Förnyad samrådshandling

Transkript

1 Förnyad samrådshandling Årjäng NV Fotomontage Årjäng SV Rabbalshede Kraft AB Telefon Telefax Reg.nummer Marknadsvägen Rabbalshede

2 Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALSHEDE Organisationsnummer Växel: Fax: E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: Kontaktperon: Åsa Lindbom Tel asa.lindbom@rabbalshedekraft.se Förnyad samrådshandling Projekt Årjäng NV Uppförande av vindkraftverk, Årjängs kommun Rabbalshede Kraft, augusti 2009 Rabbalshede Kraft AB 2009 Kartor tillhandahålls av Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Rabbalshede Kraft AB

3

4 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Sammanfattning... 1 Del 1: Projektbeskrivning... 2 Förutsättningar för val av plats... 2 Ekonomisk kalkyl... 3 Teknisk beskrivning... 3 Fundament... 3 Vägar och transporter... 3 Elanslutning... 4 Del 2: Utredningsalternativ... 5 Huvudalternativ... 5 Alternativ utformning/lokalisering... 5 Nollalternativ... 5 Del 3: Miljökonsekvenser... 7 Avgränsningar... 7 Människors hälsa och säkerhet... 7 Olyckor... 7 Kemikalier... 8 Säkerhetsrisker... 8 Ljud... 8 Infraljud Ultraljud Skuggor Ljus och reflexer Påverkan på landskapsbilden Friluftsliv och turism Kulturmiljö Arkeologisk utredning Naturmiljö Naturvärdesbedömning Hushållning av resurser Markanvändning Avveckling... 13

5 De nationella miljömålen Del 5: Samråd och remisser Samråd Årjängs kommun Samråd med allmänheten Synpunkter inkomna per brev efter samrådsmötet Det fortsatta prövningsförfarandet Källor... 17

6 Sammanfattning Denna förnyade samrådshandling är framtagen som ett underlag för samråd och vidare planering för vindkraftsetableringen i projektet Årjäng NV i Årjängs kommun. Vindpark Årjäng NV syftar till att etablera en grupp på nio vindkraftverk cirka sex kilometer nordväst om Årjäng och drygt en kilometer sydost om Mölnerud. Den beräknade energiproduktionen ligga på cirka 60 GWh/år. Idag finns redan bygglov på de koordinater som anges i samrådshandlingen. Dock planerar Rabbalshede Kraft att höja tornhöjden från 100 meter till 120 meter och ska därför söka miljötillstånd för verksamheten. Platsen är vald utifrån vindförhållanden och relativt stora avstånd till bebyggelse. Platsen är utpekade som lämpliga för vindkraft i kommunens planprogram till vindplan. Miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas under hösten. 1

7 Del 1: Projektbeskrivning Cirka sex kilometer nordväst om Årjäng och drygt en kilometer sydost om Mölnerud återfinns området för den planerade vindparken Årjäng NV. I vindpark Årjäng NV har Rabbalshede Kraft AB för avsikt att uppföra 9 vindkraftverk med en total installerad effekt på upp till 22,5 MW. De sex berörda fastigheterna är Holmedals Mölnerud 1:23, 1:31, 1:32, 1:33, 1:42 samt Holmerud 1:48, alla inom Årjängs kommun. Med 9 maskiner á 2,5 MW uppgår den totala installerade effekten till 22,5 MW, med en total årsproduktion på cirka 60 GWh. Den årliga elproduktionen beräknas räcka till eluppvärmda villor ( kwh/år) eller hushållsel för villor (2 000 kwh/år). Bygglov för vindpark Årjäng NV finns redan idag. Dock har Rabbalshede Kraft för avsikt att ändra tornhöjden från 100 meter till 120 meter och ska därmed också söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Enligt MIUU s kartläggning av årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är mellan 6,2 och 6,6 meter per sekund. Denna vindhastighet kräver en högre tornhöjd för att kunna utnyttja vindenergin. Vindkraftverken kommer därför att ha en totalhöjd om 180 meter över marknivå och en effekt mellan 2,5-3 MW per maskin. Projektets tidsplan är ungefärlig och projekteringstiden beräknas till 1 år med byggstart 2010/2011. Driftsstart av de första maskinerna beräknas till Förutsättningar för val av plats Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är: Goda vindförhållanden Förhållandevis få motstående intressen för natur och friluftsliv. Påverkan på flora, fauna och kulturarv bedöms liten då inga hotade eller speciellt skyddsvärda arter förekommer. Kultur- och fornminnen och kända naturvärdesobjekt som finns i området kommer inte att beröras av etableringen. Ett bra anslutande kraftledningsnät för distribution. Avståndet till närliggande bostads- och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Platsen ligger inom utpekat område lämpligt för vindkraft i kommunens planprogram till vindplan. Val av plats för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: Minst 500 meter mellan vindkraftverken Platsen som ligger hög i terrängen Ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende Skugga maximalt 8 timmar per år eller 30 minuter per dag hos kringboende Området består idag av huvudsaks skog, mossar, små sjöar och hällmarker och det finns endast ett mindre antal bostadsfastigheter i områdets närhet. Marken är till största del berg i dagen delvis klätt av ljung, glesa bestånd av låga tallar och björkar och äldre åkermark. Området är inte klassat utifrån några specifika skyddsvärden av länsstyrelse eller kommun. Vindparken bedöms inte i någon högre grad konkurrera med allmänna intressen för natur och friluftsliv och etableringen bedöms heller inte berörda kultur- och naturvärden som återfinns inom området. Högsta höjden på området uppgår till cirka meter över havet. 2

8 Ekonomisk kalkyl Vilken typ av maskin och vilket fabrikat som bäst lämpar sig för vindkraftsetablering i Årjäng NV utgår från flera olika faktorer: inköpspriset ska vara lågt i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera ingår i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med fullasttimmar per år. Teknisk beskrivning Vindkraftverk som uppförs i Sverige idag ska vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Detta innebär att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. För att ha möjlighet att välja den senaste och bästa tekniken fastställs exakt typ av vindkraftverk i ett senare skede i projekteringen. Ingreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundament samt uppställningsplats för lyftkran. Totalt kommer det att byggas cirka fem kilometer ny väg och upp till tio fundamentsplatser. Vägbredden blir cirka 4-5 meter, den totala bredden inklusive diken kommer att bli mellan 8-10 meter och platserna med vindkraftverk kräver för varje verk cirka 350 kvadratmeter till fundamenten och cirka 2500 kvadratmeter som uppställningsyta i samband med montering. Innan byggnationen påbörjas skalas växttäcket bort för att sedan läggas på vägslänter när vägbanan är färdig. Fundament Förankring av vindkraftverk i berget kan ske via två olika metoder: gravitationsfundament och bergadapter. Bergadapter finns i form av en stålring Rock Adapter eller en betongkonstruktion betongadapter. Vilken metod som ska användas i det aktuella fallet beror på val av vindkraftsleverantör och de krav som ställs för att uppfylla garantivillkor. Vägar och transporter Befintliga vägar och skogsbilvägar kommer i den mån det är möjligt att användas vid etablering av vindparken. Vägarna kan komma att behöva rätas, förstärkas och breddas. Ny vägdragning sker i samråd med markägare och utformningen anpassas till naturvärdesbedömningen och den arkeologiska utredningen. Särskild hänsyn ska tas till bland annat våtmarker för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Vägarna kommer att ha en bredd av drygt 4-5 meter. Den totala bredden, inklusive diken, kommer att bli mellan 8-10 meter. Avverkning av skog sker i en cirka meter bred korridor. Jord och vegetation kommer återföras på de påverkade markytorna intill vägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och uppställningsplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentsplatserna kommer att användas för anläggning av väg. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Bergskrossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med mobilkran. Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparation kommer mobilkran att användas. 3

9 Elanslutning Anslutning av vindkraftverken till elnätet kommer at ske via Fortum som är nätägare i området. En utbyggnad av det befintliga ställverket i Årjäng och anslutning till 130 kvledning ska ske. 4

10 Del 2: Utredningsalternativ Huvudalternativ Området för den föreslagna vindparken Årjäng NV består idag av skogsmark, mossar och hällmarker. Det finns få bostäder inom området som skulle kunna påverkas. Den högsta höjden inom området uppgår till cirka 250 meter över havet. Platsen har valts utifrån: Goda vindförhållanden med öppet läge i förhärskande sydvästlig riktning. Den stora andelen av berg och skogsmark i området gör att den visuella störningen blir begränsad. Avståndet till boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distribution. Huvudalternativet innebär att 9 vindkraftverk etableras med en effekt upp till 2,5 MW och en med en maximal totalhöjd om 180 meter. Huvudalternativet beräknas ge en årlig elproduktion på cirka 60 GWh per år. Tabell 1: Verksplaceringar, huvudalternativ för Årjäng NV Verk X-koordinat Y-koordinat Z-värde/ meter över havet Alternativ utformning/lokalisering Platsen för projektet är väl valda utifrån vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Alternativ utformning/lokalisering kommer att utvecklas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Nollalternativ Nollalternativet ger svar på vad som händer, eller inte händer, om vindpark Årjäng NV inte genomförs. Om ingen vindkraftsetablering sker i området kommer nuvarande 5

11 markanvändning att fortgå under förutsättning att ingen övrig exploatering kommer till stånd på aktuella fastigheter. Nollalternativet innebär att vindparken inte byggs och får till följd att elproduktion per år måste produceras på annat sätt än med vindkraft. Svensk vindkraftsproducerad el ersätter el som är producerad med kolkraft. Lokala vinster av energiproduktionen uppstår inte och de förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte. Även lokalt upphandlade entreprenadarbeten samt möjlighet för lokalt delägande uteblir. En större etablering i Årjängs kommun kommer att generera nya lokala arbetstillfällen för drift- och servicepersonal. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många årsarbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vinenergi, Vindparken innebär en utsläppsminskning av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och stoft. 6

12 Del 3: Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Fältstudier och utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt lokala kontakter med myndigheter, privatpersoner och lokala föreningar. Avsnittet redovisar kortfattat miljökonsekvenser för Årjäng. En ingående beskrivning av miljökonsekvenser redovisas i kommande MKB, liksom de utredningar som har gjorts av Rio Kulturkooperativ på begäran av Rabbalshede Kraft. Avgränsningar Den negativa miljöpåverkan till följd av en vindkraftsetablering som kan uppstå är: Påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår; påverka på biologisk mångfalden och kulturmiljöer; en förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktionen av förnyelsebar energi som bidrar till minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Människors hälsa och säkerhet Upplevelsen av vindkraftverk är i stora delar subjektiv och inställningen till vindkraft påverkar i vilken grad man upplever störning. De närboende oroar sig främst för det visuella intrånget och buller. För att acceptansen av vindkraft ska öka är det viktigt att verken är förankrade i landskapet och att de fungerar som de ska och levererar energi. Olyckor Risken för olyckor i samband med vindkraft är mycket små. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. I Energimyndighetens och Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem, 2007 att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjlighen för de servicetekniker som i en framtid ska genomföra underhåll. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm, att delar lossnar och slungas iväg. Men detta bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Den olycksrisk som kopplas ihop med allmänheten är nedisning och risk för iskast. Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. För att minska riskerna för allmänhet och egendom finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Enligt ett EU-forskningsprogram (WECO) har riskavståndet för iskast beräknats till cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet om 25 meter per sekund, vilket ligger under de rekommenderade värdena för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket, För att minimera risken för iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer som med automatik stänger av verket vid nedisning, olika avisningssytem eller ljud- eller ljussignaler som varnar när verket startar. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem och stannar om det till exempel blir för hög temperatur. Verken stängs automatiskt av vid för hög vindhastighet för att de inte ska utsättas för alltför stora påfrestningar. Vid driftsstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverken innan de startas på nytt. Åskledare finns även installerad på 7

13 verken. Dörren till tornen är alltid låsta och informationsskyltar som varnar för riskerna kommer att sättas upp. I övrigt föreslås ingen specifik åtgärd. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Risken för nedisning eller att allmänheten löper risk att skadas bedöms som mycket liten inom detta område då det rörliga friluftslivet inte är utbrett och avståndet till bostads- och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. Kemikalier I vindkraftverkens växellåda (om ett sådant fabrikat väljs), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka liter olja i de verken med växellåda och cirka liter olja i de utan växellåda. I vindkraftverken finns även smörjfett och batterier. Eventuellt oljespill som kan förekomma vid normal drift stannar inne i maskinhuset eller i tornet och därmed inte nå omgivningen. Botten av maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar fungerar botten som ett kar som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Skulle denna olja ändå läcka ner i tornet samlas denna upp i tornets nedre sektion som sluter tätt mot fundamentet. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp samt besök av servicepersonal som omhändertar oljan på ett lämpligt sätt. Säkerhetsrisker Vindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator och rotorbladen kan lossna eller brytas av. Is kan kastas iväg, men i regel kastas den rakt ner vid tornets fot, eftersom centrifugalkraften och dragningskraften samverkar och blir störst neråt. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken för olyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges vindkraftverk. Vindkraftverken är placerade på mark där människor sällan vistas och avståndet till närmaste hus och väg är betryggande, därför bedöms risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. vara mycket liten. Iskast bedöms som den största säkerhetsrisken men förekommer nästan bara efter underkylt regn, när vindkraftverkens rotor stått stilla och sedan börjar snurra igen. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. I vindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviks därigenom. Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Ljud Om en vindpark byggs innebär det att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverken kan ge upphov till ljud som kan vara störande inom ett visst avstånd. Enligt Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev.1983) rekommenderar tillåten ljudnivå för vindkraftverk. Vid bedömningar av tillsynsmyndigheter får inte nattvärdet överstiga 40 db(a). I områden för friluftsliv rekommenderas en gräns på 35 db(a). Det så kallade aerodynamiska ljudet uppkommer då bladen passerar genom luften och som av människan kan uppfattas som svischande. Det förekommer även ett mekansikst ljud från själva aggregatet som är kopplat till aggregatets kylsystem. 8

14 Tabell 2: Ljud från vardagslivet Ljudnivåer från vardagslivet, Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten, Ljud från vindkraftverk 0-15 db(a) Svagt uppfattbart ljud db(a) Svagt vindbrus db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljud från ett kylskåp db(a) Medelljud på mycket tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på meters höjd db(a) Snälltåg med 100 kilometer i timmen på 100 meters avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 meters avstånd db(a) Smärtgräns Befinner man sig i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till 55 db(a). Ett samtal i normal samtalston uppgår till cirka db(a). Ett vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter då det naturliga bakgrundsljudet såsom lövprassel, vindbrus, trafikbuller med mera överröstar vindkraftverkets ljud. Vid en vindhastighet av 8 meter per sekund blir maskeringsljuden tydligare och maskerar vindkraftverkets ljud. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Risken för att närboende upplever ljudet som störande är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåerna från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken snurrar trots att det är vindstilla på marken. Forskning har visat att det inte bara är ljudnivån som har betydelse för om man störs av ljudet utan är även kopplat till det visuella intrycket, Pedersen Ljudberäkningarna görs efter Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk, Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6, vilket är ett vanligt förekommande program vid beräkning av ljudutbredning. Ljudberäkningen är gjord utifrån ett worst case-scenario och tar inte hänsyn till dämpande effekter såsom kuperad terräng eller trädvegetation. Tillståndet för verksamheten reglerar hur hög ljudnivå närboende ska behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar för att beräkningarna överrensstämmer med verkligheten och ägaren av verken ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids. I detta fall är Rabbalshede Kraft både projektör och ägare av verken. Vid projektering tas hänsyn till avstånd till bostads- och fritidsbebyggelse och ljudpåverkan bedöms därför bli liten. Rekommenderade ljudnivåer vid bostads- eller fritidshus uppfylls i utformningsalternativet. Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena. Transportbelastningen på vägarna till verken kommer efter avslutad installation att bli begränsad och beräknas inskränka sig till några tillfällen per år. Att vägarna skulle 9

15 komma att användas av lokalbefolkningen eller andra i någon större utsträckning är inte sannolikt. Infraljud Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundsnivå på de avstånd som förekommer till bebyggelse. Ultraljud Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Ingen bostads- eller fritidsbebyggelse får förekomma inom en 40 db(a)-kurva från vindparken. Skulle det föreligga risk för att 40 db(a) överskrids vid bostads- eller fritidsbebyggelse finns möjlighet att reglera verken. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. Kontrollmätningar har gjort på Rabbalshede Krafts vindpark på Hud, Tanums kommun, efter driftsättning. Mätningarna där visar att de ljudnivåer man beräknade i planeringsskedet överrensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verken i drift. Skuggor Det finns inga vindkraftverk inom området som ger upphov till roterande/svepande skuggor idag. Och i övrigt berörs området idag av de skuggor som normalt förekommer i ett kuperat skogslandskap. När solen lyser på de roterande bladen uppkommer svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar, Boverket Svepande skuggor kan upplevas som störande och ge stressrelaterade reaktioner efter en tid. Hur kraftig störningen blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Störst är risken för störning vid lågt stående sol, under vinterhalvåret, och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare och en långsammare rotation ger ett lugnare intryck och förhållandevis färre svepande skuggor. I Sverige finns inga fastställda normer för hur mycket roterande/svepande skuggor närboende maximalt ska behöva utstå. Dock finns det i Tyskland riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk. Boverket anger att dessa riktlinjer bör kunna vara tillämpliga även vid bedömningar i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör bostads- och fritidsbebyggelse inte utsättas för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året vanligen motsvarar ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, vilket är det teoretiska riktvärde som rekommenderas av Boverket. Skuggberäkningar är gjorda i beräkningsprogrammet SHADOW i WindPRO 2.6. Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5x5 meter i Green house mode, vilket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Liksom ljudberäkningarna utgår skuggberäkningarna från ett worst case-scenario då solen lyser från soluppgång till solnedgång, vingarna är vända så att de alltid kastar maximal skugga och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då vindriktning och vindhastigheter skiftar och molnighet och vegetation tillkommer. 10

16 Om skuggpåverkan behöver regleras på närliggande fastigheter monteras automatik som känner av om ett hus blir drabbat av skugga. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållandena är så att rotorbladet kommer att kasta skuggor över huset stängs vindkraftverket tillfälligt ned för att huset ska slippa svepande skugga. En tillförlitlig undersökning av real case för skuggpåverkan kan göras först när vindkraftverken står på plats. Skuggreglering kommer att installeras i de fall det krävs så att gränsvärdena inte överskrids. Ljus och reflexer Enligt föreskrifter från Transportstyrelsen, Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47 anges specifika regler för färg- och ljusmarkering av vindkraftverk. Vindkraftverken ska vara vitmålade. Verk med en totalhöjd på upp till 150 meter ska vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Under dager behöver hinderbelysningen inte vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter ska vara markerade med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. Under natten får ljusintensiteten reduceras. I en vindpark ska samtliga verk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga verk kan markeras med lågintensivt rött ljus om Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet. Vid val av vindkraftverk till vindpark Årjäng NV har en maximal höjd på 180 meter angetts även om det i dagsläget inte är beslutat vilket fabrikat som kommer att upphandlas. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade och störande reflexer på grund av solljus som speglas på rotorbladen ska inte behöva uppstå. Påverkan på landskapsbilden Landskapsbilden kommer oundvikligt att förändras den planerade vindparken förverkligas. För att påvisa hur vindparken kommer att förändra landskapet tas fotomontage fram. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen, cirka år. Därefter monteras de ner, alternativt görs en ny tillståndsansökan för att förnya parken och fortsätta driften. Vindkraftverkens synlighet i landskapet beror bland annat på avstånd och topografi. Höjdskillnader och låg vegetation kan göra vindkraftverken synliga över stora avstånd. Detta varierar var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningen kan verken vara synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket, Avstånd till vindkraftverken, landskapet, vegetationen och placering av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Utifrån den Europeiska landskapskonventionens perspektiv ska hänsyn tas till kulturhistoriska, ekologiska, estetiska sociala och ekonomiska aspekter. Människor ska ha möjlighet att aktivt delta i en värdering och förvaltning av landskapet, Boverket, Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Hur vindkraft i landskapet upplevs är subjektivt och får avgöras ur betraktarens öga. Möjligheten till ett lokalt delägarskap kan gör att nyttan blir mer påtaglig för de närboende och att acceptansen ökar. Större och färre verk minskar påverkan på landskapsbilden i jämförelse med många och små verk. 11

17 Friluftsliv och turism Friluftslivet påverkas främst genom det visuella intrycket och en förändrad ljudnivå. Det rörliga friluftslivet utnyttjar inte markerna vid de planerade vindkraftverken i någon högre grad. Vindkraftverken i sig bedöms inte öka intresset för det rörliga friluftslivet, men genom att området blir mer lättillgängligt i samband med upprustning och byggnation av vägar förbättrar etableringen möjligheter att till exempel besöka bär- och svampmarker. Kulturmiljö Arkeologisk utredning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en kulturmiljöutredning, inom och omkring Stugufjällen sydväst om Årjäng samt inom ett område på och kring Orremossen nordväst om Årjäng. Inga forn- eller kulturlämningar fanns registrerade vid utredningens början. För Årjäng NV resulterade utredningen i att åtta gränsvärden registrerades och bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. De lämningar som framkom utgör inget hinder för någon av de planerade vindparkerna. Hänsyn ska visas genom att vägdragningar och verksplaceringar justeras så att lämningarna kan kvarligga på plats. Den störning på landskapsbilden som möjligen kan uppstå vid kulturmiljön Fölsbyn och Selen ska visualiseras genom fotomontage och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Naturmiljö Naturvärdesbedömning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en naturvärdesbedömning. I anslutning till vindområdet finns ett antal områden med höga naturvärden klassade av skogsstyrelsen. Av hänsyn till det rika fågellivet i detta relativt ostörda område bör inga arbetsföretag med vägar och platser ske under vår och försommar för att störa fågellivet under spel och häckningstid. Rio Kulturkooperativ har även genomfört en inventering av förekommande tjäder inom området. Under förutsättning att vägar och platser justeras med hänsyn till naturmiljön och att hänsyn tas till i området förekommande fågelarter bedöms påverkan på områdets naturvärden som relativt liten. Inventeringen visade inte på att några särskilt värdefulla eller skyddade biotoper eller objekt ingick i utredningsområdet. En del våtmarker kommer att beröras av vägdragning och vägarna bör i dessa fall utformas så att de hydrologiska förhållandena inte förändras. Påverkan på naturmiljön utgörs nästan uteslutande av lokal påverkan på de markytor som tas i anspråk vid etablering av vindkraftverken samt vägar som kommer att anläggas. Projektet innebär att ingreppen i naturmiljön framförallt kommer att bestå av att markområden tas i anspråk för byggnation av transport- och servicevägar. Ledningsdragning i mark kommer i den mån det är möjligt ske längsmed nya och befintliga vägar. Vid verksplaceringar kommer sprängning att ske i samband med byggnation av fundamenten. Kör- och arbetsytor kommer under etableringen av vindkraftverken anläggas. Förberedelser i form av markarbeten sker under tiden då risken för störningar på djurlivet och risken för markskador orsakade av tunga fordon är minst. Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för verksplaceringar, kör- och arbetsytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationen tillbaka på vägkanter, runt fundament och på mobilkranens uppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön. 12

18 Transporter till och från området i samband med byggnation kommer att ske med lastbil, dumper och grävlastare. De enda utsläpp till luft, vatten eller mark som kommer att ske är från fordonen under byggnationsfasen. Hushållning av resurser Vindkraftverken utnyttjar en förnyelsebar energikälla som inte lämnar något avfall efter utnyttjandet. Den el som vindkraftverket producerar skulle annars produceras på något annat, åtminstone i dagsläget, mindre miljövänligt sätt. Speciellt vid effekttoppar under vinterhalvåret finns en given koppling mellan vindkraftproducerad el i Sverige och inhemsk eller importerad el från fossilbränsleanläggningar. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem ska ställas om och i första hand baseras på förnyelsebar energi. Det är därför av yttersta vikt att landets vindresurser tas tillvara. Vindpark Årjäng NV innebär att 60 GWh vindkraftsel produceras och därmed bildrar att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig elproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Gällande planeringsmål anger att vindkraften år 2015 ska motsvara 10 TWh. På förslag som nytt planeringsmål anges att vindkraften ska stå för 30 TWh år Idag produceras cirka 2 TWh vindkraftsproducerad el. Det innebär att antalet vindkraftverk måste öka markant. Att utnyttja vindenergin från området i Årjäng är viktigt för att uppnå målen. Inga andra naturresurser i form av våtmarker, värdefull skogs- eller åkermark, grustäkter etc. berörs direkt av projektet. Vindkraft producerar ren elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och innebär därför en liten påverkan på miljön. Vindkraften bidrar till att flera av de 15 nationella miljömålen uppnås. Markanvändning Marken där verken planeras består mestadels av skogsmark. Arealen skogsmark kommer att minskas något om vägar och verksplatser anläggas. Vissa skogsbilvägar är användbara vid vindkraftsetableringen utan större justeringar medan andra behöver förstärkas, rätas och breddas. De vägar som byggs kan nyttjas av skogsbruket och därmed underlättas skötsel och avverkning. Påverkan är i stora dra reversibel och vid avveckling av verken kan marken återställas till sitt tidigare tillstånd. Det är osäkert hur jaktmöjligheterna kommer att påverkas. Detaljplan kommer troligen inte att bli aktuell med hänsyn till ny lagstiftning och avstånd till tät bebyggelse. Om detaljplan trots allt skulle upprättas innebär det vissa konsekvenser för jakten. Inom ett detaljplanerat område krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga, Wildemo, Projektörens erfarenhet från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdena under själva byggprocessen för att sedan återvända. Vindkraften ger inga utsläpp som kan påverka vattenmiljöer och inga arbetsföretag med vägar eller platser kommer att leda till markavvattning. Vindkraften kommer inte att utgöra hinder för kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk och därmed föreslås inga åtgärder. Avveckling Ett vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år men den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. En eventuell ersättning med nya verk kommer att prövas enligt 13

19 vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning. Ägaren av vindparken ansvarar för avveckling. Vid avveckling nedmonteras verken till återvinning och endast fundamentet som ligger i stort sett jämt med det naturliga berget kvarstår och kan täckas över med jord. Markkabel omhändertas för återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken, de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare. Vägen blir kvar och kan användas som skogsväg, alternativt kommer den sakta att växa igen om den inte används. Under parkens första år av drift kommer en återvinningsförsäkring att betalas som täcker kostnaderna för nedmontering och återställning av mark. Försäkringen följer med vindparken oavsett ägarförhållanden. De nationella miljömålen För att bedöma om vindpark Årjäng är förenlig med de grundläggande intentionerna om hushållning av resurser och hållbar utveckling enligt miljöbalken är de nationella miljömålen tillämpliga. Miljömålen är en del i Sveriges arbete mot en hållbar utveckling och integrerar både den ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen. Då vindkraften är en ren energikälla att framställa bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. Elproduktionen ersätter fossila bränslen och minskar utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. 14

20 Del 5: Samråd och remisser Verksamheten som presenteras är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samrådsprocessen genomförs innan ansökan upprättas och lämnas till Länsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda så att möjlighet ges att förbereda frågor och synpunkter. Samråd har genomförts i tidigare skede. Samråd Årjängs kommun Tidigt samråd hölls med Årjängs kommun 10:e maj Nedan följer en sammanfattning. En fullskalig redovisning kommer att redovisas i kommande MKB. Vi informerade om att samrådshandlingarna kommer att kompletteras med arkeologisk utredning och utredning om biotop och natur. Årjängs Kommun ville ha med ett avsnitt om hur fågelliv och övriga djur berörs. Samråd med allmänheten planeras till V Ansökan om bygglov och anmälan kommer att lämnas in till Miljö och byggnadsnämnden i mitten av juli. Planerad byggstart 2008 och driftstart Samråd med allmänheten Samråd hölls med allmänheten hölls 28:e juni 2007 i Årjängs travmuseum. Nedan följer en sammanfattning. Hela protokollet samt annonsen från NWT kommer att redovisas i kommande MKB. Ingemar Ung, Rabbalshede Kraft AB (dåvarande Rabbalshede Vindenergi AB), hälsade de cirka 35 deltagarna välkomna. Han presenterade företaget Rabbalshede Kraft och Rabbalshede Vindenergi samt samarbetspartnerna Visual Project Sweden och Rio Kulturkooperativ. Sven Hult, Visual Project Sweden, berättar om projekten i Årjäng NV/SV. Han redovisade bland annat ljud- och skuggpåverkan och visade animeringar och fotomontagen han har gjorts med utgångspunkt från platser i området. Anna Ljunggren, Rio Kulturkooperativ, presenterar kulturmiljöutredningen för de båda områdena Årjäng NV och SV och redogör för vilka hänsyn som behöver tas till naturoch kulturmiljöer på respektive område. Lokala kunskaper om fågellivet i området efterfrågas. Bertil Hjalmarsson, Rabbalshede Kraft AB, berättar om andelsägda vindkraftverk. De få frågor som ställdes av mötesdeltagarna handlade bland annat om vägdragning, uppställningsyta intill vindkraftverken, ersättning, tillståndsprocessen och el-dragning. 15

21 Synpunkter inkomna per brev efter samrådsmötet Inga synpunkter inkomna efter samrådsmötet. Det fortsatta prövningsförfarandet Det är viktigt att de som är berörda har kunskap om hur tillståndsprövning enligt miljöbalken går till. Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse lämnas in till Länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till Länsstyrelsen. Synpunkter ska skriftligen inlämnas i detta skede. Det räcker således inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Ett beslutsförslag för den sökta verksamheten utformas av Länsstyrelsens miljöskyddsenhet och översänds i behövligt fall till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagan avgörs av Miljödomstolen. Om du har synpunkter på projektet eller denna handling ska du överlämna dessa till Rabbalshede Kraft. 16

22 Källor Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden. Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion Boverket 2008 Vindkraftshandboken. Remissversion Transportstyrelsen 2008 Transportstyrelsens författningssamling. LFS 2008:47. Naturvårdsverket 1983 Riktvärden för externt industribuller allmänna råd. SNV RR 1978:5 rev Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Energimyndigheten och Räddningsverket 2007 Nya olycksrisker i ett framtida energisystem. 17