MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 ANNA LJUNGGREN OCH STIG SWEDBERG

2

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT SKAVERÖD/GURSERÖD UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK I TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT JUNI 2009 ANNA LJUNGGREN OCH STIG SWEDBERG RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen RABBALSHEDE Organisationsnummer Växel: Fax: E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: Kontaktperon: Åsa Lindbom Tel asa.lindbom@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Skaveröd/Gurseröd Uppförande av vindkraftverk, Tanums kommun. På uppdrag av Rabbalshede Kraft Juni 2009 Rapport 2009:15 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2009 Projektnummer: 0834 Projektansvarig: Annika Östlund Författare: Anna Ljunggren och Stig Swedberg Omslagsbild: Fotomontage över vindparken sett från Aspeberget inom världsarvsområdet Grundkartor har tillhandahållits av beställaren Fastigheter: Skaveröd 1:4, Gurseröd 1:2 och 1:3 samt Edsäm 1:26, 1:56 och 1:47 i Tanums kommun, Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Tanum, Västra Götaland Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 11 Inledning och projektbeskrivning 13 Förutsättningar för val av plats 14 Ekonomi 14 Angränsande vindkraftsetableringar 14 Gällande planer 14 Teknisk beskrivning 17 Fundament 17 Vägar och transporter 18 Elanslutning 18 Del 2: Utredningsalternativ 19 Historik 20 Huvudalternativet 21 Alternativ utformning 22 Alternativa vägdragningar 23 Alternativa platser 23 Nollalternativ 25 Del 3: Miljökonsekvenser 27 Avgränsning 28 Läsanvisning 28 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 29 Ljud 29 Skuggor 31 Ljus och reflexer 33 Olyckor 33 Kemikalier 35 Störningar under etableringsskedet 35 Miljökonsekvenser Landskapet 37 Visuell påverkan Landskapsbild 37 Friluftsliv och turism 41 Kulturmiljö 43 Naturmiljö 45 Miljökonsekvenser Resurser och hushållning 52 Riksintresse för vindbruk 52 Energi 52 Luft och klimat 53 Markanvändning 54 Transporter och material 55 Vägar 57 Avveckling 59 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 60 Miljömål 60 Sammanfattning av miljökonsekvenser 62

6 Del 4: Kumulativa effekter 63 Kumulativa effekter 64 Boendemiljön 65 Landskapsbild 65 Kulturmijöer Edsämdalen och Tanum världsarv 68 Friluftsliv och riksintresse enligt miljöbalkens 3:e kapitel 69 Fågelliv och naturmiljö 69 Naturresurser 70 Slutsats 72 Del 5: Samråd 73 Tillståndsprövning 74 Samråd 74 Det fortsatta prövningsförfarandet 75 Synpunkter 75 Källor 77 Bilagor Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkningar 3. Skuggberäkningar 4. Fotomontage 5. Dokumentation tjäderlekplatser

7 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

8

9 Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt 13 vindkraftverk på höjderna vid Skaveröd/Gurseröd i Tanums kommun. Området är beläget några kilometer öster om Tanumshede intill väg 163. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 150 meter och en effekt på maximalt 3 MW per verk. Den beräknade energiproduktionen ligger på cirka 85 GWh per år ( kwh). Etablering kommer att innebära att vägar anläggs inom områdena. Elanslutning kommer att ske till den nya transformatorstation som planeras vid den 130 kv ledning som går igenom kommunen och passerar väster om området. Inom områdena och mellan områdena och kraftledningen används markkabel. Platserna är valda utifrån goda vindförhållanden. Årsmedelvinden på 72 meters höjd är mellan 6,8 och 7,2 m/s enligt MIUU s vindkartering. Till större delen ligger vindkraftverken inom område av riksintresse för vindbruk och inom område som kommunen har utpekat som lämpligt för vindkraft i sitt förslag till fördjupad översiktsplan om vindkraft. Sammanfattning av kapitlet Alternativ På de berörda fastigheterna har det tidigare projekterats för vindkraft. Bygglov har funnits redan 1999 men i april 2007 avvisade miljödomstolen Rabbalshede Kraft AB s ansökan om att uppföra 16 vindkraftverk i området. I denna handling redovisas två utformningsalternativ i aktuellt område samt två andra lokaliseringsalternativ som studerats; ett på Vetteberget i Tanums kommun och ett på Buråsen i Dals-Eds kommun. I samtliga placeringsalternativ på Skaveröd/Gurseröd har Länsstyrelsens och miljödomstolens synpunkter från tidigare ansökan beaktats. Jämfört med tidigare förslag har därför verken närmast Fossumdalen i Världsarvsområdet tagits bort för att minska den visuella påverkan på kulturmiljön vid Fossumdalen och det nordligaste verket i parken, beläget närmast Ranebo fritidsanläggning, tagits bort för att minska påverkan på friluftslivet. Därutöver har ett verk flyttats på grund av risken för att hög ljudnivå uppstår vid en fastighet. De alternativa utformningarna utgörs av ett 12 verks alternativ respektive ett 11 verks alternativ. Alternativet med 12 verk innebär att tolv verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras inom området. Det som skiljer alternativen åt är att ett verk tagits bort, nummer 10, för att ytterligare minska den visuella påverkan på Världsarvsområdet, i övrigt är vindkraftverkens placeringar de samma i båda alternativen. Denna alternativa utformning innebär dock ett sämre resursutnyttjande av riksintresse för vindbruk. 7

10 Alternativet med 11 verk innebär att elva verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras inom området. Förslaget skiljer sig från huvudalternativet genom att två verk tagits bort, nummer 9 och 10, samt att ett verk, nummer 8, har flyttats. Genom denna utformning kommer den visuella påverkan på Världsarvsområdet att bli försumbar. Utformningen av parken blir också mer koncentrerad. Alternativet innebär dock ett sämre resursutnyttjande av riksintresset för vindbruk än de båda andra utformningsförslagen. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom området för projekt Skaveröd/Gurseröd. Omgivningarna kommer dock troligen att förändras till följd av andra vindkraftsetableringar, då området ingår i det förslag till vindplan som föreligger samt utgör område av riksintresse för vindbruk. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna samrådshandling på de ovan nämnda miljökonsekvenserna. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Preliminära decibelberäkningarna visar att parkerna inte kommer att generera buller högre än 40 db för närboende. Om någon fastighet trots detta får för hög ljudnivå, kan det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk så att ljudnivån inte överstiger tillståndsgivna värden. Några fastigheter ligger nära rekommenderade gränsvärden för skuggbildning enligt gjord modellberäkning. För att begränsa skuggpåverkan på närliggande fastigheter kan skuggreglerande automatik installeras. Under perioder då skuggor kan verka störande eller riskerar att överskrida tillståndsgivna värden kan verken stängas av för att minska påverkan. Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara målade med vit färg och markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Under dagen behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vingarna är antireflexbehandlade så att störande reflexer inte ska uppstå. Olycksriskerna är generellt små för vindkraft. De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Regelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Under etableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samt sprängningsarbeten. Landskapsbilden i området kommer att förändras när vindkraftsparken etableras. Synligheten varierar beroende på var i landskapet man befinner sig. Verken är placerade på höjdområden och från vissa utblickspunkter kommer de att vara dominerande medan det från andra närbelägna platser är begränsad sikt. I utformningsförslagen har hänsyn tagits till visuell påverkan på världsarvsområdet, genom att två verk i tidigare föreslagen utformning har tagits bort. Även avseende Ranebo friluftsområde har en anpassning skett för att minska påverkan. Parken kommer att vara synlig från närbelägna riksintresseområden i såväl 8

11 kustbandet som inlandet men avståndet mellan dessa områden och parken är stort. Den visuella påverkan är reversibel och upphör när vindkraftverken monteras ner. Fotomontage har tagits fram för att illustrera den visuella påverkan. Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Den största påverkan på friluftslivets värden i detta projekt är närheten till vandringsleder, skidspår och utsiktspunker i Raneboområdet. Vindkraftverken i den norra delen av parken ligger alla innanför den föreslagna avgränsningen för lämpligt etableringsområde i vindplanen. Avgränsningen har bland annat gjorts med tanke på ljudnivåer vid utsiktstornet Amundshatt. Verken kommer att vara synliga från denna plats. Från Ranebostugan kommer de dock inte att synas då de skyms av det kuperade skogslandskapet. Inom området för parken berörs ingen lokalt eller nationellt utpekad kulturmiljö. Däremot angränsar projektet till kulturmiljön Edsämsdalen i öster och världsarvsområdet Tanum i söder. Världsarvsområdet Tanum utgörs till stora delar av riksintresseområdena, Tanumslätten, Kalleby, Oppen och Fossum, vilka utgör kärnområden inom Världsarvsområdet. Det unika värdet utgörs av hällristningarna men även kulturlandskapet är en betydelsebärare. Påverkan på kulturlandskapet blir positiv eftersom det krävs ekonomiska incitament för ett fortsatt öppet odlingslandskap. Vindparken kan bidra till detta. Vidare kommer den ökade produktionen av förnyelsebar el att ha en positiv effekt inom världsarvsområdet eftersom försurningen är det enskilt största hotet mot hällristningarna. En utredning av områdets kulturmiljövärden har utförts. Med den hänsyn som planeras till det som framkommit i utredningen blir projektets påverkan på den lokala kulturmiljön relativt liten. Inga av de riksintressen för naturvård som finns inom kommunen bedöms påverkas i någon högre grad. Detsamma gäller de naturvärden som finns runt om parken. Inom området finns ett antal sumpskogsobjekt. I övrigt finns inga registrerade värdefulla skogliga biotoper eller våtmarker. Med den detaljhänsyn som planeras efter rekommendationer i naturvärdesbedömningen bedöms påverkan av att anlägga vägar och platser för vindkraftverken som låg. Tjäder finns i närområdet. Populationen här bedöms som svag och mer lämpliga miljöer, mindre påverkade av rationellt skogsbruk, finns troligtvis i de inre delarna av kommunen. Häckfågelfaunan i övrigt utgörs av de arter som är vanligt förekommande i denna typ av miljö och projektet bedöms inte leda till någon minskning av annat än vanliga, skogslevande arter. Avståndet till häckningsplatser för känsliga fågelarter som lommar och rovfåglar är stort. Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. En vindkraftetablering bidrar till möjligheten att uppnå flera av de nationella miljömålen. Det gäller bland annat Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas den energimängd projekt Skaveröd/Gurseröd bidrar med, kunna minska utsläppen med ton koldioxid, 247 ton svaveldioxid, 213 ton kväveoxider och 8,5 ton stoft. Projekt Skaveröd/Gurseröd innebär att vindresursen inom ett utpekat riksintresse för vindbruk tas till vara. Efter projektets anpassning till övriga riksintressen bedöms etableringen vara god resurshushållning. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter De kumulativa effekterna som uppstår på grund av att flera vindkraftverk etableras i området kan innebära störningar respektive samordningsvinster. Det är 9

12 troligt att det kommer att etableras relativt mycket vindkraft i området Skaveröd/Gurseröd-Mungseröd, då vindförhållandena är goda, riksintressen för vindbruk utpekade, och det kommunala planförslaget föreslår relativt stora ytor som lämpliga. För bedömning av de kumulativa effekter som kan uppstå har en avgränsning gjorts som innefattar kända planerade projekteringar som berör Skaveröd/Gurseröd Mungserödsområdet. De ligger även inom eller i närområdet till föreslagna vindbruksområden A:4 och A:7 i planförslaget. Tillsammans med de sex befintliga verken på Mungseröd innebär detta att det projekteras för upp till 43 vindkraftverk på ett sammanhängande område. Påverkan på landskapsbilden ökar med tilltagande täthet i exploateringen och med vindkraftverk i flera vädersträck. Det samma gäller ljudpåverkan. Beräkningar utifrån ett scenario där alla planerade verk/parker skulle byggas visar att flera fastigheter kommer att utsättas för buller över riktvärdet 40 db(a). I förslaget till vindplan anges att vindkraftsetablering inom de föreslagna områdena kan ske utan allvarlig negativ påverkan på landskapsbilden. Cirka femton av de planerade verken i området är belägna utanför dessa områden. Den förväntade påverkan på kulturmiljöerna, främst Tanums världsarv, är både positiv och negativ. Den positiva påverkan av kulturmiljöerna är främst kopplat till att vindkraften producerar energi utan försurande utsläpp och tillför ekonomiska resurser till markägare inom kulturmiljöerna. Den negativa påverkan på kulturmiljöerna är av visuell art eller lokal påverkan på enskilda objekt och är reversibel. I detta fall bedöms de positiva effekterna överväga. Om alla verk byggs innebär det ett större intrång i stort opåverkat område enligt 3 kap. 2 miljöbalken (MB), än vad kommunen bedömer som acceptabelt. Övriga omgivande riksintressen bedöms inte påverkas i hög grad. Påverkan blir störst runt Raneboområdet som kommer att påverkas både av ljud och visuellt. Med en fullskalig etablering ökar risken för påverkan på känsliga fågelarter något. Denna något ökade risk beror främst på att enstaka vindkraftverk planeras inom den buffertzon som rekommenderas till känsliga arters häckningsplatser. Konsekvenserna för fågellivet bedöms trots det inte som stora. Påverkan på naturmiljön generellt ökar också då större arealer mark nyttjas till vägar och platser. Både vad gäller landskap, boende, fågelliv och naturmiljö samt riksintressen kan de kumulativa konsekvenserna mildras genom färre antal verk eller genom att verk enbart etableras i vissa väderstreck. Ur naturresurssynvinkel bedöms däremot de kumulativa effekterna som positiva. Samordningsvinster finns vid nyttjande av vägar och elanslutningar. 10

13 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

14 Ill. 1. Översiktskarta med huvudalternativ för utformning av vindpark Skaveröd/Gurseröd. På kartan har befintliga och preliminära ansökningar av verk inom och i anslutning till utredningsområde A:4 i Tanum kommuns förslag till vindplan markerats. 12

15 Del 1: Inledning och projektbeskrivning Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra 13 vindkraftverk på höjderna några kilometer öster om Tanumshede, intill väg 163 mot Östad, ill 1. De sex berörda fastigheterna är; Skaveröd 1:4, Gurseröd 1:2 och 1:3 samt Edsäm 1:26, 1:56 och 1:47, alla inom Tanums kommun. Platsen för etablering är idag skogsmark eller impediment och nyttjas i huvudsak för skogsbruk. Höjden på området uppgår till mellan meter över havet och fågelvägen till kusten är cirka 15 kilometer. Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort det kommer att finnas tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distribution efter planerad utbyggnad ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen platsen ligger inom område utpekat som lämpligt i Tanums kommuns vindplan delar av området utgör riksintresse för vindbruk Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är mellan 6,8 och 7,2 m/s enligt MIUU:s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området ska vara intressant för en vindkraftsetablering. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 150 meter och en effekt på upp till 3,0 MW per maskin. Tornet på verket blir mellan 98 och 105 meter och rotordiameter meter beroende på vilka maskiner som väljs. Torn och rotor kommer dock sammantaget inte att överstiga 150 meter över marknivå. Med 13 maskiner blir den installerade effekten upp till 39 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 85 GWh, vilket beräknas räcka till villors elförbrukning för uppvärmning, hushållsel och varmvatten ( kwh/år), eller hushållsel för villor (5 000 kwh/år). Tanums kommun har en befolkning om cirka personer och den totala elförbrukningen är cirka 165 GWh/år. Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till och byggstarten till De första maskinerna kan vara i drift Den långa projekteringstiden beror på att projektören har avvaktat Länsstyrelsens utredning om påverkan på världsarvsområdet och kommunens vindkraftsplan. 13

16 Förutsättningar för val av plats Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: 14 minst 500 meter mellan vindkraftverken platser som ligger högt i terrängen ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende skugga max 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende Ekonomi För att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2400 fullasttimmar per år. Angränsande vindkraftsetableringar Eolus Vind AB och Gothia Airtricity Vind AB projekterar vindparker i direkt anslutning nordväst och väster om de planerade verken på Skaveröd/Gurseröd. Eolus Vind AB planerar att uppföra 12 nya verk i anslutning till de befintliga 6 verken på Mungseröd. Gothia Airtricity Vind AB planerar att uppföra 7-8 verk på angränsade fastigheter väster och norr om de här beskrivna verken på Skaveröd/ Gurseröd. Öster om, i anslutning till avfallsanläggningen Tyft, planerar det kommunala bolaget Rambo för 4 vindkraftverk, ill 1, sid 12. Om alla dessa projekt blir verklighet kommer de att utgöra en stor sammanhängande vindpark på cirka 40 verk. Vid en så storskalig etablering blir det svårt att uppfylla rekommenderade gränsvärden för buller och påverkan på landskapsbilden inom världsarvsområdet respektive Ranebo-området blir tydlig. För en beskrivning av hur parkerna sammantaget påverkar miljön, se del 4: Kumulativa effekter. Gällande planer Inom Tanums kommuns gällande översiktsplan, ÖP 2002, är stora delar av kommunen utpekat som stort opåverkat område enligt 3 kap. 2 MB. Dock anger de inritade områdena inom ÖP inte en exakt avgränsning eller något definitivt ställningstagande till vad som utgör större opåverkade områden. De stora opåverkade områden inom kommunen är av vildmarkskaraktär där Kynnefjäll, skogsområdena öster om Bullaresjöarna och skogsområdena runt Bolsjöarna särskilt framhålls. Ett stort opåverkat område finns i anslutning till vindparkens östra del. Inom ÖP är det opåverkade området också markerat med att bygglov för vindkraft redan finns, se vidare under Del 2, Utredningsalternativ, Historik. Vindparken har en närhet till större vägar och en avfallsanläggning och mot denna bakgrund görs bedömningen att det intrång som görs i det opåverkade området inte påtagligt skadar områdets värden. Friluftsområdet Ranebo är utpekat i ÖP som lokalt och regionalt värdefullt. Friluftsområdet ligger i direkt anslutning till vindparken. Påverkan på Raneboområdet beskrivs i Del 3, Miljökonsekvenser Landskapet under rubriken Friluftsliv och turism. Inget område av riksintresse ligger inom, eller i nära direkt anslutning till, den planerade parken.

17 Inom Tanums kommun finns tre riksintresseområden enligt 4 kap. 2 MB; den Obrutna kusten, Bullaresjöarna och Kynnefjäll. Avståndet till dessa tre områden är stort, mellan sex och tio kilometer. Skärgården, Bullaresjöarna/Bullarelandskapen och Kynnefjäll utgör också riksintresse för naturvården och det rörliga friluftslivet enligt 3 kap. MB. Även några större mossar är riksintresse för naturvård inom kommunen. Ingen direkt påverkan på naturmiljön eller rekreationsmöjligheterna är aktuell inom något av dessa riksintresseområden. Däremot kommer vindkraftverken att vara synliga inom delar av områdena och därmed ge en viss visuell påverkan. De naturreservat och Natura 2000-områden som är belägna närmast parken är områden vid Bullaresjöarna på ett avstånd av 8-10 kilometer. Även dessa bedöms ligga på tillräckligt avstånd från vindparken för att inte bli påverkade. Närbelägna riksintressen för kulturmiljö utgörs av Tanum världsarv. Påverkan på riksintresset kommer främst att utgöras av en visuell påverkan på upplevelsen av odlingslandskapet. Produktionen av energi utan utsläpp av försurande ämnen kommer att ha en positiv inverkan på bevarandet av världsarvets centrala värde, hällristningarna. Påverkan behandlas i Del 3, Miljökonsekvenser Landskapet under rubriken Kulturmiljö. Ett arbete pågår nu med ett planförslag till en fördjupad översiktsplan om vindkraft i kommunen. I ett första preliminärt förslag till planprogram 2008, utpekades med god marginal det aktuella området som aktuellt för ytterligare studier. I samrådsyttrande i aktuellt ärende angav kommunen då att det kan bli aktuellt med detaljplan i området då många intressenter visar intresse för ett sammanhängande geografiskt område. Vindförhållandena är mycket bra och området har sedan lång tid uppmärksammats som aktuellt för vindkraftsetableringar. Stora delar av området har även varit utpekat av Länsstyrelsen som förslag till riksintresse för vindbruk. Vindparken ligger inom det som i planprogrammet benämndes som område G. Närheten till världsarvet är en fråga som poängteras i materialet. I de remissvar som inkommit under samråd och utställningsperiod betonas främst risken för påverkan kopplade till friluftslivet runt vandringsleder, utsiktspunkter och sjöar inom Ranebo friluftsområde samt oro för bullerstörningar vid bostäder. Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen har initierat ett arbete för att bättre kunna analysera den visuella påverkan av vindkraft på känsliga kulturmiljöer. Arbetet har hittills resulterat i en visualiseringsmodell. Denna har presenterats och diskuterats med företrädare för, bland annat, Tanums kommun. Den slutliga analysen är inte klar och förväntas inte heller bli det den närmaste tiden. Enligt Länsstyrelsen är dock resultaten förankrade hos kommunen varför ställningstagandena i kommunens vindplan också i stort kan anses ha stöd hos Länsstyrelsen, Länsstyrelsen 2009, muntligen. Ett utarbetat planförslag har nu ställts ut för samråd. I planförslaget är det tidigare område G avgränsat till två områden: A:4 i de centrala delarna av tidigare utpekat område och ett mindre område, A:7, i den sydöstra delen. Område A:4 är det största sammanhängande vindkraftsområde som pekas ut i planförslaget. En del av A:4 områdets södra del, samt ett område söder om A:4, är utpekat som vindkraftsområde i den gällande översiktsplanen. Det nu föreliggande 15

18 Ill. 2. Samtliga vindkraftverk i projekt Skaveröd/Gurseröd med ett fullt utbyggt område A:4 samt de befintliga verken vid Mungseröd, sett från Pinnö i skärgården. Illustrationen har ställts till förfogande av Tanums kommun. Ill. 3. En fullskalig utbyggnad av område A:4 och A:7 enligt planförslaget samt de befintliga verken på Mungseröd, sett från Pinnö i skägården. Illustrationen har ställts till förfogande av Tanums kommun. planförslaget föreslås ersätta gällande översiktsplans ställningstagande om vindkraft. Område A:4 avgränsas i nordost av ett respektavstånd till Amundshatt och Rövargrottan så att de kan bibehålla sina kvaliteter som besöksmål. Avgränsningen i öster beskrivs göra ett mindre intrång i ett av de Stora opåverkade områdena men detta bedöms inte utgöra en betydande konflikt. Kommunen uttrycker att det finns utrymme för att etablera vindkraft i kanterna på utpekade opåverkade områden, i de delar där annan infrastruktur, till exempel större vägar redan förekommer och att man istället bör ge övriga delar av det utpekade området högre skyddsstatus. Detaljplan föreslås inte längre för områden som finns upptagna i planförslaget. Projekt Skaveröd/Gurseröd ligger till övervägande del inom område A:4. De verksplaceringar som är belägna söder om A:4 ligger inom det utpekade vindkraftsområdet i gällande ÖP. Sökande anser inte att det finns tillräckliga skäl att 16

19 undanta dessa södra delar för vindkraftsutbyggnad. De ligger i tidigare lämpligt utpekat område samt inom riksintresseområde för vindbruk. De bedöms ge en mindre visuell påverkan på världsarvsområdet än den område A:4 ger tillsammans med område A:7. I planförslaget görs ställningstagandet att det tidigare utpekade området, nu beläget inom C:4, är olämpligt för etablering på grund av sammantaget för stor visuell påverkan på världsarvet. Samtidigt anses en etablering längre österut, område A:7, som lämplig. Placering i område A:7 ger en större visuell påverkan på kulturlandskapet vid Fossum än vad placeringsförslaget enligt huvudalternativet i detta projekt ger. Se vidare i Del 4, Kumulativa effekter. Den visuella påverkan på riksintresset den Obrutna kusten är en fråga som kommunen ger stort utrymme i planarbetet. För att visa vilken visuell effekt som kan förväntas från utsiktspunkt inom riksintresset den Obrutna kusten har bilder framtagna med kommunens visualiseringsmodell beställts, se ill 2 och 3, sid 16. Teknisk beskrivning De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De två alternativen är bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. Bergadapter kräver plansprängning av en cirka 80 m² stor yta. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter är den vanligast förekommande fundamentstypen och används i första hand eftersom det innebär ett mindre ingrepp. Metoden ställer stora krav på bergets hållfasthet och konstruktionen anpassas efter geoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 meters diameter och 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka 21 meter diameter och 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet samt att sprängstenen 17

20 kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett större ingrepp i naturen än bergadapter. Vägar och transporter Befintliga skogsbilvägar kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. En del nya vägar kommer att byggas inom parken. Några befintliga vägsträckor behöver förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4-5 meter och vägbotten cirka 8-10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor på ca meters bredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, se vidare beskrivning i del 3 miljökonsekvenser, avsnitten kulturmiljö, naturmiljö samt vägar. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Den 130 kv ledning som går igenom kommunen passerar väster om området. En vindkraftsetablering av den storlek som planeras i närområdet kommer att behöva anslutas till 130 kv-nätet. För att detta ska vara möjligt krävs en ny transformatorstation. Troligen kan en transformatorstation anläggas vid Bramseröd. Elanslutningen sker med markkabel både inom parken och som anslutning mellan parken och befintlig ledning. Inom parken förläggs kabel i vägen där det är möjligt. Om flera parker etableras i närområdet kommer en samordning av elanslutningen eftersträvas. 18

21 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

22 Del 2: Utredningsalternativ Historik Officiella planer på att bygga vindkraftverk på höjderna vid Skaveröd/Gurseröd har funnits i mer än ett decennium och den 12 januari 1999 beviljades Bohus Energi AB bygglov där för nio stycken vindkraftverk á 1 MW, med en sammantagen effekt av 9 MW. Då bedömdes att etableringen överensstämde både med kommunens vindkraftspolicy och med hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen (numera ersatt av miljöbalken). I sitt yttrande tillstyrker Länsstyrelsen vid en samlad bedömning Rabbalshede Krafts ansökan om lokalisering av vindkraftverk på fastigheterna Skaveröd 1:4, Gurseröd 1:3 och Gurseröd 1:2 i Tanums kommun. I yttrandet påpekas risken för störning söderut mot Fossumdalen och norrut mot område av vikt för friluftslivet. Den 13 april 2007 avvisade miljödomstolen Rabbalshede Kraft AB s ansökan om att uppföra 16 vindkraftverk på fastigheterna Skaveröd 1:4, Gurseröd 1:3 och Gurseröd 1:2 i Tanums kommun, Västra Götalands län. Miljödomstolen ifrågasatte några av vindkraftverkens placeringar: Såsom framgår av de av bolaget ingivna fotomontagen kommer vindkraftsparken att vara synlig från flera platser inom världsarvsområdet. Landskapsbilden kommer i synnerhet att påverkas i Fossumdalen i områdets nordöstra del. Främst kraftverken 2-5 (efter det att verket benämnt 1 i ursprungsansökan tagits bort) kommer att vara väl synliga från parkeringsplatsen invid hällristningarna i Fossum. Avvisandet berodde dock framförallt på att miljökonsekvensutredningen inte ansågs uppfylla kraven i 6 kap. Miljöbalken, på grund av bristande alternativredovisning: Påverkan är av sådan omfattning att en alternativ lokalisering av vindkraftparken, eller åtminstone av ett antal av verken inom den ansökta parken måste aktualiseras. I denna handling redovisas två placeringsalternativ i aktuellt område samt två andra lokaliseringsalternativ som studerats; ett i Tanums kommun och ett i Dals- Eds kommun. I samtliga placeringsalternativ på Skaveröd/Gurseröd har Länsstyrelsens och miljödomstolens synpunkter beaktats. Därför har verken närmast Fossumdalen, det område inom Världsarvsområdet som ligger närmast parken tagits bort för att minska den visuella påverkan på kulturmiljön vid Fossumdalen. Även det nordligaste verket i parken, beläget närmast Ranebo fritidsanläggning tagits bort från projektet för att minska påverkan på friluftslivet. Därutöver har också ett verk flyttas på grund av risken för att hög ljudnivå uppstår vid en fastighet. 20

23 Ill. 4. Huvudalternativ för utformning av vindpark Skaveröd/Gurseröd. Med vindområde, röd linje, avses det område som avgränsas av den beräknade 40 db(a)-kurvan. Huvudalternativet Valet av storlek på vindkraftverken i de olika alternativen är gjord med utgångspunkten att maximalt utnyttja områdets möjligheter till energiproduktion samtidigt som antalet vindkraftverk hålls nere för att bevara lugnet i landskapet och ge en lägre grad av påverkan på naturvärden och landskapsbild. Huvudalternativet A innebär att 13 st verk med effekt upp till 3 MW och en maximal höjd på 150 meter etableras enligt ill 4. Huvudalternativet beräknas ge en elproduktion på cirka 85 Gwh per år, vilket motsvarar halva den totala mängden el som används inom Tanums kommun. Rekommenderade gränsvärden för buller vid bostadshus uppfylls. Flera av vindkraftverken är belägna inom riksintresse för vindbruk. Samtliga verk ligger inom det område som tidigare föreslagits som riksintresseområde för vindbruk. De delar av det tidigare förslaget som kvarstår är de västliga delarna, närmast världsarvsområdet. Åtta verk är placerade inom gränsen för stort orört område enligt 3 kap. 2 MB. Dessa ingår dock till största delen i kommunens 21

24 Ill. 5. Fotomontage visande landskapsbildspåverkan för huvudalternativ av vindpark Skaveröd/Gurseröd, sett ifrån parkeringsplats vid Fossum. Foto och montage Sven Hult. förslag till vindplan och bedöms där inte utgöra en stor påverkan på detta område. Alla verk är enligt placeringsförslaget belägna söder om församlingsgränsen Tanum-Lur. Det är den nordliga gräns för utredningsområde G som Tanums IF föreslår i sitt yttrande angående förslag till vindplan för Tanums kommun med hänsyn till friluftsområdet vid Ranebo. Mellan det nordligast belägna verket och utsiktstornet Amundshatt är avståndet drygt 1,5 kilometer. Avståndet mellan gränsen för världssarvsområdet och närmast belägna vindkraftverk är drygt två kilometer. Inget av verken är synligt från hällristningarna i Fossum. Fotomontage visar den visuella påverkan på landskapsbilden vid parkeringen vid Fossum, ill 5. I Tanums vindplan föreslås kompensationsåtgärder om verk inom område A:7 byggs. Den visuella påverkan på Världsarvsområdet blir mindre vid genomfört huvudalternativ men det kan ändå vara rimligt att föreslå kompensationsåtgärder vid ett genomförande av huvudalternativet, se även kapitlet Kumulativa effekter. Alternativ utformning 12 verks alternativ Alternativet innebär att tolv verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras inom området. Det som skiljer alternativen åt är att verk nr 10 tagits bort. Verk 10 är det sydöstligaste verket och detta alternativ ger ytterligare något lägre/mindre påverkan på landskapsbilden, sett från Fossumdalen och Världsarvsområdet, se bilaga 4. Alternativet beräknas ge en elproduktion på cirka 78,5 Gwh per år, vilket är 6,5 Gwh mindre än huvudalternativet och innebär ett sämre resursutnyttjande av riksintresse för vindbruk. 22

25 Ill. 6. Planerad alternativ utformning med elva verk. Med detta förslag uppnås en koncentrerad park där den visuella påverkan på Världsarvsområdet blir minimal. 11 verks alternativ Alternativet innebär att elva verk av samma storlek som i huvudalternativet etableras inom området. Förslaget avviker från huvudalternativet genom att verk nummer 9 och 10 tagits bort. Dessutom har verk nummer 8 flyttats, ill 6. Denna utformning har tagit hänsyn till såväl utformningen av vindparken som en tydlig enhet, som också ansluter till huvudutformning av de planerade parkerna nordost om området. Genom utformningen blir den visuella påverkan på Världsarvsområdet försumbar. Alternativet beräknas ge en elproduktion på cirka 72 Gwh per år, vilket är 13 Gwh mindre än huvudalternativet och innebär ett sämre resursutnyttjande av riksintresse för vindbruk. Alternativa vägdragningar Befintliga vägar kan till största delen användas, i vissa fall efter förstärkningsarbeten, ill 12, sid 46 samt ill 13, sid 50 och ill 14-15, sid Till verk 10 har en alternativ ny vägsträckning väster om befintlig väg valts för del av sträckan. Detta för att för att undvika arbetsföretag med förstärkning och uträtning av vägen i anslutning till gårdsbebyggelsen. Alternativa platser Vetteberget, Tanums kommun På Vetteberget i Tanums Kommun har Rabbalshede Kraft AB:s dotterbolag Rabbalshede Vindenergi AB undersökt möjligheten att få placera 7 stora verk, se ill 7. Vindmässigt är området minst lika intressant som Skaveröd/Gurseröd. Det 23

26 Ill. 7. Alternativt placeringförslag Vetteberget, Tanum kommun. Ill. 8. Alternativt placeringsförslag Buråsen, Dals Eds kommun. bedöms inte vara helt lätt, men möjligt både att komma dit och dra vägar inne i området. Uppkoppling kan göras mot samma planerade transformatorstation som Skaveröd/Gurseröd och andra närliggande projekt är tänkt att kopplas upp med på befintlig 130 kv ledning. Vetteberget har dock varken av Länsstyrelse i förslag till riksintressen för vindkraft eller i Tanums kommuns planprogram för vindkraftsplanering utpekats som lämpligt. Att platsen trots vindtillgången inte anses som lämplig för vindkraft kan bero på att berget delvis är ett MB kap. 4 område, för att det i Tanums kommuns översiktsplan räknas in bland stora opåverkade områden och kan förväntas påverka vyn över Bolsjön från delar av fritidsområdet Ranebo. Rabbalshede Kraft har av ovan nämnda skäl inte fortsatt projektering i området. Buråsen, Dals-Ed kommun På Buråsen i Dals-Eds kommun har Rabbalshede Kraft AB:s dotterbolag Rabbalshede Vindenergi AB undersökt möjligheten att få placera 8 stora verk, se ill 8. Vindmässigt är området intressant, om än inte fullt så bra som Skaveröd/Gurseröd, och det finns goda möjligheter både att komma dit och dra vägar inne i området. Projektet som Rabbalshede Vindenergi AB driver på Töftedalsfjället strax söder 24

27 om Buråsen är på väg att realiseras och därmed är även uppkopplingsfrågan löst, då transformatorn till verken på Töftedalsfjället är ämnad att placeras vid 130 kv ledningen som passerar mellan Töftedalsfjället och Buråsen. Dals-Ed kommun har nu dock i sin fördjupade översiktsplan för vindkraften utpekat området som olämpligt för vindkraft, till förmån för en planerad fritidsby vid Södra Hökedalen ett par kilometer sydost om Buråsen. Rabbalshede Kraft har även på detta område avbrutit fortsatt projektering i området. Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändningen under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer på dessa fastigheter. Då området är ett av de områden som utreds i vindplanen är det troligt att det tillkommer vindkraftverk i omgivningarna även om detta projekt inte genomförs. De innebär i så fall att omgivningarna påverkas av en förändrad ljudmiljö och landskapsbild även om markytan på dessa fastigheter förblir oexploaterad. Nollalternativet kan innebära att 85 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet och vindresursen inom ett riksintresse för vindbruk utnyttjas inte. Lokala vinster av energiproduktion uppstår inte. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokalt upphandlade entreprenadarbeten samt möjligheter för lokalt delägande av vindkraft uteblir. En större etablering inom Tanums kommun kommer att generera nya lokala arbetstillfällen för drift- och servicepersonal. Även dessa arbetstillfällen uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi,

28

29 SAMMANFATTNING INLEDNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

30 Del 3: Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Detta har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, privatpersoner och lokala föreningar. En genomgång av de yttranden som inkommit till kommunen om vindplanen har gjorts och dessa kommenteras under aktuella stycken. Avgränsning Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: Påverkan på människors hälsa genom att buller och skuggor uppstår; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser. Därför ligger fokus i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) på dessa miljökonsekvenser. Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet under rubrikerna buller, skuggor och ljus, olyckor, kemikalieanvändning och störningar under etableringsskedet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, luft och klimat, markanvändning, vatten, transporter och material, infrastruktur och avveckling; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras föreslagna Åtgärder. Denna MKB behandlar konsekvenserna av projekt Skaveröd/Gurseröd. Med vindområde avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan, ill 4, sid 21. Då ytterligare vindparker projekteras i närområdet, har Länsstyrelsen efterfrågat konsekvensbeskrivningar av den sammantagna, kumulativa effekten av samtliga vindprojekt. Detta behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. 28

31 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur man upplever vindkraftverk är till stora delar subjektivt. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket Inställningen till vindkraft påverkar i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning När man befinner sig på de aktuella höjdpartierna utgörs det nuvarande ljudet huvudsakligen av ljud från vinden i träden och ljud från motorvägen (E6) och väg 163. De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsade till jordbruk och säsongsbetonade såsom skogsbruksåtgärder eller jakt. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom vissa avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983), rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. I områden för friluftsliv där tystnad är en viktig kvalitet rekommenderas en gräns på 35 db(a) av Naturvårdsverket. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem för att undvika att aggregatet överhettas. Olika fabrikat använder olika typer att kylsystem; det finns både luftkylda och vätskekylda aggregat. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, se Tabell 1. 29

32 Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd db(a) Smärtgräns Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston rakt under ett verk i drift. Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Risken för att närboende upplever störande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattningen man har om påverkan på landskapet har betydelse, Pedersen Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning. Ljudberäkningarna görs efter Naturvårdsverkets rekommenderade metod i, Ljud från landbaserade vindkraftverk Beräkningen är gjord i WindPro version 2.6 vilket är ett vanligt förekommande program vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Beräknade ljudkurvor redovisas på ill 4, sid 21, samt bilaga 2. Se även Del 4, Kumulativa effekter. Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse och påverkan bedöms därför bli liten. Rekommenderade ljudnivåer vid bostadshus uppfylls vid alla tre utformningsalternativ. Det samma gäller om något av alternativen och den park som Eolus vind planerar uppförs. Om huvudalternativet och alla de angränsande 30