MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LURSÄNG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LURSÄNG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN"

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LURSÄNG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 MARIA MAGNUSSON OCH STIG SWEDBERG

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LURSÄNG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 MARIA MAGNUSSON OCH STIG SWEDBERG RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Kontaktuppgifter: Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALSHEDE Organisationsnummer Växel: Fax: E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: Kontaktperson: Karolina Tisell Tel: karolina.tisell@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Lursäng Uppförande av vindkraftverk, Tanums kommun På uppdrag av Rabbalshede Kraft april 2010 Rapport 2010:5 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 0804 Projektansvarig: Annika Östlund Författare: Maria Magnusson och Stig Swedberg Omslagsbild: Fotomontage från Lur mot parken Grundkartor har tillhandahållits av beställaren Fastigheter: Lursäng och Tågeröd i Tanum kommun, Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB, Marknadsvägen 1, RABBALSHEDE Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Hamburgsund Sökord: Vindkraft, Tanum, Västra Götaland Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 9 Projektbeskrivning 11 Placering 11 Teknisk beskrivning 12 Elanslutning 14 Ekonomi 14 Tidplan 14 Gällande planer och mål 14 Del 2: Utredningsalternativ 17 Huvudalternativ 18 Alternativ utformning 18 Alternativa lokaliseringer 19 Nollalternativ 20 Del 3: Miljökonsekvenser 23 Avgränsning 24 Läsanvisning 24 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 26 Ljud 26 Skuggor 28 Ljus 30 Kemikalieanvändning 30 Olyckor 31 Störningar under etableringsskedet 32 Miljökonsekvenser Landskapet 33 Visuell påverkan Landskapsbild 33 Friluftsliv och turism 35 Kulturmiljö 36 Naturmiljö 41 Fåglar, fladdermöss och övrig fauna 44 Miljökonsekvenser Resurser 47 Energi 47 Luft och klimat 48 Riksintressen 48 Mark och vattenanvändning 49 Transporter och material 49 Avveckling 50 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 52 Del 4: Tillståndsprövning och samråd 53 Tillståndsprövning 54 Samråd 54 Det fortsatta processen 55 Övrigt 55

6 Källor 57 Bilagor Ljudberäkningar 2. Skuggberäkningar 3. Fotomontage 4. Tekniska specifikationer 5. Kemikalier 6. Elledningar i vindparken 7. Analys Björkemossen 8. Sammanställning om fågellivet

7 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

8

9 Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt fem vindkraftverk. Varje verk har en totalhöjd om maximalt 150 meter. Den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 30 GWh per år. Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom området samt att elanslutning till befintlig 130 kv-ledning ordnas. Inom området används markkabel liksom mellan vindparken och kraftledningen. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade 40 db-kurvan. Se översiktskarta illustration 1. Området är av riksintresse för vindbruk och finns med bland de områden som utpekas som lämpliga för vindkraft i Tanums kommun fördjupade översiktsplan för vindkraft (utställningshandling). Sammanfattning av kapitlet Alternativ Olika utformningar av projektet har studerats under planering och projektering. Detta har resulterat i huvudalternativet. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet av arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Det finns inget behov av att studera alternativa lokaliseringar då man inom ramen för vindkraftsplanering studerat lämpliga vindkraftsområden i kommunen. Denna bedömning har gjorts i samråd med kommunen och länsstyrelsen. Nollalternativet innebär att markanvändningen i området är densamma som idag. Området är idag påverkat av vägbuller från väg E6, vilket kommer att öka då vägen byggs ut till motorvägsstandard och får en ny sträckning närmare vindparken. Då vindkraft planeras även i omgivningarna är det troligaste scenariot att landskapsbilden kommer att förändras, oavsett om denna vindpark kommer till stånd. Nollalternativet innebär att produktionen av 30 GWh förnyelsebar el uteblir eller får produceras på annan plats. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: Förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och 7

10 minskade luftföroreningar. Därför ligger fokus i denna samrådshandling på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Beräkningarna av ljudnivån visar att parkerna troligen inte kommer att generera buller högre än 40 db (A) för närboende. Tre fastigheter riskerar att påverkas skuggor utöver rekommenderade värden. Detta kan dock avhjälpas genom att skuggreglering installeras. Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten. Verken kommer att vara markerade med blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Landskapsbilden i omgivningarna kommer att förändras och fotomontage har tagits fram för att tydliggöra detta. Från Lur kommer sikten att vara begränsad. Delar av det stora orörda område som ligger öster om projektområdet kommer att påverkas visuellt, och i de närmaste delarna ligger verken inom ett avstånd där de kan uppfattas som dominerande. Verken ligger också nära kulturmiljön vid Björke-Björkemosse och kommer att påverka denna visuellt. Kompensationsåtgärder för detta, i form av en informationsinsats, diskuteras i MKB:n. En analys av områdets värde och funktion har gjorts, bilaga 7. Den lokala natur- och kulturmiljön påverkas i låg grad av etableringen. Verksplatser och vägar har anpassats efter de resultat som framkommit i den arkeologiska utredningen och i naturvärdesbedömningen. Påverkan på fågelfauna och fladdermöss förväntas bli liten. Inga riksintressen påverkas direkt av projektet, men kommer däremot att påverkas visuellt. När det gäller riksintressen enligt 3:e kapitlet i miljöbalken ligger dessa på ett sådant avstånd att verken sannolikt inte dominerar landskapet. Riksintressen för rörligt friluftsliv och obruten kust ligger längs kusten i väster, och dess gräns ligger cirka 2 kilometer från vindparken. Inga områden som kan anses vara värdekärnor ligger dock inom ett avstånd där parken kan komma att upplevas som dominerande. Påverkan på omkringliggande riksintressen bedöms därför vara liten. Projektet producerar 30 GWh el per år och bidrar därmed till att minska utsläppen jämfört med kolkraft med totalt ton koldioxid, 11 ton svaveldioxid och 78 ton kväveoxider och 3 ton stoft. Sammanfattning av kapitlet Tillståndsprövning och samråd Denna handling utgör miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindkraftsprojektet Lursäng och bifogas ansökan för projektet. Ansökan lämnas till Länsstyrelsen Västra Götaland. Aspekter som framkommit under samrådet har beaktats i arbetet med denna MKB. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, kan du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. 8

11 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

12 Ill. 1. Översiktskarta för projekt Lursäng. Området är beläget i norra delen av Tanums kommun ungefär mittemellan Tanumshede och Strömstad.

13 Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna MKB gäller vindkraftsprojektet Lursäng. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra 5 vindkraftverk i ett område inom Lursäng och Tågeröd i Tanums kommun, illustration 1. Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; det finns goda samordningsmöjligheter med befintlig och kommande infrastruktur; området är utpekat som riksintresse för vindbruk. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,8-7,0 meter per sekund enligt MIUU s vindkartering. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter. Alla beräkningar och bedömningar i denna MKB utgår ifrån verk med en höjd på 150 meter och en effekt på 2 MW. Med 5 maskiner á 2 MW blir den installerade effekten 10 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 30 GWh, vilket beräknas räcka till som mest eluppvärmda villors totala elbehov. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 400 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; platser som är förhållandevis lätt att dra väg till; ljudnivå under 40 db hos kringboende; skugga maximalt 8 t/år och maximalt 30 min/dag hos kringboende. Placeringar i projektet redovisas på illustration 4. Vindmätningar pågår, eller kommer att påbörjas vid Kil, Femstenaberg och Tormoseröd. Data härifrån kommer i första hand att användas. Om dessa resultat inte är tillräckliga kommer de att kompletteras med sodarmätning på plats. 11

14 En arkeologisk undersökning och naturvärdesbedömning har utförts och visar att projekteringen inom parken kan genomföras om speciell hänsyn till fornlämningar visas vid anläggande. Justeringar av verksplatser och vägar har gjorts med hänsyn till det som framkommit vid utredningarna. Närheten till den kommunalt utpekade kulturmiljön Björke-Björkemosse gör att frågan om kompensationsåtgärder har diskuterats och förslag till sådana utgörs av en plan för tillgängliggörande av kulturmiljön. Teknisk beskrivning De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. För en beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 4. Förankring av vindkraftverk i berg kan ske via två olika metoder. De två alternativen är bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. Bergadapter kräver plansprängning av en yta med en diameter av ungefär 10 meter. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter är den vanligast förekommande fundamentstypen och används i första hand eftersom det innebär ett mindre ingrepp. Metoden ställer stora krav på bergets hållfasthet och konstruktionen anpassas efter geoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 meters diameter och 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka 21 meters diameter och 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med denna typ av fundament är att detta är att konstruktionen är beprövad och oberoende av bergets kvalitet samt att sprängstenen kan användas vid anläggande av uppställningsplatser och vägar. Nackdelen är att det innebär ett större ingrepp i naturen än bergadapter. Befintliga vägar i området kommer att nyttjas i så stor utsträckningar som möjligt. Längs de nya vägsträckorna kommer ingreppet i skogen att bli av mellan meters bredd, med diken och avverkning av skog. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4-5 meter, illustration 2. Verksplatser och vägytor kommer att vara belagda med bergkross. Sprängsten från fundamentsplatserna kommer att användas vid anläggandet av vägar fram till vindkraftverken. Om det behövs kompletteras detta med material från närmaste bergtäkt eller genom ett sidouttag. Ett sidouttag kan vara fördelaktigt eftersom detta minimerar transporterna. Om 12

15 Ill. 2. Väg inom vindpark Kil. Vägarna inom projekt Lursäng kommer att bli av samma typ och storlek. På bilden syns verk 1 inom vindpark Kil och i bakgrunden kan verken på Mungseröd, ungefär åtta kilometer bort, skymtas. 13

16 det blir aktuellt med ett sidouttag kommer samråd om detta att ske med Länsstyrelsen. Infartsvägen till parken kommer att anläggas västerifrån förbi gården Övre Lursäng. Ett av uthusen kommer att behöva delvis demonteras. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformats i detaljplaneringsskedet, med anpassningar efter biologisk inventering och arkeologisk utredning. Om det är möjligt kommer vägbyggnationen att samordnas med vägbyggnationen för väg E6 i närområdet. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran och större larvgående kran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Elanslutning samordnas med övriga planerade vindkraftsetableringar i Tanums och Strömstads kommuner. Ett nytt ställverk kommer att byggas någonstans utmed 130 kv-ledningen som går från Mungseröd upp till Strömstad. Var ställverket placeras beror på var tyngdpunkten av kommande vindkraftsetableringar i området blir. Alternativt kan elanslutning ske åt nordost, till den 130 kv-ledning som går mot Ed. Inom parkerna används markkabel medan den ledning som ansluter parkerna till befintlig kraftledning blir luftburen. Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår då även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning, med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas generera 30 GWh/år för hela vindparken. Markägare i projektet får arrendeersättning. Delägarskap kommer att kunna ordnas genom att man kommer att kunna köpa aktier i bolaget Rabbalshede Kraft. Dessutom undersöks förutsättningar för ett lokalt delägarskap. Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Ansökan lämnas in under Byggstarten beräknas till 2011 och de första maskinerna kan vara i drift Planer Området där vindparken planeras är av riksintresse för vindbruk enligt de nya riksintressen som utpekades av Energimyndigheten 2008, illustration 4. I programsamrådet för vindplanen (2008) poängteras bland annat att det är av nationellt intresse att vindenergin i Tanum utnyttjas. Område D i programmet täcker in vindpark Lursäng. Programmet föreslår att landskapsbild och kulturmiljöer utreds i samråd med Strömstads kommun, att naturvärden utreds och att påverkan i förhållande till övriga etableringar i området studeras. 14

17 Ill. 3. Projekt Lursäng i förhållande till översiktliga planer och infrastruktur. Projektet är beläget inom riksintresse för vindbruk och nära befintlig kraftledning. Eventuell påverkan på kringliggande riksintressen bedöms bli begränsad och reversibel. 15

18 I plansamrådet för vindplanen (mars 2009) finns det aktuella vindområdet med som område A:3. Det finns ingen bebyggelse inom området, och närmaste bostadsfastigheter ligger cirka 400 meter från område A:3. I Strömstad är avståndet till bostäder cirka 1 kilometer. Planen säger att en ny transformatorstation med fördel kan samordnas med etableringar i Strömstads kommun. Det är också viktigt att etablering sker i samråd med Strömstads kommun, Tanums kommun 2009a. Planen bedömer att höjden med avskärmande skog gör att området tål en vindkraftsetablering relativt bra, men att verken kommer att synas från omkringliggande odlingslandskap. Man bedömer dock att synbarheten kommer att vara begränsad från Lurs samhälle. Vindområdet bedöms i vindplanen inte vara av större intresse för friluftslivet, men vid Björke-Björkemossen finns besöksvärden som är kopplade till fornlämningsmiljön. För att kunna ta bättre hänsyn till landskapsbilden bör etablering ske med beaktande av vindetableringar i Strömstads kommun. I vindplanen, som antogs av fullmäktige i december 2009, finns Lursängsområdet med som område A:3 men har minskats i den nordvästra delen. Det finns idag 37 vindkraftverk i kommunen och dessutom finns beviljade bygglov för ytterligare 6 verk. De sju nya områden som utpekas som lämpliga för vindbruk i vindplanen bedöms rymma verk och vid en full utbyggnad enligt planen kan Tanum komma att ha verk med en sammanlagd effekt om MW och en total produktion om GWh. I de områden som inte pekas ut som lämpliga avses ingen ny storskalig vindkraft att tillåtas under planens giltighetstid. Kapaciteten i ledningsnätet är begränsad och måste byggas ut för att klara en större vindkraftsutbyggnad. Vattenfall, Fortum och Svenska Kraftnät har tillsammans utrett och föreslagit nya lösningar för ledningskapaciteten. Detta innebär i korta drag att: en ny anslutning till 400 kv-nätet byggs vid Vassbotten; en ny 130 kv-ledning byggs mellan Färlev och den nya anslutningspunkten vid Vassbotten; nya 130 kv-ledningar dras till anslutningspunkter för en eller flera vindkraftsparker. Till stora delar kan dessa följa befintliga sträckningar, men även nya ledningsdragningar kommer att behövas. Sex av de sju områdena som pekas ut ligger även nära kraftledningsdragningar, vilket kan underlätta anslutningar samt minska behovet av långa ledningsdragningar. Samtliga områden ligger relativt nära större vägar eller befintliga vindkraftsgrupper, vilket innebär att platserna till viss del redan är störda. Merparten av de områdena som pekas ut är glest bebyggda, vilket innebär att relativt få boendemiljöer riskerar att bli störda, Tanums kommun 2009b. Vindpark Kil ligger knappt 3,5 kilometer sydväst om Lursäng. På längre avstånd åt norr, nordost och öster planeras tre vindparker: Femstenaberg, Tolvmanstegen (båda i Strömstads kommun) och Tormoserödsfjället. I översiktsplan (ÖP) för Tanums kommun finns inga direkta rekommendationer för det aktuella vindområdet, Tanum Närmaste ort med mer koncentrerad bebyggelse är Lur, söder om den planerade vindparken, cirka 2 kilometer från närmaste verk. Samhället omfattas också av detaljplan. Stora delar av Lur ingår i en kulturmiljö som är utpekad som värdefull i kommunens kulturminnesvårdsprogram. Öster om Lurs samhälle ligger en vattentäkt. I ÖP rekommenderas att tillkommande bebyggelse i Lur främst tillkommer inom planlagt område. 16

19 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

20 Del 2: Utredningsalternativ Alternativ Huvudalternativet Huvudalternativet är att etablering sker i området vid Lursäng och Tågeröd enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Lurs-Tågeröd 1:4, Lursäng 2:3, Lursäng 1:3. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 4. Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk och finns med bland lämpliga områden i kommunens förslag till vindplan. Vindhastigheten är 6,8-7,0 meter per sekund enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är 5 á 2 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 30 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 150 meter. Den slutliga utformningen har bestämts efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Fotomontage, ljudberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustrationerna 4 och 6 samt i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser för huvudalternativet beskrivs i avsnittet Miljökonsekvenser. Alternativ utformning Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet ovan. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar inom huvudalternativet har skett utifrån resultatet av den arkeologiska utredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Gerre m fl Utformningen av vindparken är optimerad med avseende på produktion och krav på ljudnivåer för kringliggande bostäder. Om parken skulle innehålla ytterligare verk innebär detta att riktvärden för bostäder överskrids. Ett alternativ med fyra verk á 2,5 MW med en totalhöjd av maximalt 150 meter har utretts tidigare i projekteringen, illustration 5. Beräknad produktion för alternativet med fyra verk är 28 GWh, vilket är lägre än för huvudalternativet. Det innebär att de positiva konsekvenserna vad gäller klimatpåverkan är något mindre än för huvudalternativet, varför det nuvarande huvudalternativet valts. Verksplaceringar och vägdragningar för alternativ utformning har inte utretts i fält. Två av placeringarna i huvudalternativet är desamma som i detta alternativ. De två placeringar som skiljer sig gentemot huvudalternativet innebär dock att verken hamnar närmare kulturobjekt, i form av rösen och stenbrott. Huvudalternativet bedöms därför som bättre från natur- och kultursynpunkt 18

21 Ill. 4. Huvudalternativet för projekt Lursäng innebär att fem verk etableras inom området. På kartan har även beräknade ljudnivåer illustrerats. än tidigare studerade placeringar. I övrigt bedöms att miljökonsekvenserna är i stort desamma som för huvudalternativet. Påverkan på landskapsbilden tydliggörs genom fotomontage. Ljudnivåer, skuggberäkningar och fotomontage för alternativet finns i bilaga 1, 2 och 3. Alternativa lokaliseringar Då platsen ligger inom riksintresse för vindbruk samt finns med i kommunens samrådsförslag till vindplan bedöms det inte finnas behov av ytterligare studier 19

22 Ill. 5. Alternativ utformning av projektet innebär att fyra verk med högre effekt anläggs. Detta innebär en lägre produktion men i övrigt ungefär samma påverkan på övriga intressen varför huvudalternativet har bedömts som ett bättre resursutnyttjande. av alternativa lokaliseringar. Denna bedömning har samråtts med länsstyrelse och kommun. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändningen under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen samt lokalt ägande av vindkraft uteblir. Området är idag påverkat av vägbuller från väg E6. En ombyggnad av vägen pågår, vilken innebär att vägen flyttas en kilometer närmare projektområdet samt att vägen får motorvägsstandard. Detta innebär att bullerpåverkan på området kommer att öka jämfört med dagens situation. Då vindkraft planeras även i omgivningarna är det troligaste scenariot att landskapsbilden kommer 20

23 att förändras, oavsett om denna vindpark kommer till stånd. Vindpark Kil ligger knappt 3,5 kilometer sydväst om Lursäng. Nollalternativet kan innebära att 30 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i kommunen, regionen eller landet. 21

24

25 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

26 Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, berörda kommuner, övriga projektörer, nätägare, privatpersoner och föreningar. Avgränsning Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vid samrådsmöte med kommunerna bestämdes att särskilt påverkan på kulturmiljön Björke-Björkemossen, och eventuella kompensationsåtgärder, skall behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. De kumulativa konsekvenser som kan uppkomma genom övriga projekt i omgivningen anses behandlade i Tanum och Strömstads respektive vindplaner. Länsstyrelsen har i samrådet tagit upp att fågellivet bör utredas; att vägbyggnation bör beskrivas noggrant med avseende på bland annat markavvattning; att markförhållanden och val av fundamentstyp bör beskrivas. Dessa frågor behandlas i avsnitten Naturmiljö, Fåglar, fladdermöss och övrig fauna samt i projektbeskrivningen ovan. Fågellivet har utretts genom att sammanställa befintlig kunskap. Platserna för fotomontagen har diskuterats och godkänts under samrådet. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet under rubrikerna Olyckor, Kemikalieanvändning, Buller, Skuggor och ljus, Störningar under etableringsskedet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser som vindenergi, luftkvalitet, riksintressen, markanvändning, transporter och material och avveckling. Avslutningsvis sammanfattas en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och 24

27 konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. 25

28 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur man upplever vindkraft är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Ett visst vägbuller, främst från väg E6, förekommer inom området. Övriga ljud inom området härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet vilka är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverket har angivit riktvärden för vad som är acceptabel ljudnivå. Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) bestämmer den tillåtna ljudnivån vad gäller vindkraftverk. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Domar från Miljööverdomstolen under 2009 indikerar dock att praxis runt riktvärden i villkor kan komma att ändras. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Vindkraftverken är även utrustade med kylsystem för att undvika att aggregatet överhettas. Olika fabrikat använder olika typer att kylsystem; det finns både luftkylda och vätskekylda aggregat. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet, men detta ljud är med dagens serietillverkade turbiner mycket lågt. Det aerodynamiska ljud som uppstår uppfattas av människan som ett svischande ljud. Ljudet från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 meter per sekund. Vid cirka 8 meter per sekund blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt motorljuden, är lägre än tidigare trots att verken idag är betydligt större. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då 26

29 markinversionen kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Speciellt i kuperad terräng, där det finns risk för att beräkningsmodellerna inte visar sig vara rättvisande vid enskilda hus, är det viktigt att kunna reglera verken för att sänka ljudet. Naturvårdsverkets riktvärden och angivna värden i tillstånd bestämmer hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. De ljudstörningar som vindkraften främst ger upphov till minskas genom att vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och att vindkraftverk med variabelt varvtal används, så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse och påverkan bedöms därför bli liten. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db. Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston rakt under ett verk i drift. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattningen man har om påverkan på landskapet har betydelse, Pedersen Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning. Om boendemiljön omges av vindkraftverk i flera väderstreck blir risken för störning högre. Denna park innebär dock inte att bostäder blir omgivna av vindkraftverk i flera riktningar. Bullerberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk, Beräkningarna är gjorda i programmet WindPRO 2.6. I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Beräkningarna visar att inga närliggande bostadsfastigheter kommer att få ljudnivåer över 40 db(a), illustration 6. Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena med vägdragning och materialtransporter. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per vecka. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, 27

30 främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de avstånd som rekommenderas till bebyggelse. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Om verken syns eller inte samt uppfattningen av påverkan på landskapet har också betydelse för om man störs av ljudet. Avståndet gör att ljudet hamnar långt under 40 db vid Lurs samhälle och bara i undantagsfall och vid speciella tidpunkter och väderleksförhållanden kan människor boende i Lur tänkas via ljudet bli påminda om att det finns vindkraftverk i omgivningen. Åtgärder Verken går att reglera till en lägre ljudnivå; dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Eventuellt kan samordning ske med pågående byggprojekt av väg E6 och därmed minska den totala effekterna av bullerstörning i området. Temporära bullerstörningar såsom transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en liten påverkan på omgivningen och inga åtgärder föreslås. Skuggor Nulägesbeskrivning Vindkraftverken vid Kil är belägna drygt 3 kilometer från området där vindparken vid Lursäng planeras. Skuggorna kan inte uppfattas på detta avstånd. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger upphov till svepande skuggor som kan ge stressrelaterade reaktioner efter en tid. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Skuggorna kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket Roterande skuggor kan upplevas störande och ge stressrelaterade reaktioner efter en tid. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket roterande skuggor en närboende maximalt skall behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk och Boverket anger att dessa riktlinjer bör kunna vara tillämpliga även vid bedömningar i Sverige. Dessa innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 28

31 Ill. 6. Beräknade ljudkurvor för huvudalternativet. De fastigheter som enligt ett värsta scenario skulle kunna utsättas för mer skuggor än normen har markerats på kartan. På grund av områdets vegetation och topografi kommer detta troligen inte att ske i verkligheten. Genom skuggreglering av verken säkerställs att rekommenderade värden inte överskrids. 30 minuter om dagen, Boverket Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras på vindkraftverken så att ingen utsätts för skuggor utöver de rekommenderade värdena. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Beräkningar för projekt Lursäng har genomförts i programmet SHADOW WindPRO 2.6 och visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas för tre fastigheter, illustration 6 och bilaga 2. För Kattås och Kitteröd, C respektive D, 29

32 förekommer skuggorna under sådana tider som kan anses som känsliga, nämligen kvällstid under sommarhalvåret. För Ånneröd, F, förekommer skuggorna sommartid, men tidigt på morgonen. Skuggberäkningen utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, vindriktning, molnighet och vegetation tillkommer. Det innebär att den faktiska skuggtiden för Ånneröd och Kitteröd kommer att bli mindre på grund av vegetationen. Fastigheten Kattås ligger i ett sådant väderstreck att rotorn i förhärskande vindriktning inte kommer att vara vänd mot fastigheten; även detta kommer att påverka den reella skuggtiden. Åtgärder Automatisk skuggreglering kommer att installeras så inga närboende får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Ljus Nulägesbeskrivning Idag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns idag utgörs av enstaka vindkraftverk och master för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. I övrigt är området relativt litet påverkat av ljuskällor. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis fast belysning i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. Vindkraftverken har även gett upphov till reflexer som uppstår när solljus speglas på rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Numera är dock bladen antireflexbehandlade och dessa problem ska inte behöva uppstå. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling. Verken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall markeras med blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker och under dager behöver hinderbelysning inte vara tänd, LFS 2008:47. För samtliga vindkraftverk i detta projekt har en maximal höjd på 150 meter angetts. Hur många av de tillkommande ljuspunkterna som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Åtgärder Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå. Inga åtgärder föreslås. Kemikalieanvändning Nulägesbeskrivning I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från jord- och skogsbruket. 30

33 Effekter och konsekvenser De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I verkens växellåda, hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka liter olja i verk med växellåda och cirka liter i verk utan växellåda. Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet. Åtgärder Regelbunden service planeras för att minska risken för läckage. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskerna vid olyckor. Olyckor Nulägesbeskrivning Områdena där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark som omges av ett relativt storskaligt odlingslandskap. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Effekter och konsekvenser Riskerna med vindkraft är generellt sett små. Det som kan inträffa mer frekvent är så kallade iskast, men i regel kastas isen rakt ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir störst neråt. Iskast förekommer nästan bara efter underkylt regn, när rotorn har stått stilla och sedan börjar snurra igen. Risken för att andra typer av olyckor händer, till exempel att en del av ett vindkraftverk lossnar eller att brand uppstår är små. Vindkraftverken i detta projekt är placerade relativt långt från bostäder, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning, med mera bedöms vara liten. Övervakning och regelbunden service minskar också risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid vindkraftverk i Sverige. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Åtgärder Verken är utrustade med övervakningssystem och tekniska anordningar som minimerar olycksriskerna. Regelbunden service utförs för att minimera riskerna för olyckor. Informationsskyltar/varningsskyltar kommer att sättas upp vid infartsvägarna. I övrigt planeras inga specifika åtgärder. 31

34 Störningar under etableringsskedet Nulägesbeskrivning Drygt två kilometer väster om området pågår byggnation av ny väg E6. Effekter och konsekvenser Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Viss sprängning kommer att ske vid anläggning av vägar och verksplatser. Åtgärder Störningar kan minskas genom att anläggningsarbeten inte utförs under känsliga perioder, till exempel fåglarnas häckningsperioder eller storhelger och jakt. Se vidare under avsnitten Naturmiljö respektive Markanvändning. Samordning med byggnation av väg E6 kommer att eftersträvas. 32

35 Miljökonsekvenser Landskapet I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Visuell påverkan landskapsbild Nulägesbeskrivning Det aktuella vindområdet ligger i den så kallade mellanzonen i den landskapsanalys över Tanums kommun som gjordes inom ramen för arbetet med rapporten Vindkraftsplanering i en kustkommun, Scandiakonsult Denna mellanzon utgör en övergångszon mellan bergkullelandskapet i kustzonen och den mer skogbevuxna inlandszonen. Landskapsrummen består av sammanhängande bergsplatåer, breda dalar och odlade slättlandskap. Den del av mellanzonen som beskrivs som känslig för vindkraftsetablering är världsarvsområdet. Lursäng ligger i det som kallas platålandskap, Tanums kommun 2009b. Området ligger på cirka meters höjd över havet och har tydliga sprickdalar i nordostlig-sydvästlig riktning. Växtligheten domineras av barrskog. I väster ligger odlingslandskap och i söder finns tätare bebyggelse i Lur. Ett stort orört område enligt 3 kap 2 miljöbalken finns utpekat i översiktsplanen cirka 3 kilometer från etableringsplatsen, Tanums kommun Området runt Lur är ett regionalt värdefullt odlingslandskap. Landskapsbildsskydd finns i Strömstadsskärgården, cirka 6 kilometer från platsen. I landskapet finns idag master för telekommunikation. Vindkraftverk finns vid Kil, drygt 3 kilometer från Lursängsetableringen. Effekter och konsekvenser Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket I den utförda landskapsbildsanalysen anses vindkraftverken dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen 0-4,5 kilometer kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. 33

36 Landskapsbilden kommer under en tid att förändras om den planerade etableringen genomförs, se omslaget och bilaga 3. Den visuella påverkan upphör då verken monteras ner efter sin tekniska livstid, vilken normalt är år. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och montering av verken krävs en plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form. Då vindområdet ligger i den norra delen av kommunen, som minst 10 kilometer från världsarvsområdet, bedöms inte anläggningen påverka upplevelsen av eller värden knutna till världsarvets kulturlandskap Det stora orörda områden som är utpekat i översiktsplanen ligger drygt 3 kilometer från vindkraftverken. Inom de närmast liggande delarna kan därför verken upplevas som dominerande. Österut i detta område minskar verkens dominans. Det är också i den östra delen som området verkligen kan beskrivas som orört då andelen vägar och hus minskar i denna del. Odlingslandskapet vid Lur påverkas inte direkt av en etablering. Upplevelsen av landskapet kan komma att påverkas visuellt. Då vindkraftverken inte står i själva odlingslandskapet upplevs dock påverkan som mindre. Landskapsbildsskyddet i Strömstads skärgård ligger som närmast cirka 6 kilometer från vindområdet. Det ligger därmed utanför den zon där verken kan anses dominera. Etablering på aktuell plats bedöms därför inte påverka landskapsbildskyddet i någon högre utsträckning. Som man kan förstå utifrån fotomontagen så blir verken på Lursäng väl synliga från flera fastigheter inom några kilometer runt parken. För boende i Lur blir verken vid Lursäng skymda för hela bostadsområdet i östra delen. En stor del av dem som bor i Lur kommer inte att kunna lägga märke till verken annat än vid ut- och infart till samhället. Från gårdarna vid Björke kommer verken att vara synliga. Vindplanen för Tanum bedömer att vindområdet som är en avgränsad höjd med avskärmande skog tål en vindkraftsetablering väl, men att verken kommer att synas från omkringliggande odlingslandskap. Man bedömer dock att synbarheten kommer att vara begränsad från Lurs samhälle. För att kunna ta bättre hänsyn till landskapsbilden bör etablering ske med beaktande av vindetableringar i Strömstads kommun. Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Vindkraftparken kan också ge en positiv bild av Tanums kommun som miljökommun. Med lokalt ägande, vilket undersöks, blir nyttan också mer påtaglig för de kringboende. Den visuella påverkan är reversibel och upphör när vindkraftverket monteras ner. Åtgärder För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden 34

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 LINDA ANDERSSON, LARS GERRE, ANNA LJUNGGREN OCH ANNIKA ÖSTLUND

Läs mer

PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN

PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT DINGLE SKOGEN UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 MARIA MAGNUSSON, STIG SWEDBERG OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VETTEBERGET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, STRÖMSTADS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB JANUARI 2011 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE VINDENERGI AB OKTOBER 2010 LARS GERRE, THOMAS JOHANSSON OCH MARIA MAGNUSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT KYRKERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ORUST KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2009

SAMRÅDSHANDLING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2009 SAMRÅDSHANDLING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2009 LARS GERRE, MARIA MAGNUSSON, KARIN OLSSON OCH LILLEMOR OLSSON SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas

Teknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV LYGNERN VIND AB OKTOBER 2010

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV LYGNERN VIND AB OKTOBER 2010 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ULVÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGSBACKA OCH MARKS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV LYGNERN VIND AB OKTOBER 2010 LARS GERRE, MARIA MAGNUSSON OCH KARIN OLSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

PROJEKT VÄVRA BERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN

PROJEKT VÄVRA BERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT VÄVRA BERG UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, KUNGÄLVS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT APRIL 2010 LINDA ANDERSSON, MARIA MAGNUSSON OCH KARIN OLSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT NOVEMBER 2009 LINDA ANDERSSON OCH ANNIKA ÖSTLUND MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT STENSHULT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT STENSHULT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT STENSHULT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB FEBRUARI 2012 ANNA LJUNGGREN, CECILIA NILSSON OCH KARIN OLSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NO UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV EOLUS VIND AB OCH RABBALSHEDE VINDENERGI AB DECEMBER 2010 STIG SWEDBERG OCH MARIA MAGNUSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG SV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG SV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG SV UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE VINDENERGI AB DECEMBER 2010 LARS GERRE, THOMAS JOHANSSON OCH STEFAN PETTERSSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Förnyad samrådshandling

Förnyad samrådshandling Förnyad samrådshandling Årjäng NV Fotomontage Årjäng SV 2009-08-31 Rabbalshede Kraft AB Telefon Telefax Reg.nummer www.rabbalshedekraft.se Marknadsvägen 1 0525-197 00 0525-197 99 556681-4652 457 55 Rabbalshede

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅS UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 ANNA LJUNGGREN OCH STIG SWEDBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅS UPPFÖRANDE

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB MAJ 2013 JOHAN KAHLMAN OCH STIG SWEDBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället

Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst 2016-11-22 Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället 1 (12) Fiktiv nybyggnad av vindpark

Läs mer

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TORMOSERÖDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS OCH STRÖMSTADS KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV SCANERGY AB DECEMBER 2010 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Läs mer

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

Vindkraftprojektet Kettstaka

Vindkraftprojektet Kettstaka Vindkraftprojektet Kettstaka Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2010 Kettstaka Vind AB www.kettstakavind.se Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 2 2 Redovisning av verksamhetens omfattning

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET

SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET APRIL 2010 LARS GERRE OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSSON Beställare: Rabbalshede Kraft AB Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson, Rio Kulturkooperativ Projektansvarig:

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

3. Vindkraftsplanering i Tanum

3. Vindkraftsplanering i Tanum 3. Vindkraftsplanering i Tanum 3.1 Tidigare skeden och ställningstaganden I ett inledande skede i arbetet med den nya vindkraftsplanen för Tanum utarbetades ett antal grundläggande planeringsprinciper.

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning 2 3 Om projektet OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en hållbar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Om Vindkraft. Sverige & EU

Om Vindkraft. Sverige & EU Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

LJUD. fall -beräkning.

LJUD. fall -beräkning. VKS Vindkraft Sverige AB LJUD Ljud från vindkraftverk Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och består av ett aerodynamiskt, svischande ljud. För vindkraft tillämpas i Sverige som regel

Läs mer

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."

Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --. BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 ANNA LJUNGGREN OCH STIG SWEDBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB 2013-10-17 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektidé Vindkraft Tokeryd

Projektidé Vindkraft Tokeryd Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom

Läs mer

Vindparken Gärdshyttan

Vindparken Gärdshyttan Vindparken Gärdshyttan Informations- och samrådsmöte den 5 september 2012 I Sörbygdsgården, Dalmark Alla Varmt Välkomna Gärdshyttan Vind AB www.gardshyttanvind.se Gärdshyttan Vind AB Projekteringsbolag

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG. Inför samråd med allmänheten den 11/4-17. Lursäng Vindkraftpark

SAMRÅDSUNDERLAG. Inför samråd med allmänheten den 11/4-17. Lursäng Vindkraftpark SAMRÅDSUNDERLAG Inför samråd med allmänheten den 11/4-17 Lursäng Vindkraftpark INNEHÅLL BAKGRUND... 3 RABBALSHEDE KRAFT AB... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 LOKALISERING... 4 OMFATTNING OCH UTFORMNING...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TYFT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK I TANUMS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TYFT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK I TANUMS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TYFT UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK I TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RAMBO AB JANUARI 2010 THOMAS JOHANSSON OCH ANNA LJUNGGREN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK TYFT UPPFÖRANDE

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun

Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage. Motala kommun Kommunledningskontoret Stadsbyggnad Handläggare: Alisa Basic,

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer