MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB MAJ 2013 JOHAN KAHLMAN OCH STIG SWEDBERG

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT ÅRJÄNG NV ETAPP 2 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, ÅRJÄNGS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB MAJ 2013 JOHAN KAHLMAN OCH STIG SWEDBERG RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALHEDE Organisationsnummer Växel: Fax: E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: Kontaktperson: Bertil Hjalmarsson Tel: bertil.hjalmarsson@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Årjäng NV etapp 2 Uppförande av vindkraftverk, Årjängs kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft Rapport 2013:3 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2013 Projektnummer: 1145 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal:Johan Kahlman, Linda Andersson, Lars Gerre, Stig Swedberg Författare: Johan Kahlman och Stig Swedberg Omslagsbild: Fotomontage av vindparken tagit från Sundstabyn. Bilden är tydlig illustration av hur människor präglar landskapet, genom odling och skogsbruk men också genom infrastruktur. Det är främst den mänskliga infrastrukturen, i form av väg och kraftledning, som fångar instresset tillsammans med de nytillkomna vindkraftverken. Foto Bo Karlsson. Grundkartor: Tillhandahållna av beställaren. Kommun: Årjäng Län: Värmland Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Värmlands Län, Årjängs kommun, Årjäng NV 2 Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 11 Projektbeskrivning 13 Vindresurser och produktion 13 Placering 13 Teknisk beskrivning 14 Elanslutning 16 Planer 16 Årjäng nordväst etapp 2 17 Riksintressen 17 Övriga vindkraftsprojekt i området 17 Del 2: Utredningsalternativ 19 Huvudalternativ 20 Alternativ utformning 20 Tidigare studerad utformning / lokalisering 22 Alternativa lokaliseringar 22 Nollalternativ 24 Del 3: Miljökonsekvenser 25 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 28 Ljud 28 Skuggor 32 Ljus 34 Kemikalieanvändning 35 Säkerhet 36 Miljökonsekvenser Landskapet 38 Visuell påverkan Landskapsbild 38 Landskapsutnyttjande 39 Friluftsliv och turism 42 Kulturmiljö 46 Naturmiljö 50 Däggdjur 60 Fåglar 61 Fladdermöss 69 Energi 72 Luft och klimat 73 Övriga riksintressen 74 Markanvändning 75 Transporter och material 76 Avveckling 77 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 79 Sammanfattning av miljökonsekvenser 79 Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö 82 Del 4: Kumulativa effekter 85 Nulägesbeskrivning 88 Effekter och konsekvenser 88 Åtgärder 94

6 Del 5: Tillståndsprövning och samråd 97 Tillståndsprövning 98 Samråd 98 Det fortsatta prövningsförfarandet 100 Synpunkter 101 Källor 103 Bilagor Teknisk beskrivning Ljudberäkning Skuggberäkning Kemikalier Fotomontage Natur- och kulturhänsyn 161

7 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

8

9 Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra nio nya vindkraftverk nordväst om tätorten Årjäng i Årjängs kommun, Värmlands län. Platsen har goda vindresurser och är utpekad som lämplig för vindkraftsetablering enligt Årjängs kommuns översiktsplan (ÖP). Projektet gränsar till den tillståndsgivna vindparken Årjäng NV etapp 1 vilket medför flera samordningsvinster. Vindparken beräknas producera cirka 75 GWh/ år och verken kommer ha en maximal totalhöjd om 200 meter. Etablering innebär att nya vägar kommer dras i området. Anslutning av vindkraftsverken till elnätet kommer att samordnas med etapp 1 och ske till befintligt ställverk i Årjäng. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen i Värmlands län har bedömt att projektet innebär betydande miljöpåverkan. Alternativ utformning har föreslagits och jämförts med huvudalternativet under arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Huvudalternativet innebär att nio vindkraftverk med en effekt om 27 MW etableras cirka 4 kilometer nordväst om Årjäng. Verken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 200 meter och generera en årlig elproduktion om 75 GWh. Den alternativa utformningen är den samma som huvudalternativet men med en maximal totalhöjd om 190 meter och med ett extra verk placerat nordväst om verk 10. Alternativet skulle ge en årlig energiproduktion om 65 Gwh, en minskning med 10 GWh/år jämfört med huvudalternativet. I gengäld skulle det bli mindre påverkan på landskapsbilden. Alternativ lokalisering har inte redovisats då de platser som är utpekade som lämpliga för vindkraft i ÖP redan är föremål för projekteringar. Nollalternativ har studerats för att jämföra med ett scenario där inga vindkraftverk etableras. Nollalternativet skulle innebära att upp till 75 GWh el från förnyelsebara energikällor inte skulle produceras. Det kan innebära att äldre fossilbaserad elproduktion inte kan fasas ut. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser eftersom utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft inte minskar. Gällande ÖP anger området som lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Rabbalshede Kraft har tillstånd att uppföra nio verk strax norr om projektområdet i Årjäng NV etapp 1 respektive knappt 4 kilometer söder ut i projekt Årjäng SV. När dessa har etableras kommer nollalternativet ändå att innebära att vindområdet blir påverkat, främst genom ljud och skuggbildning. Inom närzonen kommer också landskapsbilden att till viss del påverkas. 7

10 Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan på omgivningarna. Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs avseende ljud och skuggor. Inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 db(a) eller fler än 8 timmar svepande skuggor/år. Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. I huvudalternativet är verken över 150 meter höga och skall förses med blinkande högintensivt vitt ljus. Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken är placerade långt från bostadshus och allmän väg. Risken för iskast förväntas vara mycket små och beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar risken för olyckor. Delar av landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs. Av boendemiljöer är det framförallt Fölsbyn, Årjängs tätort och området vid E18 norr om parken som kommer att påverkas. Fölsbyviken är det område som kommer påverkas mest vilket inkluderar kulturmiljön Fölsbyn. Även DANO-området kommer att påverkas visuellt men mer begränsat. Idag är det få människor som besöker området och det finns ingen turismverksamhet. Det rörliga friluftslivet i området kommer troligen inte att påverkas eller försiktigt öka på grund av förbättrad tillgänglighet. Samtidigt kommer kvalitéer som tystnad och känsla av vildmark påverkas negativt vilket kan ge en sämre naturupplevelse. Denna påverkan kommer dock att ske redan genom att etapp 1 är beslutad. Projektområdet är ett utpräglat utmarksområde med få fornlämningar. De lämningar som finns är i huvudsak kopplade till fastighetsgränser och vägar. Verksplatser har justerats efter resultaten i den kulturhistoriska utredningen. Kulturmiljön inom närzonen kommer att påverkas visuellt. Naturmiljön i vindparken består till största delen av skogsmark med stora inslag av våtmark. Väster om Delesdalen dominerar äldre tallskog, i anslutning till Delesdalen dominerar gran. Öster om dalen är skogsbruket mer intensivt med fler hyggen och yngre tallskog. 39 ha har klassats som områden med högt naturvärde och 234 ha har klassats som områden med naturvärde. Sammanfattning av kapitlet System för skyddsåtgärder Rabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö och kvalitetsledningssystemet ISO och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelser och arbetar med ständiga förbättringar. Krav på hänsynstagande kommer att ställas på entreprenörer och underleverantörer. Innan exploateringen startar kommer arkeolog/biolog att tillsammans med entreprenör gemensamt gå igenom skyddshänsyn på plats så att inga skador på natur- eller kulturmiljö uppstår. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter Kumulativa effekter på boende avseende ljud och skuggbildning har studerats. Kumulativa effekter på natur- och kulturmiljö samt markanvändning och resursutnyttjande har studerats. Negativa kumulativa effekter som förväntas uppstå är visuell påverkan på vissa boendemiljöer, viss påverkan på den lokala 8

11 skogshönsfaunan, samt intrång i ett större område med äldre barrskog. För kulturmiljön Fölsbyn förstärks den visuella påverkan. Övrig negativ påverkan bedöms som liten. Projektet har positiva kumulativa effekter på skog- och vindbruk, genom bättre möjligheter för skogsbruk och bättre utnyttjande av vindenergin. Sammanfattning av kapitlet Samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt Miljöbalken (MB). De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Samråd har skett med myndigheter, närboende och övriga sakägare, föreningar och allmänhet. En sammanfattning av samrådet presenteras i MKB:n. En utförligare beskrivning av de samråd som skett presenteras i den samrådsredogörelse som bifogas ansökan för projektet. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. 9

12

13 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

14 12 Illustration 1. Översikt projekt Årjäng NV etapp 2.

15 Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Årjäng NV etapp 2. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra nio vindkraftverk mellan Fölsbyn och E18 cirka 4 kilometer nordväst om Årjäng i Årjängs kommun, Värmlands län, illustration 1. Med vindområde avses område som ansetts som lämpligt för vindbruk i Årjängs kommuns fördjupade översiktsplan. Med vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade 40 db(a)-kurvan. Anslutningsväg planeras från norr och denna projekteras i samband med anläggande av projekt Årjäng NV etapp 1. Vindresurser och produktion Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är att: Platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. Området ligger inom område som är utpekat i Årjäng kommuns vindplan. Avståndet till närmaste boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. Samordningsvinster görs med infrastruktur till etapp 1. Årsmedelvinden på 100 meters höjd över nollplanet är 6,6 6,9 m/s och på 120 meters höjd 7,3 7,7 m/s enligt MIUU s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering. Med nio vindkraftverk blir den installerade effekten upp till, men ej begränsad till, 27 MW (beräknat på verk med maxeffekt på 3 MW). Det skulle ge en genomsnittlig årlig elproduktion på 75 GWh, vilket beräknas räcka till ungefär 3750 villors uppvärmning och varmvatten ( kwh/år), Energimyndigheten 2011a. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: Koordinering med Årjäng NV etapp 1. Cirka 500 meter mellan vindkraftverken. Platser som ligger högt i terrängen. Ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende. Skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende. Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. 13

16 Teknisk beskrivning Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 200 meter och en effekt på upp till 3 MW per maskin. Beroende på vilka maskiner som väljs blir tornet på verken mellan meter högt och rotordiameter cirka meter. Alla beräkningar och bedömningar i denna MKB utgår från verket Siemens SWT- 3.6 med en tornhöjd på 140 meter, rotordiameter 120 meter och en effekt på 3,6 MW. Den totala installerade effekten blir då 32,4 MW. Totalhöjden blir maximalt 200 meter. De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av SP Sitac (ett ledande certifieringsorgan i Sverige för produktcertifiering och personcertifiering inom bygg-, installations- och anläggningsområdet). Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bästa tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Bergförankrat betongfundament är den typ som planeras att användas men definitivt val kan inte göras förrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts. Uppställnings- och kranytor I anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Denna är cirka 60x40 meter stor (2 400 m²). Planen anläggs genom att träd avverkas, vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuellt uppstickande berg sprängs bort för att höjden på planen skall kunna anpassas till omgivningen. Fyllning utförs med bergkross, fraktion mm, till en jämn yta med maximal lutning 1,5%. Slänter bekläds med jordmassor så att växtligheten kan återkomma. I anslutning till verksytorna kommer en skogfri yta på upp till 150x15 meter (2 250 m² ) att behövas för montering av kran. Dessa kranytor utnyttjar befintlig röjda ytor, som vägar och verksytor i så stor grad som möjligt. I tillägg till dessa kommer skog att avverkas för skapandet av en tillräckligt stor skogsfri yta så att kranen kan monteras. Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytor komma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytor vilka avlägsnas efter byggskedet. 14

17 Illustration 2. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Elkabel kommer att läggas vid sidan av vägen inom vindparken. Vägområdet som omfattar väg, slänter och kabeldike är normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkas på 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram. Vägar och transporter Befintliga skogsbils- och bruksvägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idag i stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. I stort sett kommer hela parken att förses med nya vägar. Infarten till vindparken kommer att ske från norr och söder. Huvudinfart till området kommer att vara från E18 strax norr om Tvärvattnet och är gemensam med Årjäng NV etapp 1. Här utnyttjar man befintlig skogbilväg som kommer breddas, rätas och förlängas in i vindparken. I söder kommer den befintliga skogsbilvägen från Furskog söder om vindparken att användas. Denna kommer i huvudsak att användas för service och underhåll under vindparkens livslängd. På denna vägsträcka planeras inga förändringar av befintlig väg. Transporter under byggnationsfasen kommer att gå via huvudinfarten från E18. Utmed denna sträckning finns inga samhällen eller bostadshus. Totalt kommer 6,7 kilometer nya vägar att anläggas mellan verken inom parken och till anslutningsvägar, tabell 1. Anläggning av huvudinfart har behandlats i tillståndsansökan för Årjäng NV etapp 1 och kommer inte beröras här. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4-5 meter och vägbotten 7-10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras, illustration 2. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med meters bredd beroende på om vägsträckan är rak eller kurvig. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vid behov kompletteras detta med krossmaterial från närbelägna täkter. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk 15

18 inventering och kulturhistorisk utredning, vilket beskrivs närmare i kapitlen Naturmiljö respektive Kulturmiljö. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer att ske via Fortum som är nätägare i området. Anslutningen kommer att göras till det nya ställverket i Årjäng som byggs i samband med Årjäng NV etapp 1. Detta skall vara i drift i augusti 2014 och kommer att anslutas på Fortums 130 kv-ledning. Fortums ledningsdragning från mätkiosken i vindparken till anslutningspunkten i Årjäng planeras att halva sträckan utföras som luftledning och halva sträckan med markkabel, den senare förbereds med rör i samband med kabelförläggningen i etapp 1. Ledningsdragningen kommer i övrigt att vara gemensam med Årjäng NV etapp 1, inom Fortums gällande koncession. Elnätet (IKN-nätet) inom parken planeras med markförlagd kabel i anslutning till parkens vägnät undantaget från nätkoncession. IKN-nätet har erhållit tillstånd från Energimarknadsinspektionen i samband med att Årjäng NV etapp 1 beviljades. Planerad ledningsdragning visas på karta i bilaga 1. Planer Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh, varav 20 TWh på land. Utifrån dessa planeringsmål har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindbruk och de flesta kommuner har ansett sig föranledda att ta fram vindplaner som komplement till sina översiktsplaner (ÖP). I Årjäng kommuns plan för vindkraftsetablering har man angivit områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsetablering. Sex ytor om sammanlagt ha har identifierats, Årjängs kommun Områdena har en kapacitet att rymma 110 verk vilket skulle innebära en produktion om 0,9 TWh/ år med verk om 3 MW. Under 2011 var den totala elförbrukningen i Årjängs Tabell 1. Tabellen sammanfattar den markyta som påverkas av projektet. Det planeras nio verksplatser och cirka 6,7 kilometer vägar inom vindområdet. Inga befintlig skogsvägar kommer att breddas och förstärkas. MARKVÄNDNING AVVERKNING, YTA HÅRDGJORD YTA Verksplatser 2,7 hektar 1,8 hektar Nya vägar 10 hektar 9 hektar Breddning av befintliga vägar 0 hektar 0 hektar Infartsväg 0 hektar 0 hektar TOTALT 12,7 hektar 5,5 hektar 16

19 17 Illustration 3. Kartan visar projektets belägenhet i förhållande till riksintresseområden för kulturmiljö, naturvård, friluftsliv samt Natura 2000-områden. På kartan visas även naturreservat.

20 kommun 127 GWh, SCB Ett modernt vindkraftverk på 3 MW producerar cirka 8 GWh vilket innebär att det måste byggas cirka 16 vindkraftverk för att täcka elförbrukningen i kommunen. År 2010 fanns inga vindkraftverk i kommunen, Energimyndigheten Länsstyrelsen pekar i planeringunderlag för vindbruk i Värmlands län på att vindkraften har lokaliseringsfördelar i redan störda områden samt att landskapsanalyser av påverkan på natur- och kulturvärden bör genomföras. De områden som tas i anspråk för vindkraft skall också optimeras och utnyttjas på bästa sätt, och det är viktigt att förlägga lokaliseringar så att störningar för närboende minimeras, Länsstyrelsen Värmland Län Markanvändningen inom vindparken domineras av skogsbruk och detta förväntas fortgå som tidigare. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlätta för skogsbruket. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Årjäng nordväst etapp 2 Projektet ligger inom ett område kommunen pekat ut som lämpligt för vindbruk. Årjäng kommuns ÖP om vindkraft från år 2010 anger inga särskilda rekommendationer eller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områden enligt nedan. Enligt ÖP planeras inte heller någon omfattande utbyggnad av bostäder i närhet till vindparken. Den närmaste bebyggelse som planeras sker i anslutning till tätorten Årjäng och regleras av en fördjupad ÖP över det området, Årjängs kommun Olika bevarandeområden för kultur- och naturmiljö finns i det omgivande landskapet vilket redovisas nedan i Del 3 Miljökonsekvenser - Landskapet. Riksintressen Projekt Årjäng NV etapp 2 planeras inom ett område som inte berör något riksintresse. I närheten av vindparken finns Natura 2000-områden samt riksintresseområden för naturvård och friluftsliv, illustration 3. Avstånd till de riksintresseområden som finns inom en radie på 10 kilometer beskrivs och eventuell påverkan redovisas närmare under respektive rubrik i Del 3 Miljökonsekvenser. Övriga vindkraftsprojekt i området Rabbalshede Kraft har fått tillstånd att uppföra nio verk strax norr om vindparken i projekt Årjäng NV etapp 1, och 13 verk 3,6 kilometer söder ut i projekt Årjäng SV, illustration 1 och 3. Effekterna och påverkan av projekt Årjäng NV etapp 2 och övriga vindkraftsprojekt som planeras i området redovisas i avsnittet Del 4 Kumulativa effekter. 18

21 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

22 Del 2: Utredningsalternativ I denna del redovisas de olika alternativ som studerats. Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet nedan. Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering sker i området mellan Fölsbyn och E18 enligt projektbeskrivningen ovan. Området är uppdelat i ett flertal mindre fastigheter som kommer att beröras av vägar och verksplaceringar, samtliga inom Årjängs kommun. Infartsvägen är gemensam med Årjäng NV etapp 1 och redan tillståndsgiven. Placeringar för huvudalternativet framgår av illustration 4. Huvudalternativet ligger inte inom riksintresseområde för vindbruk, men i ett av kommunen utpekat område lämpligt för vindbruk. I ett tillägg till ÖP som berör vindkraftsetablering i kommunen pekas området Holmerud-Mölnerud ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft, Årjängs kommun Vindhastigheten på 103 meter över nollplanet är 7,3-7,7 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är nio, med en sammanlagd effekt om cirka 27 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 75 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 200 meter. Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Fotomontage, ljud- och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 6, 7, 8, 18 och i bilagorna 2, 3 och 5. Alternativ utformning En alternativ utformning har studerats. Detta innebär att tio verk med maximalt 190 meters totalhöjd etableras i området. Verken placeras på samma platser som i huvudalternativet med tillägg för det tillkommande verket som placeras nordväst om verk 10, illustration 5. Vägnätet inom parken blir det samma, förutom väg till verk 19. Den sammanlagda effekten blir 23 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 65 GWh. Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med 190 meters totalhöjd (tornhöjd 140 meter och rotordiameter 101 meter) finns i bilagorna 2-3. Ljudet från varje enskilt verk blir lägre, dock påverkas ljudutbredningen endast 20

23 Illustration 4. Utformning av huvudalternativ för projekt Årjäng NV etapp 2. 21

24 marginellt då ett verk läggs till i denna utformning. Skillnaden i ljud är i genomsnitt 0,8 db(a) lägre vid den alternativa utformningen och ljudutbredning är något mindre jämfört med huvudalternativet, illustration 4 och 5. Sammantaget visar beräkningarna att påverkan av ljud blir något mindre för den alternativa utformningen och att påverkan av skuggor i stort sett blir densamma. Alternativet innebär en minskning med cirka 15% av den totala produktionskapaciteten och därmed en motsvarande minskning av utsläppsreducering, se nedan under rubriken Luft och klimat. Antalet verk blir fler men det adderade verket placeras i redan utrett vägnät inom parken. Påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön blir densamma som för huvudalternativet. Jämfört med huvudalternativet kan den visuella påverkan bli något mindre eftersom verkens totalhöjd är lägre, skillnaden är dock liten. Fotomontage som visar den visuella påverkan finns i bilaga 5. Då skillnaden i höjd endast är 10 meter kommer kraven för hinderbelysning vara samma som för huvudalternativet. Bägge alternativen förses med blinkande högintensivt vitt ljus. Tidigare studerad utformning/lokalisering I en första projektering av projekt Årjäng NV etapp 2 diskuterades en etablering med tolv respektive tio vindkraftverk. Dessa beräknades på en rotorstorlek om 100 meters diameter. Avvägningar mellan olika intressen visade att det skulle vara svårt att klara kraven på god boendemiljö med tolv verk. Alternativet med tio verk kvarstår som en möjlighet och har presenterats ovan som en alternativ utformning. Med dagens, och inte minst morgondagens, bästa teknik är det dock en park med nio verk och rotordiameter på upp till 120 meter som ger det bästa energiutnyttjandet. Alternativa lokaliseringar År 2007 utfördes en förstudie av möjliga vindkraftslokaliseringar inom Årjängs kommun i samband med planering av en annan vindpark i kommunen, Årjäng NO, Ljunggren m fl Urvalet av studerade områden gjordes utifrån de områden som då var utpekade som intressanta för vindkraft i länsstyrelsens rapport Planeringsunderlag för stora landbaserade vindkraftsanläggningar i Värmlands län, Länsstyrelsen Värmland Sedan dess har nya vindmodeller tagits fram och nya riksintressen för vindbruk har pekats ut av Energimyndigheten, vilka skulle kunna vara lämpliga alternativ, Energimyndigheten Då platsen finns med i kommunens fördjupade ÖP för vindbruk, har inga alternativa lokaliseringar studerats. Lämpliga områden för vindkraftslokalisering får anses vara väl utredda under arbetet med vindplanen. Tillstånd finns för att dra en elkabel igenom området som ansluter vindparken Årjäng NV etapp 1 med en transformatorstation. Det innebär att det kommer ske anläggningsarbeten i området och att man därigenom utnyttjar en redan befintlig anläggning. Samordningseffekter med Årjäng NV etapp 1 och maximalt utnyttjande av område utpekat i kommunens vindplan gör att vidare studier i alternativ utformning inte kommer göras. Under samrådet har inga krav på utredning av ytterligare alternativa lokaliseringar framkommit. 22

25 Illustration 5. Alternativ utformning med 10 verk. 23

26 Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Vägar och kablage kommer dras till Årjäng NV etapp 1 igenom projektområdet då dessa redan har tillstånd. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Gällande ÖP anger området som lämpligt för vindkraftsutbyggnad. Rabbalshede Kraft har tillstånd att uppföra nio verk strax norr om projektområdet i Årjäng NV etapp 1. Knappt 3,6 kilometer åt söder har Rabbalshede Kraft tillstånd att uppföra 13 verk inom projekt Årjäng SV, illustration 1 och 3. När dessa byggts kommer nollalternativet att innebära att vindområdet blir påverkat, främst genom ljud och skuggbildning. Inom närzonen kommer också landskapsbilden att till viss del påverkas. Nollalternativet kan innebära att 75 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i kommunen eller i landet. Arrendeersättningar och lokala arbetstillfällen uteblir. 24

27 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTFORMNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

28 Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommun, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en global och nationell såväl som en lokal nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till den lokala nivån. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att ljud och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på dessa miljökonsekvenser. Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Människors hälsa och säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedöms i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftsliv och turism. Kumulativa effekter har avgränsats till vindkraftsutbyggnaden i västra delen av Årjängs kommun. En kulturhistorisk utredning och naturvärdesbedömning har utförts, Kahlman och Swedberg Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö respektive Naturmiljö. I utredningsrapporten finns en bedömning av natur- och kulturmiljö samt en biotopkartering av området. Även inventeringar av områdets fågel- och fladdermusfauna har gjorts, Gerre 2010, Gerre 2013, Pettersson och Andersson Detta behandlas i avsnitten Fåglar respektive Fladdermöss. Slutligen har en landskapsanalys utförts, Jonasson och Swedberg Resultaten från den presenteras i avsnittet Landskapsutnyttjande. Samråd med myndigheter Under samråd med Årjängs kommun och Länsstyrelsen i Värmlands län lyftes frågor rörande bland annat visuell påverkan på Fölsbyn och närliggande motions- och rekreationsområden, möjligheter till radarstyrd hinderbelysning, samt hur avverkning påverkar nyckelbiotoper och hydrologi. Länsstyrelsen efterlyste 26

29 redovisning av effekter på natur- och kulturmiljöer, landskapsbild, boendemiljö i omgivningen, inventering av fåglar med fokus på rödlistade arter och arter listade i Fågeldirektivet. Visuell påverkan på närliggande kulturmiljöer och riksintressen (DANO-området) bör belysas. Vidare bör de kumulativa effekterna i närområdet av de planerade parkerna i västra delen av Årjängs kommun redovisas. Länsstyrelsen informerade om att en vindkraftsetablering av det planerade slaget bedöms innebära betydande miljöpåverkan. En sammanfattning av samrådet med myndigheter finns nedan i avsnittet Samråd. En mer utförlig beskrivning lämnas in tillsammans med tillståndsansökan. Samråd med allmänheten De frågor som framkommit vid samråd med allmänheten berörde främst frågor om ljud och hur vägar till och inom parken planeras. Dessa frågor behandlas under avsnitten Ljud respektive Projektbeskrivning. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt i närområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. För ökad tydlighet finns under varje rubrik först en generell beskrivning och sedan tre underrubriker som inriktar sig på det specifika projektet. I Nulägesbeskrivning redovisas hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika, minska eller kompensera negativ miljöpåverkan. Med vindområde avses område som ansetts som lämpligt för vindbruk i Årjängs kommuns fördjupade översiktsplan. Med vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade 40 db(a)-kurvan, illustration 4. Eftersom etapp 2 är en fortsättning på den påbörjade etapp 1 anges också ljudutbredningen som den samlade effekten av etapp 1 och 2. 27

30 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan, Boverket Ljud Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan upplevas som störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978 rev Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 2. Tabell 2: Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd db(a) Smärtgräns 28

31 Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. En enkätundersökning om upplevelsen av ljud från vindkraftverk utförd bland närboende visade att 80% av de boende märkte vindkraftsljud mellan 37,5-40 db(a). Vid ljudnivåer lägre än 37,5 db(a) uppfattade endast 10% ljudet som störande, Naturvårdsverket Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Riktvärdet 40 db(a) gäller dygnet runt. Beräkningar av lågfrekvent ljud (frekvenser mellan Hz) inomhus för verk med effekter från 2 MW till 5 MW har visat att man klarar Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus där man klarar 40 db(a) utomhus, utom i några enstaka fall, Socialstyrelsen 2005; Nilsson m fl Dessa fall med överskridande har rört sig om stora vindparker med över 100 verk. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av starka ljudnivåer i de frekvenserna kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de avstånd som rekommenderas till bebyggelse, Lindkvist 2010; Nilsson m fl 2011; Möller och Pedersen Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringliggande bostäder att de uppsatta gränserna inte överskrids. Generellt har beräkningarna visat sig stämma väl med kontrollmätningar som utförts efter att en park tagits i drift. Nulägesbeskrivning Området ligger ej inom bullerzonen från väg eller järnväg. E18 ligger cirka 2,5 kilometer öster om vindparken och det är möjligt att ljud från denna kommunikationsled skulle kunna avsätta ljud i området vid vissa förhållanden. Inga andra större vägar eller järnvägar ligger så att de skulle kunna avsätta ljud i den planerade vindparken. De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller 29

32 30 Illustration 6. De röda och svarta linjerna visar det område som enligt ljudberäkningarna kan komma att få en ljudpåverkan med 40 db(a) respektive 35 db(a) eller mer. Beräkningarna inkluderar verken i Årjäng NV etapp 1.

33 jakt. Samlad bebyggelse finns söderut i Furskog, väster i Fölsbyn och nordväst i Holmerud och Mölnerud. Alla dessa byar ligger mellan 1-2 kilometer från närmsta verk men utanför 40 db(a)-kurvan. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått från ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Ljudberäkningarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från vindkraftverk, Boverket m fl Beräkningen är gjord i WindPRO vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng samt trädvegetation, och de beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt. I verkligheten blir därför påverkan lägre då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet, topografi och vegetation tillkommer. Rabbalshede Kraft AB utför kontinuerliga kontrollmätningar av ljudnivån på verk efter driftsättning. Dessa mätningar visar att de ljudnivåer man beräknade i planeringsskedet överensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verken i drift. I detta projekt har beräkningar utgått från ett källvärde på 107 db vilket är den ljudnivå ett verk med totalhöjd om 200 meter teoretiskt beräknas producera. Vidare har verken i beräkningarna begränsats så att de producerar 1 db mindre. Detta är en åtgärd som kan vidtas om ljudnivåer vid någon bostad hamnar över 40 db(a) och simulerar den verkliga begränsning av verken som genomför i fall något bostadshus överskrider gränsvärdet. Beräkningarna visar att riktvärdena för ljud inte överskrids vid något bostadshus. Beräknade ljudkurvor redovisas på illustration 6 samt i bilaga 2. Se även Del 4, Kumulativa effekter. I bilaga 2 finns även beräkningar och ljudkurva för den alternativa utformningen, med 10 verk som är 190 meter i totalhöjd. Beräkningarna visar att skillnaden på ljudnivåer är liten beroende på höjd och att den alternativa utformningen med tio lägre verk inte ger ljudnivåer över 40 db(a) vid något bostadshus. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka ljudnivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftsanläggningen beräknas till cirka två år. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar. Åtgärder De ljudstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög 31

34 32 ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Om det efter driftsättning av vindparken uppstår misstankar att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning att göras. Om mätningar visar för höga ljudnivåer kommer ljudnivån på vindkraftverken att minskas så att riktvärdet på maximalt 40dB(A) följs. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Skuggor Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket Svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggan syns på längre avstånd på en vertikal yta än på en horisontell. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka även blivit praxis i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året då man i beräkningar utgår från värsta fall, Boverket Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Nulägesbeskrivning I dagsläget finns inga vindkraftverk i närheten av området där vindkraftverken planeras. Rabbalshede Kraft har fått tillstånd att uppföra nio vindkraftsverk direkt norr om utredningsområdet. Beräkningar av effekter som skuggor ger på närboende fastigheter har utgått från den samlade effekten av tidigare tillståndsgivna vindkraftsverk och de verk som denna MKB behandlar. Effekter och konsekvenser Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet WindPRO, bilaga 3. Beräkningar har gjorts utifrån verk med 3 MW effekt, en tornhöjd på 124 meter och en rotordiameter om 112 meter för verken i Årjäng NV etapp 1, och verk med 3,6 MW effekt, tornhöjd 140 meter och rotordiameter om 120 meter för Årjäng NV etapp 2.

35 33 Illustration 7. Kartan visar de planerade vindkraftverken och skuggberäkningen. Orange linje markerar det område som får mer än 30 timmar svepande skuggor per år (värsta fall). Beräkningarna inkluderar de planerade verken i övriga vindparker i närområdet.

36 Skuggberäkningarna utgår från ett värsta fall. Den typen av beräkning utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, molnighet, topografi och vegetation tillkommer. Alla beräkningar inkluderar även verk i Projekt Årjäng NV etapp 1 och beskriver därmed den kumulativa effekten. De planerade verken är belägna så att 30 bostadshus kan få diffusa skuggeffekter, enligt skuggberäkningen. I den grafiska kalendern kan man utläsa vilken tid på året och dygnet som en fastighet riskerar att påverkas av svepande skuggor, bilaga 3. Beräkningarna visar att punkt F och G kommer få flest skuggtimmar, men riktvärdet om 30 timmar/år överskrids inte vid någon av fastigheterna, illustration 7 och bilaga 3. Punkt F drabbas av skuggor vid 10-tiden i månadsskiftet januarifebruari och början av november samt mellan 08 och 09 i mitten av mars och månadsskiftet september-oktober. Punkt G kommer drabbas av skuggor mellan 10 och 11 i slutet av januari och mitten av november samt mellan 08 och 09 från mitten av februari till mitten av mars och under oktober månad. Vid samtliga mätpunkter faller skuggor under morgonen och förmiddagen utom vid punkt J där skuggor kan upplevas mellan 13 och 16 under februari till mars och under november till december. Här rör det sig om korta intervaller om max 24 minuter och den totala skuggtiden enligt värsta fall-beräkningen är cirka 21 timmar/år. Åtgärder Eftersom värsta fall -beräkning visar att inga bostäder riskerar att få mer än 30 timmars svepande skuggor per år bedöms att automatisk skuggreglering ej behöver installeras. I samband med upphandling av vindkraftverken kommer en ny beräkning att göras för att slutgiltigt avgöra om skuggreglering behöver installeras. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållandena är sådana att rotorbladen ger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset skall slippa svepande skugga. Ljus Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2010:155, Transportstyrelsen Nedan följande paragrafer refererar till TSFS 2010:155. Vindkraftverken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dagtid behöver hinderbelysning ej vara tänd enligt 12. Vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dagtid, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras enligt 31. Enligt 32 gäller: Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från ett föremål, ska högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet. I en vindpark skall samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt 14. De vindkraftverk som ingår i en vindpark och som inte utgör parkens yttre gräns skall markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus såvida inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering i samband med meddelandet enligt 4. Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter enligt