Vindkraftsprojekt Brattmyrliden. Samrådsunderlag samråd med allmänhet. Dnr: V

Transkript

1 Vindkraftsprojekt Brattmyrliden Samrådsunderlag samråd med allmänhet Dnr: V

2 Innehåll 1 BAKGRUND PROJEKTBESKRIVNING UTFORMNING Vindkraftverk Tillfartsvägar Fundament Elnätsanslutning MILJÖPÅVERKAN Ljud- och skuggpåverkan Påverkan på landskapsbild Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Påverkan på rennäringens intressen Påverkan på övriga intressen TIDPLAN KONTAKTUPPGIFTER (34)

3 1 BAKGRUND E.ON Vind Sverige AB (E.ON) är en del av E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag. Bolaget besitter lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på land som till havs. Skogsindustrikoncernen Holmen AB (Holmen) tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror. Holmen är även en av Sveriges största markägare och man besitter också stora krafttillgångar. Tillsammans avser E.ON och Holmen utveckla tre vindkraftsprojekt som går under samlingsnamnet Lidenprojekten. Lidenprojekten består av de tre separata projekten Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden. Sannolikt kommer även ett antal privata markägare att vara delaktiga i projekten. Detta samrådsunderlag har tagits fram för att fungera som underlag vid föreliggande samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken avseende projektet Brattmyrliden. 2 PROJEKTBESKRIVNING Projektområdet i Brattmyrliden sammanfaller till stor del med vindkraftsområde 7 i det tematiska tillägg till översiktsplan (ÖP) som Örnsköldsviks kommun tagit fram avseende vindkraft, se figur 1. Övriga projekt inom ramen för samarbetet mellan E.ON och Holmen, Åliden (vindkraftområde 6 i figur 1) och Bursjöliden (vindkraftsområde 8 i figur 1), är belägna cirka 7 kilometer nordväst respektive 10 kilometer sydväst om Brattmyrliden. Vindmätningar har skett i området sedan Berörda fastigheter i Brattmyrliden innefattar Lemesjö 1:3, Gideå-Långviken 1:3 och 1:5 samt Byviken 1:8 och 1:10, för vilka Holmen AB är ägare, samt Gideå-Långviken 1:45 och Byviken 1:48, vilka är privatägda. Diskussioner pågår även med ytterligare berörda privata markägare för att om möjligt inkorporera dessa i projektet. Det projektområde som redovisas i figur 1 och som refereras till i detta underlag, är det projektområde som maximalt skulle kunna komma att bli aktuellt. Om berörda privata markägare väljer att inte bli en del i projektet blir det slutliga projektområdet mindre än det redovisade. Projektområdet består av ett höjdparti beläget cirka meter över havet, beläget cirka 6 kilometer sydost om samhället Trehörningsjö. Bostäder och/eller fritidsbostäder i övrigt finns främst norr, nordöst och öster om projektområdet, i anslutning till Yttre Lemesjön. Närmaste bostäder och/eller fritidsbostäder 3(34)

4 återfinns på ett avstånd av cirka meter. Vegetationen inom projektområdet består av äldre skog blandad med uppväxande ungskog och hyggen. Inom området finns ett mindre antal skogsbilvägar. Projektområdet i Brattmyrliden bedöms kunna inrymma i storleksordningen vindkraftverk. Det har vid tidpunkten föreliggande samråd, med bakgrund i vad som redovisas i kapitel 3.1, ej fastställts någon slutlig parkutformning för projektet. För att det vid samrådet skall vara möjligt att skaffa sig en uppfattning kring utformning, förväntad miljöpåverkan etc., så har två exempel på parkutformningar tagits fram, se bilaga 1 och 2. De båda exemplen visar utifrån idag kända förutsättningar dels en utformning av en anläggning bestående av något mindre vindkraftverk samt en utformning av en anläggning med något större vindkraftverk. Figur 1. Vindkraftsområden i tematiskt tillägg till ÖP för Örnsköldsviks kommun (gröna områden). Projektområdet Åliden sammanfaller till stor del med område 6, emedan projekt Brattmyrliden och Bursjöliden sammanfaller i stora drag med vindkraftsområde 7 och 8. 4(34)

5 3 UTFORMNING I detta kapitel redovisas i stora drag hur vindkraftsprojektet Brattmyrliden avses att utformas. 3.1 Vindkraftverk Hur många vindkraftverk och typ av vindkraftverk som avses etableras inom ramen för projektet kommer att fastställas utifrån pågående och kommande analys av rådande vindförhållanden, tillgänglighet, byggbarhet, utbud av turbiner etc. Vidare kommer prövningsrelaterade faktorer som framkommer under samrådsprocessen och via utredningar, inventeringar och miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilka privata markägare som inkorporeras i projekten, att påverka den slutliga utformningen av anläggningen i termer av hur många vindkraftverk, hur stora vindkraftverk etc. De vindkraftverk som kan bli aktuella att etablera i de aktuella projekten kommer att ha en maximal effekt om 2-5 MW samt en maximal totalhöjd om 200 meter. Produktionen förväntas uppgå till i storleksordningen MWh/verk/år 1, vilket motsvarar det årliga konsumtionen av hushållsel för cirka hushåll. De två exempel på parkutformning som redovisades i bilaga 1 och 2 avser gestalta hur en anläggning bestående av något mindre vindkraftverk (rotordiameter om cirka 90 meter, navhöjd om cirka 105 meter och effekt om cirka 2 MW) samt en anläggning bestående av något större vindkraftverk (rotordiameter om cirka 112 meter, navhöjd om cirka 119 meter och effekt om cirka 3 MW). 3.2 Tillfartsvägar För att etablera och driva en vindkraftsanläggning krävs tillfartsvägar av god kvalité till samtliga planerade vindkraftverk. Bredden på tillfartsvägar bör uppgå till minst fem meter för att säkerställa tillgängligheten. Kurvradier upp till cirka 50 meter kan behöva friläggas. I de tre projektområdena finns ett begränsat antal befintliga markvägar, vilket med fördel kan användas som tillfartsvägar efter eventuell breddning och förstärkning. Till största delen bedöms det dock vara nödvändigt att anlägga ny tillfartsväg. Slutlig utformning och lokalisering av tillfartsvägar kommer att fastställas utifrån hur projektet i övrigt utformas, varvid det kommer att göras en detaljprojektering avseende tillfartsvägar. Hänsyn kommer att tas till vad som framkommer från de utredningar, inventeringar etc. som kommer att genomföras som en del i tillståndsprocessen samt utifrån vad som framkommer i samrådsprocessen. 1 Avser ett vindkraftverk i storleksordningen 2 MW, rotordiameter 90 meter, navhöjd 105 meter. 5(34)

6 3.3 Fundament Vindkraftverken kommer att förankras i fundament. Beroende på bland annat rådande geotekniska- och hydrologiska förutsättningar finns olika tekniska koncept att tillgå. Mest vanligt förekommande är att verken förankras i ett så kallat gravitationsfundament av betong. I vissa fall kan verken förankras direkt med underliggande berg. Terrängen närmast vindkraftverken kommer att utgöras av en trädfri yta för att säkerställa etableringen av verken. Invid varje fundament kommer även en uppställningsplats för mobilkranar och material att anläggas. Slutgiltig utformning och teknikval av fundamenten i de tre projekten kommer att fastställas utifrån hur projekten i övrigt utformas, varvid det kommer att genomföras en ingående analys av de geotekniska och hydrologiska förhållandena. 3.4 Elnätsanslutning Vindkraftverken kommer att anslutas till det allmänna elnätet. Ett internt uppsamlingsnät inom anläggningen kommer att anläggas och en lokal uppsamlingspunkt etableras. Från denna kommer anläggningen att anslutas via lämplig anslutningspunkt det allmänna elnätet. Slutlig utformning och lokalisering av det interna nätet samt anslutningen gentemot det allmänna elnätet kommer att fastställas i samråd med den aktuella nätägaren Vattenfall Eldistribution AB. Även vad gäller nätanslutningens utformning och lokalisering kommer beaktas vad som framkommit av genomförda utredningar och inventeringar i stort samt samråd. 4 MILJÖPÅVERKAN I detta kapitel redovisas den påverkan som projektet kan förväntas ge upphov till, samt hur dessa problemställningar avses hanteras i kommande MKB och tillståndsansökan. 4.1 Ljud- och skuggpåverkan Kring projektområdet bostads- och/eller fritidshus. Projekt Brattmyliden kommer att utformas så att det kan säkerställas att gällande begränsningsvärde avseende ljudpåverkan vid bostäder, 40 db(a), samt gällande rekommendation avseende skuggpåverkan vid bostäder, 8 h/år (faktisk skuggtid) respektive 30 h/år (teoretisk maximal skuggtid), kan innehållas. Innan en slutlig utformning av anläggning väljs kommer beräkningar att genomföras för att säkerställa att gällande begränsningsvärden och rekommendationer kan innehållas för just denna utformning. I bilaga 3-6 redovisas framtagna ljud- och skuggberäkningar för de två parkutformningsexempel som tagits fram. 6(34)

7 Om det under projekterings- eller driftskedet uppdagas att gällande begränsningsvärde eller rekommenderade värde inte innehålls finns möjlighet att vidta störningsreducerade åtgärder, såsom installation av bullerdämpade utrustning, skuggoptimeringsutrustning etc. 4.2 Påverkan på landskapsbild Vindkraftverk placeras med fördel på höjdpartier för att erhålla optimala vindförhållanden. Detta, tillsammans med det faktum att verkens totalhöjd kommer att vara uppemot 200 meter, medför att vindkraftsetableringar ofta ger upphov till en betydande påverkan på landskapsbilden. Genom att ta fram fotomontage gestaltandes planerade vindkraftverk från platser/områden/objekt som kan anses vara av särskild betydelse skapas underlag för prövning av denna påverkansfaktor. I bilaga 7 redovisas framtagna fotomontage för den aktuella anläggningen. Alla vindkraftverk som uppförs skall förses med hinderbelysning i enlighet med gällande föreskrifter. Hinderbelysningen i sig kan ge upphov till visuell påverkan gentemot omgivningen. För det fall vindkraftverk med en totalhöjd understigandes 150 meter etableras består hinderbelysningen normalt av en toppmonterad belysningsanordning som utsänder lågintensivt rött blinkande ljus. För det fall vindkraftverk med en totalhöjd överstigandes 150 meter etableras består hindermarkeringen av en toppmonterad belysningsanordning som utsänder vitt högintensivt ( cd) blinkande ljus under dagtid samt i gryning och skymning. Gällande föreskrifter medger att den senare dimmas ned (2000 cd) nattetid. Med hjälp av avskärmningsanordningar kan stora delar av det högintensiva ljuset skärmas av så att detta inte direkt träffar marken i närområdet kring vindkraftverken. I MKB kommer visualisering av hinderbelysningen att redovisas för att skapa ett fullgott beslutsunderlag. 4.3 Påverkan på natur-, kultur- och friluftsvärden Inom och i anslutning till projektområdet i Brattmyrliden finns ett flertal kända natur-, kultur- och friluftsvärden, vilka redovisas nedan. I projektområdets norra delar finns fyra nyckelbiotoper och/eller naturvärden, vilka utgörs av mindre barrnaturskogar med död ved. Ytterligare en nyckelbiotop av liknande karaktär finns i anslutning till projektområdets östra delar. Utifrån den information som är känd idag är Brattmyrliden ett område med potentiellt höga värden för fågellivet. Utredning och inventering av det befintliga fågellivet har initierats under (34)

8 Inom projektområdet finns även en känd fornlämning i form av ett större flyttblock med ristningar, benämnd Tempelstenen. Kring projektområdet finns i övrigt ett större antal lämningar av kulturhistorisk karaktär. Genom projektområdet löper en skoterled och det finns i övrigt ett flertal tjärnar som nyttjas för sportfiskeändamål och liknande. Tjärnarna är även strandskyddade. Yttre Lemesjön, belägen cirka 1 kilometer öster om projektområdet, samt Stor- Hattsjön, belägen cirka 2 kilometer sydväst om projektområdet, redovisas i det tematiska tillägget som ekologiskt känsliga sjöar. Även den bäck som löper söderut från Långtjärnen samt Stenbäcken, båda belägna i projektområdets södra delar, redovisas som ekologiskt känsliga. Genom att i ett tidigt skede identifiera de värden som återfinns inom och i anslutning till projektområdet, samt genom att så långt som det är möjligt beakta dessa vid planering och projektering av anläggningarna, bedöms etablering kunna ske utan betydande påverkan på befintliga natur-, kultur och friluftsvärden. För att kunna identifiera föreliggande värden kommer utredningar och inventeringar genomföras efter dialog med berörda myndigheter. Särskilt känsliga områden som identifieras under planerings- och projekteringsfasen kan helt eller delvis komma att undantas för etablerings- och anläggningsarbeten. Se bilaga 8 för en samlad bild över kända natur-, kultur- och friluftsvärden kring projektet Brattmyrliden. 4.4 Påverkan på rennäringens intressen Projektområdet innefattas i samebyn Vilhelmina norra. Området innefattas i de större områden som är klassificerade som vinterland och vårvinterland. Detta innebär att områdena under perioden oktober-april kan förmodas nyttjas som renbetesland. Ett riksintresseområde för rennäringen återfinns cirka 6 kilometer nordost samt 4 kilometer sydväst om projektområdet Brattmyrliden. I övrigt finns ett flertal intresseområden såsom trivselland och vinterbetesland i och omkring området. En rennäringsanalys har initierats under våren Genom att i ett tidigt skede identifiera föreliggande värden samt genom att så långt som det är möjligt beakta dessa vid planering och projektering av anläggningarna, bedöms etablering kunna ske utan betydande påverkan på rennäringens intressen. I den mån det bedöms relevant kan känsliga områden helt eller delvis komma att undantas för etablering och anläggningsarbeten. 8(34)

9 Se bilaga 9 för en samlad bild över rennäringens intressen kring det aktuella området. 4.5 Påverkan på övriga intressen I alla vindkraftprojekt finns en mängd potentiella sakägare i form av myndigheter, organisationer, privatpersoner etc. Det är därför mycket viktigt att i ett tidigt skede genomföra samråd och hinderprövning i tillräcklig omfattning för att därigenom ge berörda sakägare möjlighet att inkomma med synpunkter på projektets utformning, lokalisering etc. Genom att i relevant omfattning beakta inkomna synpunkter vid planering, projektering och drift av anläggningarna bedöms anläggningarna kunna etableras med liten risk för att någon betydande påverkan uppstår på aktuella sakägares intressen. I den mån det bedöms relevant kan känsliga områden helt eller delvis att undantas för etablering och anläggningsarbeten. 5 TIDPLAN I enlighet med föreliggande tidplan avses tillståndsansökningarna för Lidenprojekten, inklusive projektet Brattmyrliden, lämnas in till Länsstyrelsen under vintern varvid erhållna tillstånd förväntas under Anläggnings- och etableringsarbeten kommer i så fall att initieras under och de färdiga anläggningarna förväntas finnas på plats KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Tobias Karmstig Assisterande projektledare: Lise Toll tobias.karmstig@eon.com lise.toll@eon.com E.ON Vind Sverige AB E.ON Vind Sverige AB Carl Gustafs väg 1 Carl Gustafs väg Malmö Malmö 9(34)

10 BILAGA 1 PARKUTFORMNINGSEXEMPEL 1 (SMÅ VERK) 10(34)

11 BILAGA 2 PARKUTFORMNINGSEXEMPEL 2 (STORA VERK) 11(34)

12 BILAGA 3 LJUDBERÄKNING PARKUTFORMNING 1 12(34)

13 13(34)

14 Projektområdet redovisas i lila. Övriga markeringar enligt teckenförklaring ovan. 14(34)

15 BILAGA 4 LJUDBERÄKNING PARKUTFORMNING 2 15(34)

16 16(34)

18 BILAGA 5 SKUGGBERÄKNING PARKUTFORMNING 1 18(34)

19 19(34)

20 20(34)

22 BILAGA 6 SKUGGBERÄKNING PARKUTFORMNING 2 22(34)

23 23(34)

24 24(34)

26 BILAGA 7 Fotomontage Fotopunkt 1-5 kring projektområdet Brattmyrliden. I de fall där huvuddelen av vindkraftverken har bedömts skymmas av befintlig vegetation har råmontage gjorts, dvs. vindkraftverken har monterats in ovanpå skymmande vegetation. Detta avser fotopunkt 3 och 5. 26(34)

27 27(34)

28 Fotopunkt 1 Lemesjö

29 Fotopunkt 2 Yttre Lemesjön 29(34)

30 Fotopunkt 3 S Brattmyrliden 30(34)

31 Fotopunkt 4 Stor-Hattsjön 31(34)

32 Fotopunkt 5 Inre Lemesjön 32(34)

33 BILAGA 8 NATUR-, KULTUR- och FRILUFTSVÄRDEN

34 BILAGA 9 RENNÄRINGENS INTRESSEN 34(34)