MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT NOVEMBER 2009 LINDA ANDERSSON OCH ANNIKA ÖSTLUND

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SÖGÅRDSFJÄLLET UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT NOVEMBER 2009 LINDA ANDERSSON OCH ANNIKA ÖSTLUND RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Kontaktuppgifter: Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALSHEDE Organisationsnummer Växel: Fax: E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: Kontaktperson: Martin Pettersen Tel Mobil: E-post: martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Sögårdsfjället Uppförande av vindkraftverk, Tanums kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft november 2009 Rapport 2009:34 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2009 Projektnummer: 0913 Projektansvarig: Annika Östlund Projektpersonal: Linda Andersson, Annika Östlund och Anna Ljunggren Författare: Linda Andersson och Annika Östlund Omslagsbild: Fotomontage från Västeröd mot vindparken på Sögårdsfjället. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Fastigheter: Naverstads-Sögård 1:2, 1:4, 1:5 och 1:13, samt Koxeröd 3:12, i Tanum kommun, Västra Götalands län. Beställare: Rabbalshede Kraft AB, Marknadsvägen 1, RABBALSHEDE Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Tryckeri AB, HAMBURGSUND Sökord: Vindkraft, Västra Götaland, våtmark, skogshöns, utmark Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 11 Projektbeskrivning 13 Placering 14 Teknisk beskrivning 14 Elanslutning 17 Gällande planer 17 Övriga vindkraftprojekt i området 18 Del 2: Utredningsalternativ 19 Huvudalternativ 21 Alternativ utformning av huvudalternativet 22 Alternativ lokalisering 24 Alternativ utformning av alternativ lokalisering 25 Nollalternativ 26 Del 3: Miljökonsekvenser 27 Avgränsning 28 Läsanvisning 28 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 29 Ljud 29 Skuggor 31 Ljus 33 Kemikalieanvändning 35 Olyckor 33 Miljökonsekvenser Landskapet 37 Visuell påverkan Landskapsbild 37 Friluftsliv 39 Kulturmiljö 41 Naturmiljö 46 Fåglar, fladdermöss och annan fauna 51 Miljökonsekvenser Resurser 56 Riksintressen 56 Energi 56 Luft och klimat 57 Mark och vattenanvändning 57 Transport och material 58 Vägar och ledningsdragning 60 Avveckling 62 Miljökonsekvenser Sammanfattade konsekvenser 64 Del 4: Tillståndsprövning och samråd 67 Tillståndsprövning 68 Samråd 68 Det fortsatta prövningsförfarandet 69 Synpunkter 70

6 Källor 71 Bilagor Ljudberäkningar 2. Skuggberäkningar 3. Fotomontage 4. Teknisk beskrivning 5. Kemikalierna 6. Ledningsdragning

7 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

8

9 Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt 14 vindkraftverk på Sögårdsfjället i Tanums kommun. Området är beläget öster om Norra Bullaresjön, norr om väg 164. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 180 meter och en effekt på maximalt 3,5 MW per verk. Den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 92 GWh per år ( kwh). Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom områdena. Elanslutning kommer sannolikt att göras på den nya stamstation Vattenfall planerar ansluta till 400 kv-ledningen öster om Sögårdsfjället. Inom vindparken används markkabel, dock föreslås isolerad hängkabel (mindre luftledning) som alternativ till två verk. Platserna är valda utifrån goda vindförhållanden. Årsmedelvinden på 72 meters höjd är cirka 6,3 m/s enligt MIUU s vindkartering, på 103 meters höjd är årsmedelvinden cirka 7,0 m/s. Området har som helhet blivit utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommuns förslag till ny vindplan. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån kommunens förslag på vindplan och resultatet av kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning. Hänsyn har tagits till Norra Bullaresjön i väster, våtmarker och fågelliv i öster och till boende i norr. I omedelbar anslutning till östra delen av området finns ett våtmarksområde som bedöms som mindre lämpligt för vindkraft. Då etablering innebär ett visst intrång i våtmarksområdet, har önskemål om kompensationsåtgärder framförts av kommunen. Kommun och Länsstyrelse framförde också krav på att de båda projektörerna verksamma i området, Rabbalshede Kraft och Conceptor, skulle samordna sina projekt. Detta har också skett. De alternativa utformningarna utgörs av två 14-verksalternativ med maximal höjd om 180 respektive 150 meter, där 180 meter är huvudalternativ. Vindkraftverkens placeringar är de samma i båda alternativen. Det lägre alternativet innebär ett sämre resursutnyttjande av vindenergin i området. De alternativa lokaliseringarna som studerats innebär att 14 verk etableras söder om väg 164, med maximala höjder om 180 respektive 150 meter. Utformningen av denna park blir mindre koncentrerad än huvudalternativet, men alternativen innebär dock ett något bättre resursutnyttjande av vindenergin än de båda andra utformningsförslagen. 7

10 Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom området för projekt Sögårdsfjället. Då Sögårdsfjället är utpekat i Tanums kommuns förslag till ny vindplan, och inga invändningar har inkommit under samrådsskedet, är det troligt att det kommer till stånd en vindkraftsetablering av något slag på Sögårdsfjället. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Den miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Preliminära decibelberäkningar visar att parken inte kommer att generera buller högre än 40 db(a) för närboende. Om någon fastighet trots detta får för hög ljudnivå, ska det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk så att ljudnivån inte överstiger tillståndsgivna värden. Några fastigheter ligger över rekommenderade gränsvärden för skuggbildning enligt gjord modellberäkning. För att begränsa skuggpåverkan på närliggande fastigheter kan skuggreglerande automatik installeras. Under perioder då skuggor kan verka störande eller riskerar att överskrida tillståndsgivna värden kan verken stängas av för att minska påverkan. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter ska vara målade med vit färg och markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Under dagen behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Vingarna är antireflexbehandlade så att störande reflexer inte ska uppstå. Olycksriskerna är generellt små för vindkraft. De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten. Landskapsbilden i området kommer att förändras när vindparken etableras. Synligheten varierar beroende på var i landskapet man befnner sig. Verken är placerade i ett höjdområde beläget öster om sprickdalslandskapet kring Norra Bullaresjön. Från vissa utblickspunkter kommer de att vara dominerande, medan det från andra närbelägna platser är begränsad sikt. Parken kommer att vara synlig från riksintresseområdena i anslutning till Norra Bullaresjön, men landskapets storskalighet kan rimma väl med vindparken. Den visuella påverkan är reversibel och upphör när vindkraftverken monteras ner. Fotomontage har tagits fram för att illustrera den visuella påverkan. 8

11 Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Den största påverkan på friluftslivets värden i detta projekt är närheten till sjösystemen väster och sydost om parken, där det förekommer fritidsfiske och kanoting. På grund av områdets topografi och växlighet, och avstånden till sjöarna, bedöms påverkan som låg. En kort sträcka av Bohusleden passerar vindparken, i nära anslutning till väg 164. Inom området för parken berörs ingen lokalt eller nationellt utpekad kulturmiljö. Däremot finns kulturmiljön Sögård väster om parken, och ytterligare kulturmiljöer i väster, sydväst och sydöst. Påverkan på kulturlandskapet kan bli positiv eftersom det krävs ekonomiska incitament för ett fortsatt öppet odlingslandskap. Vindparken kan bidra till detta. En utredning av områdets kulturmiljövärden har utförts. Med den hänsyn som planeras till det som framkommit i utredningen blir projektets påverkan på den lokala kulturmiljön liten. Inga av de riksintressen för naturvård som finns inom kommunen bedöms påverkas i någon högre grad. Detsamma gäller de naturvärden som finns i och runt om parken. Norr och väster om parken finns riksintressen för naturvården. Inom området finns ett antal våtmarksobjekt samt ett sumpskogsobjekt. I övrigt finns inga registrerade värdefulla skogliga biotoper. Med den detaljhänsyn som planeras efter rekommendationer i naturvärdesbedömningen bedöms påverkan av att anlägga vägar och platser för vindkraftverken som acceptabel. Ingen aktiv spelplats för tjäder har kunnat konstaterats. Enstaka eller få orrar spelar utspritt på de mindre våtmarksytorna. Påverkan på skogshöns och nattskärra kan begränsas genom att inte utföra anläggningsarbete under parningsoch häcktidperioder i de aktuella områdena. Eftersom avgränsningen av vindparken åt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet Orremossen, och även påverkar potentiella spelplatser för orre och tjäder, har Tanums kommun framfört önskemål om kompensationsåtgärder. Exempel på kompensationsåtgärd är inlösen av mark och inrättande av ett långsiktigt skydd i något område i närheten. Ingen inventering av fladdermöss i området är gjord. Utifrån de biotoper som finns i området kan man vänta sig att det finns ett fåtal arter och individer i området, och troligen förekommer ingen av de rödlistade arterna. Påverkan på fladdermusfaunan bedöms utifrån detta bli liten. Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. En vindkraftetablering bidrar till möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, och Bara naturlig försurning. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas den energimängd projekt Sögårdsfjället bidrar med, kunna minska utsläppen med ton koldioxid, 34 ton svaveldioxid, 239 ton kväveoxider och 9 ton stoft. Projekt Sögårdsfjället innebär att vindresursen inom området tas till vara. 9

12

13 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

14 12 Ill. 1. Översiktskarta över projekt Sögårdsfjället. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisas.

15 Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Sögårdsfjället. Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS har tillsammans för avsikt att uppföra 14 vindkraftverk i ett område öster om Norra Bullaresjön i Tanums kommun. Placeringar av verk och planerade vägar har utarbetats i samarbete mellan bolagen. Om tillstånd erhålls för vindparken kommer bolagen även fortsättningsvis samarbeta kring etablering, elanslutning, drift och underhåll i projektet. Bolagen har för avsikt att etablera 14 verk på fastigheterna Naverstads-Sögård 1:2, 1:4, 1:5, 1:13 och Koxeröd 3:12. Denna MKB med beräkningar och bedömningar gäller parken som helhet. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; området har som helhet blivit utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommuns förslag till ny vindplan, område A:1, Tanums kommun 2009b. Enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är cirka 6,3 m/s, på 103 meters höjd över nollplanet är årsmedelvinden cirka 7,0 m/s. Vindmätning med 100 meter hög vindmätningsmast har pågått i området sedan juni Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 180 meter, tornhöjd på cirka 120 meter, rotordiameter på meter och en maximal effekt på 3,5 MW. Uppskattningar om produktionen har gjorts utifrån befintliga vindmätningar och produktionsberäkningar på Sögårdsfjället och Töftedalsfjället. Efter ett års vindmätning på Sögårdsfjället (sommaren 2010) kan noggrannare utvärdering och produktionsberäkningar genomföras för att välja den typ av vindkraftverk som genererar bäst produktion. Det är dock redan tydligt att en tornhöjd på 120 meter istället för cirka 100 meter skulle ge en betydligt högre produktion, minst 10% högre. 13

16 Beräkningarna i huvudalternativet utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3 MW. Huvudalternativet uppskattas då ge en produktion på cirka 6,6 GWh per verk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upp till 32,2 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på cirka 92 GWh. Projektet motsvarar ungefär 18 % av den totala energiförbrukningen i Tanums kommun Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: 14 minst 450 meter mellan vindkraftverken; platser som ligger högt i terrängen; platser som är förhållandevis lätt att dra väg till; placeringar av verk som ligger inom område A:1 i Tanums kommuns förslag till vindplan; ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga max 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende. Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till Miljötillstånd kan erhållas under sommaren 2010, geologisk undersökning kan genomföras hösten 2010, och byggstart planeras till våren Driftstart och elanslutning beräknas till vintern Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med fullasttimmar per år. Teknisk beskrivning Verk De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de ska vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. Efter slutförd vindmätning kan produktionsberäkningar göras för att beräkna vilken typ utav vindkraftverk som lämpar sig bäst för området. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 4. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De två alternativen är gravitationsfundament och bergadapter. De olika leverantörerna av

17 vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. I projekt Sögårdsfjället planeras att endast använda bergsadapter. Placeringarna av verken är valda utifrån lämpliga platser för bergsadapter. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 meters diameter och cirka tre meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka 21 meter diameter och cirka tre meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation, alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter. För ett vindkraftverk med 120 meters torn har bergsadapterfundamentet cirka 13,5 meters diameter. För bergsadapter brukar man planspränga en yta för fundamentet, men det är inte alltid nödvändigt. Metoden är under utveckling och bygger på en princip med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Metoden kommer med all sannolikhet att vara färdigutvecklad till byggstarten av detta projekt. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/ eller material från platsen. Vägar och transporter Befintliga skogsvägar kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt, men flera nya vägar kommer att byggas inom parken. Befintliga vägsträckor behöver förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av fyra till fem meter, och vägbotten cirka åtta till tio meter, beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. En del vägsträckor och passager kommer att anläggas i våtmark. I de fall vägdragning i eller i anslutning till våtmark inte går att undvika, konstrueras vägen på så vis att våtmarkens status kan skyddas, det vill säga så att det inte sker någon uppdämning eller avvattning. Detta beskrivs närmare i Del 3 Miljökonsekvenser, i avsnittet Vägar och ledningsdragning. Avverkning av skog sker i en korridor på cirka 10 till 20 meters bredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användas för anläggning av vägar. I första hand rör sig detta om sprängsten från verksplatser, och endast i mindre utsträckning - med ett undantag om sprängsten från vägdragning. Undantaget utgörs av en passage där man vid anläggandet av vägen planerar att spränga i sådan omfattning att det bergkross som då 15

18 16 Ill. 2. Karta med riksintresseområden i vindparkens närhet, samt områden med strandskydd. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisas.

19 blir resultatet kommer att räcka till resten av parken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning. Hänsyn och väganläggning beskrivs närmare i Del 3 Miljökonsekvenser, i avsnitten Kulturmiljö, Naturmiljö, Transporter och material samt Vägar och ledningsdragning. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Vattenfall planerar en ny stamstation som ska anslutas till 400 kv-ledningen öster om Sögårdsfjället. Denna beräknas vara färdig Elanslutningen kommer sannolikt att göras på denna nya station. Den exakta placeringen av stamstationen är ännu inte känd, varför ledningsdragningen dit inte kan redovisas i denna MKB. Inom vindparken används markkabel som förläggs i eller längs vägarna. Till två verk, verk 13 och 14, föreslås dock isolerad hängkabel (mindre luftledning) som alternativ, detta för att undvika att lägga markkabel i annars orörd mark. En plan för produktionsnätet inom vindparken finns i bilaga 6. För att det ska vara ekonomiskt och tekniskt möjligt att ansluta vindparken till elnätet krävs det en grupp på cirka 12 vindkraftverk. Gällande planer I omgivningarna kring Sögårdsfjället finns områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård, illustration 2. Norra Bullaresjön, Södra Kornsjön och Flötemarken är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Höjaremyren är av riksintresse för naturvården. Flötemarken är även av riksintresse för kulturmiljövården. De flesta större sjöar och vattendrag har strandskydd. Större delen av Tanums kommuns östra delar är utpekat som opåverkat område, undantaget större vägar med tillhörande mindre samhällen. Sögårdsfjället ingår som helhet i detta stora opåverkade område. De områden av vildmarkskaraktär som framhålls särskilt, är Kynnefjäll och skogsområdena öster om Bullaresjöarna samt skogsområdena runt Bolsjöarna. Tanums kommun Området vid Sögårdsfjället pekades i mars 2008 ut som utredningsområde för vindkraft i Tanums kommuns arbete med vindkraftsplaneringen, Tanums kommun Området avgränsas i väster av vägen mellan Fagerhult och Vassbotten, i söder av väg 164, och i öster av ett våtmarksområde. I norr avgränsas området av buffertavstånd till bebyggelse, samt av strandskyddsbestämmelser för Lilla och Stora Öretjärnen. Tanums kommun 2009b. Det aktuella förslaget på vindpark Sögårdsfjället är helt anpassat efter detta planförslag. Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS 17

20 har samordnat placeringar i området för att utnyttja området så energieffektivt som möjligt. Att peka ut en del av ett stort opåverkat område som lämpligt för vindkraft, motiveras i förslaget till ny vindplan med att området till viss del redan är bullerstört av väg 164; att endast en mindre del av det stora opåverkade området berörs; och av att landskapets storskalighet bedöms kunna tåla en vindkraftsetablering bättre än många andra delar av kommunen. Kommunen menar att en etablering av storskalig vindkraft inom detta område kommer att innebära att avgränsningen för det stora opåverkade området till viss del behöver omprövas vid en revidering av ÖP 2002, och att intrånget stärker betydelsen av att bevara övriga delar av de stora opåverkade områdena. Tanums kommun 2009b. Inom område A:1 finns ett sumpskogsobjekt och Orremossen som är upptaget i våtmarksinventeringen. Utöver detta finns inga utpekade värden inom området. Eventuell påverkan på Höjaremyren beskrivs under Landskap - Naturmiljö. Övriga vindkraftsprojekt i området Enligt Tanums kommun finns det 37 befintliga verk i kommunen idag, med en total effekt på drygt 39 MW. Dessutom finns bygglov på ytterligare två verk, av vilka det ena är överklagat. Under den pågående vindkraftsplaneringen i kommunen har inga nya verk beviljats, Tanums kommun 2009b. Enligt Tanums kommuns utställningshandling för vindkraftsplanen kan cirka verk rymmas i de sex områden som är utpekade i kommunen enligt huvudalternativet, med en samlad effekt på cirka MW. Sögårdsfjället utgör ett av dessa områden, område A:1. Vid en fullt utbyggd plan skulle antal verk uppgå till mellan 80 och 100. Närmaste vindkraftsområden som föreslås i utställningshandlingens huvudalternativ är område A:2, Tormoserödsfjället, som ligger på åtta kilometers avstånd från Sögårdsfjället, respektive område A:4, Mungseröd/Gurseröd/Skaveröd, som ligger på 12 kilometers avstånd, Tanums kommun 2009b. Enligt Dals-Eds kommun finns inga uppförda vindkraftverk i kommunen. De enda tillståndsgivna verken planeras på Töftedalsfjället, där tillståndet gäller 25 verk. Inga andra ansökningar har inkommit, Johansson muntligen I Dalslands förslag på vindplan föreslås ett större område kring Töftedalsfjället, område F, innehållande tre delområden av vilka Töftedalsfjället är ett, Dalslandskommunernas kommunalförbund Område F ligger som närmast fem kilometer från Sögårdsfjället. Enligt Strömstads kommun finns det endast ett befintligt verk i kommunen, vid Björneröd över två mil från Sögårdsfjället. Närmaste tillståndsgivna verk planeras på Tolvmanstegen, drygt tio kilometer bort. I kommunen som helhet finns tillstånd för 27 verk och cirka 160 intresseanmälningar, Strömstads kommun Närmaste befintliga verk i Munkedals kommun ligger 26 kilometer söder om Sögårdsfjället. Detta är ett av tre befintliga verk i kommunen. Även närmaste tillståndsgivna verk ligger 26 kilometer från Sögårdsfjället. Tillstånd finns för sammanlagt 16 verk i kommunen. Ansökningar finns för ytterligare 12, av vilka de närmaste planeras 20 kilometer från Sögårdsfjället. Dessa uppgifter gällde 25 februari Munkedals kommun

21 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

22 Del 2: Utredningsalternativ Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken, illustration 3. Detta har resulterat i huvudalternativet nedan. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts dels utifrån kommunens förslag på vindplan, Tanums kommun 2008, 2009a och 2009b, dels utifrån resultatet av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson, Gerre och Östlund Under kommunens arbete med planen har vissa förändringar av områdesavgränsningen av A:1 skett. Hänsyn har tagits till Norra Bullaresjön i väster och våtmarker och fågelliv i öster. Enligt kommunen skulle verk som placeras i närheten av branterna ner mot Norra Bullaresjön riskera att påtagligt visuellt påverka de riksintresseområden som berör Norra Bullaresjöns dalgång, riksintresse för naturvård respektive friluftsliv. Området avgränsas i söder av väg 164, och ett erforderligt skyddsavstånd till vägen ska hållas vid placering av verk. I omedelbar anslutning till östra delen av området finns ett våtmarksområde som bedöms som mindre lämpligt för vindkraft. Då kommunens förslag på avgränsning av A:1 åt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet, har önskemål om kompensationsåtgärder framförts av kommunen. I norr avgränsas område A:1 av buffertavstånd till bebyggelse på cirka 400 meter, samt av strandskyddsbestämmelser för Lilla och Stora Öretjärnen. Tanums kommun 2009b. Initialt i projektet övervägdes placeringar av två verk även söder om väg 164, men dessa ströks redan före utredningsskedet, då detta område inte fanns med i kommunens förslag på vindkraftsplan, Tanums kommun Den utformning av parken som utreddes i det första skedet överensstämde med det område som då pekades ut av Tanums kommun, Tanums kommun I senare versioner av planförslaget, Tanums kommun 2009a och b, har det utpekade området snävats in i väster och öster. Då projektörerna ville anpassa sitt huvudalternativ till kommunens aktuella planförslag, gjordes en del justeringar i utformningen av parken. De största skillnaderna består i att verk 1 och 11 har strukits. Verk 1 planerades väster om vägen mellan Fagerhult och Vassbotten, och har strukits ur kommunens plan på grund av närheten till Norra Bullaresjön. Verk 11 planerades norr om verk 7, och har strukits för att hålla avstånd till strandskyddade områden och skyddade våtmarker norr om området. Kommun och Länsstyrelse framförde också krav på att de båda projektörerna verksamma i området, Rabbalshede Kraft och Conceptor, skulle samordna sina 20

23 Ill. 3. Utformningen av vindpark Sögårdsfjället har genomgått förändringar under arbetets gång på grund av hänsynstaganden till olika intressen. På denna karta redovisas samtliga placerings- och vägförslag. projekt. Detta har lett till att verk tillkommit. Arbetet med att optimera parken har även lett till att verk 12 tillkommit. Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering av 14 vindkraftverk sker i området vid Sögårdsfjället enligt projektbeskrivningen ovan. Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS har tillsammans för avsikt att uppföra 14 vindkraftverk på fastigheterna Naverstads-Sögård 1:2, 1:4, 1:5, 1:13 och Koxeröd 3:12. Placeringar för huvudalternativet finns på illustration 4. Platsen för projektet är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Huvudalternativet finns i sin helhet med bland lämpliga områden i kommunens förslag till vindplan, Tanums kommun 2009b. Antalet verk är maximerat utifrån planområdet, och med hänsyn till att ljudnivåerna för närboende ska kunna hållas under 40 db(a). Rabbalshede Kraft AB och Conceptor Renewable Energy and Technology AS har samordnat vägar, elanslutning och placeringar av verk så att området utnyttjas optimalt och så energieffektivt som möjligt. Vindhastigheten är cirka 6,3 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Huvudalternativet innebär totalt 14 verk med en totalhöjd om max 180 meter, tornhöjd på cirka 120 meter, rotordiameter på meter och en maximal effekt på 3,5 MW, detta för att maximera uttaget av vindenergi med tillgänglig teknik. Beräkningarna i huvudalternativet utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3 MW. Huvudalternativet uppskattas då ge en produktion på cirka 6,6 GWh per verk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upp till 32,2 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på cirka 92 GWh. 21

24 Ill. 4. Kartan visar planerad utformning av vindpark Sögårdsfjället, med vägar, 14 verk samt preliminär 40dB(A)-kurva. I anslutning till verk 4 har två vägalternativ utretts, illustration 5. Båda dessa ingår i huvudalternativet. Det finns för- och nackdelar med bägge alternativen, och de beskrivs vidare i avsnittet Vägar och ledningsdragning. Den slutliga utformningen har anpassats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Bland annat har vägsträckningar och placeringen av verk justerats, vilket beskrivs i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser. För att åskådliggöra den visuella påverkan har fotomontage tagits fram. Fotomontage, decibelberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 8 och i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser för huvudalternativet beskrivs i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser. Alternativ utformning av huvudalternativet Beräkningarna för alternativ utformning utgår ifrån verk med en totalhöjd på 150 meter, tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekt på 2,3 MW. Alternativ utformning med en tornhöjd på 99,5 meter och 101 meter rotordiameter uppskattas ge en produktion på cirka 5,8 GWh per verk och cirka 81 GWh för hela parken. Jämfört med huvudalterantivet så är detta en minskning av årsproduktionen med 11 GWh. Denna minskning i elproduktion motsvaras av minskade positiva effekter på miljön. Under rubriken Del 3: Miljökonsekvenser Resurser - Luft och klimat på sidan 57 beskrivs hur projektet (i jämförelse med importerad kolkraft) beräknas kunna minska utsläppen av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. En alternativ utformning som genererar 81 GWh per år, kommer exempelvis att minska utsläppen av koldioxid med ton mindre än huvudalternativet. 22

25 Det är i dagsläget tveksamt om en produktion på 5,8 GWh per verk är lönsamt för att kunna genomföra en etablering. Uppskattningar om produktionen har gjorts utifrån befintliga vindmätningar och produktionsberäkningar på Sögårdsfjället och Töftedalsfjället. Det ska dock påpekas att mer exakta produktionsberäkningar för Sögårdsfjället kan göras först efter ett års vindmätning i området (sommaren 2010). Placeringarna av dessa verk är de samma som för verken i huvudalternativet, vilket innebär att de flesta miljökonsekvenser är jämförbara med de som redovisas för huvudalternativet i avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser. Ingreppen i naturen är de samma som för huvudalternativet. Även utbredningen av ljud från verken är i stort sett den samma vid båda alternativen, varför inga ljudberäkningar gjorts för den alternativa utformningen. För den utpekade kulturmiljön vid Sögård kommer den visuella upplevelsen inte att skilja sig så mycket åt mellan huvudalternativet och den alternativa utformningen. Samma verk kommer att vara synliga i bägge utformningarna. De två västligaste verken, verk 2 och 3, kommer att vara klart synliga från de öppna markerna centralt i den kommunala kulturmiljön. Närmare gården Sögård, något åt öster, kommer verken att vara mer dolda av topografi och vegetation. Den största skillnaden mellan alternativen består i att endast rotorbladspetsarna på ytterligare tre till fyra verk kan komma att synas över trädtopparna. Även de lägre verken kommer att vara klart synliga från Bullaresjöns västra sida, men på grund av avståndet kommer höjdskillnaden inte att spela någon större roll. För en beskrivning av den visuella påverkan från verken i huvudalternativet hänvisas till avsnittet Del 3 Miljökonsekvenser Landskapet. Ill. 5. Detaljkarta som visar omgivningarna kring verk 4, med de två alternativa vägförslag som båda ingår i huvudalternativet. Vägarnas bredd på kartan motsvarar 10 meter i verkligheten. 23

26 Samma förhållande gäller påverkan från skuggor de båda alternativen skiljer sig ytterst lite åt. För tre av de sex fastigheter som riskerar att få för mycket skuggor är värdena högre i den alternativa utformningen än i huvudalternativet. Påverkan av ljus skiljer sig åt eftersom krav på hinderbelysning skiljer sig åt beroende av hur höga verken är. De 150 meter höga verken i alternativet behöver inte ha blinkande högintensivt vitt ljus. Det räcker med att förse verken med medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. För att åskådliggöra skillnaderna i visuella påverkan mellan huvudalternativet och alternativ utformning, har fotomontage tagits fram. Fotomontage och skuggberäkning för alternativ utformning finns på omslaget, i illustration 8 och i bilagorna 2 och 3. Alternativ lokalisering Alternativ lokalisering föreslås med 14 verk söder om väg 164, mellan Fagerhult, Koxeröd och Hiråskullen, illustration 6. Det finns intresse hos markägarna för en vindkraftsetablering i området. Enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU) är årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet cirka 6,4-6,5 m/s. På 103 meters höjd över nollplanet är årsmedelvinden cirka 7,2-7,3 m/s. Den alternativa lokalisering kan således ha något bättre vindförutsättningar än huvudalternativet. En mer exakt beräkning av vindförutsättningarna i området kan göras först efter ett års vindmätning i området (sommaren 2010). Om den alternativa lokaliseringen söder om väg 164 har de bättre vindförutsättningar som vindkarteringen (MIUU) visar, kan följande uppskattning av produktionen göras. Beräkningarna baseras på samma typ av vindkraftverk som använts till beräkningarna för huvudalternativet, det vill säga verk med totalhöjd på 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3 MW. Den alternativa lokaliseringen uppskattas då ge en produktion på cirka 6,8 GWh per verk. Med 14 maskiner blir den installerade effekten upp till 32,2 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på cirka 95 GWh, vilket är 3 GWh mer än för huvudalternativet. Området är inte utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommuns förslag till ny vindplan. Området blir inte lika samlat som på Sögårdsfjället, eftersom det är mer kuperat och det finns en del våtmarker i området. Terrängen kommer även att göra vägdragning besvärligare. En etablering med färre än 12 verk är troligtvis inte lönsam, med hänsyn till elanslutning. En jämförelse med huvudalternativet vad gäller miljökonsekvenser för anläggning av väg är svår att göra utan utredning i fält, men kartstudier tyder på att fler ingrepp i våtmarksmiljöer krävs. Områdets östra del gränsar till riksintressen för friluftslivet och naturvården. Häri ingår Södra Kornsjön och Flötemarken. I sin södra del angränsar området till ett riksintresse för kulturmiljövården, Flötemarken. Området ingår i sin helhet i riksintresse enligt 4 kap 6 MB, vattendrag som ej får regleras. I områdets östra del finns ett antal våtmarker upptagna i våtmarksinventeringen. Det finns sjöar och våtmarker inom området som kalkas. Det finns inga nyckelbiotoper eller andra av Skogsstyrelsen utpekade naturvärden inom området. Inom området finns ett antal fornlämningar och kulturlämningar registrerade. Det rör sig om gravar i form av tre rösen och en stensättning, en boplats samt ett antal kolningslämningar. 24

27 Ill. 6. Denna karta visar den alternativa lokaliseringen, med 14 vindkraftverk söder om väg 164. Även riksintressen och objekt upptagna i våtmarksinventeringen visas. Preliminär 40dB(A)-kurva redovisas också. Den alternativa lokaliseringen kommer närmare riksintressena vid Kornsjön och Flötemarken, men längre från riksintressena vid Bullaresjöarna och längre från kulturmiljön vid Sögård. Alternativ utformning av alternativ lokalisering Alternativ utformning av alternativ lokalisering utgår ifrån verk med en totalhöjd på 150 meter, tornhöjd på 99,5 meter, rotordiameter 101 meter och effekt på 2,3 MW. Alternativ utformning av alternativ lokalisering uppskattas då ge en produktion på cirka 6,0 GWh per verk och cirka 84 GWh för hela parken. Detta är en något bättre produktion än vid den alternativa utformningen av huvudalternativet. Den alternativa utformningen av den alternativa lokaliseringen förhåller sig till den alternativa lokaliseringen på samma vis som är fallet med huvudalternativet. Detta innebär att påverkan på naturmiljö blir den samma i båda alternativen, liksom ljudpåverkan. Den visuella påverkan kommer att skilja sig något åt, och påverkan från skuggor kommer troligtvis att variera på liknande vis som var fallet i förhållandet mellan huvudalternativ och alternativ utformning av huvudalternativet. 25

28 Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Sögårdsfjället är utpekat i Tanums kommuns förslag till ny vindplan, och inga invändningar har inkommit under samrådsskedet. Därför är det troligt att det kommer till stånd en vindkraftsetablering av något slag på Sögårdsfjället. Nollalternativet kan innebära att 92 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi

29 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

30 Del 3: Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, nätägare, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan. 28

31 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt. Delar av parken ligger jämförelsevis långt från vägar, men alla delar av parken är påverkat i olika grad av skogsbruket. Omedelbart söder om området går väg 164, och trafiken härifrån hörs inom delar av parken. Riksdagen har i frågan om vägbuller beslutat och angett riktvärden angående ny eller väsentligt ombyggd väg. Riktvärden för störande buller invid husvägg anges till 55 db(a) och till uteplats i anslutning till bostad 75 db(a), Vägverket Riktvärdena för vägbuller är alltså betydligt högre än de riktvärden som gäller för vindkraftverk. Området är inte utpekat som Tyst område i ÖP. Däremot framhålls bland annat Kynnefjäll och skogsområdena öster om Bullaresjöarna som större opåverkade områden av vildmarkskaraktär, Tanums kommun 2002 Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkor för verksamheter. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att 29

32 undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001 redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd db(a) Snälltåg i 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd db(a) Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning, Pedersen Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 db(a). Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk, Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Beräkningarna i denna MKB utgår ifrån verk med en totalhöjd på 170 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3 MW. Beräknade ljudkurvor redovisas i bilaga 1. Angivna värden i tillståndet för verksamheten reglerar hur mycket ljud närboende ska behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med 30

33 verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Rekommenderade ljudnivåer vid bostadshus uppfylls vid båda utformningsalternativen. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge, vid byggnation av fundamenten samt transport av verken. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Vindkraftverken transporteras i delar och transportekipagen är långa, vilket kan innebära kortvariga störningar för övrig trafik i närområdet under monteringsperioden. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två till tre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser, och i mycket begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar med ett undantag, beskrivet i avsnittet Resurser - Transporter och material nedan. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Åtgärder De bullerstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. Verken går att reglera till en lägre ljudnivå; dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, ska det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel under den mest intensiva häckningsäsongen känsliga fågelarter. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Ljudberäkning för projektet finns i bilaga 1. Även 30 och 35 db(a)-kurvor redovisas här. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Mungseröd, cirka 14 kilometer sydväst om det område där vindkraftverken planeras på Sögårdsfjället. Skuggorna från dessa verk kan inte uppfattas på detta avstånd. Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, 31

34 Ill. 7. Redovisning av de bostäder som enligt worst case-beräkningarna kommer att få mer svepande skuggor än vad som rekommenderas av Boverket. En worst case-beräkning tar inte hänsyn till vindriktning, hur ofta det blåser och sannolikheten för att solen lyser. Därför brukar man generellt utgå ifrån att värden i en worst case-beräkning ska minskas till 1/3 för att bli mer rättvisande. Skuggreglering kommer att installeras om det krävs för att de rekommenderade värdena inte ska överskridas. Se även bilaga 2. men då bara som diffusa ljusförändringar. På tre kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket Dessa svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost till sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket svepande skuggor en närboende ska behöva utstå. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än åtta timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på åtta timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, Boverket Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så ingen får mer än åtta timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Beräkningar av skuggpåverkan för projekt Sögårdsfjället har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.6). Beräkningarna i huvudalternativet utgår från verk med en totalhöjd på 170,5 meter, tornhöjd på 120 meter, en rotordiameter på 101 meter och effekt på 2,3 MW. Sex fastigheter överskrider gränsvärden enligt 32

35 modellberäkningen, bilaga 2. I WindPRO finns även möjlighet att ta fram en grafisk kalender som visar när fastigheter kan få skuggor. Den visar att de som får mest skuggor får dessa från tidig morgon till efter lunchtid, från augusti-september till mars-april, tider som i vanliga fall inte uppfattas som så känsliga. En fastighet får istället sina skuggor under eftermiddag från februari till maj, bilaga 2. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat worst case vilket innebär att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, molnighet och vegetation tillkommer. Efter ett års vindmätning i området kan även en real case -skuggberäkning göras. Utförligare beskrivningar av skuggberäkningarna finns i bilaga 2. Åtgärder Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så inga närboende får mer än åtta timmar svepande skuggor per år. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset ska slippa svepande skugga. Skuggberäkningar för projektet finns i bilaga 2. Ljus Nulägesbeskrivning Idag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns idag utgörs av en mast för telekommunikation som är försedd med hinderbelysning. I övrigt är området relativt litet påverkat av ljuskällor. Området ligger relativt långt från större samhällen. Till Östad är det sju kilometer, och till Dals Ed är det 17 kilometer. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglas på rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Rotorbladen är på moderna verk antireflexbehandlade, varför några störande reflexer inta ska behöva uppstå. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens (tidigare Luftfartsstyrelsen) författningssamling. Vindkraftverken ska vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter ska vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. I en vindpark ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga verk kan markeras med lågintensivt rött fast ljus om Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet, Transportstyrelsen För samtliga vindkraftverk i detta projekt har en maximal höjd på 180 meter angetts, då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att 33

36 upphandlas. De inre verken i parken kommer då att förses med fast lågintensiv röd belysning och de yttre med blinkande högintensivt ljus som ställs ner i ljusstyrka nattetid. Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Tidigare har vindkraftverken kunnat ge upphov till reflexer genom att solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer ska inte behöva uppstå. Åtgärder Om det finns samlad bebyggelse inom fem kilometers radie ska högintensivt ljus avskärmas så att det inte slår i markytan närmre än fem kilometer från parken, Transportstyrelsen Ljuset från hinderbelysningen på verken kommer att skärmas av vid behov. Från försök med högintensiv belysning på Hud i Tanums kommun har framkommit att man inte behöver skärma av, då belysningens konstruktion motverkar att ljusstrålarna når marken inom fem kilometer. Problem med reflexer kommer sannolikt inte att uppstå, eftersom rotorbladen på moderna verk är antireflexbehandlade. Inga åtgärder föreslås. Kemikalieanvändning Nulägesbeskrivning I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från skogsbruket. Effekter och konsekvenser De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka liter olja i verk med växellåda och cirka liter i verk utan växellåda. För vilka oljor och andra kemikalier som används vid service av verken, se bilaga 5. Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet. Åtgärder Översyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskerna vid olyckor. 34

37 Olyckor Nulägesbeskrivning Området där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Effekter och konsekvenser Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndigheten och Räddningsverket skriver i rapporten Nya olycksrisker i ett framtida energisystem att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för de servicetekniker som i en framtid ska genomföra underhåll, Räddningsverket och Energimyndigheten Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/ hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. För att minimera risker för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. Inom ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har riskavstånd för iskast beräknats. Beräkningsmetoden ger ett avstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet om 25 m/s, vilket ligger under de rekommenderade värdena för avstånd till bostäder på grund av buller, Boverket Riskbedömning bör göras lokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas på den aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och om det finns egendom som är särskilt känslig för skador. Inom forskningsprogrammet Vindval pågår nu studier i Jämtland om nedisningsproblematik under svenska förhållanden. För att minska risken för iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer, avisningssystem eller signaler som varnar när verket startar. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatiskt stängs av vid för hög vindhastighet för att de inte ska utsättas för alltför stora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. På stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. Bohusleden går som närmast 160 meter från de två sydostligaste verken. I kommunens förslag till vindplan hänvisas till Boverkets remissversionen av vindkraftshandboken gällande säkerhetsavstånd, Tanums kommun 2009b. Enligt internationella rekommendationer bör ett skyddsavstånd på 1,5 x totalhöjden tillämpas på platser där isbildning sker regelbundet och allmänheten rör sig frekvent. 35

38 Åtgärder Regelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. Vid infartsvägarna till vindkraftverken samt vid den del av Bohusleden som passerar parken kommer informationsskyltar att sättas upp. I övrigt föreslås inte någon specifik åtgärd. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Vägverket föreskriver ett skyddsavstånd motsvarande totalhöjden på verken till alla allmänna vägar, men ställer inga krav på avisningssystem eller liknande. 36

39 Miljökonsekvenser Landskapet I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Visuell påverkan landskapsbild Nulägesbeskrivning Själva Sögårdsfjället och områdena norr och söder härom utgörs av en tämligen flack platå. Inom delar av parken, företrädesvis i den sydvästra delen, är landskapet utan större ingående höjdskillnader. Uppstickande mindre höjder och bart berg avlöses av mindre och större fuktiga partier, i högre utsträckning i den nordöstra delen av parken. Området består av skogs- och våtmark, med endast mindre öppna partier med bebyggelse och jordbruksmark i norr, väster och söder. Från Sögårdsfjället sluttar terrängen påtagligt ner mot Norra Bullaresjön i väster. Några områden med landskapsbildsskydd finns inte i omgivningarna. De för turismen utpekade områdena, till exempel Bullaresjöarna och Kynnefjäll, beskrivs som orörda och av vildmarkskaraktär. Det finns tre riksintressen för naturmiljövården i de närmaste omgivningarna. Höjaremyrarna har inga betonade landskapliga värden. Bullaresjöarna med omgivande branter beskrivs som vackra och mäktiga. Landskapsbilden vid Kynnefjäll med Kynne älv beskrivs som storslagen. Se vidare under rubriken Naturmiljö. Objekt i landskapet av liknande karaktär som vindkraftverk är en mast för telekommunikation, belägen söder om området vid väg 164. Effekter och konsekvenser Synligheten för vindkraftverk i landskapet beror bland annat på avstånd och topografi. I till exempel ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Synligheten varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket I Naturvårdsverkets utförda landskapsbildsanalys anses vindkraftverk dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på en mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet, Naturvårdsverket Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen 0-4,5 kilometer kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket I Vindkraftshandboken behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbilden utifrån den europeiska landskapskonventionen, vilken lyfter fram landskapets 37

40 Ill. 8. Fotomontage taget från de öppna markerna kring kulturmiljön Sögård, med 170-meters vindkraftverk. De två västligaste verken kommer att synas över trädtopparna. För övriga fotomontage se bilaga 3. sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet, Boverket Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Vindparken kan ge en positiv bild av Tanums kommun som miljökommun. Omgivningarna kring Sögård har utpekade värden av kulturlandskapskaraktär. Från Sögård kommer dock parken på grund av topografin att synas mycket lite. De två västligaste verken, verk 2 och 3, kommer att vara synliga, och på ytterligare fyra verk kommer rotorbladen att synas över trädtopparna. Terrängen sluttar starkt från fjället ner mot Norra Bullaresjön, och markerna är öppna. Den givna betraktelsriktningen är neråt, västerut över sluttningen och sjön, inte österut upp mot skogen och verken. Bedömningen är att vindparken kommer att ha liten visuell påverkan på kulturmiljön kring Sögård. Även ett område på västra stranden av Norra Bullaresjön, mellan Skrammestad och Hovsäter, har utpekade värden av samma typ. Området ligger på ett avstånd från vindparken av mellan tre och 5,5 kilometer, vilket innebär att det befinner sig i gränsen mellan när- och mellanzon. Vindparken kommer att vara väl synlig över Bullaresjön från Västeröd, liksom från många ställen längs Norra Bullaresjöns västra sida, men kommer knappast att dominera synintrycket. Topografin i området i stort, med sina bitvis dramatiska höjdskillnader mellan fjäll och sjö, kan i sig betraktas ha en relativt stor tålighet mot en vindkraftsetablering. Synbarheten kommer att variera beroende på var man befinner sig, och hur man rör sig i landskapet. Inga boendemiljöer i närheten kommer att omges av verk i flera riktningar. 38

41 Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form. Landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen. Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras de ner. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. Exempel visas i illustration 8 samt på omslaget. Övriga fotomontage samt illustration över varifrån fotona är tagna återfinns i bilaga 3. Åtgärder Genom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan på landskapsbilden lägre än om man valt flera mindre verk för att utnyttja vindenergin i området. Dessa större verk roterar också långsammare än mindre verk. Tanums kommun har i sitt förslag till vindplan undantagit området söder om väg 164, vilket innebär att den som färdas på vägen endast kommer att ha vindkraftverk på sin ena sida. Kommunen har även valt att inte ha några verk väster om vägen mellan Fagerhult och Vassbotten, för att minska den visuella påverkan på Norra Bullaresjön. Friluftsliv Nulägesbeskrivning Det friluftsliv som bedrivs i närområdet är främst knutet till fiske, och i viss mån kanoting, i de större sjöarna. Bohusleden passerar söder och öster om området. Den planerade vindparken, och området runt den planerade vindparken, är områden som kan nyttjas av närboende för vanlig närrekreation som promenader, svamp- och bärplockning med mera. Hela vindparken ligger inom utpekat stort opåverkat område, tillsammans med hela området mellan Bullaresjöarna och Kornsjöarna. Området ingår i sin helhet i område med särskilda hushållningsbestämmelser enligt MB 4 kap. Bestämmelserna innebär stor restriktivitet mot exploatering. Kring Bullaresjöarna anses bestämmelserna framför allt vara till gagn för fritidsfisket, Tanums kommun Nästan alla större sjöar och vattendrag i närområdet utgör fiskevårdsområden. Det närmaste av dessa är Norra Bullaresjön. Bullarelandskapet och Södra Kornsjön är av riksintresse för det rörliga friluftslivet, liksom Kynnefjäll i söder. Bullaresjöarna beskrivs erbjuda möjligheter till kanotfärder utmed orörda stränder och rika tillfällen till fritidsfiske. På Kynnefjäll framhålls de goda möjligheterna till långvandringar med tillfällen till bär- och svampplockning, fiske och naturstudier, Tanums kommun Effekter och konsekvenser Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark. 39

42 Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder, men man kan inte dra några entydiga slutsatser. En studie i Härjedalens kommun behandlar fjällturisters attityder till vindkraft, Hörnsten Det friluftsliv och den turism som i Härjedalsstudien visade sig vara mest känslig för vindkraft var vandring och turskidåkning. I undersökningen svarade 10-20% av turisterna att de säkert skulle undvika västra Härjedalen om vindkraften byggdes ut enligt de fotomontage som följde med enkäten. Ytterligare 20% svarade att de troligen skulle undvika området. Om man inte såg verken men visste att de fanns i området uppgav 80-90% att de skulle vara positiva eller neutrala till att turista där det finns vindkraftverk. En annan studie utfördes 2002 i Skottland, i områdena Argyll och Bute där det redan fanns utbyggd vindkraft. De besökande tillfrågades om varför de besökte området, om de hade sett eller var medvetna om vindkraftverken i omgivningen, och om de kunde tänka sig att besöka området igen. Nästan hälften (48%) av de svarande sade att de hade kommit till området på grund av dess vackra landskap. På frågan om vilka aspekter hos området de uppskattade svarade 83% landskapsbilden. Man fick också svara på vad som var oattraktivt, och 71% svarade att det inte fanns någonting de reagerade negativt på, medan 3% svarade nedskräpning, Mori Scotland Två av fem personer som medverkade i den skotska studien visade sig vara medvetna om vindparkerna, medan tre av fem inte var det. Av de som var medvetna kunde drygt hälften inte komma ihåg var de hade sett verken. De som var medvetna om vindparkerna fick också svara på vilken inverkan vindkraftverken hade på deras uppfattning om Argyll som besöksmål. Två av fem (43%) tyckte att vindkraftverken hade en positiv effekt, och lika många ansåg att effekten var både positiv och negativ. Färre än en av tio (8%) ansåg att effekten var enbart negativ. När besökarna tillfrågades om vindkraftverken i Argyll påverkade huruvida de skulle återbesöka området, svarade 91% att det inte hade någon betydelse. Majoriteten (80%) svarade också att de skulle vara intresserade av att besöka vindparkerna om de gjordes tillgängliga för allmänheten med hjälp av ett besökscenter, Mori Scotland Om den planerade etableringen genomförs kommer landskapsbilden och ljudbilden att förändras. Hur detta påverkar upplevelsen av att vistas i området beror till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenad påverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenaden är att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelse har ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet en maskerande effekt som försvinner när man stannar. Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar. Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud. Bohusleden går som närmast 160 meter från de två sydostligaste verken i parken. Leden går inom preliminär 40 db(a)-kurva under en sträcka av två kilometer, men i denna del går den även i omedelbar anslutning till väg 164, och är alltså redan påverkad av buller. Campingplatsen vid Vassbotten ligger över 4,5 kilomer från närmaste vindkraftverk, det vill säga på gränsen mellan när- och mellanzon. Campingen och 40

43 badplatsen är dock belägna omedelbart norr om Hogsnäset, som delvis är ganska högt. Topografi och växtlighet kommer att dölja verken till största del, och påverkan från vindparken på campingplatsen bedöms som mycket begränsad. Däremot kommer större eller mindre delar av parken att vara synlig från själva Bullaresjön, vilket skulle kunna ha påverkan på båtlivet som bedrivs. Från det västligaste verket är det 1,5 kilometer till närmsta strandkant, och mellan fyra och fem kilometer till syd- respektive nordspets av Norra Bullaresjön. På Norra Bullaresjön kommer ljudnivåerna att underskrida 30 db(a), vilket är mindre än bakgrundsljudet i ett bostadsrum med mekanisk ventilation. Bedömningen görs att parken kommer att ha liten påverkan på båtlivet, detta på grund av karaktären på det storskaliga landskapet och på avståndet till parken. Tanums kommun menar att utpekat område vid Sögårdsfjället till viss del redan är bullerstört av väg 164; att endast en mindre del av det stora opåverkade området berörs; och att landskapets storskalighet bedöms kunna tåla en vindkraftsetablering bättre än många andra delar av kommunen, Tanums kommun 2009b. Åtgärder Kommunen har justerat området i planförslaget, det västligaste verket är borttaget och parken sträcker sig därmed inte väster om vägen mellan Fagerhult och Vassbotten. Därigenom minskas den visuella påverkan på Norra Bullaresjön. De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud och Landskapsbild, kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter. Fotomontage har tagits fram i samråd med Länsstyrelse och kommun för att visa visuell påverkan på miljöerna vid campingplatsen vid Vassbotten, samt från Höjaremyren norr om området, bilaga 3. Kulturmiljö Nulägesbeskrivning De kulturmiljöer som är utpekade och uppmärksammade kring Sögårdsfjället är i huvudsak kopplade till den äldre bebyggelsestrukturen och jordbrukslandskapet i Bullarebygden och runt Kynnefjäll, illustration 9. I Tanums kommun finns i området fem kulturmiljöer som är kommunalt utpekade som skyddsvärda. Detta gäller gårdsbebyggelserna vid Sögård, Flötemarken respektive Västeröd; Fagerhults kapell; samt Västra Bullarestranden. Kulturmiljöer i Munkedals och Dals-Eds kommuner i relativ närhet till Sögårdsfjället utgörs av Keddebo vid Södra Kornsjön i Munkedals kommun, samt dalgången Töftedal-Gesäter i Dals-Ed kommun. I dessa områden finns även regionalt värdefulla odlingslandskap utpekade av Länsstyrelsen i Västra Götaland, och dessa överensstämmer i stort med de kommunala kulturmiljöerna. I Tanums kommuns Kulturminnesvårdsprogram från 1984 pekas Sögård, Västeröd och Flötemarksön ut. Samma områden är även utpekade som värdefulla odlingslandskap. Själva byn Sögård, en kilometer väster om vindparken, finns omnämnd på 1500-talet. Miljön kring Västeröd ligger 4,5 kilometer sydväst om vindparken. Namnet Västeröd stammar troligen från tidig medeltid, men kring Bullaresjöarnas stränder finns mängder av fornlämningar, bland annat gravar, som visar att människor bott kring sjöarna även långt innan dess. Miljön på 41

44 42 Ill. 9. Registrerade kulturmiljöer i närområdet kring Sögårdsfjället. Även bevarandevärt odlingslandskap och utpekade ängs- och hagmarker visas på kartan. Preliminär 40dB-kurva redovisas.

45 Flötemarksön, som ligger cirka 4,5 kilometer sydöst om vindområdet, stammar troligen från 17- eller 1800-tal. Tanums kommun Flötemarksön är även av riksintresse för kulturmiljövården, och beskrivs som en välbevarad torpmiljö på utmark till medeltida kolonisationsgårdar. Västra Bullarestranden, cirka sju kilometer sydväst om vindområdet, är av riksintresse för kulturminnesvården på grund av att det är ett sammansatt område med lång kontinuitet. Jordbruksbygden och bebyggelsen vid kulturmiljön Keddebo i Munkedals kommun ligger som närmast sex kilometer från vindparken. Områdena vittnar om hur skogsbygderna har nyttjats under äldre tider och hur gårds- och bymiljöerna har utvecklats från medeltid fram till idag. Sögård och Västeröd är byar som ligger centralt i bygderna, medan Flötemarken är en utmarksmiljö. Den västra stranden av Bullaresjön utgörs av ett sammanhängande odlingslandskap med äldre bebyggelse, fornlämningar och kulturmiljöer. Detsamma gäller för Töftedal-Gesäter i Dals-Ed, som närmast belägen 7,5 kilometer från Sögårdsfjället. Avståndet till huvudkyrkan i Naverstad socken ledde till att människorna i skogsbygden på Bullaresjöns östra sida reste en egen kyrkobyggnad på 1920-talet; Fagerhults kapell. Kapellet ligger drygt 800 meter söder om det närmaste verket, strax söder om väg 164, Tanums kommun Inom och i anslutning till projektområdet fanns endast ett fåtal forn- och kulturhistoriska lämningar registrerade före utredningen. En fångstgrop och ett röjningsröse stärker bilden av det typiska utmarkslandskapet, medan till exempel gravar i form av rösen berättar om ett annat brukande av området. Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning för projekt Sögårdsfjället, Andersson, Gerre, Östlund Under april och september-oktober 2009 utreddes verksplatser och anslutningsvägar till dessa. Det primära syftet med utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området, samt utgöra grund för detaljutformningen av parken. Under utredningen har Rio Kulturkooperativ inom projektområdet registrerat 36 forn- och kulturlämningar. De utgörs av 32 gränsmärken, en vägmarkering, en husgrund, en stensättning och ett stenbrott. 25 av gränsmärkena samt stensättningen bedömdes som fasta fornlämningar, resterande som övriga kulturhistoriska lämningar. Andersson, Gerre, Östlund Landskapet inom och i anslutning till utredningsområdet präglas av sin brukningshistoria. Forn- och kulturlämningarna visar att området nyttjats av människor från metalltid och framåt. Flertalet av lämningarna är från historisk tid och ger antydningar om den viktiga resurs som utmarken varit för gårdarna. Effekter och konsekvenser Påverkan på de utpekade kulturmiljöerna kommer att begränsas till en visuell, tidsbegränsad och reversibel påverkan. Den visuella påverkan kommer att variera beroende på var i området betraktaren befinner sig. Riksintressena Flötemarksön och Västra Bullarestranden kommer troligtvis att påverkas i liten utsträckning. Topografi och växtlighet kring miljön på Flötemarksön kommer troligen att göra att verken kommer att synas i låg grad. Miljön Västra Bullarestranden har en karaktär som påminner mer om miljön kring 43

46 Väseröd, men ligger på ett mycket större avstånd från parken. Blickfånget kommer troligtvis att utgöras av Södra Bullaresjön i öster, snarare än av vindparken mer än sju kilometer åt nordnordost. De kommunala kulturmiljöerna kommer att påverkas visuellt i olika grader. På grund av landskapets karaktär, och beroende på hur betraktaren rör sig i landskapet, kommer vindkraftverken att variera från dominerande till osynliga. Även denna påverkan är tidsbegränsad och reversibel. De delar av Sögård som är belägna närmast vindparken ligger 600 meter från denna. Genom att en gård Sögård, belägen inom en kulturmiljö, får ekonomisk ersättning genom vindkraftetableringen, kommer möjligheterna för ett fortsatt öppet jordbrukslandskap att utgöra en positiv påverkan på kulturmiljön. Påverkan på fornlämningar och kulturlämningar kommer att vara liten. Lokal påverkan på kulturvärden undviks genom att verksplatser och vägar har anpassats efter genomförd kulturmiljöutredning. Hänsyn har tagits enligt Åtgärder nedan. Lämningarna utgör ingen konflikt med huvudalternativet. Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. Åtgärder Verksplatser och vägar har anpassats efter den kulturmiljöutredning som genomförts. Hänsyn har tagits enligt nedan. Detta redovisas också på illustration Verksplats 12 har justerats för att undvika påverkan på lämning 17, en täkt i form av ett litet stenbrott. Väg söder om verksplats 4 justeras för att undvika påverkan på lämning 5, en vägmarkering, och lämning 6, ett gränsmärke. Vägdragning öster om verk 6 förläggs norr om och nedanför lämning 3, ett gränsmärke. Verksplats 10 har justerats för att undvika påverkan på lämning 23, ett gränsmärke. Vägen söder om verksplats 7 dras öster om lämning 11, ett gränsmärke. Verksplats 7 justeras söderut, för att undvika påverkan på lämning 24, ett gränsmärke. Verksplats 8 har justerats åt sydväst, för att undvika påverkan på lämning 15, en stensättning. Även lämning 14, ett gränsmärke, aktas från påverkan. Verksplats 9 justeras för att undvika påverkan på lämning 2 och 16, två gränsmärken. Verksplats 13 justeras åt nordost, för att undvika påverkan på lämning 37, ett gränsmärke. Verksplats 14 har justerats för att undvika påverkan på lämningarna 27-36, gränsmärken och vägmarkeringar. Väg väster om verksplats 16 justeras åt norr för att undvika påverkan på lämning 25, ett gränsmärke. Området har som helhet blivit utpekat som vindkraftsområde i Tanums kommuns förslag till ny vindplan, Tanums kommun 2009b. Planen innebär i sin nuvarande

47 45 Ill. 10. Kartan redovisar resultaten från den arkeologiska utredning som gjorts. Hänsyn tas till alla inmätta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningsområde och preliminär 40dB-kurva redovisas också.

48 utformning bland annat att en tidigare västligare utsträckning strukits. Detta innebär i sin tur att det verksförslag som tidigare låg en kilometer öster om Norra Bullaresjöns östra strand har utgått, vilket innebär lägre visuell påverkan på Norra Bullaresjön och framförallt dess västra strand. Fotomontage har tagits fram i samråd med Länsstyrelse och kommun för att visa visuell påverkan på kulturmiljöerna vid Sögård och Västeröd, se omslaget, illustration 8 samt bilaga 3. Naturmiljö Nulägesbeskrivning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en naturvärdesbedömning inom området för vindkraftsutbyggnad. Syftet med naturvärdesbedömningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom och i anslutning till vindparken. Området utgörs av skogsmark som är högt beläget. På höjderna växer hällmarkstallskogar och i de lägre delarna finns våtmarkskomplex. Området domineras av produktionsskogar. Dokumenterade naturvärden i vindområdet består av sumpskogar och våtmarker. I den östra delen av vindområdet finns ett våtmarkskomplex, Orremossen, som är utpekat i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Det har naturvärdesklass 2, höga naturvärden, med svag lokal hydrologisk påverkan. Inga andra känsliga biotper finns utpekade i området, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-tjänster Strandskydd inom eller i anslutning till vindområdet gäller i norra delen och österut, vattenflödena mellan Möretjärn, Bocketjärn respektive Lilla Öretjärn till Norra Bullaresjön, samt Stora Öretjärn. De är även utpekade som ekologiskt känsliga i Tanums översiktsplan, Tanums kommun2002. Odlingslandskap av högt bevarandevärde med värdefulla ängs- och hagmarker finns vid Sögård; i ett område nordväst om vindområdet; samt Flötemarksön, cirka fem kilometer sydost om vinområdet. Påverkan på dessa landskap är endast visuell och tas därför upp i avsnittet Landskapsbild. I vindparkens omgivningar finns fyra riksintresseområden för naturvård, varav ett är Höjaremyrarna (NRO 14018), detta sammanfaller delvis med vindområdets nordöstra del. Höjaremyrarna är ett mosaikartat våtmarkskomplex med ett högt värderat kärr och ett antal sumpskogar. Förutsättningar för bevarande är att hydrologin inte förändras genom exempelvis avverkning av sumpskogar och dikning. Kommunen föreslår att området skyddas genom naturreservatsbildning. Vindområdets västra del angränsar till Bullaresjöarna (NRO 14017) vars värden är dess geologiska särart, unika laxstam och rika fågelliv. Här finns rikt med rovfågel och korp, häger är en karaktärsfågel. De variationsrika stränderna utgör fina sträckmiljöer. För att bevara värdena riksintresset bör åtgärder som påverkar vattenkvaliteten och hydrologin negativt undvikas. Kynnefjäll med Kynne älv (NRO 14024) är beläget cirka 2,5 kilometer sydöst om vindområdet. Det är ett stort skogsområde med varierade miljöer, som mossar, fukthedar och ljunghedar. Fågellivet är rikt. Arter som orre, fiskgjuse, kricka, nattskära, storlom och mycket ugglor förekommer spritt i området. För att säkerställa 46

49 värdena bör skogsbruk bedrivas med naturvårdshänsyn och vattenkvaliteten bevaras. Bredmossarna (NRO ), cirka fyra kilometer söder om vindområdet, utgörs av en stor öppen myr som är tämligen opåverkad och ingår även i Natura 2000-nätverket. Höjaremyren i norr samt Bullaresjöarnas riksintresseområde för naturvård täcks även av område med Särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. De föreslagna vägsträckningarna sammanfaller till viss del med befintliga skogsvägar eller skotarspår. Skotarspåren går delvis i fuktiga passager och är på vissa ställen så djupa att områdets hydrologi påverkats. Effekter och konsekvenser Ingreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundament samt uppställningsplats för lyftkran. Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbets- och körytor kommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationen tillbaka på vägkanter, runt fundament och på mobilkranens uppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön. Val av förankringsmetod påverkar till viss del hur stora markingreppen blir. Etableringsplatserna kräver cirka 350 m² till fundament och ytterligare cirka m² som uppställningsyta för varje verk i samband med montering. Etableringsplatsen är den yta som behövs vid monterandet av verket, den yta som utgör verksplats kommer att vara mindre när verken väl är uppförda. När fundamenten är färdigbyggda kommer de att täckas med jord och/eller material från platsen, så de kommer bara att vara synliga under byggskedet. Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, men detta sker, med ett undantag beskrivet i avsnittet Resurser - Transporter och material, mycket begränsat. Syftet är att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild hänsyn att tas för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. De registrerade sumpskogarna som ligger i vindområdet ligger som närmast 100 meter från närmaste verk, söder om verk 12. Den södra av de befintliga infartsvägarna passerar också denna sumpskog. De ingrepp som kommer att göras i sumpskogen begränsar sig till viss rätning och breddning av den befintliga vägen. I den naturvärdesbedömning som har utförts görs bedömningen att projektet inte kommer att påverka denna sumpskog, med de hänsynsåtgärder som planeras vid anläggning och breddning av vägar. Vägdragningar passerar vattendrag och fuktstråk inom det utpekade våtmarksobjektet Orremossen på två ställen mot verk 7 och 8, se illustration 11. Vägpassager vid mindre fuktsråk förekommer även på ett antal ställen utanför våtmarksobjektet. Stor hänsyn vid anläggandet av vägar planeras för att undvika avvattning och påverkan på områdets hydrologi. Hänsyn till vattendrag och fuktstråk i området redovisas under avsnittet Åtgärder nedan. Riksintresset Höjaremyrarna sammanfaller delvis med den norra delen av vindområdet. Inga verksplaceringar eller vägar kommer att anläggas i riksintresset. Om de hänsynsåtgärder som beskrivs i naturvärdesbedömningen följs bör inte projektet påverka Höjaremyrarna och dess hydrologi. Hänsyn vid passager av våtmarker och fuktstråk redovisas under avsnittet Åtgärder nedan. Inga 47

50 Ill. 11. Vy över den del av Orremossen där vägen är tänkt. Vägen ska dras från den punkt fotografen står, till den uppstickande bergklack som syns till vänster i bild. Detta innebär passage på det smalaste stället. Foto mot nordost. strandskyddade vattendrag berörs av vägar eller verksplatser. Visuell påverkan på Höjaremyrarna beskrivs under rubriken Landskapsbild. Riksintresset Bullaresjöarnas värden är starkt knutna till strandmiljöerna med dess rika fågelliv och den unika laxstammen. Närmaste verk ligger 1,5 kilometer från strandmiljöerna och det kan ses som tillräckligt skyddsavstånd för fågelarterna i riksintresset. Projektets inverkan på övriga naturvärden i riksintresset bedöms som låg. Avståndet till riksintressena Kynnefjäll med Kynne älv och Bredmossarna är 2,5 respektive 4 kilometer. Då projektet endast innebär en viss visuell påverkan och inte medför några åtgärder i eller i anslutning till riksintressena, bedöms projektets inverkan på dem som låg. I den utredning av områdets naturvärden som utförts, föreslås justeringar för att undvika påverkan på naturvärden, Andersson, Gerre och Östlund Dragning av vägar och slutlig placering av verk sker med anpassning till resultatet av naturinventeringen. De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Det handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytor som angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög grad på när anläggningsarbeten utförs. För att begränsa konsekvenserna för hydrologi med mera kan etableringsperioderna förläggas till lämpliga årstider, speciellt i närheten av fuktiga marker eller på annat sätt känsliga biotoper. Åtgärder Verksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen. Hänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Hänsynen redovisas också på illustration 12. 1) Västra infartsvägen mot verk 12 passerar ett litet grustag. Vägen justeras för att undvika grustaget. 2) och 3) utgörs båda av grov, äldre tall. Dessa ska undvikas vid vägdragning. 48

51 49 Ill. 12. Redovisning av resultaten av den genomförda naturvärdesbedömningen, samt den hänsyn till naturvärden som kommer att tas vid byggnationen av parken. De gröna och röda markeringarna i vägdragningen ska ses som ungefärliga upplysningar. Även den vägsträcka där det planeras utökad sprängning för att åstadkomma bergkross till hela parken är markerad. Naturhänsynen finns listad under Naturmiljö Åtgärder. De blå punkterna visar partier där väg planeras över blöta eller fuktiga partier. Här tas generell hänsyn även beskriven under Resurser Vägar och ledningsdragning. Strax norr om verk 8 passerar vägen avrinningar från Orremossen, där åverkan skett genom både dikning och körning med skogsmaskin. Här planeras restaurerande åtgärder vid vägbygge.

52 4) Vid verksplats 4 ska markarbeten undvikas närmare branten i nord och nordväst än meter. Linjen på detaljkarta illustration 5 är inritad i kanten av branten. 5) Infartsväg från söder mot verk 12 utgörs av en befintlig väg. Denna passerar en registrerad sumpskog. Breddning och rätning av detta vägparti görs med hänsyn för att ej påverka områdets hydrologi negativt. 6) Planerad väg söder om verk 4 passerar nära en brant och en våtmark. Hänsyn ska tas till båda. 7) Väg mot verk 7 planeras här på en smal rygg med fuktiga partier på ömse sidor. Skyddsavstånd ska hållas till våtmarken, ingen sprängning ska utföras, och avverkning minimeras. 8) Verk 10 ska stå på fast mark, och våtmarken i norr ska aktas vid anläggningsarbeten. 9) Väg till verk 6 passerar en brant över en våtmark. Branten söder om vägen ska aktas. Vid den utfyllnad som ska utföras här vid vägdragning, får inga massor rasa ner i våtmarken. 10) Nordväst till nordöst om verk 14 finns en våtmark, denna ska aktas vid markarbeten. När det gäller vägdragning som berör våtmark ska generell hänsyn tas enligt nedan. Se även avsnitt Resurser Vägar och ledningsdragning nedan. Hänsynspunkterna redovisas på illustration 12. Vägdragningar har justerats för att undvika eller minimera påverkan på våtmarkskomplex och dess hydrologi. Sprängningar i närheten av våtmarker undviks. På de platser där vägsträckningar passerar mindre vattenflöden, bäckar och diken används trumma, eller vid behov halvtrumma. Anläggning av väg över våtmark görs med markduk och genomsläpplig vägkropp. Anläggningsarbeten i närheten av fuktiga marker förläggs till torr- eller frostperioder. Restaurering av de befintliga skogsvägarna planeras, främst gäller detta vid två ställen vid väg norr om verk 8, i kanten av Orremossen. Med vidtagna åtgärder beräknas markavvattning inte uppstå, och skador på våtmarker och vattendrag kan undvikas. Generell hänsyn kommer även att tas vid byggnation så att äldre träd och död ved lämnas så långt möjligt. Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer när fundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material från platsen, så de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön. Ett antal faktorer finns att överväga vid slutlig utformning av parken. Dessa utgörs av hänsyn till våtmarker/hydrologi i den nordöstra delen av området; hänsyn till Höjaremyren norr om området; samt hänsyn till skogshöns i området. Även det redan bullerstörda området norr och söder om väg 164 bör beaktas. Allt detta sammantaget gör att en utformning av parken där de två nordostligaste verken (verk 7 och 8) utgår, och två verk söder om väg 164 tillkommer, skulle vara att föredra från naturhänsynspunkt. Då denna utformning ej stämmer överens med kommunens plan, har huvudalternativet emellertid inte fått detta utseende. Detta att för vindbruk ta i anspråk redan störda områden är även något Tanums kommun framhåller som en bland flera grundläggande planeringsprinciper. Ingenstans i planen finns någon motivering till varför en avgränsning för området söderut har lagts längs väg 164, Tanums kommun 2009b. 50

53 Fåglar, fladdermöss och övrig fauna Nulägesbeskrivning De närmaste fyndlokalerna på Artportalen när det gäller rödlistade fågelarter är Mörehogen, precis väst om vindområdet, där nattskärra och sidensvans observerats. I övrigt resulterade sökning på fynd av rödlistade fågelarter för åren i Artportalen endast i ett fåtal observationer cirka fem kilometer från vindområdet; bland annat kungsörn, nattskärra och sånglärka har noterats. En fågelinventering i området har gjorts på uppdrag av Tanums kommun för att få en bedömning av området med avseende på ett antal fågelarter som kan vara känsliga för vindkraftsetablering, Tanums kommun 2008 (BioDivers Naturvårdskonsult). Inventeringen konstaterar att det finns stora populationer av tjäder och orre samt miljöer vilka anses som gynnsamma för nattskärra. Dessa tre arter är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Enligt BioDivers bedömning av lekplatser för skogshöns i området finns det en möjlig tjäderlekplats på en tallmosse och två möjliga orrlekplatser på små öppna mossar inom den östra delen av kommunens nya utredningsområde för vindkraft, illustration 13. Dessutom bedömdes att ytterligare två möjliga orrlekplatser kan finnas 0,5-1 kilometer utanför utredningsområdet i norr och öster. Denna bedömning gjordes efter fältbesök på hösten. Inventeringen pekar också ut ett flertal mindre områden som har lämpliga miljöer för nattskärra. Länsstyrelsen har efterfrågat information och hänvisningar till studier på skogsfågel i MKB:n. För att få en tydligare bild av områdets betydelse för skogshöns har ytterligare inventering gjorts under året, Andersson, Gerre och Östlund Inget tjäderspel eller tjädrar observerades vid inventering under speltid vid den plats som pekats ut som tjäderlekplats. Dock tyder riklig förekomst av spillning på att tjädern uppehåller sig i området. Enstaka orrar hördes spela vid mindre våtmarksytor spritt i den sydöstra delen av vindområdet. Flera orrar hördes på långt avstånd spela söder om väg 164, österut, samt norr om vindområdet runt Höjaremyrarna. Illustration 13. Det är möjligt att det finns lika bra eller bättre skogsmiljöer för fåglarna i det omgivande landskapet. Skogsmiljön i området bedöms som mindre bra livsmiljö för orre och tjäder, bland annat på grund av att det är sparsamt med äldre tallskog och blåbärsris. Ingen inventering av fladdermöss har gjorts i vindområdet och dess närmsta omgivning. På Artportalen finns inga observationer av fladdermöss registrerade i eller i närheten av vindområdet. Vid Länsstyrelsens inventering av fladdermöss vid Flötemarksön, fyra kilometer från vindområdet, observerades inga rödlistade fladdermusarter. Naturmiljön i vindområdet är präglad av barrskog och hällmarker och är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av fladdermöss. Dock finns en del våtmarker i vindområdet som skulle kunna fungera som födosökslokaler. Odlingslandskapen runt om vindparken är i detta avseende mer intressant. En bedömning av områdets betydelse för fladdermöss gjordes i samband med naturinventeringen av området, Andersson, Gerre och Östlund Effekter och konsekvenser I en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala Universitet, på uppdrag av Sveriges Ornitologiska förening, Widemo 2007a, sammanfattas de potentiella riskerna för fåglar i tre punkter: störning och barriäreffekter; dödlighet genom kollisioner; och habitatförstöring. 51

54 Ill. 13. Kartan visar resultat från inventeringen av skogshöns, Andersson, Gerre och Östlund Inventeringen gjordes för att se om det förekom spelande hannar på de platser som tidigare utpekats som möjliga spelplatser, BioDivers Inga tjädrar observerades under inventeringen. Några enstaka orrar spelade spritt i området. Spillning visar att både tjäder och orre förekommer i området. Kollisioner är den effekt som är mest studerad hittills. Widemo konstaterar att de flesta studierna drar slutsatsen att landbaserade vindparker innebär små eller försumbara problem för flyttfåglar, med undantag för enstaka fall då vindkraftverk placerats i områden med höga tätheter av flyttande fåglar eller födosökande termikflygare som örnar och gamar, Widemo 2007a. Svenska studier av havsbaserad vindkraft har visat att flyttande sjöfåglar tenderar att väja för vindkraftverk till havs, vilket minskar risken för kollisioner. Vid små förändringar i flyttväg utgör detta inget stort problem, men om det leder till stora omvägar kan dock energiåtgången för fåglarna bli så stor att fler misslyckas med sin flytt, Pettersson Vid en systematisk studie av fallvilt under vindkraftverk befanns att de fyra grupper som var mest talrika när det gällde kollisioner var måsfåglar, svalor och tornseglare, ormvråk samt trastar. En orsak till att fåglarna uppehåller sig kring verken är att de jagar insekter som samlas runt dessa, Ahlén Hur vindkraftverk bör fördelas i rummet för att minimera kollisionsrisker kan variera mellan olika arter; täta grupperingar kan vara önskvärda för att minska risken för födosökande och rastande individer, medan glesa rader parallellt med sträckriktningen kan vara att föredra för flyttande individer. Rovfåglar har i studier visat sig flyga över konvexa landskapskonturer som kullar och åsar i fösta hand, men undviker gärna konkava strukturer i form av dalar och raviner. De rör sig också oftare på vind- än läsidan av åsar. Genom att ta hänsyn till den förhärskande vindriktningen och välja att placera vindkraftverk längre in på kullar och åsar bör risken för fågelkollisioner kunna minskas, Widemo 2007a. 52

55 Vindkraftverkens inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosöksområden är betydligt mindre utredda. Habitatförstöring innebär att den mark vindkraftverk tar i anspråk minskar i kvalitet som häckningsbiotop. Det beror dels på att naturområden exploateras, men också på att fåglarna kan störas av buller och rotorbladens rörelser. Detta innebär att häckningar kan misslyckas eller att häckande fåglar får söka sig till andra områden. Effekter på fåglar när det gäller bullerstörning har framför allt studerats i vägtrafiksammanhang, och visar på sänkta populationstätheter hos många fågelarter inom bullerpåverkade områden. Det finns studier som visar att etablering av landbaserade vindparker kan medföra minskande antal fåglar, i de fall där man verkligen samlat in bra data på fågelförekomster innan och efter etableringen, men det saknas i stor utsträckning undersökningar där inventeringar utförts både före och efter etablering, samt undersökningar där vindparker jämförs med kontrollområden. Gäss, änder och i viss utsträckning vadare verkar vara mer känsliga grupper, Widemo 2007a. En undersökning genomförd i England visar att småfåglar under vintern inte verkar störas av att vistas i vindparker, Devereux m fl Skogshöns hör till de arter som kan vara känsliga för en vindkraftsetablering även om kollisionsrisken för dessa arter är låg. I en undersökning från Skottland, har man som planeringsverktyg utarbetat en känslighetskarta för olika fågelarter och angivit olika känslighetsgrader och rekommenderade buffertavstånd, Bright m fl De långtidsstudier som utförts i områden där vindparker etablerats visar att negativa effekter på individ- och artrikedom snarare ökar än minskar med tiden; det förekommer sällan någon nyetablering vid vindparker. Då större vindparker är en relativt ny företeelse finns det därmed en risk att vi ännu inte sett de negativa effekterna. Hur landbaserade vindkraftverk stör fåglar varierar kraftigt mellan arter, platser och tider på året. Störning sker både genom ljud och synintryck under drift samt genom mänskliga aktiviteter i samband med underhåll. Det finns få heltäckande studier av störningskänslighet för olika arter och olika miljöer. Det finns flera studier som visar på störningseffekter på upp till 600 meter och i något fall upp till 800 meter från dagens medelstora verk på 1,5 MW; denna siffra ligger nära de som anges som indirekta arealkrav för högsta bullernivå av 40 db(a). En försiktighetsåtgärd skulle därmed kunna vara att avståndet mellan känsliga fågelområden och vindparker bör vara desamma som för vindparker och bebyggelse. I den skotska studien rekommenderas till exempel ett buffertavstånd på 1,5 kilometer runt spelplatser för skogshöns. Ingen aktiv spelplats för tjäder har kunnat konstaterats. Enstaka eller få orrar spelar utspritt på de mindre våtmarksytorna. Det gör det svårt att föreslå justeringar av parken och hänsynsåtgärder kopplade till en viss plats. Spelande orre hördes också från flera andra platser utanför utredningsområdet. Det är möjligt att det finns lika bra eller bättre skogsmiljöer för fåglarna i det omgivande landskapet. Fladdermöss kolliderar ibland med vindkraftverk. Studier på landbaserade verk har visat att fladdermössen jagar insekter runt verken. Troligen är det värmestrålning som gör att verken attraherar insekter. Störst risk för fladdermöss att kollidera med vindkraftverk uppstår troligen i insektsrika miljöer, särskilt på hösten, Ahlén 2002, refererad i Naturvårdsverket, Lågriskområden kan vara öppen jordbruksslätt utan element som vattendrag, eller redan exploaterade områden som industriområden. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter. För att minska risken för kollisioner kan man stänga av 53

56 verken under perioder med högre risk, Ahlén En annan forskningsrapport visar på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt vingarna, vilket skadar vävnader i andningsorganen, snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl Man vet inte säkert hur nattskärror påverkas av vindkraftverk. I en brittisk stude rekommenderar man ett skyddsavstånd på en kilometer runt spelande hanar. Rekommendationerna i studien bygger på försiktighetsprincipen och på hur fåglar rör sig i sina revir, Bright m fl Ingen inventering av fladdermöss i området är gjord. Utifrån de biotoper som finns i området kan man vänta sig att det finns ett fåtal arter och individer i området och troligen förekommer ingen av de rödlistade arterna. Påverkan på fladdermusfaunan bedöms utifrån detta bli liten. Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas är mycket begränsade, Widemo 2007b. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningar på djurlivet kan begränsas genom att anläggningsarbeten inte utförs under känliga perioder som lekperioder eller häckningstider för känsliga arter. Påverkan på skogshöns och nattskärra kan begränsas genom att inte utföra anläggningsarbete under parnings- och häcktidperioder i de aktuella områdena, se Åtgärder nedan. Åtgärder Inom vindparken planeras huvudsakligen markburen kabel, med undantag för två sträckor där det kan bli aktuellt med isolerad hängkabel (mindre luftledning). Att ledningarna förläggs i mark gör att riskerna för kollisioner till följd av projektet minskar. Då orrar spelar utspritt i utredningsområdet, och inte samlat till en plats, är det svårt att föreslå justeringar av parken och hänsynsåtgärder kopplade till en viss plats inom området. Eventuellt ligger de två verken (verk 7 och 8) i nordost väl nära bra platser för tjäder, det bästa för fåglarna hade varit att flytta verken söder om Ormelund (vid infarten) eller söder om landsvägen. Dessa alternativa platser hamnar då utanför planområdet. Eftersom avgränsningen av område A:1 åt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet Orremossen, och även påverkar potentiella spelplatser för orre och tjäder, har Tanums kommun framfört önskemål om kompensationsåtgärder. Exempel på möjliga kompensationsåtgärder som anges, är inlösen av mark och inrättande av ett långsiktigt skydd. Detta skulle kunna vara i form av ett naturreservat eller biotopskydd för ett i närområdet förekommande våtmarksområde, till exempel Höjaremyrarna eller Höjaremyren, och/eller ett annat skogsområde med motsvarande naturvärden, Tanums kommun 2009b. Projektörerna ställer sig positiva till att som kompensation ge långsiktigt skydd för en nyckelbiotop eller ett naturvärdesobjekt i närområdet. Diskussion har påbörjats med Skogsstyrelsen, och fortsatt diskussion med kommun, Länsstyrelse och Skogsstyrelse kommer att ske. Anläggningsarbeten och sprängning kommer att undvikas i den östra delen av vindparken under skogshönsens mest aktiva lek- och häckningsperiod, från april till och med juni. 54

57 Anläggningsarbeten kan även undvikas under nattskärrans häckningssäsong, från mitten av maj till och med augusti, om det bedöms lämpligt. Projektören är öppen för att inventera förekomsten av nattskärra i området och undvika anläggningsarbete under spel- och häckningsperiod i de områden som arten förekommer. 55

58 Miljökonsekvenser Resurser I detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande, material, råvaror, vatten, luft och klimat, samt berörda riksintressen. Riksintressen Nulägesbeskrivning De riksintressen för naturvården, friluftslivet och kulturmiljövården som finns i närområdet beskrivs och konsekvensbedöms under respektive rubrik tidigare i miljökonsekvensavsnittet. Området ingår i sin helhet i riksintresse enligt 4 kap 6 MB, och utgörs av ett område kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll (Enningdalsälven med tillhörande käll- och biflöden), och omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål är inte tillåten i detta område, Tanums kommun Effekter och konsekvenser Projektet bedöms inte påverka riksintresse enligt 4 kap 6 MB. Åtgärder Projektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintresse som föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits. Energi Nulägesbeskrivning Möjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden är cirka 6,3 m/s på 72 meters höjd. Vindmätningar pågår sedan juni 2009 för att verifiera denna siffra. Området ligger inte inom riksintresse för vindbruk. Effekter och konsekvenser Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger på flödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällor kan undvikas. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällande planeringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år Det nya planeringsmål man arbetar efter anger att vindkraften år 2020 ska stå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft. I dag producerar vindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt till beroende på effekt, Naturvårdsverket Detta projekt innebär att 92 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrar det till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig elproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Tanums kommun hade 2007 en befolkning om personer och den totala energiförbrukningen var drygt 515 GWh, inklusive industrin. I Tanums kommun står transporter följt av hushåll för den största energianvändningen, SCB Elen som produceras i detta projekt motsvarar 18% av Tanums kommuns totala energianvändning. 56

59 Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningen av hushållsel i en villa cirka kwh, Energimyndigheten och SCB Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka villor. En årlig elproduktion om 92 GWh kan också jämföras med att elbilar kan köra mil/år (förbrukning 1,7 kwh/mil, uppgifter från Electroengine 2009). Efter cirka åtta månader har verket producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drifttid bara 3% av vindkraftverkets totala elproduktion, Boverket Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder. Luft och klimat Nulägesbeskrivning Områdets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar från andra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggda skogs- och odlingslandskap. Väg 164 är frekvent trafikerad av tung trafik. Effekter och konsekvenser Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykel är mycket små, Boverket Dessa sker främst i samband med tillverkning, montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår under elproduktionen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1% av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnitt kunna minska utsläppen enligt tabellen nedan. Tabell 2: Utsläppsminskning per år för 92 GWh Beräknat enligt uppgifter i Wizelius, Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Stoft ton 34 ton 239 ton 9 ton Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder. Mark- och vattenanvändning Nulägesbeskrivning Projektområdet är beläget i skogsmark och skogsbruk bedrivs idag på dessa ytor. De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet. 57

60 Markägarna bedriver jakt i området. Marken används inte för vindbruk idag. Närmaste befintliga vindkraftverk finns vid Mungseröd i Tanums kommun, 14 kilometer åt sydväst. Stora Öretjärn (1052) nordost om området kalkas. Tolv mindre våtmarker inom området kalkas. Effekter och konsekvenser Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. Skogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Vissa befintliga vägsträckor är användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöver breddas. Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses som ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kan nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd. Jordbruksmark kommer inte att beröras. Inga verk verk eller vägar är placerade på jordbruksmark. Hur jaktmöjligheterna påverkas av vindkraft är osäkert. Om detaljplan upprättas för en vindkraftsetablering innebär det vissa konsekvenser för jakten. Inom detaljplanerat område krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga, Widemo Det är dock inte aktuellt med detaljplan i detta område, Tanums kommun 2009b. Kraven på detaljplan har ändrats så att det krävs endast där efterfrågan på mark är stor, Regeringskansliet 2009, och detta är en anledning till att Rabbalshede Kraft och Conceptor sammarbetar i detta projekt. Projektörens erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdena under själva byggprocessen för att sedan återvända. Ingen av de tolv våtmarker inom området som kalkas berörs av vägar eller verksplatser. Möjligheterna att kalka Stora Öretjärn nordost om området bedöms inte påverkas av projektet. Åtgärder När vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att använda kringliggande mark för till exempel skogsbruk. Inga åtgärder föreslås. Enligt Tanums kommuns utställningshandling för vindkraftsplan kommer området inte att detaljplaneras, Tanums kommun 2009b, och det är därför inte nödvändigt med några åtgärder för att underlätta jakten. Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel under älgjakten. Under första veckan av älgjakten kommer inga planerade arbeten att företas inom området. Transporter och material Nulägesbeskrivning De idag förekommande transporterna i närområdet består av boendes och besökandes privatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. I anslutning till en skogsväg finns i västra delen av området en mindre grus-/ sandtäkt, troligtvis för gårdsbehov. Norr om området finns en pågående täktverk- 58

61 samhet med berg för krossning. Att ta berg härifrån till vindparken skulle innebära långa transporter på små vägar. Söder respektive väster om vindparken finns två områden med Naturgrus Klass II, av stort värde för naturvården som kräver särskild uppmärksamhet vid prövning av täkt, Tanums kommun Effekter och konsekvenser Under byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkross och annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken sker troligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasen sker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntade driftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållande till den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion av förnyelsebar energi. Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användas för anläggning av vägar. Det rör sig om sprängsten från verksplatser och endast i mindre utsträckning, med ett undantag, om sprängsten från vägdragning. Vid en passage kommer vid anläggandet av vägen sprängning att ske i sådan omfattning att det bergkross som då blir resultatet kommer att räcka till resten av parken. Detta förfarande bidrar till att uppnå massbalans inom projektet, och kommer att göra projektet självförsörjande med bergkrossmaterial. Dessutom behövs en större plan inom parken för uppställning av fordon, bodar och delar till verken. Detta behov kan samordnas med denna plats, vilket innebär att inget ytterligare område behöver tas i anspråk. Detta bedöms vara ett bättre alternativ än att samma mängd material tas ut och fraktas från bergtäkt belägen utanför området, eller att att man tar ut mer berg i vägsträckning spritt över hela parken. Vid ett sådant alternativ behöver man också iordningställa en extra yta som arbetsplan i anslutning parken. Området som planeras för detta utökade uttag framgår av illustrationerna 5 och 12. Naturmiljön här utgörs av hällmark bevuxen med gles tallskog, och omges av våtmarker både i norr och söder. Inga kulturvärden finns inom detta område. Det behövs ungefär m² berg till anläggandet av vägar och platser. Det beräknas gå åt cirka ton krossmaterial per verk. Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning av vägar och verksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor. Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, då materialet behövs för anläggning är cirka 12 lastbilsekipage per verk. För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka lastbilstransporter för varje verk. Om ett utökat uttag sker inom parken enligt ovan, kan dessa transporter till största delen ske lokalt inom parken. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporter per verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage för transport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk. Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk. Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer mobilkran att användas. 59

62 Åtgärder Material från sprängning vid fundamentplatser och vägsträckor används vid anläggning av verksplatser och vägar, vilket minskar transportbehovet. Även planerat utökat uttag minskar transportbehovet radikalt. De transporter som är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade. Inga åtgärder föreslås. Planerat utökat uttag ska göras utan att skada hydrologin i omgivande våtmarksmiljöer. Sprängning kommer inte att ske ända ut till kanten av våtmarken, och inte lägre ner än cirka två meter över våtmarkernas yta så att en nivåskillnad bibehålls. Den jord som finns inom det område avlägsnas före sprängning, lagras inom parken, och återförs på ytan när uttaget av berg är klart. På den södra sidan återförs jord så att en sluttning mot våtmarken skapas, detta för att återställa en så naturlig trädbevuxen slänt som möjligt på lång sikt. Alla sprängytor utanför vägen kommer att täckas över med jord efter byggtiden. Den jord som tas bort i vägkorridoren lagras inom parken tills den kan återföras på slänterna när vägen är färdig. Inga transporter av jordmassor krävs då dessa lagras inom parken. Vägar och ledningsdragning Nulägesbeskrivning Tre skogsvägar av skiftande kvalitet leder in ett stycke i området. Utöver detta finns endast spår efter traktorer och skotare i området. Inga luftledningar finns inom området. Närmaste luftledning går väster om området. Effekter och konsekvenser De befintliga vägarnas skiftande kvalitet innebär att man behöver göra en del åtgärder för att kunna använda dessa. De befintliga skogsvägarna behöver förstärkas, breddas och rätas. Det handlar om mindre justeringar och vägarna kommer fortsatt att följa dagens vägsträckningar. Cirka sex kilometer nya vägar kommer att behöva anläggas till vindkraftverken, och befintliga skogsvägar till en sammanlagd längd av drygt en kilometer behöver förstärkas. För varje verk åtgår cirka 0,5 ha markyta för vändplan och väg. Vägbanan kommer att ha en bredd av fyra till fem meter och vägbotten cirka åtta till tio meter, beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på rena berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor på cirka meters bredd. Innan byggnationen påbörjas skalas växttäcket och en del jordmassor bort. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna och från utökad sprängning vid en vägpassage, kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. En del vägsträckor och passager kommer att anläggas i våtmark. Dessa hålls så korta och raka som möjligt. I de fall vägdragning i eller i anslutning till våtmark inte går att undvika, konstrueras vägen på så vis att våtmarkens status kan skyddas, det vill säga så att det inte sker någon uppdämning eller avvattning. En viss lokal påverkan genom att marken och miljön förändras kan förväntas. Miljön påverkas också av att träden i anslutning till vägen avverkas. 60

63 I anslutning till verk 4 har två vägalternativ utretts, illustration 5. Båda dessa ingår i huvudalternativet. Det finns för- och nackdelar med bägge alternativen. Den väg som markerats med grått på detaljkartan illustration 5, innebär att en hel del utfyllnad behöver göras söder om verk 4 för att anlägga väg över en svacka. Lämning 5 kommer troligtvis inte att påverkas. Den vägsträckning som markerats med gult på kartan innebär en planare vägdragning som ganska naturligt kommer att följa terrängen. Den gulmarkerade vägdragningen innebär möjligtvis att den sammalagda vägdragningen blir längre, men det kan uppvägas av att ingreppen i naturmiljön blir mindre än vid grå vägdragning. Vattenfall planerar en ny stamstation som ska anslutas till 400 kv-ledningen öster om Sögårdsfjället, och elanslutningen kommer sannolikt göras på denna nya station. Den exakta placeringen av stamstationen är ännu inte känd, varför ledningsdragningen dit inte kan redovisas i denna MKB. Inom vindparken används i huvudsak markkabel som förläggs i eller längs vägarna. Att ledningar förläggs i eller anslutning till vägar minskar påverkan till följd av markingrepp. Till två verk kan det bli aktuellt med isolerad hängkabel (mindre luftledning) som alternativ, detta för att undvika att lägga markkabel i annars orörd mark. En plan för produktionsnätet inom vindparken finns i bilaga 6. Åtgärder Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och slutligen utformats med anpassningar efter gjorda utredningar. Befintliga skogsvägar kommer att användas. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild hänsyn tas till känsliga biotoper och kulturlämningar. De nya vägsträckningarna har planerats så att ingrepp i våtmarker minimeras. De rekommendationer och anvisningar som föreslås i den arkeologiska utredningen och naturvärdesbedömningen kommer att följas. På vilket sätt intrång i känsliga miljöer kommer att undvikas är beskrivet punktvis under Åtgärder i de tidigare kultur- och naturavsnitten. Sprängning kommer att ske i begränsad omfattning, med syftet att få en hållbar vägbank som kan följa landskapets former, och för att undvika eller minimera väganläggning på fuktig mark. Marken i området har god bärighet, och stora delar av vägsträckningen kan ske på fast berg med begränsade ingrepp. Ett undantag från detta har beskrivis ovan i avsnittet Transporter och material, där extra sprängning kommer att utföras för att få sprängsten nog till hela parken. Utfyllnad kommer i övrigt att tillämpas i första hand, vilket minimerar irreversibla ingrepp. Jord från platsen som skalats av i vägkorridorerna under anläggningstiden placeras tillbaka på vägslänten så att den åter kan bli beväxt. Vid passager av fuktstråk mellan bergryggarna kommer trummor att användas för att bibehålla hydrologin i området. Vid korta passager av mindre våtmarksområden kommer förutom trummor, avskiljande markduk/geoduk att användas innan vägmaterial påförs. Inga diken kommer att anläggas i våtmarker för att undvika markavvattning. Dessa passager görs så raka som möjligt så att vägkorridoren där träd behöver avverkas kan hållas på ett minimum. En del vägsträckor och passager kommer att anläggas i våtmark. I de fall vägdragning i eller i anslutning till våtmark inte går att undvika, konstrueras vägen på så vis att våtmarkens status kan skyddas, det vill säga så att det inte sker någon uppdämning eller avvattning. Det ska heller inte läcka ut material från vägen till 61

64 våtmarker. Detta undviks genom att använda avskiljande dukar i kombination med trummor, och genom att inte köra med arbetsfordon i eller gräva i våtmarken. Vägdragning genom våtmark kan ske enligt följande. I botten läggs genomsläppligt material, till exempel ris, stockar eller grovt stenkrossmaterial, alternativt lämplig kombination av dessa material, detta för att möjliggöra för vatten att rinna under och genom vägkroppen. Ovanpå läggs markduk/vägduk/geoduk/ geotextil. Ovanpå duken läggs ett tunnare lager av samma material som används till ytskiktet av vägen, detta för att det grova stenkrossmaterialet som utgör huvuddelen av vägkroppen inte ska göra hål på duken. Grovt stenkrossmaterial lägges till en ungefärlig tjocklek av cirka en meter. I det fall området är mycket blött, läggs med fördel mycket grovt stenkross, för att vatten lättare ska kunna passera genom vägkroppen. Överst läggs ett skikt av mindre grovt material. Ju högre vikter vägen ska bära, och ju mindre stabil marken är, desto bredare måste den göras. Man kan även använda flera avskiljande dukar mellan olika fraktioner av krossmaterial för att förhindra sättningar. Jordarmering kan göras med hjälp av vass, gräs eller grenar. Idag kan man även använda sig av olika typer av armerande geosynteter eller geonät. Med hjälp av sådan kan man minska på överfyllnadshöjden på vägar vilket innebär mindre mängder grus - utan att förlora bärighet, eller om man använder samma överbyggnadshöjder får man en vägkonstruktion med högre hållbarhet. För att inte hindra vattenflödet kan det vara nödvändigt att även lägga trummor under vägen. Här ska projektören sträva efter att inte ändra de förhållanden som råder på platsen. I det fall en bäck eller ett flöde ska passeras läggs med fördel en större trumma precis på detta ställe. Om våtmarken bara är allmänt blöt, läggs hellre fler och mindre trummor, detta för att det inte ska ske större avvattning än förut, och för att undvika att leda vattnet nya vägar. I fuktiga områden kan det ibland även vara bättre att anlägga väg utan trumma, då denna annars riskerar att öka dräneringen och torka ut den omgivande miljön. Det är också viktigt att undvika påverkan på omkringliggande ytor. Detta innefattar bland annat att inte köra i området utanför vägen, att inte gräva eller dika, och att inte avverka mer än absolut nödvändigt. Om alternativet med hängkabel till verk 13 och 14 väljs, kommer det att innebära viss påverkan på naturmiljön. Det rör sig dock om en mindre luftledning, och dragning kan ske med stor naturhänsyn. Avveckling Nulägesbeskrivning Ett vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 år, men den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator, byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. Effekter och konsekvenser Vid avveckling nedmonteras verken och endast fundament och vägar kvarstår. Fundamenten kan täckas med jord. Om det bedöms som önskvärt kan även andra ytor täckas. 62

65 Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskriva miljökonsekvenserna till följd av avvecklingen. Utgångspunkten är att alla delar som kan återvinnas (exempelvis delar av stål) ska återvinnas, och att arbetet ska utföras på ett sådant sätt att miljöpåverkan av avvecklingen blir acceptabel. De ingående beståndsdelarna i ett vindkraftverk utgörs till stor del av material som i dagsläget är av högt värde för återvinning och kommer troligen att vara attraktiva som återvunnet material även om 30 år. Markkabel omhändertas för återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken; de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare. Ägaren av vindparken är ansvarig för avvecklingsprocessen. En eventuell ersättning med nya verk istället för avveckling kommer att prövas enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning. Åtgärder Vindkraftverken kommer, efter avslutad drift, att monteras ner. Fundamentsdelar ovan mark avlägsnas och ett jordtäcke påförs så att den naturliga vegetationen i omgivningarna kan breda ut sig. Markkabel omhändertas för återvinning eller tillåts ligga kvar i marken. Under de första årens drift av parken betalar ägaren av vindkraftverken pengar till en återvinningsförsäkring som täcker kostnaderna för nedmontering och återställande av mark. Denna återvinningsförsäkring följer med vindkraftverken oberoende av ägarförhållanden. För att minska störning kan avveckling och återställande av mark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger och älgjakt. 63

66 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser I avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen. Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform. Miljömål Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i Tabell 3. Tabell 3: Påverkan på miljömål Mål Bidrar Motverkar Motivering 1 Begränsad X klimatpåverkan 2 Frisk luft X 3 Bara naturlig försurning 7 Ingen övergödning 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växtoch djurliv X X X X X X X X X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av koldioxid. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenande ämnen. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av kväveoxider. Projektet kan medföra en lokal påverkan då vägar passerar över Orremossen och andra fuktiga områden. Med föreslagen hänsyn och justeringar som är gjorda bedöms påverkan liten. Lokalt har projektet en viss inverkan på skogsmarken. Med hänsynsåtgärder innebär det dock en liten påverkan. Död ved kommer lämnas kvar i området och därmed bidra positivt till målet. Genom miljövänlig elproduktion kan negativ påverkan från försurning av skogsmarker generellt minskas. Projektet påverkar ingen odlingsmark. Genom lokalt förankrad elproduktion tillförs brukarna ekonomiska resurser vilka kan hjälpa till en långsiktig lösning. Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarna negativt genom visuell och audiell förändring. Projektet kommer att påverka delmål 1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras inom ett begränsat område. Etableringen bedöms innebära en viss påverkan på fågelfaunan i omgivningen. Produktion av miljövänlig el bedöms generellt vara positiv för att uppnå målet. 64

67 En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet. För att Sverige ska kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål i varje län och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också tagit fram länsegna mål inom ramen för de nationella målen. Västra Götalands länsegna mål handlar till största delen om att precisera och konkretisera de nationella målen regionalt. Det gör miljömålen mätbara och möjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Inom ramen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppen av växthusgaser i länet år 2010 ska ha minskat med 4% jämfört med 1990, och vara högst 12,2 miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genom att energi-, avfalls- och jordbrukssektorerna minskat sina utsläpp. Utsläppen från vägtrafik, arbetsmaskiner och industriprocesser ökar däremot, och med gällande tillstånd för utsläppsökningar finns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år El från vindkraftsutbyggnad kan bidra till uppnå målet. Miljömålet Levande skogar berörs genom att begränsade ytor skogsmark omvandlas till vägar. Ett av delmålen för länet är att öka mängden död ved i produktiv skogsmark. Genom att skapa död ved i samband med byggnation av vägar kan man bidra till att uppfylla delmålet. Sammanfattning av miljökonsekvenser Projektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattas i Tabell 4 på nästa sida. Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkan på klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Lokalt kommer en negativ påverkan på naturresurser, friluftsliv och landskapsbild att ske. 65

68 Tabell 4: Projektets påverkan på miljöintressen Miljöaspekt Påverkan Kommentar Huvudförslag Alternativ utformning Klimat Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Huvudalternativet innebär mer produktion av förnyelsebar energi och därmed större minskning av utsläpp Naturresurser Vindresursen i ett område med god vindenergi tas till vara. Inverkan på riksintressen bedöms bli begränsade genom att parkens utformning anpassats utifrån närhet till riksintresse för naturmiljö. Huvudalternativet tar bättre tillvara på vindenergin. Landskapsbild Landskapsbilden i omgivningarna förändras. Synbarheten varierar dock, störst påvekan blir vid Bullarelandskapet. Ett verk i ett tidigare förslag har utgått för att minska denna påverkan. Friluftsliv Påverkan på friluftslivet bedöms som begränsad då hänsyn tagits vid utformningen av parken. Ett verk närmast Norra Bullaresjön har utgått. Bohusleden passerar i utkanten av vindområdet, som närmast 150 meter från ett verk. Naturmiljö Påverkan på naturmiljön bedöms som begränsad då hänsyn tagits till känsliga miljöer som Orremossen vid utformning av parken. Skogshöns finns i området, kompensation för intrång planeras. Projektets påverkan på naturmiljön bedöms bli måttlig. Kulturmiljö Påverkan på kulturmiljön i form av kulturlandskapet behandlas under landskapsbild. Påverkan på kulturmiljön lokalt i parken bedöms som liten då hänsyn tagits vid utformandet av parken. Ljud, ljus och andra störningar Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras. Ljudpåverkan är samma för huvudalternativ och den alternativa utformningen. Huvudalternativet innebär en lite större påverkan av skuggor. Ljuspåverkan skiljer sig åt. Hänsyn har tagits till närboende. Åtgärder kommer att vidtas. Positiv Stor Måttlig Liten Negativ Stor Måttlig Liten 66

69 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

70 Del 4: Tillståndsprövning och samråd Tillståndsprövning Den verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samråd Samrådsprocessen ska genomföras innan ansökan upprättas och lämnas till Länsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda, så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tanums kommun har hållits den 9 mars Samråd med allmänheten har skett genom att projektören skickat ut brev med information och möjlighet att lämna synpunkter till alla fastighetsägare som äger en fastighet inom meters avstånd från varje verk. Inga synpunkter har inkommit, förutom två fastighetsägare som önskade verk på sina marker utanför kommunens planområde. Under december 2009 har Rabbalshede Kraft även varit i kontakt med och skickat information en fastighetsägare i närområdet som är boende i Norge, och som inte hade erhållit det tidigare utskicket på grund av felaktig adress. Remissförfrågningar har skickats till Försvaret fmtm, Försvaret hkv, Teracom, Telia Sonera, Tele 2, Telenor, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Banverket, Vägverket, 3G is, Naturvårdsverket och Kammarkollegiet. En redovisning av de remisser som skickats och svar som inkommit kommer att bifogas tillståndansökan. Samråd pågår med Bohusläns ornitologiska förening. Deras synpunter redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas tillståndansökan. I samband med arbetet med ny vindplan har Tanums kommun samrått med ett antal olika myndigheter och remissinstanser, varigenom dessa fått tillfälla att yttra sig om hela planförslaget. Eftersom Sögårdsfjället varit utpekat som vindkraftsområde under hela tiden för processen med vindplanen, har förnyad kontakt inte tagits med dessa remissinstanser i detta specifika projekt. Det gäller exempelvis Naturskyddsföreningen i Tanum, Naturrum Tanum och Tanum IF, vilka samtliga yttrat sig under samrådstiden för Tanums Vindplan utan att ha åsikter eller yttranden som berör område A:1 - Sögårdsfjället. Det gäller även Dals-Eds kommun, vilka inte hade något att erinra mot något område i planen. Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samrådet. De synpunkter som framkommit i samrådsprocessen har beaktats i arbetet med framtagandet av MKB:n. 68

71 Under samrådet med kommun och Länsstyrelse betonades att skillnader i produktion och visuell påverkan när det gäller verkens totalhöjd skulle belysas. Skillnader i produktion vad gäller verkens totalhöjd diskuteras under rubriken Alternativ, och fotomontage som visar visuell påverkan har tagits fram från de platser som önskats. Dessa redovisas i bilaga 3. Även konsekvenser av buller och skuggor skulle redovisas. Buller- och skuggberäkningar diskuteras under rubrikerna Ljud och Skuggor, samt redovisas i bilaga 1 och 2. Synpunkter på maximalt utnyttjande av området framfördes under samrådet. Samordning har skett med Conceptor Renewable Energy and Technology AS avseende placeringar, vägar och elanslutning. Även beskrivning av vägdragning i våtmark och eventuell påverkan på vattenföringen skulle belysas. Beskrivning av elanslutning samt vägdragning i våtmark finns under rubriken Vägar och ledningsdragning. Vidare skulle påverkan på närliggande riksintresseområden för natur och friluftsliv, stort opåverkat område samt kulturmiljöer; påverkan på flora och fauna, fågellivet, biotopskyddade miljöer, sumpskog, urskog samt fridlysta och hotade växter beskrivas. Påverkan på närliggande riksintresseområden för natur och friluftsliv, stort opåverkat område samt kulturmiljöer redovisas under respektive rubrik. Bedömning av påverkan på sumpskog och våtmarker har gjorts, och redovisas under rubriken Naturmiljö. Behov av inventering av fågel och fladdermus skulle utredas. En mindre utredning av områdets fågelfauna avseende skogshöns har genomförts och inarbetats i denna handling. En bedömning utifrån naturtyp har gjorts avseende förekomst av fladdermöss i området, och resultatet av denna har också inarbetats i MKB:n. Dessa resultat återfinns under rubriken Fåglar, fladdermöss och övrig fauna. Dessutom efterfrågades mer information och hänvisningar till studier på skogsfågel. Kompensationsåtgärder för intrång i området skulle tas upp, och detta diskuteras vidare med kommun, Länsstyrelse och Skogsstyrelse. Verksplaceringar har justerats så att inga verk eller vägar planeras inom strandskyddat område. För en fullständig redogörelse av remisser och yttranden som inkommit, hänvisas till den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans med ansökan. Det fortsatta prövningsförfarandet För dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta Länsstyrelsen. Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse inlämnas till Länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till Länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. 69

72 Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagan avgörs av Miljödomstolen. Synpunkter Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, ska du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling.

73 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

74 Källor Litteratur Ahlén, Ingemar 2002 Ahlén, Ingemar; Bach, Lothar; Baagøe, Hans J.; Pettersson, Jan 2007 Ahlén, Ingemar 2008 Andersson, Linda; Gerre, Lars och Östlund, Annika Electroengine Electroengine Energimyndigheten Hörnsten 2002 Länsstyrelsen 2009a Länsstyrelsernas GIS-tjänst, Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97 (3): Refererad i Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2. Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Rapport Naturvårdsverket. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr , s Centrum för biologisk mångfald. Vindkraft på Sögårdsfjället, Tanums kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 62. Rio Kulturkooperativ. Artportalen Baerwald, Erin F; Dámours, 2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatilities at windturbines. Genevieve H; Klug, Brandon J; Current Biology, Vol 18 No 16 Barclay. Robert M.R. BioDivers Naturvårdskonsult 2008 Bedömning av skogar med avseende på skoghöns, ljungpipare och nattskärra i två utredningsområden för vindkraft. Tanums kommun Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverket 2008 Manus till Vinkraftshandboken Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion Boverket 2003 Prövning och planering av vindkraftsanläggningar. Bright, J; Langston, R; Map of bird sensitivities to windfarms in Scotlans: A tool to aid Bullman, R; Evans, R; planning and conservation. Science Direct. Gardner, S; Pearse-Higgins, J Bullarens Gymnastik och Feb Idrottsförening Dals-Eds kommun 2008 Vindkraft på Töftedalsfjället och Buråsen. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen. Antagen av kommunfullmäktige Dalslandskommunernas 2009 Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, kommunalförbund Färgelanda, Mellerud och Åmål. Planförslag. Samrådshandling Devereux, C. L.; Denny. M. J. H.; Whittingham, M. J. Länsstyrelsen Västra Götaland Minimal effects of windturbines on the distribution of farmland birds. Journal of Applied Ecology, Vol 45, Issue 6, pp Brittish Ecological Society. Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen. Hållbar utveckling av vindkraft metodutveckling för fjällområdena. Fladdermöss i Orust, Strömstad och Tanums kommuner sommaren Rapport 2008:04. 72

75 Mori Scotland 2002 Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Munkedals kommun 2009 Naturvårdsverket Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten 2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk. Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport Naturvårdsverket 2006 Vindkraftverk på land. Branschfakta Utgåva 2 Naturvårdsverket Pedersen, Eja 2007 Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs universitet, Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Community Medicine, The Sahlgrenska Academy. Pettersson, Jan 2005 Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. Lunds Universit och Energimyndigheten. Regeringskansliet Riksantikvarieämbetet 1983 (1978) Dec 2008 FMIS Vindbruk planeringsunderlag. Munkedals kommun. Samrådshandling 25 februari Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer. 1978:5. Omtryck Räddningsverket och Energimyndigheten 2007 Nya olycksrisker i framtida energisystem. SCB Skogsstyrelsen 2009 Skogens pärlor, Strömstads kommun 2009 MKB Vindkraft. Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning. Strömstads kommun Strömstads kommun 2009 Vindkraftsplan. Nuläge, mål och förslag. Strömstads kommun Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Sveriges Natura a områden Tanums kommun 1984 Tanum. Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun. Tanums kommun 2002 Tanums kommuns översiktsplan. Tanums kommun 2008 Planprogram för vindkraftsplanering Tanum Tanums kommun 2009a Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft. Tanums kommun. Samrådshandling Tanums kommun 2009b Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft. Tanums kommun. Utställningshandling Tanums kommun Transportstyrelsen 2008 Nov Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål; beslutade den 3 september Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47. Vägverket Besökt Widemo, Fredrik 2007a Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiska förening. 73

76 Widemo, Fredrik 2007b Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet. Wizelius, Tore 2007 Vindkraft i teori och praktik. Upplaga 2:1 Muntliga källor Catharina Johansson Plan- och Byggkontoret, Dals-Eds kommun 74

77 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

78

79 Bilaga 1. Ljudberäkningar 1a Huvudalternativ Project: Description: Sögårdsfjället Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :50 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) DECIBEL - Sögårdsfjället FK Calculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Fil: _2052_Sögårdsfjället.jpg Calculated: :33/ Nytt VKV 40,0 db(a) m Map:, Print scale 1:25 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: Nord: Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 77

80 1b Huvudalternativ resultat Project: Sögårdsfjället Description: Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :00 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Calculated: :33/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) WTGs Nytt VKV Skala 1: Ljudkänsligt område RN VKV typ Ljuddata Ost Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Upphovsman Namn Vindhastighet LwA,ref Rena Oktavdata rated diameter toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [db(a)] ,0 2 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 3 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 4 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 5 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 6 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 7 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 8 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja ,0 9 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 10 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 102,0 db 8,0 102,0 No Ja ,0 12 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja ,0 13 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja ,0 14 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja ,0 15 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja ,0 16 Ja Siemens SWT ,0 120,0 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 No Ja Beräkningsresultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Uppfylls kraven? Nej Namn Ost Nord Z Imission Ljud From WTGs Ljud height [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) ,0 1,5 40,0 39,7 Ja B Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) ,0 1,5 40,0 39,0 Ja C Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) ,3 1,5 40,0 37,0 Ja D Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) ,7 1,5 40,0 38,3 Ja E Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) ,4 1,5 40,0 36,9 Ja F Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) ,8 1,5 40,0 34,8 Ja G Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (9) ,2 1,5 40,0 33,2 Ja H Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (10) ,2 1,5 40,0 33,8 Ja I Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (11) ,0 1,5 40,0 39,0 Ja J Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (12) ,0 1,5 40,0 37,9 Ja K Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (13) ,8 1,5 40,0 38,7 Ja L Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14) ,4 1,5 40,0 37,2 Ja WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 78

81 Project: Sögårdsfjället Description: Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :00 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) DECIBEL - Huvudresultat Calculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Avstånd (m) VKV A B C D E F G H I J K L Calculated: :33/ WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 79

82 1c Huvudalternativ med 30, 35 och 40 db(a)-kurvor Project: Description: Sögårdsfjället Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m DECIBEL - Tanum NO TK Calculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Fil: Tanum NO TK.jpg WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :01 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Calculated: :33/ m Map:, Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: Nord: Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt VKV Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 40,0 db(a) 35,0 db(a) 30,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 80

83 1d Alternativ lokalisering med 30, 35 och 40 db(a)-kurvor Project: Description: Sögårdsfjället alt område Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :11 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) DECIBEL - Tanum No TK Calculation: Ljudberäkning Sögårdsfjället Södra - alternativ område Fil: Tanum NO TK.jpg Calculated: :00/ m Map:, Print scale 1:50 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: Nord: Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt VKV Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 40,0 db(a) 45,0 db(a) 35,0 db(a) 30,0 db(a) WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 81

84

85 Bilaga 2. Skuggberäkningar På kommande sidor finns skuggberäkningar för projektet. Beräkningarna är gjorda i WindPro version 2.6. Programmet kommer från EMD i Danmark och är det mest förekommande vid beräkning av skuggutbredning från vindkraftverk, både i Sverige och flera andra länder. Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5 x 5 meter i Green house mode viket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat worst case, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. I Boverkets Planering och prövning av vindkraftanläggningar, rekommenderas 30 timmar svepande skuggor per år som ett gränsvärde för en worst case beräkning. En real case beräkning kan också att göras. Den ger en bättre uppskattning av den verkliga skuggtiden, eftersom data för vindriktningar och soltid läggs in. Den tar dock inte hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. I verkligheten blir påverkan alltså ännu lägre, då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet och molnighet tillkommer. En real case beräkning kommer att göras när det finns fullständiga vindmätningar, och när beslut tagits om vilken typ av verk som ska användas i området. Då kan sedan verken skuggregleras om det behövs, så att rekommendationerna på 8 timmar/år och 30 minuter/dag uppfylls. Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så att ingen får mer än åtta timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Grafen på sidan visar när på året och när på dygnet skuggorna kommer till respektive fastighet, och kartan på sidan 87 visar den totala skuggspridningen i huvudalternativet. 83

86 2a Huvudalternativ resultat Project: Sögårdsfjället Description: Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :51 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Calculated: :01/ Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidssteg för beräkning 1 minuter Beräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden: Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgång Rotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solen Vindkraftverket är alltid i drift To avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performed before the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the following assumptions Height contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1) Obstacles used in calculation Ögonhöjd: 1,5 m Grid resolution: 10 m Skala 1: Nytt VKV Skuggmottare WTGs RN VKV typ Shadow data Ost Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Calculation RPM rated diameter distance RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 2 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 3 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 4 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 5 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 6 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 7 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 8 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 9 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 10 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 12 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 13 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 14 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 15 Ja Siemens SWT ,0 120, , ,0 16 Ja Siemens SWT ,0 120, ,0 Skuggmottare-Indata RN Nej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A ,9 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" B ,4 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" C ,6 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" D ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" E ,8 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" F ,7 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" G ,5 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" H ,4 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" I ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" J ,8 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" K ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" L ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" M ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" N ,2 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" O ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" P ,7 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Q ,5 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 84

87 Project: Sögårdsfjället Description: Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :51 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället...continued from previous page RN Nej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] R ,2 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Calculated: :01/ Beräkningsresultat Skuggmottare Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] A 55: :41 B 7: :20 C 0:00 0 0:00 D 0: :05 E 0:00 0 0:00 F 25: :27 G 7: :21 H 56: :45 I 121: :08 J 69: :45 K 105: :10 L 50: :44 M 0:00 0 0:00 N 0:00 0 0:00 O 0:00 0 0:00 P 0:00 0 0:00 Q 8: :18 R 0:00 0 0:00 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG Nej Namn Worst case [t/år] : : : : : : : : : : : : : :22 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 85

88 2b Huvudalternativ Project: Description: Sögårdsfjället Tornhöjd 120m Rotordiameter 101m SHADOW - Sögårdsfjället TK Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället Fil: sögård tk.tif WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :09 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Calculated: :01/ Nytt VKV m Map:, Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: Nord: Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 86

89 87 2c Huvudalternativ grafisk kalender

90 88

91 89

92 2d Alternativ utformning resultat Project: Sögårdsfjället alt 2 Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2 Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look in WTG table WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :05 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) Calculated: :19/ Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidssteg för beräkning 1 minuter Beräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden: Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgång Rotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solen Vindkraftverket är alltid i drift To avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performed before the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the following assumptions Height contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1) Obstacles used in calculation Ögonhöjd: 1,5 m Grid resolution: 10 m Skala 1: Nytt VKV Skuggmottare WTGs RN VKV typ Shadow data Ost Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Calculation RPM rated diameter distance RN [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 2 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 3 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 4 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 5 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 6 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 7 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 8 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 9 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 10 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 12 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 13 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 14 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 15 Ja Siemens SWT ,0 99, , ,0 16 Ja Siemens SWT ,0 99, ,0 Skuggmottare-Indata RN Nej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A ,9 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" B ,4 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" C ,6 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" D ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" E ,8 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" F ,7 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" G ,5 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" H ,4 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" I ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" J ,8 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" K ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" L ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" M ,1 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" N ,2 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" O ,0 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" P ,7 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Q ,5 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Continued on next page... WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 90

93 Project: Sögårdsfjället alt 2 Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :05 / 2 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2...continued from previous page RN Nej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction mode ö.m. syd medurs fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] R ,2 1,0 1,0 1,0-180,0 90,0 "Green house mode" Calculated: :19/ Beräkningsresultat Skuggmottare Skuggor, värsta fall Nej Skuggtimmar per år Skuggdagar Max skugg timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] A 54: :40 B 7: :20 C 0:00 0 0:00 D 8: :19 E 0:00 0 0:00 F 24: :27 G 7: :21 H 53: :44 I 127: :10 J 63: :46 K 106: :11 L 41: :42 M 0:00 0 0:00 N 0:00 0 0:00 O 0:00 0 0:00 P 0:00 0 0:00 Q 9: :18 R 0:00 0 0:00 Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTG Nej Namn Worst case [t/år] : : : : : : : : : : : : : :05 WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 91

94 2e Alternativ utformning Project: Description: Sögårdsfjället alt 2 Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 101m WindPRO version Jan 2009 Printed/Page :07 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE Rabbalshede +46 (0) SHADOW - Tanum NO TK Calculation: Skuggberäkning Sögårdsfjället - alternativ 2 Fil: Tanum NO TK.jpg Calculated: :19/ Nytt VKV m Map:, Print scale 1:35 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: Nord: Skuggmottare Isolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall. WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk 92

95 93 2f Alternativ utformning grafisk kalender

96 94

97 95

98 Bilaga 3. Fotomontage 96 Ill. 14. Sögård. Huvudalternativ.

99 97 Ill. 15. Höjaremyren. Huvudalternativ. Då parken till största del skyms av vegetationen, visas verken som symboler.

100 98 Ill. 16. Camping Vassbotten. Huvudalternativ. Då vindparken till största del är dold av topografin, visas verken som symboler på bilden.

101 99 Ill. 17. Västeröd. Huvudalternativ.

102 100 Ill. 18. Sögård. Alternativ utformning.

103 101 Ill. 19. Västeröd. Alternativ utformning.

104 F03 F02 F01 VKV AREA F m Scale: 1 : km Grid RT90 Ill. 20. Sögårdsfjället. Fotoplatser. 102

105

106 Bilaga 4. Teknisk beskrivning Technical specifications Rotor Diameter 101 m Swept area 8,000 m2 Rotor speed 6-16 rpm Power regulation Pitch regulation with variable speed Blades Type B49 Length 49 m Aerodynamic brake Type Full-span pitching Activation Active, hydraulic Transmission system Gearbox type 3-stage planetary/helical Gearbox ratio 1:91 Gearbox oil filtering Inline and offline Gearbox cooling Separate oil cooler Oil volume Approximately 400 l Mechanical brake Type Hydraulic disc brake Generator Type Asynchronous Nominal power 2,300 kw Voltage 690 V Cooling system Integrated heat exchanger Yaw system Type Active Monitoring system SCADA system WebWPS Remote control Full turbine control Tower Type Cylindrical and/or tapered tubular Hub height 80 m or site-specific Operational data Cut-in wind speed 3-4 m/s Rated power at m/s Cut-out wind speed 25 m/s Maximum 3 s gust 55 m/s (standard version) 60 m/s (IEC version) Weights Rotor 62 tons Nacelle 82 tons Tower for 80-m hub height 162 tons 104

107 Sales power curve The calculated power curve data are valid for standard conditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hpa air pressure and kg/m 3 air density, clean rotor blades and horizontal, undisturbed air flow. The calculated curve data are preliminary. Power [kw] Wind [m/s] Nacelle arrangement 1. Spinner 2. Spinner bracket 3. Blade 4. Pitch bearing 5. Rotor hub 6. Main bearing 7. Main shaft 8. Gearbox 9. Brake disc 10. Coupling 11. Generator 12. Service crane 13. Meteorological sensors 14. Tower 15. Yaw ring 16. Yaw gear 17. Nacelle bedplate 18. Oil filter 19. Canopy 20. Generator fan 105

108

109 Bilaga 5. Kemikalier Exempel på kemikalieanvändning per år siffrorna gäller vindkraftverk av modellen N-90 (2,5 MW) källa: Nordex Oljor och fett: Mobil SHC 460WT ~ 32 kg per år och Turbin Mobilgear XMP 320 ~ 20 l per år och Turbin Ceplattyn BL ~ 5 kg per år och Turbin Klüberplex BEM ~ 4 kg per år och Turbin Mobile DTE 24 ~ 5 l per år och Turbin Kylvätskor: Varidos FSK ~ 10 l per år och Turbin Rostskyddsmedel: Multi- Wax ~ 6 spraybehållare per år och Turbin Rengöring: Brake cleaner ~ 20 spraybehållare per år och Turbin VP- 24 ~ 8 l per år och Turbin 107

110

111 Bilaga 6. Ledningsdragning Genomförandebeskrivning vindkraftpark Sögårdsfjället Parken består av 14 st vindkraftverk och produktionsnätet har dimensionerats efter 2.5 MW per verk. Kabeltypen är 24 kv AXCEL (3-ledarkabel ) och AXCES Universalkabel. Längsgående jordlina Cu 50 förläggs längs alla kablar i mark inom parken. Där flera kablar ligger i samma schakt förläggs dock endast en längsgående lina. Mottagningsstationen A är en standard nätstation i plåt för distributionsnät med lastfrånskiljare för inkommande och utgående kablar. Stationen är också utrustad med mätfack. Kopplingsskåpen är av typen Quicksec där frånskiljning av kabel kan göras. Grupp 1: Från A förläggs AXCEL 240 längs vägen fram till K1. Från K1 förläggs AXCEL 50 till verk 6. Från K1 förläggs AXCEL 150 till verk 10 och från 10 förläggs AXCEL 50 till K2. Från K2 förläggs AXCEL 50 till verk 7 och till verk 8. I stationen vid verk 10 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot K2. Grupp 2: Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen fram till verk 9. Från verk 9 förläggs AXCEL 50 till K3. Från K3 förläggs AXCEL 50 till verk 15 och till verk 16. I stationen vid verk 9 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot K3. Grupp 3: Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen fram till K4. Från K4 förläggs AXCEL 50 till verk 3. Från K4 förläggs AXCEL 50 till verk 12 och från 12 förläggs AXCEL 50 till verk 2. I stationen vid verk 12 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot verk 2. Grupp 4: Från A förläggs AXCEL 150 längs vägen till verk 5. Från verk 5 byggs luftledning AXCES 70 till verk 14. Från verk 5 förläggs också AXCEL 50 till verk 4. Från verk 4 förläggs AXCEL 50 fram till S1 där luftledning AXCES 70 fortsätter till verk 13. I stationen vid verk 5 måste lastfrånskiljare finnas både för kabel mot verk 14 och mot verk 4 och i stationen vid verk 4 måste lastfrånskiljare finnas för kabel mot verk

112 Ill. 21. Karta Sögårdsfjället. 110