det omgivande landskapet som ligger längre än 2 kilometer från närmaste verk, Lindberg Det finns troligen inga lämpliga häckningsbranter inom 2 kilometer från verk, Länsstyrelsen Flera par fiskgjusar, troligen mellan fem och sju, häckar i omgivningarna runt den planerade vindparken, Naturcentrum AB Avståndet från en häckningsplats är som minst 1 kilometer. Sjöarna i området är relativt fiskfattiga och gjusarna flyger till kusten och Bullaresjöarna för att fiska. Gjusarna gör dagliga turer till havet för att fiska under häckningstid, Strömberg En analys har gjorts av hur landskapet ser ut och möjliga flygvägar mellan häckningssjöar och fisksjöar eller kusten, Andersson m fl 2011b. För ett av paren är närmaste flygväg till kusten strax söder om vindparken, uppskattningsvis cirka 200 meter från verk. För ett annat par går närmaste flygväg till havet mer än 2 kilometer söder om närmaste verk. Inga flygvägar torde gå genom vindparken. Enstaka kungsörnar övervintrar varje år i den östra delen av Tanums kommun, Naturcentrum AB Kungsörn har setts under häckningstid vid ett område som ligger mer än cirka 2 kilometer från närmaste verk. Bland annat har spelflykt observerats under senvintern, Wilhelmsson Ingen häckning har 68

71 konstaterats men örnen kan vara på väg att etablera sig som häckfågel i detta område. Havsörn övervintrar regelbundet vid Bohuskusten. Den har tillfälligtvis observerats i landskapet söder om vindparken. Arten är på spridning västerut och man kan anta att havsörnen kan börja häcka i Bohuslän under de närmaste åren. Ett område, som ligger cirka 3 kilometer från närmaste verk, ses som en mycket lämplig framtida häckningslokal för arten, Naturcentrum AB Nattskärra Hällmarkstallskogar i kombination med mindre hyggen och myrmarker kan troligen vara bra livsmiljöer för nattskärra och den förekommer på flera platser i området. Lämpliga områden för nattskärra har pekats ut i både de västra och östra delarna av vindområdet, Biodivers En försiktig bedömning är att det finns åtminstone fem nattskärrerevir i vindområdet och en spelande hane hördes i början av juli 2007 i den västra delen av vindområdet, Artportalen Lom, gäss och andfåglar Det finns fem kända häckningslokaler för storlom runt om den planerade vindparken; i Långevattnet, Ejgdesjön och Sör-Vammsjön som ligger cirka 900 meter, 1 kilometer respektive 2,1 kilometer från närmaste verk. Nedre och Övre Bolsjön ligger cirka 3,3 respektive 4,3 kilometer söder om närmaste verk. De sjöar som är närmast parken är troligen inte lämpliga häckningsmiljöer för arten då det inte finnas öar eller holmar i dessa sjöar, Hitta.se Dessa används troligen endast som fiskesjöar. Storlom fångar den mesta födan i häckningssjön men kan även ha alternativa fiskesjöar. Smålom häckar sannolikt inte i denna del av landet. De vanliga änderna i denna del av Sverige (kricka, gräsand, knipa och kanske även storskrake) bedöms kunna häcka i vindområdet och det kan troligen även Kanadagås göra. Ljungpipare och övriga vadare Morkulla, skogssnäppa, drillsnäppa och kanske även enkelbeckasin kan sannolikt häcka i vindområdet. Möjligen kan även tofsvipa och grönbena häcka, främst då på myrarna vid områdets södra del, vid Åletjärn i norr eller på de sammanhängande mossarna Store och Lille Län i den östra delen av området. Den öppna mossytan på de sistnämnda mossarna bedöms till cirka 22 hektar och ligger cirka 700 meter från närmaste verk. Det är en tillräckligt stor öppen yta för att ljungpipare skall kunna häcka. Ljungpipare förekommer mycket sällsynt när den sammanhängande öppna ytan är mindre än 15 hektar men förekommer regelbundet när den är större än 30 hektar, BioDivers 2008, Hitta.se 2010, Länsstyrelsen 2010, Naturvårdsverket Trana Trana häckar möjligen på den öppna myren sydväst om Söletjärnen, cirka 1,3 kilometer söder om närmaste verk, Naturcentrum AB Sågemyrarna, cirka 1 kilometer nordväst om närmaste verk, kan vara tillräckligt blöta för att utgöra lämplig häckningmiljö, Hitta.se Trana hördes i mitten av april 2009 vid Sör- Vammsjön, cirka 2 kilometer norr om närmaste verk. Det finns troligen ingen lämplig häckningsmiljö vid sjön, Artportalen 2010, Länsstyrelsen Trana 69

72 häckar regelbundet vid Vassbytjärnet, cirka 3,7 kilometer sydväst om närmaste verk, Naturcentrum AB Hackspettar De vanligaste hackspettarna i denna del av landet, större hackspett, spillkråka och kanske även gröngöling kan häcka i området. Spillkråka har observerats. Den centrala delen av vindområdet bedömdes som inte särskilt lämpat för hackspettar eftersom det inte förekommer någon större mängd död ved, Biodivers Hällmarkstallskogar är i allmänhet inte några bättre livmiljöer för mer ovanliga hackspettar som mindre hackspett, tretåig hackspett och gråspett. Effekter och konsekvenser I en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala Universitet, på uppdrag av Sveriges Ornitologiska förening, sammanfattas de potentiella riskerna för fåglar i tre punkter: Störning och barriäreffekter; dödlighet genom kollisioner; och habitatförstöring, Widemo 2007a. Kollisioner är den effekt som är mest studerad hittills. Widemo konstaterar att de flesta studierna drar slutsatsen att landbaserade vindparker innebär små eller försumbara problem för flyttfåglar, med undantag för enstaka fall då vindkraftverk placerats i områden med höga tätheter av flyttande fåglar eller födosökande termikflygare som örnar och gamar, Widemo 2007a. Svenska studier av havsbaserad vindkraft har visat att flyttande sjöfåglar tenderar att väja för vindkraftverk till havs, vilket minskar risken för kollisioner. Vid små förändringar i flyttväg utgör detta inget stort problem, men om det leder till stora omvägar kan dock energiåtgången för fåglarna bli så stor att fler misslyckas med sin flytt, Pettersson Vid en systematisk studie av fallvilt under vindkraftverk befanns att de fyra grupperna som var mest talrika när det gällde kollisioner var måsfåglar, svalor och tornseglare, ormvråk samt trastar. En orsak till att fåglarna uppehåller sig kring verken är att de jagar insekter som samlas runt dessa, Ahlén Nattsträckande fåglar verkar inte vara benägna att kollidera med vindkraftverk, Green muntligen. Hur vindkraftverk bör fördelas i rummet för att minimera kollisionsrisker kan variera mellan olika arter; täta grupperingar kan vara önskvärda för att minska risken för födosökande och rastande individer, medan glesa rader parallellt med sträckriktningen kan vara att föredra för flyttande individer. Rovfåglar har i studier visat sig flyga över konvexa landskapskonturer, som kullar och åsar, i fösta hand, men undviker gärna konkava strukturer i form av dalar och raviner. De rör sig också oftare på vind- än läsidan av åsar. Genom att ta hänsyn till den förhärskande vindriktningen och välja att placera vindkraftverk längre in på kullar och åsar bör risken för fågelkollisioner kunna minskas, Widemo 2007a. Vindkraftverkens inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosöksområden är betydligt mindre utredda. Habitatförstöring innebär att den mark vindkraftverk tar i anspråk minskar i kvalitet som häckningsbiotop. Det beror dels på att naturområden exploateras, men också på att fåglarna kan störas av buller och rotorbladens rörelser. Detta innebär att häckningar kan misslyckas eller att häckande fåglar får söka sig till andra områden. Effekter på fåglar när det gäller bullerstörning har framförallt studerats i vägtrafiksammanhang, och visar på sänkta populationstätheter hos många fågelarter inom bullerpåverkade områden. Det finns studier som visar att etablering av landbaserade vindparker kan 70

73 medföra minskande antal fåglar, i de fall där man verkligen samlat in bra data på fågelförekomster innan och efter etableringen. Det saknas dock i stor utsträckning undersökningar där inventeringar utförts både före och efter etablering, samt undersökningar där vindparker jämförs med kontrollområden. Gäss, änder och i viss utsträckning vadare verkar vara mer känsliga grupper, Widemo 2007a. En undersökning genomförd i England visar att småfåglar under vintern inte verkar störas av att vistas i vindparker, Devereux m fl Skogshöns hör till de arter som kan vara känsliga för en vindkraftsetablering även om kollisionsrisken för dessa arter är låg. I en undersökning från Skottland har man som planeringsverktyg utarbetat en känslighetskarta för olika fågelarter och angivit olika känslighetsgrader och rekommenderade buffertavstånd, Bright m fl De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar att negativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden; det förekommer sällan någon nyetablering vid vindparker. Då större vindparker är en relativt ny företeelse finns det därmed en risk att vi ännu inte sett de negativa effekterna. Hur landbaserade vindkraftverk stör fåglar varierar kraftigt mellan arter, platser och tider på året. Störning sker både genom ljud och synintryck under drift samt genom mänskliga aktiviteter i samband med underhåll. Det finns få heltäckande studier av störningskänslighet för olika arter och olika miljöer. Det finns flera studier som visar på störningseffekter på upp till 600 meter och i något fall upp till 800 meter från dagens medelstora verk på 1,5 MW; denna siffra ligger nära de som anges som indirekta arealkrav för högsta bullernivå av 40 db(a). En försiktighetsåtgärd skulle därmed kunna vara att avståndet mellan känsliga fågelområden och vindparker bör vara desamma som för vindparker och bebyggelse. Fåglar kolliderar också med kraftledningar; också här skiljer sig riskerna åt mellan olika arter. I detta projekt kommer luftburen kabel enbart användas i en kort sträckning där ledningen korsar länsväg 164. I övrigt planeras att använda markförlagd kabel. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningar på djurlivet kan begränsas genom att anläggningsarbeten inte utförs under känsliga perioder som lekperioder eller häckningstider för känsliga arter. Flyttfågelleder Inga större flyttningsleder passerar genom området. Möjligen kan nattsträckande fågel flyga på bredare front genom området. Nattsträckande fågel bedöms inte vara känsliga för vindkraftverk. Påverkan på flyttande fågel bedöms därför bli ringa. Skogshöns Man vet ännu inte hur skogshönsen påverkas av vindkraftsutbyggnad, då forskningen inte kommit så långt på detta område. Tupparna kan exempelvis påverkas av ljud- och synintryck under leken. Det finns rekommendationer om ett skyddsavstånd på minst 1 kilometer mellan verk och lekplatser med fem eller fler spelande tuppar, SOF Kollisionsrisken bör vara liten för tjäder då denna sällan flyger högre än trädtoppshöjd, cirka 40 meter. När det gäller tjäder finns viss kunskap och området bedöms till stor del sakna de kvaliteter som kännetecknar en bra livsmiljö 71

74 för arten. Ett mindre antal fåglar finns i området, främst i den nordvästra delen. Ytterligare inventering bedöms inte som nödvändig då det inte skulle tillföra väsentligt mer kunskap. Avståndet till den kända spelplatsen vid Sågemyren är cirka 1 kilometer vilket bedöms som tillräckligt för att en etablering av vindkraft inte skall påverka arten i större utsträckning. Orrspel har hörts i området och lämpliga miljöer för spelplats kan finnas i området även om miljön i stort inte är optimal för arten. Inventering av möjliga spelplatser under speltid skall utföras för att bättre kunna beskriva konsekvenser och ta hänsyn till arten. Järpe förekommer sannolikt inte i området. Rovfåglar och ugglor För pilgrimsfalk och berguv rekommenderas ett skyddsavstånd på 2 kilometer från häckningsplats till vindkraftverk, Bright m fl 2008, Länsstyrelsen Västra Götaland 2009, SOF Inga häckningar av pilgrimsfalk eller berguv är kända inom ett område av 2 kilometer från de planerade vindkraftverken. En kartanalys av vindområdet och dess omgivningar visar att det sannolikt inte finns några lämpliga häckningsplatser för dessa arter inom vindområdet. Ett par platser i omgivningarna, upp till 3 kilometer ifrån vindparken, kan vara häckningsmiljöer för berguv och kommer att inventeras. Platser i omgivningarna som kan vara intressanta för pilgrimsfalk har ett tillräckligt skyddsavstånd så påverkan på arten bedöms bli liten. Inga viktiga flygleder för fiskgjuse mellan häckningssjöar och fisksjöar tycks passera genom vindområdet. Flygväg för det närmast häckande paret är uppskattningsvis cirka 200 meter från verk. Det kan finnas en kollisionsrisk för ett av paren eftersom närmaste flygväg till havet går relativt nära verk. För att få mer exakt information om var fiskgjusarna häckar kommer sjöområdet närmast öster om den planerade vindparken att inventeras. Om det i nuläget finns par som häckar i detta område kommer flygvägar till fiskevatten västerut att studeras för att få information om hur nära fåglarna kan passera planerade verk. Mer information behövs om kungsörn etablerar sig som häckfågel i ett område utanför den planerade vindparken och var möjliga boplatser kan finnas. Denna information kan troligen tillhandahållas av lokala ornitologer. I annat fall kan en inventering göras. Med utgångspunkt från denna information kan en analys göras av vindområdets potentilla värde som jaktmark, med utgångspunkt i känd kunskap om kungsörnens ekologi. Det finns rekommendationer om skyddsavstånd mellan boplats och verk på mellan 3 och 5 kilometer för havsörn, Bright med flera 2008, Länsstyrelsen Västra Götaland 2009, SOF Havsörnen söker i första hand föda och häckar vid kust, skärgård och större sjöar, ArtDatabanken Det är inte troligt att havsörn skulle flyga över Tormoserödsfjället i någon större utsträckning då det inte finns några större vatten eller andra fisk- och fågelrika miljöer inom vindparken. Det är i nuläget inte känt om havsörnen i nuläget håller på att etablera sig som häckfågel i området som ligger 3 kilometer från närmaste verk. Inventering av havsörn bedöms inte som nödvändigt eftersom de potentiella häckningsplatserna sannolikt ligger mer än 3 kilometer från närmaste planerade verk. Sparvhök och ormvråk finns i området men risken för kollision bedöms som liten, Länsstyrelsen Pärluggla och sparvuggla finns i närområdet men bedöms inte vara extra känsliga för vindkraft. 72

75 Nattskärra Man vet inte med säkerhet hur nattskärror påverkas av vindkraftverk. I en brittisk studie rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 kilometer runt spelande hanar. Rekommendationerna i studien bygger mycket på försiktighetsprincipen, Brighton m fl För att få mer information om hur många nattskärror det finns i området och var de häckar är det nödvändigt med inventering. Hänsyn till häckande fåglar kan tas genom att undvika anläggningsarbete i häckningsområden under häckningsperioden som är från mitten av maj till augusti. Lommar, gäss och andfåglar Häckning av lom är som närmast cirka 900 meter från vindkraftverk. Lommarna i området behöver inte flyga igenom vindparken för att nå alternativa fiskesjöar. Det bedöms inte att storlommen påverkas negativt i någon större utsträckning, men för att få mer information kan man inventera arten i de sjöar som ligger inom 1 kilometer från verk; Ejgdevattnet, Norra och Södra Blötevattnet samt den norra delen av Långvattnet. Ljungpipare och övriga vadare Ytterligare studier eller inventering av vadare i området anses inte behövas. Ytterligare information om ljungpipare häckar på Store och Lille Län kan eventuellt fås genom ytterligare kontakt med lokala ornitologer. Det främsta hotet mot arten på häckningsplatserna i södra Sverige bedöms vara utdikning och atmosfäriskt nedfall av kväve som gör att mossarna växer igen. Eventuell häckning på Store och Lille Län bedöms inte vara i konflikt med vindkraftverk. Trana Risk för kollision och skador har påtalats för trana men ingen rekommenderad buffertzon finns, Länssyrelsen Inventering av trana i området bedöms inte som nödvändigt då avståndet till lämpliga häckningsmiljöer bedöms vara tillräckligt stort för att inte planerad vindkraft kommer att påverka arten. Tranan har ökat i antal och utbredningsområde i Sverige de senaste decennierna. Hackspettar Inventering av hackspettar i området bedöms inte som nödvändig eftersom det inte är troligt att mindre hackspett och tretåig hackspett regelbundet häckar i området. Åtgärder Inom vindparken planeras markbunden kabel men luftburen kabel kommer troligen att användas i en kort sträckning där ledningen korsar länsväg 164. Att ledningarna förläggs i mark gör att riskerna för kollisioner till följd av projektet minskar. Inventering av potentiella lekplatser för orre, inom vindpark och cirka 1 kilometer från verk, kommer att utföras två till tre morgnar i början av april. Om större spelplats finns nära planerat verk kommer en anpassning eller kompensationsåtgärder att samrådas med länsstyrelsen. Projektören kommer att inventera området med avseende på nattskärra sommaren Inventeringen kommer att ske vid två tillfällen under 73

76 74 häckningssäsong. Utifrån resultatet kommer anläggningsarbetet planeras i samråd med länsstyrelsen. Inventering av möjliga häckningsmiljöer för berguv kommer göras vid två till tre tillfällen i februari till början av mars 2011 för att vara ta reda på om arten häckar i omgivningarna. Om häckning bekräftas kommer en analys av hur arten rör sig i det aktuella landskapet och vindparken göras. För att få bättre kunskap om var fiskgjuse och storlom häckar och hur de flyger mellan häckningssjö och fisksjö kommer inventering att ske vid två till tre tillfällen i början av juni och juli. Inventering och kartläggning av kungsörn kommer att göras, om möjligt i samarbete med de ornitologer som i dag verkar i området och har erfarenhet av lokalerna. En inventering av spelflygande kungsörn kommer att göras om inte tillräcklig information om potentiella häckningsplatser kan tillhandahållas av ornitologer med lokalkännedom. Inventeringen genomförs i början av mars. Projektören ställer sig positiv till att utföra kompensationsåtgärd för att bidra till en positiv utveckling av rovfågelfaunan i regionen. Ett sätt kan vara att ekonomiskt bidra till att uppföra plattformar som kan användas som bo för exempelvis fiskgjuse, havsörn och kungsörn. Områden i omgivningarna har pekats ut som möjlig för framtida häckningar och idag är träd som är tillräckligt stora en bristvara i den svenska naturen. Ett sådant arbete bör ledas av ornitologer med lokalkännedom och kunskap om krav på miljöer och utformning. I övrigt planeras inga åtgärder för fågellivet då avståndet till känsliga arters häckningsmiljöer och spelplatser bedöms vara tillräckligt. Fladdermöss och övrig fauna Nulägesbeskrivning En analys av områdets potential för fladdermöss har genomförts, Andersson m fl 2011b. Områdena runt vindparken är framförallt dominerade av produktionsskog i varierande stadium med stora inslag av häll- och våtmarker. Väster om vindområdet bryts skogsområdena av ett mer kuperat landskap med jordbruksmark i dalgångarna. Inom vindområdet finns främst av produktionsskog i varierande ålder med en låg andel löv. Inom vindområdet finns en mindre nyckelbiotop av gransumpskogstyp och ett antal sumpskogar av främst kärrskogstyp där barr dominerar, illustration 12. Det finns även en handfull naturvärdeklassade våtmarker inom vindområdet. Det finns inga skyddsklassade områden med naturvärden. Inslagen av odlingslandskap som finns i närområdet har en möjlig större potential för fladdermuspopulationer men miljöerna är små och fragmenterade och saknar många av de faktorer som kännetecknar fladdermuslokaler av högre kvalitet (större äldre gårdsmiljöer, ädellövskog och ett småbrutet landskap med stenmurar och åkerholmar). Inslaget av lövträd är även i omgivningarna mycket litet. Närmaste objekt i lövskogsinventeringen ligger 6,5 kilometer nordväst om närmaste verk. Som helhet saknar landskapet runt Tormoserödsfjället de faktorer som är gynnsamma för fladdermöss. Miljöerna bedöms vara av låg kvalitet och tämligen ointressanta ur ett fladdermusperspektiv. I Strömstads och Tanums kommuner har åtta respektive 14 lokaler inventerats med avseende på fladdermöss. Det gör dessa kommuner till välinventerade i

77 jämförelse med andra områden, Länsstyrelsen 2008, Pettersson Vid urvalet av lokaler har fokus främst legat på att hitta områden med god fladdermuspotential, Länsstyrelsen Ett fåtal lokaler är inventerade inför planerad vindkraftsetablering, Pettersson Totalt har sju fladdermusarter registrerats i de bägge kommunerna: nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustasch/ Brandts fladdermus, stor fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus och gråskimlig fladdermus. Inga rödlistade fladdermusarter har noterats. Väderförutsättningarna har dock inte varit optimala vid fältarbetet och flertalet lokaler besöktes endast vid ett tillfälle, Länsstyrelsen Majoriteten av de besökta lokalerna uppvisar en låg artdiversitet med 0-3 noterade arter per lokal i varierande konstellationer. Ingen av de påträffade arterna är särskilt ovanliga. Den artrikaste kustlokalen är belägen vid Kragenäs i Tanums kommun (cirka 11 kilometer sydväst om den planerade parken). Lokalen karaktäriseras av en ädellövsrik gårdsmiljö med ekhagar. Vid Kragenäs registrerades följande fem arter: nordisk fladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus, Länsstyrelsen Fem arter betraktas som få artfynd, och ingen av dessa är ovanliga. Den närmaste och artrikaste fladdermusinventerade lokalen i inlandet är Skee kyrka, Länsstyrelsen Platsen ligger cirka 11 kilometer nordväst om den planerade vindparken. Inom lokalen finns ekhagar, ädellövskog och en kyrkogård. Vid inventeringen noterades fyra arter: nordisk fladdermus, långörad fladdermus, stor fladdermus och mustasch/brandts fladdermus. Ingen av de fyra arterna är ovanliga. Av de långmigrerande arterna som finns i Sverige är det möjligen stor fladdermus som kan förekomma i detta område. Trollfladdermus, som också är känd för att vara långmigrerande, förekommer främst i sydöstra Sverige och flyttsträcken passerar ut över Öland och Blekinge. Det finns ingen samlad kunskap om hur fladdermössen migrerar i den här delen av landet. Eftersom det inte finns några tydliga strukturer i landskapet så bedöms det vara osannolikt att det skulle förekomma samlade flyttsträck i närområdet. Eventuella flyttstråk för migrerande fladdermöss går sannolikt utefter kusten, Bullaresjöarna eller Vänern snarare än att de passerar Tormoserödsfjället. Det har inte genomförts någon riktad inventering på övrig däggdjursfauna inom vindområdet. Naturmiljöerna inom vindområdet bedöms inte vara lämpliga för att skyddsvärda arter skulle förekomma i någon större utsträckning. Inga rödlistade arter finns rapporterade på Artportalen, Artportalen Effekter och konsekvenser Observationer och studier vid landbaserade verk har visat att fladdermöss jagar insekter runt vindkraftverk, vilket ibland leder till kollisioner och dödsfall. Risken för att fladdermöss skall kollidera med verk är troligen störst i insektsrika miljöer, vilka kan variera geografiskt beroende på säsong. Antalet dödsfall tenderar att öka under sensommar och tidig höst vilket sammanfaller med tiden för migration, Cryan & Barclay En hypotes är att långmigrerande fladdermöss drar ner på eko-lokaliseringen för att spara energi under migrationen, Kunz Speciella väderförhållanden kan också ge stora ansamlingar av insekter kring rotorbladen med ökad kollisionsrisk under jakt. En annan forskningsrapport visar 75

78 på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen, snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl Etablering av vindkraftparker bör därför ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslätt utan element som vattendrag, eller i andra hårt exploaterade områden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter eller längs flyttstråk, Ahlén För att minska risken för kollisioner kan man stänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier. Lite är dock känt om de flesta svenska arternas territoriestorlek, men barbastell nyttjar områden på mellan hektar, Eriksson När det gäller långmigrerande fladdermöss är bedömningen att det inte finns några tydliga flyttstråk genom vindområdet och det finns inte några lämpliga lokaler i närområdet för den rödlistade trollfladdermusen. Det är mer sannolikt att de migrerande arterna flyger via Vänernområdet ut till kusten, Ahlén När det gäller övriga fladdermusarter i området så är artantalet troligen begränsat med tanke på områdets karaktär. Sannolikheten att påträffa rödlistade arter i området bedöms som liten. De arter man kan förvänta sig att stöta på i vindområdet och dess omgivningar är ett fåtal av följande arter: nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, vattenfladdermus, mustasch/brandts fladdermus och långörad fladdermus, i varierande konstellationer. Inga av dessa är rödlistade eller ovanliga. Fladdermöss födosöker i olika områden beroende på säsong. Sumpskogar kan utnyttjas tidigt under säsongen när insektstillgången är god. Med tanke på att närområdet erbjuder få miljöer som är intressanta för fladdermöss skulle det i så fall röra sig om ett begränsat antal av både arter och individer. Sett utifrån naturmiljön så är det lite som talar för att fladdermöss skulle födosöka i någon större utsträckning inom vindområdet. Befintlig kunskap om fladdermöss och tidigare inventeringar i likartade miljöer i norra Bohuslän och andra delar av Sverige, pekar mot att fladdermusfaunan på Tormoserödsfjället och dess närområden är liten, och att den sannolikt inte innehåller några sällsynta arter, Ahlén 2004, Blank m fl 2008, Lötberg och Wahlström 2009, Pettersson opub. data, Ahlén 2008, Ignell 2006, Svensson och Kristoffersson 2006, Länsstyrelsen Det är därför mindre sannolikt att en vindkraftsetablering på Tormoserödsfjället skulle ge någon större påverkan på fladdermusfaunan. Sannolikheten att större koncentrationer av migrerande fladdermöss passerar genom området bedöms som låg. Om långmigrerande fladdermöss skulle passera rör det sig troligen om stor fladdermus. Den samlade bedömningen är att området inom den planerade parken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Detta gäller även närområdet runt parken. Ytterligare utredningar om migrerande och stationära fladdermöss bedöms inte vara nödvändigt. Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas, är mycket begränsade, Widemo 2007b. Det finns inga studier som visar att tamdjur eller vilda däggdjur skulle vara speciellt känsliga för vindkraft. Troligen är det kringaktiviteter som trafik och service som kan vara mer störande. 76

79 Åtgärder Inom vindparken planeras markbunden kabel men luftburen kabel kommer troligen att användas i en kort sträckning där ledningen korsar länsväg 164. Att ledningarna förläggs i mark gör att riskerna för kollisioner till följd av projektet minskar. Då inget tyder på att det kan förekomma mer ovanliga arter eller stora koncentrationer fladdermöss, bedöms ingen inventering av fladdermöss nödvändig. I det fall vindparken markant skulle påverka fladdermuspopulationen negativt kan hänsynsåtgärder baserad på aktuell forskning utföras. 77

80 Miljökonsekvenser Resurser I detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande, material, råvaror, vatten och den fysiska miljön i övrigt med infrastruktur och bebyggelse. Riksintressen Nulägesbeskrivning De riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården som finns i närområdet beskrivs och konsekvensbedöms under respektive rubrik tidigare i miljökonsekvensavsnittet. Vindpark Tormoserödsfjället planeras inom ett område som delvis omfattas av riksintresse för vindbruk enligt 3 kapitlet 8 MB. Riksintressen för vindbruk är framtagna av Energimyndigheten och länsstyrelsen i respektive län. Riksintressena är mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för energiproduktion från vindkraft skedde en revidering av riksintressen för vindbruk. Efter revideringen har 423 områden angivits som riksintressen och täcker en yta om cirka km², varav km² på land. 7 kilometer väster om vindområdet ligger riksintresset obrutna kusten enligt 4 kapitlet 3 MB. Detta riksintresse omfattar hela norra Bohuskusten, från Brofjorden norr om Lysekil i söder, till Idefjorden i norr. Inom obrutna kusten skall värdefulla natur- och kulturområden samt friluftslivet ha företräde framför storskaliga exploateringsintressen. Vindkraftparker får ej byggas inom riksintresseområdet ifall de överskrider en sammanlagd effekt om 10 MW. Riksintresset obrutna kusten sammanfaller med riksintresseområde enligt 4 kapitlet 2 MB. Inom detta område skall turismen och friluftslivet, med betoning på det rörliga friluftslivet, ges stor vikt när exploateringar föreligger. Direkt öster om sjöarna Långevattnet-Blötevattnet finns ett riksintresse som skyddar alla oreglerade vattendrag mot utbyggnad av vattenkraft (4 kapitlet 6 MB). Det är Enningdalsälven och dess avvattningsområde som skyddas mot vattenreglering. Älven har sitt tillflöde från Bullaresjöarna och rinner ut i Idefjorden. Älven är till större delen belägen i Norge och skyddas där enligt den nationella Verneplan IV vilket skyddar vattendraget mot vattenkraftsutbyggnad, Enningdalsälvens Vattenråd Stora delar av närområdet kring vindparken omfattas av stora opåverkade områden (3 kapitlet 2 MB). Sådana områden är främst sammanhängande naturområden med lite bebyggelse och annan infrastruktur. Områden enligt 3 kapitlet 2 MB skall ges skydd mot ingrepp som skadar eller påtagligt påverkar karaktären. Kommunerna redovisar stora opåverkade områden i sina översiktsplaner. I ÖP för Tanums kommun beskrivs att stora opåverkade områden framförallt finns i den östra delen av kommunen. I ÖP framhålls också att skogsområdena kring Bolsjöarna har en vildmarkskaraktär. Effekter och konsekvenser Syftet med projektet är att etablera upp till 13 vindkraftverk i området. Genom att utnyttja hela riksintresseområdet uppfyller vindparken intentionerna med riksintresse för vindbruk och bidrar till att vindkraften byggs ut nationellt. 78

81 Påverkan på kustområdet blir visuell, vilket redovisas under avsnittet Landskapsbild. Fotomontage från Galtö visar att vindkraftverken kommer att vara synliga från kusten, bilaga 4a-b. Vindpark Tormoserödsfjället kommer inte ge någon negativ påverkan på riksintresseområden enligt 4 kapitlet i MB. Vindkraftverken hindrar inte det rörliga friluftslivet i kustområdet och ger inte heller någon fysisk påverkan på natur- eller kulturmiljöer där. Däremot kan vindparken ge en positiv påverkan på området med särskilda hushållningsregler som förbjuder utbyggnad av vattenkraften i Enningdalsälvens avvattningsområde. Genom att vindkraftverken tillför miljövänlig elproduktion minskar efterfrågan på småskalig vattenkraft och de eventuella hot mot riksintresseområdet som finns motverkas. I kommunernas ÖP beskrivs stora opåverkade områden vilka omger den planerade vindparken. Både Tanums och Strömstads kommuner har tagit fram vindplaner som komplement till respektive ÖP som reglerar utbyggnaden av vindkraft. Vindplanerna redovisar ett flertal områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad och Tormoserödsfjället är ett av dem. I processen med att ta fram vindplanerna har riksintresse för vindbruk vägts mot stora opåverkade områden. Vikten av stora opåverkade områden har då fått stå tillbaka till fördel för utbyggnaden av vindkraft. För att bättre kunna utnyttja vindarna i området, samt för att få bättre skyddsavstånd till länsväg 164, har fyra vindkraftverk placerats strax utanför riksintresse för vindbruk och det kommunalt utpekade området. Detta kommer påverka en liten del av stort opåverkat område med vägdragning och verksplatser. Under tiden som vindparken är i drift kommer vindparken att påverka sin omgivning med ljus, ljud och skuggor. Den typen av påverkan är reversibel och försvinner när vindkraftverken avvecklas. Totalt sett bedöms att vindpark Tormoserödsfjället ger en måttlig påverkan på delar av stort opåverkat område under driftsfasen. Åtgärder Projektet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintresse enligt 4 kapitlet i MB som föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits. Vindparken kommer till viss del att påverka stora opåverkade områden med ljud, ljus och skuggor. Påverkan är reversibel och upphör när vindparken avvecklas. Råvaror och energi Nulägesbeskrivning Stora delar av vindområdet är utpekat som riksintresse för vindbruk enligt 3 kapitlet 8 MB. Strömstads och Tanums kommuner har även pekat ut området som lämpligt för vindbruk i sina respektive vindplaner. Vindhastigheterna är goda i området. Årsmedelvinden är enligt MIUU (Uppsala Universitet) 7,0-8,0 m/s på 103 meters höjd över nollplanet. Vindmätningar pågår för närvarande för att verifiera vindklimatet. I ÖP för Tanums kommun redovisas ett område med grustillgångar nordväst om Fågelås, i mitten av vindområdet, Tanums kommun Kommunen menar att denna naturgrustillgång har begränsat värde för naturvården och att den kan upplåtas för täktverksamhet. Ny bebyggelse får endast tillkomma om det inte försvårar för en etablering av grustäkt. Inom vindområdet bedrivs ett intensivt skogsbruk, vilket behandlas under Markanvändning. 79

82 Effekter och konsekvenser Effekterna på riksintresse för vindbruk redogörs ovan under Riksintressen. Vindparken kommer inte påverka möjligheterna att etablera en grustäkt i området. Den förbättrade infrastrukturen med nya vägar medför att grustäkt underlättas. Regeringen har satt upp målet att 50% av Sveriges energi skall vara förnybar år 2020, Energimyndigheten var den totala energitillförseln i Sverige 612 TWh och den totala elförbrukningen var 129 TWh. I juni 2009 antog riksdagen propositionerna En sammanhållen klimat- och energipolitik där ett planeringsmål angavs om att vindkraften i Sverige skall tillföra 30 TWh elenergi år TWh skall komma från landbaserad vindkraft. Sedan 2003 har antalet vindkraftverk i Sverige stigit från cirka 700 till stycken. I slutet av 2009 producerades cirka 3 TWh el genom vindkraft i Sverige, Svensk vindenergi Om ett vindkraftverk på 2,5 MWh producerar 6 GWh per år krävs det att cirka vindkraftverk behöver byggas på land för att uppfylla målet. Vindpark Tormoserödsfjället beräknas producera GWh förnyelsebar el per år. Vindparken hjälper därigenom till att uppfylla de planeringsmål som Sveriges riksdag och regering antagit om att öka andelen vindkraft och förnyelsebar energi. Elproduktionen från vindpark Tormoserödsfjället motsvarar lite mer än 50% av den totala elförbrukningen i Tanums kommun, Tanums kommun Enligt Tanum kommuns energiplan finns det cirka småhus i kommunen och genomsnittsvillan förbrukar energi om cirka kwh/år. Projektet leverar således energi som motsvarar energiförbrukningen för mer än villor i Tanums kommun. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som bidrar till minskade utsläpp från fossila energikällor. Vindkraftverk ger inga utsläpp när de väl är uppförda. Vindkraft ger varken försurande effekter eller bidrar till en ökad växthuseffekt. Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. Efter cirka 8 månader har verket producerat energi motsvarande den energi som går åt vid framställandet av verket. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drifttid bara 3% av vindkraftverkets totala elproduktion, Boverket Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder. Luft och klimat Nulägesbeskrivning Tormoserödsfjället är i nuläget inte påverkat av några lokala utsläpp förutom från fordonstrafiken som sker på väg 164. Området påverkas främst av föroreningar som förs in med vindar från väster. Detta är inte något unikt för Tormoserödsfjället utan gäller större delen av Västsverige. Effekter och konsekvenser Under 2000-talet har klimatfrågan blivit allt mer aktuell. Detta har resulterat i olika nationalla och internationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser. 80

83 I riksdagspropositionerna En sammanhållen klimat- och energipolitik fastslogs mål för minskade utsläpp av växthusgaser med 40% till år 2020 jämfört med Regeringen har även föreslagit att Sveriges fordonsflotta skall vara oberoende av fossil energi år Mycket forskning inom bilbranschen handlar om utvecklingen av elbilar och under 2010 har flera bilmodeller som drivs av el presenterats, Gröna bilister Att kunna ladda sin elbil med vindkraftsel kan bli en framtida möjlighet som bidrar till att klara målen om att vara oberoende av fossil energi i fordonsflottan till år Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Därmed bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. De utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykel är mycket små jämfört med fossila bränslen, Boverket Dessa sker främst i samband med tillverkning, montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår under elproduktionen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1% av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket Om kolkraftbaserad elproduktion ersattes av den mängd el som den planerade parken beräknas producera skulle utsläppen minska enligt tabell 5. Tabell 5. Utsläppsminskning per år för 32,5 MW. Beräknat enligt uppgifter i Boverket Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider ton 237 ton 218 ton Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, fördjupas inte konskevensbeskrivningen för dessa aspekter. Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder. Boende och infrastruktur Nulägesbeskrivning Bebyggelse runt Tormoserödsfjället är framförallt belägen i dalgången väster och sydväst om vindområdet, sydöst om Ejgdesjön samt utmed väg 164 öster om vindområdet. Större delen av bebyggelsen är kopplad till äldre gårdslägen men även nyare villor och fritidsbebyggelse finns i närområdet. Norr om vindområdet går en 130 kv kraftledning. Den leder från Vassbotten i väster till Treje i väster, där kraftledningen korsas av annan ledning i nord-sydlig riktning. Cirka 100 meter norr om Fågelås står en mobilmast, och igenom vindområdet leder även väg 164. Effekter och konsekvenser Några fastighetsägare i närområdet har uttryckt farhågor om hur vindkraftverken kommer att påverka deras fastigheter. Detta har i de fall det har efterfrågats klarlagts med fotomontage och behandlas i avsnittet Landskapsbild. Det aktuella 81

84 huvudalternativet om 13 vindkraftverk medför en mindre påverkan på bostäder än det tidigare om 14 vindkraftverk. Endast i ett fall underskrider avståndet mellan vindkraftverk och bostadsbebyggelse 1 kilometer. Det gäller Stenkas (Äng 1:5). Avståndet dit är cirka 900 meter. Inom 2 kilometer från närmaste vindkraftverk finns ett flertal bostäder. Under samrådet med länsstyrelsen efterfrågades en karta som redovisar avståndet till bostäder. Ett ungefärligt avstånd till samtliga bostäder inom 2 kilometer från närmaste verk redovisas på illustration 19. Eftersom avståndet i samtliga fall utom ett är mer än 1 kilometer blir effekterna små. Avståndet till bostadsbebyggelse regleras framförallt av hur mycket ljud som vindkraftverken genererar. Påverkan av ljud redovisas i avsnittet Ljud. Avståndet mellan kraftledningen norr om parken och närmaste verk är cirka 750 meter. Det föreligger därmed inga risker för att vindparken kan stoppa eller hindra elförsörjningen. Vindpark Tormoserödsfjället kommer påverka de telelänkstråk som sänds ut från mobilmasten norr om Fågelås. Arrendeavtalet för mobilmasten innehas av TeliaSonera och upphör den 31 december 2012, varvid en långsiktig konflikt med vindparken inte föreligger. Avståndet mellan väg 164 och närmaste vindkraftverk underskrider aldrig totalhöjden och håller sig inom de krav som ställs från Trafikverket och i kommunernas vindplaner. Tabell 6. Avstånd till bostäder inom 2 kilometer från vindkraftverken. Namn Fastighet Avstånd (m) Andersvik Naverstads-Ejgde 1: Björnim Östgården Björnim 1: Björnim Sörgården Björnim 1: Björnim Sörgården Björnim 1: Bråtarna Äng 1: Bullarens djurpark Naverstads-Ejgde 1: Bullarens djurpark Naverstads-Ejgde 1: Ejgde Naverstads-Ejgde 1: Ejgde Naverstads-Ejgde 1: Ejgde Naverstads-Ejgde 1: Ejgde Naverstads-Ejgde 1: Ejgde Naverstads-Ejgde 1: Eldskog Vammen 3: Hagelid Äng 1: Korpeskogen Naverstads-Amunderöd 1: Korpeskogen Naverstads-Amunderöd 1: Kvarnbacken Elofsröd 1: Lytorp Lytorp 1: Pileröd Naverstads-Ejgde 1: Stenkas Äng 1:5 917 Tormoseröd Tormoseröd 1: Tormoseröd Västgården Tormoseröd 1: Äng Äng 1: Östhagen Äng 1: Åtgärder Projektören har efter samråd med allmänheten och sakägare tagit bort ett vindkraftverk ur planeringen (verk 14) och flyttat verk 5 cirka 250 meter åt sydväst 82

85 för att minska påverkan på bostäder. Samråd sker med TeliaSonera om att flytta mobilutrustningen till ett vindkraftverk då vindparken är byggd. I övrigt genomförs inga åtgärder då påverkan på bostäder och infrastruktur är liten eller obefintlig. Markanvändning Nulägesbeskrivning Vindparken planeras att byggas på ett höglänt bergsområde. De högre partierna i området består av mindre hällmarker med hällmarkstallskog, medan de något lägre liggande delarna domineras av brukad barrskog. I området finns det våtmarker i form av myrar och mindre sjöar. Ett intensivt skogsbruk bedrivs inom större delen av vindområdet. Markägare och arrendatorer bedriver jakt i området. Effekter och konsekvenser Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. Skogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses som ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kan nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd. Ingen jordbruksmark kommer att påverkas av projektet. Kunskaperna om hur däggdjur påverkas är mycket begränsade. Man vet inte i vilken utsträckning exempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo Det troliga är att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig. Då landskapsbilden och ljudnivån kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs kan det komma att påverka upplevelseaspekten vid jakt. Den problematik kring jaktfrågan och vindkraft som förs fram av jägarna handlar om tillgänglighetsfrågan och begränsningar i möjligheten att fritt nyttja sin mark. Hur jaktmöjligheterna påverkas av vindkraft är osäkert. Om detaljplan upprättas för en vindkraftsetablering innebär det vissa konsekvenser för jakten eftersom det krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga inom detaljplanlagt område, Widemo 2007b. Kraven på detaljplan för vindkraft har ändrats så att det nu krävs endast där efterfrågan på mark är stor, Regeringskansliet Detaljplan kommer troligen inte att bli aktuell eftersom området finns med i de kommunala vindplanerna. Åtgärder När vindkraftverken är byggda och tagna i drift föreligger inget hinder för tidigare markanvändning att fortsätta. Inga åtgärder föreslås. Området är utpekat i vindplanerna för Tanums och Strömstads kommuner. Det är därför inte troligt att området kommer att omfattas av detaljplan. Inga åtgärder föreslås. Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel under älgjakten. 83

86 84 Illustration 19. Avstånd till samtliga bostäder inom 2 kilometer från vindkraftverken. De blå streckade linjerna visar 1-, 2- och 3 kilometer från vindkraftverken. Röda linjer visar avstånd mellan bostad och närmaste verk. De angivna avstånden till bostäder är inte exakta utan kan skilja några meter.

87 Transporter och material Nulägesbeskrivning De idag förekommande transporterna i området består av transporter kopplade till den pågående markanvändningen, framförallt skogsbruket. Cirka 100 meter norr om Fågelås står en telemast vilken kan besökas av enstaka servicetekniker. Väg 164 är flitigt trafikerad, främst sommartid. Vägen är en viktig transportled mellan Strömstad och Dalsland. Övrigt förekommande transporter i området består av privatbilism. Ett område med naturgrus finns utpekat av Tanums kommun men någon täktverksamhet förekommer inte. Närmaste bergtäkt finns vid Skär, i Strömstads kommun. Effekter och konsekvenser Under byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av betong och annat material till verksplatser. Själva vindkraftverken beräknas kräva cirka 156 lastbilstransporter, och material till gravitationsfundament beräknas kräva cirka 800 lastbilstransporter. Preliminära bedömningar av områdets bergkvalitet indikerar att bergsförankrade fundament kan användas varpå behovet av transporter i detta avseende minskar betydligt. Cirka 30 lastbilstransporter beräknas för kranetableringarna. I den vägutredning som Skanska har gjort bedöms att tillgången till berg av rätt kvalitet utefter tänkta väglinjer är god. Det bedöms därför att behovet av krossmaterial till anläggningsarbeten i vindparken kommer att kunna tillgodoses lokalt. Detta skulle ge en minskning av koldioxidutsläppen om upp till 135 ton, mot att hämta det vid bergtäkten vid Skär, bilaga 6. De ökade transporterna under byggfasen sker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntade driftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållande till den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion av förnyelsebar energi. Transport av vindkraftverken sker troligen med båt och lastbil inom Europa. Trafikverket har inventerat hamnar som kan ta emot vindkraftverk. De svenska hamnar som ligger närmast Tormoserödsfjället är hamnarna i Lysekil och Uddevalla, Trafikverket Avståndet till dessa hamnar är cirka 100 kilometer (väg 164 och väg E6). Under driftstiden förekommer lättare transporter med personbilar för kontroll, underhåll och service. Varje vindkraftverk besöks ett par gånger per år. Vid driftproblem kan enstaka tyngre transporter behövas. Åtgärder Material från sprängning vid fundamentplatser används vid anläggning av verksplatser och vägsträckor vilket minskar transportbehovet. För att minska miljöpåverkan från transporter kan allt material tas lokalt. De transporter som är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade. Inga åtgärder föreslås. 85

88 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser I avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen. Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform. Miljömål Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i Tabell 7. För att Sverige skall kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål i varje län och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också tagit fram länsegna mål inom ramen för de nationella målen. Västra Götalands länsegna mål handlar till största delen om att precisera och konkretisera de nationella målen regionalt. Detta gör miljömålen mätbara och möjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Inom ramen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppen av växthusgaser i länet år 2010 skall ha minskat med 4% jämfört med 1990 och vara högst 12,2 miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genom att energi-, avfalls- och jordbrukssektorerna minskat sina utsläpp. Utsläppen från vägtrafik, arbetsmaskiner och industriprocesser ökar däremot och med gällande tillstånd för utsläppsökningar finns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år El från vindkraftsutbyggnad kan bidra till uppnå målet. Miljömålet Levande skogar berörs genom att begränsade ytor skogsmark omvandlas till vägar. Ett av delmålen för länet är att öka mängden död ved i produktiv skogsmark. Genom att skapa död ved i samband med byggnation av vägar kan projektet bidra till att uppfylla delmålet. 86

89 Tabell 7. Projektets påverkan på miljömål Miljöaspekt Bidrar Motverkar Motivering 1 Begränsad klimatpåverkan X Projektet syftar till att framställa elenergi, utan utsläpp av koldioxid, genom att utnyttja en förnyelsebar energikälla. Projektet innebär att möjligheten att uppnå delmålet Minskade utsläpp av växthusgaser ökar regionalt. Positiv Stor Negativ Stor Måttlig Liten Måttlig Liten 2 Frisk luft X 3 Bara naturlig försurning X 7 Ingen övergödning X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenande ämnen. Det innebär att projektet påverkar flera av de regionala delmålen positivt. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala delmålen positivt. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala delmålen positivt. 11 Myllrande våtmarker X 12 Levande skogar X X Några fuktstråk berörs marginellt av vägdragning. Genom de åtgärder som vidtagits bedöms denna påverkan som godtagbar. Inga våtmarksmiljöer upptagna i våtmarksinventeringen berörs. Projektet innebär att skogsmark omvandlas till vägar och platser. Genom att nyskapa död ved i samband med vägbyggnation kan projektet bidra till att uppfylla ett av delmålen. 15 God bebyggd miljö X X 16 Ett rikt växt- och djurliv X Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarna negativt genom visuell och audiell förändring. Genom de åtgärder som vidtagits bedöms denna påverkan som godtagbar. Projektet kommer att påverka delmål 1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras inom ett begränsat område. Etableringen bedöms innebära viss mindre biotopförändring för fågelfaunan i omgivningen. 87

90 Sammanfattning av miljökonsekvenser Projektets bedömda påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattas i Tabell 8. Av tabellen framgår att både huvudalternativet och den alternativa utformningen kommer att ha en positiv inverkan på klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Den alternativa utformningen anges ge en större positiv påverkan då den beräknade energiproduktionen är högre. En liten negativ påverkan kommer att ske på landskapsbild, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö. Påverkan på fåglar bedöms att bli måttlig. Tabell 8. Projektets påverkan på miljöaspekter. Miljöaspekt Påverkan Påverkan Kommentar Huvudalternativ Alternativ utformning Klimat Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Den alternativa utformningen bidrar med mer förnyelsebar energi än huvudalternativet. Naturresurser Landskapsbild Friluftsliv Naturmiljö Fåglar Kulturmiljö Ljud och andra störningar Vindresursen i ett utpekat riksintresse tas tillvara. Inverkan på andra riksintressen bedöms bli begränsade. Skillnaden mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen är liten eftersom verken i alternativ utformning är färre men högre. Påverkan på landskapet blir generellt låg men några landskapsavsnitt får en stor påverkan, framförallt två av gårdarna vid Björnim, Ejgde samt Vammen. Påverkan på friluftslivet bedöms som begränsad. Påverkan på naturmiljön bedöms som begränsad då hänsyn tagits till känsliga miljöer vid utformning av parken. Avståndet till häckningsplatser för de flesta känsliga fågelarter är relativt stort. En del känsliga arter finns dock i närområdet och en viss negativ påverkan på dessa kan inte helt och hållet uteslutas. Påverkan på kulturmiljön i närområdet är begränsad. Påverkan på fornlämningar blir låg om hänsynsåtgärder vidtas. Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras. Stor hänsyn har tagits till närboende, ett verk har strukits och ett annat har flyttats för att minska påverkan för närboende. Positiv Stor Måttlig Liten Negativ Stor Måttlig Liten 88

91 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

92 Del 4: Kumulativa effekter Kumulativa effekter - Vindpark Tormoserödsfjället och vindpark Tolvmanstegen Placeringarna i de båda parkerna visas på illustration 2. Inom Tanums och Strömstads kommuner pågår för närvarande projektering av ett flertal vindkraftsanläggningar i de områden som är utpekade som nya vindområden i kommunernas översiktsplaner. Vindkraftsplanen för Strömstads kommun vann laga kraft i maj Tanum kommuns tilläggsförslag till ÖP är överklagad och har ännu ej vunnit laga kraft. Av de redan befintliga vindkraftverken inom Tanums och Strömstads kommuner är majoriteten lokaliserade närmare kusten och utmed E6. Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla Tormoserödsfjället och Tolvmanstegen, vilken är den närmaste planerade vindkraftparken. Kumulativa effekter från Tolvmanstegen har inkluderats i bedömningen av miljökonsekvenser i avsnitten Landskapsbild, Friluftsliv och turism, Kulturmiljö och Naturmiljö nedan. Kumulativa effekter från övriga planerade vindkraftsprojekt anses väl utredda i och med de kommunala vindplanerna. Tolvmanstegen är beläget norr om Tormoserödsfjället och på samma höjdplatå. Avståndet mellan närmast liggande verk i vindpark Tolvmanstegen i förhållande till närmast liggande verk i Tormoseröd är cirka 2 kilometer. Miljötillstånd har erhållits för 24 verk med maximal totalhöjd 150 meter. Hösten 2010 har en ändringsanmälan lämnats in där antal verk minskats till 22 verk med 2 MW effekt. Byggstart är beräknad till hösten De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla störningar för boende, landskapbild, fågelliv och riksintressen. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från bedömningarna som gäller enbart för vindpark Tormoseröd. Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet Ljud Ju fler verk som byggs desto större ljudpåverkan får omgivningarna. I och med att vindpark Tormoserödsfjället planeras cirka 2 kilometer söder om Tolvmanstegen kommer det att medföra att området mellan vindparkerna kommer att bli påverkat av ljud från två vindparker. Delar av stort opåverkat område i Strömstads kommun kommer att utsättas för ljudnivåer över 35 db(a) i och med att vindpark Tormoserödsfjället tillkommer. Placeringarna av verken har anpassats så att omkringliggande fastigheter inte skall utsättas för ljudnivåer över 40 db(a). Som tidigare beskrivits överskrids inte några värden för fastigheter, detta gäller även när verken på Tolvmanstegen tas med i beräkningarna. Skuggor De kumulativa effekterna av två vindparker medför en ökad skuggbildning i området. Beräkningar på sannolik verklig skuggtid visar att inga fastigheter får skuggor som överskrider gränsvärdena. Området mellan vindparkerna drabbas i högre utsträckning av skuggor än om vindpark Tormoserödsfjället inte byggs men de kumulativa effekterna är sammantaget små. 90

93 Ljus Vindkraftverken på Tolvmanstegen kommer att vara maximalt 150 meter höga, och kommer därmed att utrustas med hinderbelysning i form av rött medelintensivt ljus enligt föreskrifter från Transportstyrelsen. Om vindpark Tormoserödsfjället byggs kommer detta att tillföra fler ljuskällor i området. Vindkraftverken har i både huvudalternativet och alternativ utformning en totalhöjd som överskrider 150 meter. De kommer därför att utrustas med högintensiv blinkande vit hinderbelysning. Ljuset kommer att avskärmas enligt gällande föreskrifter från Transportstyrelsen, och de kumulativa effekterna bedöms som måttliga. Om radarteknik av den typ som beskrivits i avsnittet Ljus, Del 3 Miljökonsekvenser, används så kommer hinderbelysningen endast att tändas när flygtrafik närmar sig. De kumulativa effekterna får då räknas som låga. Säkerhet I och med att fler vindkraftverk byggs i området så kan riskerna med till exempel nedfallen is från torn och vingar att öka. Risker för detta bedöms generellt vara små i södra Sverige och de kumulativa effekterna kommer därför att bli låga. Miljökonsekvenser Landskapet Visuell påverkan Landskapsbild I och med att fler vindkraftverk kommer att etableras på högplatån Tolvmanstegen-Tormoserödsfjället ökar påverkan på landskapsbilden. I de framtagna fotomontagen visas både verken på Tolvmanstegen och verken på Tormoserödsfjället. I de flesta fall syns bara vindkraftverk från en av vindparkerna och i enstaka fall syns ett fåtal verk från den andra parken. Från Vammen är det troligt att vindkraftverk från båda parkerna kommer att vara synliga. De kumulativa effekterna på landskapsbilden är förhållandevis låga i och med att närområdet kring vindparkerna är kuperat och att vindkraftverken syns mindre tydligt på längre avstånd. Friluftsliv och turism I och med att fler vindkraftverk kommer att etableras blir effekterna på friluftslivet större. Friluftslivet i området är framförallt knutet till rörligt friluftsliv med vandring, paddling och långfärdsskridskor. De båda vindparkerna kommer att generera ljud som sprider sig över ett stort område och påverka stora opåverkade områden. De kumulativa effekterna ger en större påverkan på friluftslivet och människor kan komma att välja bort närområdet och istället söka sig till andra områden. Påverkan är dock tillfällig och reversibel. Kulturmiljö En arkeologisk utredning har genomförts för att utreda påverkan på okända fornlämningar inom vindområdet. Där sådana har påträffats har vägar och verksplatser justerats så att påverkan minimeras. Arkeologiska utredningar har även gjorts på Tolvmanstegen, Ljunggren och Östlund Även där har vindparkens utformning justerats för att minimera påverkan. Genom att vindpark Tolvmanstegen etableras kommer den kommunala kulturmiljön vid Vammen att bli visuellt påverkad och av ljud och skuggor. Detta kommer medföra att upplevelsevärdet av kulturmiljön minskar. Vindpark Tormoserödsfjället 91

94 kommer framförallt att förstärka den visuella påverkan i och med att vindkraftverk även kommer att vara synliga ifrån söder. Påverkan är reversibel och försvinner när vindparkerna avvecklas. De kumulativa effekterna får därför betraktas som måttliga. Naturmiljö De lokala ingreppen i naturmiljön kommer att öka om vindpark Tormoseröd uppförs. Dock är de biologiska värdena ganska låga eftersom det bedrivs modernt skogsbruk i området. De högsta biologiska värdena förekommer i den norra delen av vindpark Tolvmanstegen, uppe på höjdplatån med unika mossar, äldre hällmarkstallskogar och brandfält. De sammanlagda ingreppen får ändå ses som relativt små och de kumulativa effekterna får därför betraktas som måttliga.. Fåglar Inga stora flyttstråk går genom områdena. De känsligare arter som häckar i båda områdena eller där emellan, och således kan påverkas av kumulativa effekter, är tjäder, kungsörn, fiskgjuse, lom och nattskärra. Den stora tjäderlekplatsen (vid ett tillfälle observerades sju spelande tuppar) ligger mitt emellan de båda vindparkerna. Den ligger 1 kilometer från närmaste planerade verk vid Tormoseröd och drygt 1 kilometer från närmaste verk vid Tolvmanstegen. Lekplatsen ligger precis utanför rekommenderat skyddsavstånd. Inga kumulativa effekter bedöms uppstå. Det största hotet mot gynnsam fortlevnad för arten är skogsbruket, det vill säga att tjäderns livsmiljöer avverkas och fragmenteras. Kungsörnen har stora revir. Eventuell etablering av arten i området kan påverkas negativt av uppförandet av två vindparker. Verken vid Tolvmanstegen kommer antagligen att påverka mest då de ligger närmare potentiella häckningsplatser. Fiskgjusar häckar mellan de två planerade vindparkerna. För dessa individer kan eventuellt även ett par vindkraftverk vid Tolvmanstegen hamna nära flygvägar mellan häcknings- och födosöksmiljöer. Sammanlagt finns det en potentiell risk när det gäller kollisioner för tre istället för två par fiskgjusar om vindparken vid Tormoseröd uppförs. Fiskgjusen tillhör dock inte de arter som anses vara mest känsliga för vindkraft. Storlom häckar också mellan de båda vindparkerna. Risken för negativ påverkan för dessa bedöms dock som liten eftersom flygvägar bör gå i sydlig riktning, det vill säga öster om parkerna. Det finns lämpliga miljöer för nattskärra på både Tolvmanstegen och Tormoseröd. Främst kan man tänka sig att det är temporära störningar från byggnation under häckningstid som kan vara negativ för arten. Utifrån resultatet av inventering kan anläggningsarbetet planeras i samråd med länsstyrelsen. Nattskärra häckar relativt rikligt i i hällmarksmiljöer i Bohuslän. Fladdermöss Förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler är låga i de båda vindparkerna. Samma bedömning gäller för Tolvmanstegen som för Tormoseröd. De kumulativa effekterna bedöms således som ringa. 92

95 Miljökonsekvenser Resurser Riksintressen De kumulativa effekterna på stora opåverkade områden blir stora. Områden som idag inte är påverkade av ljud kommer att bli påverkat av ljudnivåer över 35dB(A). Båda vindparkerna ligger inom områden utpekade i de kommunala vindplanerna. Påverkan är tillfällig och reversibel. Råvaror och energi Vindenergiresurserna är mycket goda inom hela området. Vindparkerna tar väl tillvara vindenergin som föranlett att stora delar av Tormoserödsfjället och Tolvmanstegen pekats ut som riksintresse för vindbruk. De 35 verk som planeras inom området kan tillsammans ge ett tillskott av förnyelsebar energi i en storleksordning om cirka 200 GWh per år. Genom att producera 200 GWh förnyelsebar el bidrar vindparkerna till regeringens mål om 50% förnyelsebar el till Den producerade elen täcker en stor del av den lokala elkonsumtionen i Tanums och Strömstads kommuner. Luft och klimat Enligt Naturvårdsverket skulle vindparkerna (som tillsammans har en installerad effekt på 76,5 MW) varje år motsvara en utsläppsminskning jämfört med moderna fossilbränsleanläggningar med cirka ton koldioxid, 558 ton svaveldioxid och 262 ton kväveoxider, en inte obetydlig del i arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen. Boende och infrastruktur De kumulativa effekterna på bostäder blir låga. Avståndet till bostäder är stort. Några kumulativa effekter på kraftledningen föreligger inte men effekterna på telelänkstråken blir sannolikt större. Inga kumulativa effekter på väg 164 förväntas uppstå. Transporter och material Under byggfasen kommer det att ske många tunga transporter. De kumulativa effekterna innebär att påverkan på väg 164 blir större. Eftersom vindpark Tolvmanstegen är inne i byggskede kommer påverkan inte att ske samtidigt. De störningar som närboende kan uppleva av transporterna kan bli större i och med att det sker under längre tid men påverkan på väg 164 bedöms bli låg. 93

96

97 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

98 Del 5: Samråd Samråd En samrådsredogörelse över hela samrådsprocessen bifogas tillståndsansökan. En kort sammanfattning av vilka samråd som skett presenteras här. Samrådsmöte enligt 6 kapitlet 4 MB har hållits med Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tanums- och Strömstads kommun den 20 januari Synpunkter på den då föreslagna parkutformningen var att parken borde hållas inom planlagda vindområden i kommunernas vindplaner samt utanför strandskyddat område. Under våren 2010 togs därför ett nytt förslag på vindparksutformning fram där ursprungsförslaget på 36 verk minskades till 14 verk. Det togs också fram en alternativ utformning bestående av elva högre verk enligt önskemål i samrådet. Samrådshandlingen och den föreslagna parkutformningen på 14 alternativt elva verk skickades under hösten 2010 till övriga berörda myndigheter samt ett flertal organisationer och företag. Samråd med allmänheten enligt 6 kapitlet 4 MB har hållits. Detta skedde genom ett öppet samrådsmöte i Bullaregården 31 augusti Inbjudan till detta samrådsmöte gavs via annons i lokaltidningen, samt via utskick med brev till alla fastighetsägare och boende inom 1 kilometer från vindparksområdet. I oktober 2010 gjordes ännu ett nytt förslag på vindparksutformning där huvudalternativet minskats i omfattning från 14 till 13 verk. Ett samrådsmöte hölls med Tanums och Strömstads kommuner i november 2010 där detta nya förslag på vindparksutformning diskuterades. Den alternativa utformningen minskades också från 11 till 9 verk efter nya ljudberäkningar. Samrådet med länsstyrelsen har satt ramarna för vad MKB:n skall innehålla. Länsstyrelsen lyfte fram aspekter som är särskilt viktiga att belysa i MKB:n, bland annat påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild och friluftsliv. Artskyddet och inventering av fågel och fladdermus har diskuterats. Samrådet med kommunerna betonade bland annat vikten av att belysa kumulativa effekter från den närliggande vindparken Tolvmanstegen i beskrivningar av konsekvenser för landskapsbild och naturmiljö. Tolvmanstegen har därför inkluderats i fotomontage samt i bedömningen av konsekvenser. Kommunerna betonade också att man vill minimera störande effekter från hindermarkering i form av högintensivt blinkande ljus. Detta har inneburit att olika alternativ för att minimera störande effekter från hinderbelysningen har undersökts. Yttranden från organisationer och allmänhet berörde framförallt påverkan på naturmiljö, landskapsbild samt bullerstörning för närboende. Yttranden om påverkan på naturmiljö har inkluderats i bedömningen av konsekvenser för naturmiljön. Synpunkter från allmänhet angående påverkan på landskapsbild har inneburit att flera fotomontage har gjorts från närboendes fastigheter. Synpunkter angående bullerstörning har, tillsammans med bullerberäkningar som inkluderat kumulativa effekter från vindpark Tolvmanstegen, medfört att vindparken har minskats i omfattning med ett verk. För en fullständig redogörelse av remisser och yttranden som inkommit hänvisas till samrådsredogörelsen som lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. 96

99 Tillståndsprövning Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samrådsprocessen skall genomföras innan ansökan upprättas och lämnas till länsstyrelsen. Under samrådet skall sökanden lämna upplysningar till berörda, så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Det fortsatta prövningsförfarandet För dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen. Efter att samråd slutförts upprättar sökanden en miljökonsekvensbeskrivning som tillsammans med ansökan inlämnas till länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagan avgörs av Miljödomstolen. 97

100

101 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

102 Källor Litteratur Ahlén I., Baagøe H. J., & Bach L Ahlén, Ingemar 2008 Ahlén, Ingemar; Bach, Lothar; Baagøe, Hans J.; Pettersson, Jan Ahlén, Ingemar 2004 Ahlén, Ingemar 2002 Andersson, Bodil; Hazell, Bo; Hammar, Lars-Erik; Lindholm, Kristina Andersson, Linda; Gerre, Lars och Grahn-Danielson, Benjamin Andersson, Linda; Gerre, Lars och Pettersson, Stefan a 2011b 2008 Eriksson, A Ignell, H 2006 Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90 (6): Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr , s Centrum för biologisk mångfald. Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Rapport Naturvårdsverket. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 99: 2: Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97 (3): Refererad i Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2. Snarsmon Resandebyn där vägarna möte. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Tormoseröd, Rio Kulturkooperativ [i manus]. Kompletterande underlag till projekt Tormoseröd, Rio Kulturkooperativ [i manus]. ArtDatabanken 2010 Artfaktablad för havsörn. Baerwald, Erin F; Dámours, 2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at Genevieve H; Klug, Brandon J; windturbines. Current Biologi Vol 18 No 16. Barclay, Robert M.R BioDivers 2008 BioDivers naturvårdskonsult: Bedömning av skogar med avseende på skogshöns, ljungpipare och nattskärra i två utredningsområden för vindkraft. Tanums kommun. Blank, H., de Jong, J., Lind, B Fladdermusfaunan i i Jönköpings län. Meddelande NR 2008:33. Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion Bright, J; Langston, R; Bullman, R; 2008 Map of bird sensitivities to windfarms in Scotland: A tool Evans, R; Gardner, S; Pearse- to aid planning and conservation. Science Direct. Higgins, J Cryan P. M., Barclay R. M. R Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and Predictions. Journal of Mammalogy 90(6): Devereux, C. L.; Denny. M. J. H.; Whittingham, M. J. Grahn-Danielson, Benjamin och Magnusson, Maria Minimal effects of windturbines on the distribution of farmland birds. Journal of Applied Ecology, Vol 45, Issue 6, pp Brittish Ecological Society. Habitat selection in a colony of Barbastella barbastellus in south Sweden. Examensarbete, SLU, Uppsala. Samrådshandling Projekt Tormoserödsfjället. Uppförande av vindkraftverk, Tanum kommun och Strömstad kommun. Rio Kulturkooperativ. Rapport 2009:11. Inventering av fladdermöss i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län, publ nr 2006:19.

103 Lindkvist, Per 2010 Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering." Ljunggren, Anna och Östlund Annika 2010 Vindpark Tolvmanstegen, Strömstad kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 84. Länsstyrelsen 2009 Länsstyrelsen 2008 Lötbergber, L och Wahlström, N 2009 Naturcentrum AB 2009 Fåglar, däggdjur och vindkraften. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2009:70. Fladdermöss I Orusts, Strömstads och Tanums kommuner sommaren Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Rapport 2008:4. Artkartering av fladdermöss I Värmlandslän Inventering med ultraljudsdetektor och nätfångst. Naturmiljö och friluftsliv i Tormoseröd och Håbäckemarken, Tanums kommun. Naturvårdsverket 2006 Vindkraftverk på land. Branschfakta Utgåva 2 Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport Naturvårdsverket 2003 Natura Art- och naturtypsvisa vägledningar. Ljungpipare och tretåig hackspett. Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten Ljud från landbaserade vindkraftverk. Naturvårdsverket 1978 Pedersen, Eja 2007 Pettersson, Jan 2005 Pettersson, Stefan 2009 Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer. 1978:5. Omtryck Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs universitet, Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, The Sahlgrenska Academy. Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk. Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen Statens Energimyndighet och Zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet. Fladdermusinventering och biotopkartering av Ås, Hällevadsholms och Dingle Skogens planerade vindkraftsparker. Rio kulturkooperativ. Rapport 2009:31. Räddningsverket och Energimyndigheten 2007 Nya olycksrisker i framtida energisystem. SFS 1988: Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. SOF 2009 Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Strömstads kommun 2010 ÖP Översiktsplan för Strömstads kommun Samrådshandling Strömstads kommun 2006 Naturvårdsplan för Strömstads kommun. Strömstads kommun 2002 Översiktsplan 2002, Strömstads kommun. Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensson, A. och Kristoffersson, L 2006 Trafikverket 2010 Fladdermöss i Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland. Transporter till vindkraftverk En handbok. Trafikverket 2010:033 Tanums kommun 2010 Energiplan för Tanums kommun. Tanums kommun 2009 Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft. Tanums kommun 2002 Översiktsplan Tanums kommun, ÖP

104 Tanums kommun 1984 Kulturminnesvårdprogram för Tanums kommun. Transportstyrelsen 2010 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Transportstyrelsens författningssamling. TSFS 2010:155 Widemo, Fredrik Widemo, Fredrik 2007a 2007b Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiska förening. Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet. Digitala källor Artportalen Besökt november Energimyndigheten Besökt Glasgow Caledonian University; 2008 The economic impact of wind farms on Scottish tourism. Moffatcentre; Cogentsi A report for the Scottish Government. Besökt Gröna bilister Besökt Hitta.se 2010 Hitta.se karttjänst. Besökt november Länsstyrelsen 2010 Länsstyrelsens GIS-tjänst, Besökt november Länsstyrelsen Västra Götalands 2010 Länsstyrelsens hemsida: Län Besökt Miljömålsportalen Besökt november Naturvårdsverket 2010 Kartverktyget Skyddad natur, Besökt Naturvårdsverket Besökt Regeringskansliet Besökt Riksantikvarieämbetet 2010 FMIS Fornminnesinformationssystemet Besökt november Skogsstyrelsen 2010 Skogens pärlor, Besökt november Svensk Vindenergi Besökt Trafikverket Besökt Våtmarksinventeringen 2010 www-vmi.slu.se. Besökt Muntliga källor Green, Martin 2010 Lunds universitet. Presentation på Vindvals seminarium om vindkraft. Chalmers Lindberg, Peter Fågelcentralen, Göteborg. Nordgren, Staffan Staffan Nordgren, Tanumshede. Tjäderinventerare Strandvik, Peter Peter Strandvik Göteborg, berguvsansvarig i Bohuslän Strömberg, Göran Göran Strömberg Tanumshede. Kommunombud för Bohusläns Ornitologiska Förening (BohOF). Wilhelmsson, Kent Kent Wilhelmsson Strömstad. Kommunombud för BohOF. 102

105 SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

106 Bilaga 1. Teknisk beskrivning Enercon E-126 Teknisk specifikation Märkeffekt: Rotordiameter: Navhöjd: Vindzon (DiBt): Vindklass (IEC): 7,5 MW 126 m 135 m WZ III IEC/NVNIA Turbintyp: Växellös med variabel hastighet Rotortyp: Aktiv pitchkontroll Rotationsriktning: Medsols Bladantal: 3 Sveparea: 12,668 m² Bladmaterial: GRP (epoxy resin) Rotationshastighet: Variabel, 5-11,7 rpm Pitchkontroll: ENERCON single blade pitch system, tre oberoende pitch system Generator: Omriktningssystem: Bromssystem: Girkontroll: Stoppvind: Övervakningssystem: ENERCON direktdriven ringgenerator ENERCON omriktare 3 oberoende pitchsystem, rotorbroms, rotorlås Aktiv med justeringsväxel, lastberoende dämpning m/s (med ENERCON storm control) ENERCON SCADA Vind (m/s) Effekt (kw) Effektkoefficient (Cp)

107 Teknisk beskrivning Führländer FL2500, 2,5 MW Tekniska uppgifter Rotor Diameter 90/100/104 m Yta 6,362/7,854/8,495 kvm Antal blad 3 Varvtal 10,4...18,1/9,4...17,1 min Effektreglering Omriktare Vindklass IEC 2a/2/3a Drivmekanism Konstruktionstyp komb. cylindrisk växel/planetväxel Steg 3 Översättning 1:72,3/1:79,6 Generator Konstruktionstyp Varvtal Spänning Omriktarsystem Dubbelt matade asynkronmaskiner med släpringade motorer min -1 (50 Hz), min -1 (60Hz) 690 V (50/60 Hz) Indirekt omriktare med likspänningsmellankrets Tjänst Märkeffekt Startvind Stoppvind Överlevnadsvind Torn Navhöjd Konstruktionstyp Massa Rotor Maskingondel Torn Reglering kw bei 12/13,0 m/s 3,5...4,0 m/s 25 m/s 59,5/52,5 m/s 85/100/117*/141*/160* m koniskt rörtorn, fackverksmast* / kg kg kg Varvtalsreglering elektroniskt pitchsystem Vindefterstyrning 4 växelmotorer Huvudbroms 3-dubbla oberoende pitchsystem 2. bromssystem hydraulisk skivbroms Övervakning Fasta nätet/fjärr/vabera Effektkurva FL Effekt KW Vindhastighet [m/s](m/s) 90 m rotor 100 m rotor* 104 m rotor Tekniska ändringar förbehållna. Data kan variera beroende på komponenter. * uppmätta effektkurvor enligt IEC

108 10,5 M A A CA 4,5 M PLAN TYPEXEMPEL BERGSFUNDAMENT MÅTT OCH UTFÖRANDE ÄR PRELIMINÄRA OCH VARIERAR BEROENDE PÅ TYP AV VINDKRAFTVERK OCH MARKFÖRHÅLLANDEN. 10,5 M BERGANKARE CA 6 M BEROENDE PÅ BERGS- KVALITET 10,5 M CA 4,5 M BETONGYTA 2 M BEFINTLIG MARKNIVÅ SEKTION A-A 106

109 16-20 M A A PLAN TYPEXEMPEL GRAVITATIONSFUNDAMENT MÅTT OCH UTFÖRANDE ÄR PRELIMINÄRA OCH VARIERAR BEROENDE PÅ TYP AV VINDKRAFTVERK OCH MARKFÖRHÅLLANDEN M 4,5-6,5 M ÅTERFYLLNING 4,5-6,5 M 0,25 M 2-3,5 M BEFINTLIG MARKNIVÅ M SEKTION A-A 107

110 DRÄNERING EFTER LOKALA FÖRHÅLLANDEN TYPEXEMPEL VÄGSEKTION Vindkraftverk Fuhrländer FL 2500 EV FIBERMATTA KOMPAKTERAT STENMATERIAL/GRUS 40 CM, VARAV 30 CM GRUS MAX Ø 60 MM OCH PÅ YTAN 10 CM GRUS MAX Ø 30 MM KOMPAKTERAD SAND CM JORD MIN 4,50 M RÖJD SKOG I VÄGKORRIDOR CA M 108

111

112 Bilaga 2. Ljudberäkningar På följande sidor finns ljudberäkningar för projektets huvudalternativ respektive alternativ utformning: Huvudalternativ, 13 vindkraftverk Resultat ljudberäkning sid. 111 Ljudutbredning, karta sid. 114 Alternativ utformning, 9 vindkraftverk Resultat ljudberäkning sid. 115 Ljudutbredning, karta sid. 118 Ljudberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod, Naturvårdsverket Beräkningarna är gjorda i programmet WindPro version vilket är det vanligast förekommande vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån lägre än den beräknade. Vindkraftverken som används i beräkningen har en effekt på 2,5 MW samt en navhöjd på 117 meter och rotordiameter på 100 meter (totalhöjd 167 meter). Valet av verk till beräkningen har gjorts så att källjudet är representativt för verk i den storlek som söks tillstånd för. De tillståndsgivna vindkraftverken vid Tolvmanstegen är medtagna i beräkningen (beräknat med en effekt på 2 MW och totalhöjd 150 meter). 110

113 Ljudberäkning Huvudalternativ 13 vindkraftverk Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd + Tolvmanstegen SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :40 / 1 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :40/ VKV Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [db(a)] ,0 4 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 7 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 2 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 12 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,8 13 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 11 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 6 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,6 3 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 1 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,5 5 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 9 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 8 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,9 10 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117,0 USER Level 0 -för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 105,1 Nej Allmän *) ,0 1 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 2 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,3 3 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 4 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 5 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 6 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,6 7 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 8 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 9 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 10 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 11 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,8 12 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 13 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 14 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 15 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,5 16 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,1 17 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 19 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 21 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 22 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,5 23 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 24 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Sörgården ,0 1,5 40,0 34,6 Ja B Östgården ,0 1,5 40,0 36,1 Ja C Tormoseröd ,4 1,5 40,0 35,3 Ja D Stenkas ,7 1,5 40,0 37,9 Ja E Bråtarna ,4 1,5 40,0 35,5 Ja F Blockemyr ,7 1,5 40,0 31,6 Ja G Kvarnbacken ,0 1,5 40,0 32,5 Ja H Naverstads-Ejgde 1: ,0 1,5 40,0 34,7 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 111

114 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd + Tolvmanstegen WindPRO version maj fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] I Andersvik ,9 1,5 40,0 37,6 Ja J Eldskog ,0 1,5 40,0 37,0 Ja K Korpeskogen ,3 1,5 40,0 33,8 Ja L Lytorp 1: ,0 1,5 40,0 33,8 Ja M Lytorp 1: ,0 1,5 40,0 33,7 Ja N Lytorp 1: ,9 1,5 40,0 37,0 Ja O Södra Hee 2: ,4 1,5 40,0 34,4 Ja P Mossemark ,8 1,5 40,0 39,3 Ja Q Blåarna ,0 1,5 40,0 39,1 Ja R Taranderöd ,0 1,5 40,0 35,5 Ja S Vammen Sör ,9 1,5 40,0 36,3 Ja T Liensten ,9 1,5 40,0 37,0 Ja U Lien 1: ,0 1,5 40,0 36,9 Ja V Sörgården vid Huggemon ,4 1,5 40,0 36,0 Ja W Klåvekasen ,7 1,5 40,0 38,0 Ja X Vammen Nord ,2 1,5 40,0 39,9 Ja Y Trångkas ,0 1,5 40,0 37,1 Ja Utskrift/Sida :40 / 2 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :40/ Avstånd (m) VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V VKV W X Y Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 112

115 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd + Tolvmanstegen...fortsättning från föregående sida VKV W X Y WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :40 / 3 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :40/ WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 113

116 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. WindPRO version maj 2010 DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Tormoseröd + TolvmanstegenLjudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land 8,0 m/s Utskrift/Sida :40 / 25 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :40/ km Karta:, Utskriftskala 1:75 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 40,0 db(a) 35,0 db(a) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 114

117 Ljudberäkning Alternativ utformning 9 vindkraftverk Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk + Tolvmanstegen SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) OBSERVERA Oktavdata saknas för ett eller flera av vindkraftverken där avståndet överstiger m till beräkningspunkten (Ljudkänsligt område). WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :12 / 1 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :12/ VKV Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] ,0 6 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 1 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 7 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,1 10 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,4 8 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 3 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 9 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 4 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 2 Nej ENERCON E ,0 135,0 USER E126 Maxljud 8,0 135,0 108,0 Nej Allmän *) ,0 1 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 2 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,7 3 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 4 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 5 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 6 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,6 7 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 8 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 9 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 10 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 11 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,2 12 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 13 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 14 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 15 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,8 16 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,7 17 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 19 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 21 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 22 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,7 23 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) ,0 24 Ja VESTAS V ,0 105,0 USER V 90 T-tegen för beräkningar med råhetsklass 1,5 8,0 103,0 Nej Allmän *) *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Sörgården ,0 1,5 40,0 36,2 Ja B Östgården ,5 1,5 40,0 37,8 Ja C Tormoseröd ,4 1,5 40,0 36,8 Ja D Stenkas ,7 1,5 40,0 39,5 Ja E Bråtarna ,4 1,5 40,0 36,9 Ja F Blockemyr ,7 1,5 40,0 33,0 Ja G Kvarnbacken ,2 1,5 40,0 33,9 Ja H Naverstads-Ejgde 1: ,8 1,5 40,0 35,6 Ja I Andersvik ,9 1,5 40,0 38,2 Ja J Eldskog ,0 1,5 40,0 37,4 Ja K Korpeskogen ,3 1,5 40,0 34,9 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 115

118 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk + Tolvmanstegen WindPRO version maj fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från VKV Ljud [m] [m] [db(a)] [db(a)] L Lytorp 1: ,0 1,5 40,0 34,8 Ja M Lytorp 1: ,0 1,5 40,0 34,5 Ja N Lytorp 1: ,9 1,5 40,0 38,4 Ja O Södra Hee 2: ,8 1,5 40,0 34,9 Ja P Mossemark ,8 1,5 40,0 39,5 Ja Q Blåarna ,5 1,5 40,0 39,2 Ja R Taranderöd ,5 1,5 40,0 36,6 Ja S Vammen Sör ,9 1,5 40,0 36,5 Ja T Liensten ,9 1,5 40,0 37,1 Ja U Lien 1: ,0 1,5 40,0 36,9 Ja V Sörgården vid Huggemon ,7 1,5 40,0 36,1 Ja W Klåvekasen ,0 1,5 40,0 38,1 Ja X Vammen Nord ,6 1,5 40,0 40,0 Ja Y Trångkas ,0 1,5 40,0 37,1 Ja Utskrift/Sida :12 / 2 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :12/ Avstånd (m) VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V VKV W X Y Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 116

119 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk + Tolvmanstegen...fortsättning från föregående sida VKV W X Y WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :12 / 3 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :12/ WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 117

120 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Beräkning av ljudimmission för en tänkbar placering. Beräkningen är baserad på källjudsdata lämnad från leverantör. Beräkningen tar hänsyn till topografi, men ej växtlighet. För externt industribuller gäller riktvärden enligt "Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev 1983)." För vindkraft har en särskild praxis växt fram i Sverige med nattvärdet 40 db(a) som rekommenderat riktvärde för att få en extra marginal när det gäller ljud från vindkraftverk. Den grafiska presentationen nedan visar en worst case-beräkning med iso-linjer för olika riktvärden, och med vindkraftens rekommenderade 40 db(a)-värde markerat med en orange linje. WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :12 / 24 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :12/ DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Tormoseröd 9 verk + TolvmanstegenLjudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land 8,0 m/s km Karta:, Utskriftskala 1:75 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 40,0 db(a) 35,0 db(a) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 118

121

122 Bilaga 3. Skuggberäkningar På följande sidor finns skuggberäkningar för projektets huvudalternativ respektive alternativ utformning: Huvudalternativ, 13 vindkraftverk Huvudresultat skuggberäkning sid. 121 Grafisk kalender sid. 124 Skuggutbredning, karta sid. 127 Alternativ utformning, 9 vindkraftverk Huvudresultat skuggberäkning sid. 128 Grafisk kalender sid. 131 Skuggutbredning, karta sid. 134 Beräkningar för projektet har utförts med programmet SHADOW (WindPRO ).Beräkningar av skuggpåverkan i området utgår ifrån ett verk med effekten 2,5 MW och totalhöjd på 167 från tillverkaren FUHRLÄNDER för verken som planeras på Tormoserödfjället. De verk som ska byggas på Tolvmanstegen utgår från 2 MW verk från Vestas med en totalhöjd på 150 meter. Skuggberäkningen värsta fall utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. För att få en mer realistiskt bild av hur det kommer att bli har det gjorts en beräkning på sannolik verklig skuggtid (förväntat värde) vilken tar hänsyn till hur sannolikt det är att solen lyser och hur ofta det kan tänkas blåsa. 120

123 Skuggberäkning Huvudalternativ 13 vindkraftverk Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S/S0 (Soltimmar/möjliga soltimmar) [] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,21 0,26 0,29 0,34 0,38 0,35 0,34 0,38 0,33 0,27 0,22 0,25 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Platsdata 12 sektorer; Radie: m (2) Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 1 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: Tormoseröd höjd november 2010.wpo (5) Hinder som används vid beräkning Ögonhöjd: 2,0 m Nätupplösning: 10 m Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Skuggmottagare VKV RN VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 4 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 7 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 2 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 12 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,8 13 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 11 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 6 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,6 3 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 1 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,5 5 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 9 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 8 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,9 10 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 117, , ,0 1 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 2 Ja VESTAS V ,0 105, , ,3 3 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 4 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 5 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 6 Ja VESTAS V ,0 105, , ,6 7 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 8 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 9 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 10 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 11 Ja VESTAS V ,0 105, , ,8 12 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 13 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 14 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 15 Ja VESTAS V ,0 105, , ,5 16 Ja VESTAS V ,0 105, ,9 Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 121

124 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 2 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ fortsättning från föregående sida RN VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,1 17 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 19 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 21 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 22 Ja VESTAS V ,0 105, , ,5 23 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 24 Ja VESTAS V ,0 105, ,9 Skuggmottagare-Indata RN No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A Mossemark ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" B Eldskog ,4 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" C Andersvik ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" D Naverstads-Ejgde 1: ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" E Korpeskogen ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" F Taranderöd ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" G Kvarnbacken ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" H Blockemyr ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" I Sörgården ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" J Östgården ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" K Tormoseröd ,5 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" L Stenkas ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" M Bråtarna ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" N Lytorp 1: ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" O Lytorp 1: ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" P Lytorp 1: ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Q Södra Hee 2: ,5 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" R Blåarna ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, förväntade värden No. Namn Skuggtimmar per år [t/år] A Mossemark 2:19 B Eldskog 0:27 C Andersvik 4:38 D Naverstads-Ejgde 1:19 1:18 E Korpeskogen 1:15 F Taranderöd 0:00 G Kvarnbacken 0:00 H Blockemyr 0:00 I Sörgården 0:00 J Östgården 0:00 K Tormoseröd 3:32 L Stenkas 3:44 M Bråtarna 1:32 N Lytorp 1:4 1:34 O Lytorp 1:7 0:00 P Lytorp 1:6 0:00 Q Södra Hee 2:7 0:00 R Blåarna 4:42 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 122

125 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 4 6:05 1: :00 0: :47 3: :00 0: :26 1: :00 0: :14 3: :00 0: :08 2: :39 2: :00 0: :33 3: :02 0: :00 0: :00 0: :31 3: :00 0: :37 3: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0:00 WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 3 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 123

126 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 23 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ VKV 1: 4 7: 6 10: 5 13: 10 16: 3 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 124

127 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 24 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ VKV 3: 2 5: 13 12: 8 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 125

128 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 25 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ VKV 3: 2 9: 1 16: 3 18: 5 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 126

129 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Karta Beräkning: Tormoseröd 13 verk väst WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :06 / 32 Användarlicens: PreVind AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :57/ m Karta:, Utskriftskala 1:50 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Skuggmottagare Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 127

130 Skuggberäkning Alternativ utformning 9 vindkraftverk Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S/S0 (Soltimmar/möjliga soltimmar) [] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0,21 0,26 0,29 0,34 0,38 0,35 0,34 0,38 0,33 0,27 0,22 0,25 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Platsdata 12 sektorer; Radie: m (2) Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 1 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: Tormoseröd höjd november 2010.wpo (5) Hinder som används vid beräkning Ögonhöjd: 2,0 m Nätupplösning: 10 m Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Skuggmottagare VKV RN VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 6 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 1 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 7 Nej ENERCON E ,0 135, , ,1 10 Nej ENERCON E ,0 135, , ,4 8 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 3 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 9 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 4 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 2 Nej ENERCON E ,0 135, , ,0 1 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 2 Ja VESTAS V ,0 105, , ,7 3 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 4 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 5 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 6 Ja VESTAS V ,0 105, , ,6 7 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 8 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 9 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 10 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 11 Ja VESTAS V ,0 105, , ,2 12 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 13 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 14 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 15 Ja VESTAS V ,0 105, , ,8 16 Ja VESTAS V ,0 105, , ,7 17 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 19 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 21 Ja VESTAS V ,0 105, ,9 Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 128

131 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 2 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ fortsättning från föregående sida RN VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 22 Ja VESTAS V ,0 105, , ,7 23 Ja VESTAS V ,0 105, , ,0 24 Ja VESTAS V ,0 105, ,9 Skuggmottagare-Indata RN No. Namn Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A Mossemark ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" B Eldskog ,4 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" C Andersvik ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" D Naverstads-Ejgde 1: ,7 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" E Korpeskogen ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" F Taranderöd ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" G Kvarnbacken ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" H Blockemyr ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" I Sörgården ,0 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" J Östgården ,5 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" K Tormoseröd ,5 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" L Stenkas ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" M Bråtarna ,1 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" N Lytorp 1: ,2 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" O Lytorp 1: ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" P Lytorp 1: ,9 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Q Södra Hee 2: ,8 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" R Blåarna ,6 5,0 5,0 2,0-180,0 0,0 "Växthusläge" Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, förväntade värden No. Namn Skuggtimmar per år [t/år] A Mossemark 3:12 B Eldskog 1:40 C Andersvik 4:42 D Naverstads-Ejgde 1:19 1:19 E Korpeskogen 1:49 F Taranderöd 0:00 G Kvarnbacken 0:00 H Blockemyr 0:00 I Sörgården 0:00 J Östgården 0:00 K Tormoseröd 1:32 L Stenkas 4:43 M Bråtarna 2:29 N Lytorp 1:4 2:09 O Lytorp 1:7 0:00 P Lytorp 1:6 0:00 Q Södra Hee 2:7 0:00 R Blåarna 4:48 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 129

132 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] :34 6: :31 3: :00 0: :52 2: :55 0: :16 0: :00 0: :46 2: :06 4: :48 0: :00 0: :33 3: :00 0: :38 3: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0: :00 0:00 WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 3 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 130

133 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 24 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ VKV 1: 6 5: 8 8: 4 10: 1 12: 3 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 131

134 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 25 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ VKV 4: 10 6: 3 9: 2 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 132

135 Projekt: Tormoseröd Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 26 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ VKV 2: 1 9: 2 12: 3 14: 5 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 133

136 Projekt: Tormoseröd SHADOW - Karta Beräkning: Tormoseröd 9 verk Beskrivning: Enligt boverkets handbok, Planering och Prövning av vindkraftsanläggningar så är en lämplig utgångspunkt att utgå från den sannolika verkliga skuggtiden för en störningskänslig plats. Denna tid får vara högst 8 timmar/kalenderår och 30 min/dag. Beräkningen görs normalt för en yta på 5x5 m en meter upp från marken, detta ska motsvara en uteplats som ligger i riktning mot vindkraftverket. Beräkningen tar hänsyn till topografi, dock ej vegetation. Detta innebär att vindkraftverken i verkligheten kan vara skymda av skog och mot vissa mottagare inte ge upphov till någon skuggning alls. I detta fall har SMHI-solstatistik från Västra Götaland använts. WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :35 / 33 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ m Karta:, Utskriftskala 1:50 000, Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Skuggmottagare Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 134

137

138 Bilaga 4 Fotomontage För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Dessa skall visa hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. Bilagan är uppdelad i två delar, bilaga 4a och 4b. Först kommer en översiktskarta med beskrivning varifrån fotomontagen är tagna, följt av en tabell med verkskoordinater. Sedan kommer respektive fotomontage. För att redogöra för kumulativa effekter på landskapsbilden är även de planerade vindkraftverken på Tolvmanstegen medtagna. I fotomontagen har verken ibland gjorts röda för att öka kontrasten mot omgivande foto. Ifall fotomontagen visar blåa verk gäller det de planerade vindkraftverken på Tolvmanstegen. Fotomontagen i bilaga 4a visar utformning enligt huvudalternativet. För att visualisera vindkraftverk med den maximala höjd och rotordiameter som anges i huvudalternativet, visar fotomontagen vindkraftverk av typen REpower 3400 (3,4 MW) med en totalhöjd om 175 meter, tornhöjd på 123 meter och rotordiameter på 104 meter. Fotomontagen för huvudalternativet visas från 13 platser. I fotomontagen A-B och K-L är vindkraftverken helt skymda av topografin och vegetationen. De röd- och blåmarkerade vindkraftverken är därför lagda över fotografiet för att man skall kunna se var de skulle stått om det vart fri sikt. I fotomontage G är endast de blåmarkerade vindkraftverken på Tolvmanstegen lagda över fotografiet. Bilaga 4a finns på sidorna I bilaga 4b visas fotomontage med de verk som beskrivs i alternativ utformning. Detta är verk av typen Enercon E-126 (7,5 MW). Vindkraftverken har en totalhöjd om 198 meter. Tornhöjden är 135 meter och rotordiametern är 126 meter. Fotomontage för alternativ utformning visas från 6 platser. I fotomontage B är de blåmarkerade vindkraftverken på Tolvmanstegen lagda över fotografiet för att man skall kunna se var de skulle stått om det vart fri sikt. Bilaga 4b finns på sidorna En animerad 3D-modell har också tagits fram som visar vindkraftverken i huvudalternativet och den alternativa utformningen. 3D-modellen finns att tillgå på följande hemsida: För att kunna se 3D-modellen krävs det att man installerar särskild programvara. Vidare instruktioner finns på hemsidan. 136

139 Fotomontage 4a Huvudalternativ Projekt: Tormoseröd VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :24 / 1 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Kamera A Sögård B Älgafallet C Björnim, Västgården D Björnim, Östgården RN Öst Nord Z Moln :Stark molnighet (6/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Delvis molntäckt (4/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Glesa moln (2/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Glesa moln (2/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Lätt dis X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4907.JPG Siktpunkt ,9 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4911.JPG Siktpunkt ,2 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4928.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4932.JPG Siktpunkt ,4 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,9 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,2 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,1 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 259 Vind rikt. :230 Photo desc.: A Fototillfället 280 grader, senare korr. till 260 grader. Foto kat. 247 Vind rikt. :230 Photo desc.: B 5 meter öster om själva fallet. Horisontlinjen skär verket. Foto kat. 42 Vind rikt. :230 Photo desc.: C Västgården Foto kat. 64 Vind rikt. :230 Photo desc.: D Björnim E Björnim, Sörgården F Backa skola, Backa Bullareby G Torpet Sommaren, Långevattnet H Lur RN Öst Nord Z Moln :Glesa moln (2/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Heltäckande moln (8/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4935.JPG Siktpunkt ,1 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4921.JPG Siktpunkt ,4 Synlighet :Klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4924.JPG Siktpunkt ,0 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4939 Siktpunkt ,3 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,7 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,3 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,4 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 30 Vind rikt. :230 Photo desc.: E Bergsäter Foto kat. 318 Vind rikt. :230 Photo desc.: F Från parkering vid Bulla skola Foto kat. 310 Vind rikt. :230 Photo desc.: G Fotot mycket ljust. Naturlig färg försvinner i grenverk. Foto kat. 56 Vind rikt. :230 I Vammen J Ejgde K Enningdalens kyrka, Norge L Lytorp RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Delvis molntäckt (4/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Stark molnighet (6/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Delvis molntäckt (4/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4958.JPG Siktpunkt ,6 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4927.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4917.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4963.JP Siktpunkt ,3 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,6 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,4 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,1 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 176 Vind rikt. :230 Photo desc.: I Från gårdsbacken vid vägs ände i norra delen av sjön Vammen. Foto kat. 230 Vind rikt. :230 Foto kat. 235 Vind rikt. :230 Photo desc.: K Från kyrkans parkering i samhället Enn i Norge. Foto kat. 114 Vind rikt. :230 M Bron till Galtö RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4942.JPG Siktpunkt ,5 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 78 Vind rikt. :230 Photo desc.: M I förgrunden syns verken i Kil vid väg E6 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 137

140 Projekt: Tormoseröd VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd VKV placering WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :24 / 2 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd A B C D E F G H I J K L M nominell [kw] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] 1 Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 138

141 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :17:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 259 Kamera: Sögård Photo desc.: A Fototillfället 280 grader, senare korr. till 260 grader. Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 4 Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

142 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :13:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 247 Kamera: Älgafallet Photo desc.: B 5 meter öster om själva fallet. Horisontlinjen skär verket. VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

143 WindPRO version Maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :44:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 42 Kamera: Björnim, Västgården Photo desc.: C Västgården Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 141 VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

144 WindPRO version Maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :22:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 64 Kamera: Björnim, Östgården Photo desc.: D Björnim Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 142 Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 2 Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

145 WindPRO version Maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :35:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 30 Kamera: Björnim, Sörgården Photo desc.: E Bergsäter Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 143 Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Ny Ja REpower 3.4M ,0 123, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

146 WindPRO version Maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :40:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 318 Kamera: Backa skola, Backa Bullareby Photo desc.: F Från parkering vid Bulla skola Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 144 VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

147 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :21:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 310 Kamera: Torpet Sommaren, Långevattnet Photo desc.: G Fotot mycket ljust. Naturlig färg försvinner i grenverk. VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

148 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :10:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 56 Kamera: Lur Foto: X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4939.JPG VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

149 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :18:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 176 Kamera: Vammen Photo desc.: I Från gårdsbacken vid vägs ände i norra delen av sjön Vammen. VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

150 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :00:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 230 Kamera: Ejgde Foto: X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4927.JPG VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

151 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :54:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 235 Kamera: Enningdalens kyrka, Norge Photo desc.: K Från kyrkans parkering i samhället Enn i Norge. VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

152 WindPRO version Maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :19:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 114 Kamera: Lytorp Foto: X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4963.JPG VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

153 WindPRO version Maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :11:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 78 Kamera: Bron till Galtö Photo desc.: M I förgrunden syns verken i Kil vid väg E6 Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 151 VKV: 35 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

154 Projekt: Tormoseröd VISUAL - Karta Beräkning: Tormoseröd WindPRO version Maj 2010 Utskrift/Sida :24 / 16 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :24/ ,5 5 7,5 10km Karta:, Utskriftskala 1: , Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Kamera WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 152

155 Fotomontage 4b Alternativ utformning Projekt: Tormoseröd VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :29 / 1 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :39/ Skala 1: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Kamera A Backa skola, Backa Bullareby 11 B Torpet Sommaren, Långevattnet 11 C Lur 11 D Vammen 11 RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Heltäckande moln (8/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,1 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4921.JPG Siktpunkt ,4 Synlighet :Klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4924.JPG Siktpunkt ,0 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4939.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4958.JPG Siktpunkt ,7 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,3 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,4 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,2 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 318 Vind rikt. :230 Photo desc.: A Från parkering vid Bulla skola Foto kat. 310 Vind rikt. :230 Photo desc.: B Fotot mycket ljust. Naturlig färg försvinner i grenverk. Foto kat. 56 Vind rikt. :230 Foto kat. 176 Vind rikt. :230 Photo desc.: D Från gårdsbacken vid vägs ände i norra delen av sjön Vammen. E Ejgde 11 F Bron till Galtö 11 RN Öst Nord Z Moln :Delvis molntäckt (4/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels RN Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 3008 x 2000 pixels Siktpunkt ,6 Synlighet :Normal X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4927.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Mycket klar X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4942.JPG Siktpunkt ,6 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Siktpunkt ,5 Sol :Normal Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Foto kat. 230 Vind rikt. :230 Foto kat. 78 Vind rikt. :230 Photo desc.: F I förgrunden syns verken i Kil vid väg E6 VKV placering VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd A B C D E F [kw] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] 1 Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 153

156 Projekt: Tormoseröd VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :29 / 2 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :39/ fortsättning från föregående sida VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd A B C D E F [kw] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] 19 Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 154

157 WindPRO version maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :40:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 318 Kamera: Backa skola, Backa Bullareby 11 Photo desc.: A Från parkering vid Bulla skola Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 155 VKV: 31 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

158 WindPRO version maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :21:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 310 Kamera: Torpet Sommaren, Långevattnet 11 Photo desc.: B Fotot mycket ljust. Naturlig färg försvinner i grenverk. VKV: 31 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

159 WindPRO version maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :10:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 56 Kamera: Lur 11 Foto: X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4939.JPG VKV: 31 Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

160 WindPRO version maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :18:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 176 Kamera: Vammen 11 Photo desc.: D Från gårdsbacken vid vägs ände i norra delen av sjön Vammen. Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

161 WindPRO version maj Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :00:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 230 Kamera: Ejgde 11 Foto: X:\PROJEKT\Conceptor AS\Tormoseröd,Tanum Strömstad\Foto\Fotomontage\107LEGU_\DSC_4927.JPG Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

162 WindPRO version maj 2010 Rekommenderat observationsavstånd: 26 cm Visat foto: :11:00 Objektiv: 28 mm Film: 24x16 mm Pixlar: 3008x2000 Siktpunkt: Rikets Net (SE) Öst: Nord: Vindriktning: 230 Fotots riktning: 78 Kamera: Bron till Galtö 11 Photo desc.: F I förgrunden syns verken i Kil vid väg E6 Skapad av: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se 160 Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, nominell Rotordiameter Navhöjd Avstånd [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Ny Nej ENERCON E ,0 135, Existerar Ja VESTAS V ,0 105, Projekt: Tormoseröd WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

163 Projekt: Tormoseröd VISUAL - Karta Beräkning: Tormoseröd 9 verk WindPRO version maj 2010 Utskrift/Sida :29 / 9 Användarlicens: PreVind Konsult AB Lantvärnsgatan 8 SE Karlstad Ingemar Andersson / ia@prevind.se Beräknat: :39/ ,5 5 7,5 10km Karta:, Utskriftskala 1: , Kartacentrum Rikets Net (SE) Öst: Nord: Nytt vindkraftverk Befintliga VKV Kamera WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 161

164 Bilaga 5. Kemikalier Exempel på kemikalieanvändning i ett vindkraftverk Fuhrländer FL ,5 MW (källa Fuhrländer) Oljor och fetter Mobilgear SHC XMP 320 Mobil DTE 24 Mobil SHC 100 Mobil SHC 460 CEPLATTYN BL Mobilux EP2 Total mängd i verket är ca 543 liter. Oljebyte sker efter 3-4 år och påfyllning av olja görs med ca 20 liter per år. Total mängd i verket är ca 9,7 liter. Oljebyte sker vartannat år. Total mängd i verket är ca 1,5 liter. Påfyllning av ca 1 liter per år. Total mängd i verket är ca 4 liter. Påfyllning av ca 3 liter per år. Total mängd i verket är ca 16 liter. Påfyllning av ca 11 liter per år. Total mängd i verket är ca 3,5 kg. Påfyllning av ca 1,75 kg per år. Kylmedel och frostskyddsmedel Silikonolja VARIDOS FSK Total mängd i verket är ca 990 liter. Normalt inget behov av oljebyte. Total mängd i verket är ca 75 liter. Påfyllning av ca 10 liter per år. 162

165 Bilaga 6. Vägar FÖRSTUDIE VÄGAR OCH PLANER PROJEKT TORMOSERÖD VINDKRAFTSPARK TANUM OCH STRÖMSTADS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV CONCEPTOR VINDKRAFT AB JUNI 2010 LARS MOHLIN BO OLSSON OLIVER VOLLERT CHRISTER DANIELSSON 163