Göteborg. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Göteborg Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Plusgymnasiet Göteborg: Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Göteborg... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 4 Lokaler... 4 Lärare... 5 Stödfunktioner... 5 Finansiering och Elever Systematiskt kvalitetsarbete... 7 Metoder och uppföljning... 7 AcadeMedia- modellen... 8 Kvalitetsåret... 9 Plusgymnasiet Göteborgs arbete med kvalitet under 2013/ Mentorsstöd och närvarouppföljning Undervisningskvalitet och fortbildning Resultatöversyn och backlogg Värdegrundsrelaterat arbete Fokusområden för läsåret 2013/ Fokusområde 1: Max 10 % F i år Fokusområde 2: Trivselgrad och rekommendationsgrad Fokusområde 3: Erhållen examen Fokusområde 4: Sociala medier och digitala miljöer Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av fokusområden 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Introduktionselever läsåret 2013/ Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Uppföljning av nationella provresultaten Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat

3 Uppföljning av NMI Nöjd medarbetar- index Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, fokusområden och handlingsplan för 2014/ Målbild - juni Fokusområden läsåret 2014/ Handlingsplan för Plusgymnasiet Göteborg läsåret 2014/ : NKI rekommendationsgrad, trivsel : Studiemiljö : Undervisning

4 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Göteborg Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Göteborg är placerat vid Holmen i centrala Göteborg. Skolan startade 2008 och verksamhetsåret 2013/14 var därmed skolans sjätte. Verksamheten under det aktuella läsåret påbörjades den 12e augusti för lärarna och den 20e augusti för eleverna. Skolan har 8 program fördelade på tre högskoleförberedande program och fem yrkesförberedande. Lärarna är organiserade i arbetslag kopplade till varje program. Under det aktuella läsåret studerade ca 500 elever vid skolan. Plusgymnasiet Göteborg är en del av Plusgymnasiet AB, en sammanslutning av 14 gymnasieskolor från Sundsvall till Malmö med huvudkontor i Göteborg. Plusgymnasiet är i sin tur en del av AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag. Utbildningar Skolan har under läsåret bedrivit utbildningar under nedanstående nationella program och inriktningar. Därutöver studerade ett fåtal elever på introduktionsprogram (yrkesintroduktion samt preparandutbildning). Bygg- och anläggningsprogrammet: inriktning Husbyggnad Handels- och administrationsprogrammet: inriktning Handel och service Hotell- och turismprogrammet: inriktning Hotell och konferens Barn- och fritidsprogrammet: inriktning Fritid och hälsa Hantverksprogrammet: inriktning Övriga hantverk, Yrkesutgång Hår- och makeupstylist Samhällsvetenskapsprogrammet: inriktning Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning Samhällsvetenskap Ekonomiprogrammet: inriktning Ekonomi Estetiska programmet: inriktning Musik Elever Skolan har ett brett upptagningsområde geografiskt sett. Vi har elever från grannkommuner och olika stadsdelar men övervägande från Göteborgs östra stadsdelar. Relativt få elever kommer från hem med studietradition. Många elever är första och andra generationen invandrare och språkproblematik är relativt vanligt. Andelen flickor på skolan är övervägande, drygt 60 % det aktuella läsåret. Personal På skolan arbetade 51 personer läsåret 2013/14. Övervägande delen var pedagoger eller resurspedagoger, specialpedagoger etc. Därutöver fanns rektor och biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare, skolsyster, kurator, psykolog, administratör, vaktmästare och elevvärdar. Samtliga tillhörde ett arbetslag som är kopplat till den verksamhet som ligger dem närmast. I lärarnas fall handlar det om programarbetslag där viss personal är kopplade till ett visst program och dess elever. 3

5 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiet Göteborg har tre grundvärderingar: ömsesidig respekt, tydlighet och jag bryr mig. Arbetet med dessa påbörjas varje år redan vid skolstart där vi har en hel vecka där vi arbetar med innebörden av dessa. Värderingarna återkommer sedan i arbetet med skolans ordningsregler samt fortlöpande under terminen. Vår kunskapssyn baseras på ett skapande förhållningssätt. Vi tror att kunskap såväl som kompetens uppstår när eleverna får exemplifiera och testa teorin bakom. Vi tror också på att kunskap uppstår i mötet och dialogen mellan människor och vi försöker därmed få eleverna såväl som personalen att samarbeta och dela med sig av sina arbeten. Vi vill att alla undervisning skall präglas av våra pedagogiska ledord: skapa, dela, driva, utmana, våga och testa. Holism och sammanhang skapar vi genom att projektorientera flera kurser tillsammans. Här får vi också ett utmärkt tillfälle att tydliggöra arbetet med examensmål men också hur vi arbetar för att eleverna skall tillförskansa sig EUs 8 nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Lokaler Våra lokaler är rymliga och luftiga. Centralt i huvudbyggnaden finns en ljusgård med matsal och elevcafé. Runtomkring detta finns undervisningslokalerna där de flesta är rymliga och ljusa men där några är aningen för långsmala för att det skall vara optimalt. Runtomkring i skolbyggnaden finns uppehållsytor och även ytor där eleverna kan studera själva eller samtala. Det finns specialsalar för NO- undervisning med bl.a. dragskåp och förvaring. Det finns specialsalar för hantverksprogrammet där hår-, nagel- och makeupundervisning bedrivs. Estetiska programmet har både konsertsal samt rum för individuell undervisning samt studios för gruppundervisning och inspelning. Bygg- och anläggningsprogrammet har egna teorisalar samt större verkstadsgolv där praktisk undervisning bedrivs. Barn- och fritidsprogrammet har en sal där undervisning i massage kan bedrivas. Samtliga elever har tillgång till en egen dator under sin studietid. Eleverna har på sina datorer tillgång till flera kompensatoriska hjälpmedel, såsom Stava Rex och Spellright. Skolan har tillgång till e- läromedel, kurslitteratur, skönlitteratur och annat mediematerial. Det sker en kontinuerlig uppdatering och utökning av ovanstående material för att hjälpa och stötta eleverna i deras kunskapsutveckling på bästa sätt. 4

6 Lärare Det fanns under det aktuella läsåret 40 personer anställda i läraruppdrag varav 21 stycken var kvinnor och 19 stycken män. Av dessa saknade fyra stycken lärarutbildning, två av dessa befann sig i behörighetsgrundande utbildning. Ålder på personalstyrkan var spridd, med anställda födda på allt mellan 80- tal till 50- tal. Totalt antal heltidstjänster på skolan var 38,45. Lärarna har varit organiserade i programarbetslag där en arbetslagsledare har bistått rektor i utredande arbete kring elevhälsa samt måluppfyllelse. Till varje program har ekonomiska medel varit anslagna för litteratur, material, studiebesök etc. Stödfunktioner Verksamhetens stödfunktioner har varit 1 rektor, 1 biträdande rektor, 1 administratör, 1 specialpedagog (tjänsten har under stora delar av läsåret varit vakant och ersatts av inhyrd specialpedagog), 1 resurslärare samt 0,75 skolsyster och 0,3 studie- och yrkesvägledare. Till detta har det funnits skolvärdar för att stötta eleverna i deras vardag. Skolans ordinarie elevhälsoteam har bestått av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, resurspedagog, specialpedagog samt kurator. Vid specifika tillfällen där behov funnits har även psykolog, läkare och studie- och yrkesvägledare medverkat i elevhälsoteamet. Varje program har haft ett arbetslag med en arbetslagsansvarig. I programmet har veckovisa konferenser kring elevhälsa samt måluppfyllelse hållits. Undervisande lärare har meddelat EHT- teamet och rektor om en elev riskerar att inte nå målen. Utredning har sedan initierats i arbetslaget genom kollegial diskussion och pedagogisk kartläggning. Utredning har fortsatt via EHT- teamet fram tills dess ett beslut fattats. Efter fattat beslut har stöd utgått i den form som eleven behövt. Fasta funktioner på individnivå har varit resurspedagogen. På gruppnivå har plustimmar funnits, där samtliga pedagoger finns tillgängliga. Det har även funnits särskilt insatta matteresurstimmar, både på morgontid med frukost och under eftermiddagstid. Skolan har under året inte haft ett fungerande elevrådsarbete men däremot ett för de flesta program väl utformat programråd. Vidare har matrådsmöten genomförts och en särskild arbetsgrupp har upprättats för att diskutera skolans fysiska miljö. Elevskyddsombud har funnits. Dessa har fått utbildning samt har medverkat bland annat vid skyddsronder och även vid arbetsmiljöverkets inspektion. Skolkonferens har genomförts. 5

7 Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fodrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Prognosen för hur elevantalet kommer se ut framöver följer nedan. Program 13/ /15 15/16 16/17 17/18 Program 2013/ / / / /18 Samhällsvetenskap Ekonomi Barn- och fritid Handel och administration Hantverksprogrammet Estetiska programmet Hotell- och konferens Bygg- och anläggning TOTALT Prognosen bygger dels på demografin för GR- området men också på strategiska beslut kring hur många elever per program som skall tas in för att säkerställa en optimal kvalitet. 6

8 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7

9 AcadeMedia- modellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 8

10 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

11 Plusgymnasiet Göteborgs arbete med kvalitet under 2013/14 Mentorsstöd och närvarouppföljning Varje elev på Plusgymnasiet Göteborg har haft en mentor knuten till sig. Mentors roll har varit att ha det övergripande ansvaret dels för kännedom om elevens studiesituation, dels för handledning, coachning och motivationshöjande insatser utöver enskilda kurser. I början av höstterminen genomfördes uppstartssamtal med eleverna i år 1 samt utvecklingssamtal med alla elever i år 2 och 3 för att lägga en handlingsplan på individnivå. Dessa samtal har följts upp med ytterligare samtal och insatser under resten av läsåret. En timmes obligatorisk tid med mentor infördes, mycket på grund av den situation man såg kring elevers frånvaro. Frånvaron på enheten har varit alltför hög: 8,2% oanmäld och 19,3% anmäld frånvaro, därutöver finns 1% sen ankomst. Denna statistik kan tydligt kopplas till berörda elevers resultat. Undervisningskvalitet och fortbildning Undervisningskvalitén utvärderas i två olika kursutvärderingar som eleverna har gjort. Det finns också möjlighet att tycka till om undervisningen i en stor kvalitetsenkät som görs under februari månad. Övergripande från den kan man konstatera att eleverna inte tycker att tydligheten i kurserna samt i bedömning är lika stor som lärarna anser den vara. Skillnaden verkar, efter utvärdering, vara att lärarna är bra på att planera, föra dialog samt uppdatera bedömningsmatriser i vår digitala lärplattform, SchoolSoft, men eleverna och vårdnadshavarna är inte så bra på att navigera i den och ta del av informationen där. Vi har under året bedrivit ett systematiskt fortbildningsarbete kring bedömningsfrågor på skolan. Diskussion kring bedömning av nationella prov, kurser samt likvärdigheten i bedömning och betygssättning har förts, företrädesvis i arbetslagen men också i sammansatta ämneslag. Fortbildning för personal har skett kring klassrumsledarskap, mentorskap samt ledarskap. Två av lärarna har genomgått en certifiering för skickligt klassrumsledarskap via stiftelsen svensk skola. En förstelärare har enheten haft under det gångna året. Två lärare befinner sig i behörighetsgivande utbildning. Resultatöversyn och backlogg Inför året stod plusgymnasiet Göteborg inför en stor utmaning i och med att det fanns många tidigare kurser där betyget F var satt. En särskild handlingsplan för att åtgärda gamla F togs fram och implementerades i kollegiet vid terminsstart. Särskilda prövningstillfällen och resurstid har dedikerats till detta arbete. Särskilda pedagoger har tilldelats till särskilda kurser för att driva på utvecklingen mot målen. Extra resurser tilldelades dels enskilda elever och undervisningsgrupper, men särskilda medel riktades också mot ämnena svenska, engelska, matematik och religion. I januari identifierades återigen kvarvarande F hos elever i år 3 och en prioritering av kurser gentemot examensmålen gjordes på individnivå. Insatser gjordes på både individ- och gruppnivå. Ytterligare resurser tillfördes till matematik samt till specifika elevgrupper på framförallt byggprogrammet och på samhällsprogrammet. 10

12 Inför varje terminsavslut genomfördes också betygsprognoser i alla pågående kurser för att elever, personal och vårdnadshavare skulle ha en gemensam bild av elevens kunskapsutveckling. Betygsprognoserna låg till grund för utvärdering och analys enligt metoden varför, varför, hur, hur, där hur stod för hur vi skulle åtgärda brister i måluppfyllelse och vilken ansvarsfördelning vi skulle ha. Varje lärare fick i linje med den ansvarsfördelningen ta fram en översikt på vad som behövdes för att föra tilldelade elever i hamn. De sista dagarna av läsåret avsattes för att personalen skulle få en chans att reflektera över och utvärdera det gånga läsåret genom att analysera årets betygsresultat, årets flödesschema samt hur övriga förutsättningar hade bidragit till måluppfyllelse. Utifrån analysen sattes sedan nya mål för verksamheten inför läsåret 2014/15. Värdegrundsrelaterat arbete För en heltäckande beskrivning av skolans värdegrundsarbete hänvisas till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Övrigt värdegrundsrelaterat arbete som bedrivits under året har varit Introveckan, vilket är elevernas första vecka där vi jobbar med plusgymnasiets värderingar och hur vi skall hantera tillvaron tillsammans. Vi har haft klassdagar i syfte att stärka klassidentiteten och trivsel samt idrottsdagar som stärker andan på hela skolan. Utöver detta har det kontinuerligt inom ramen för undervisningen gjorts olika resor med elever där sammanhållningen stärks. Bland annat har eleverna deltagit vid olika mässor inom ramen för sin undervisning. Under året har musikeleverna konserter i skolan löpande och de uppträder även under avslutningar. Detta är ett trevligt inslag i verksamheten, men också ett tillfälle för eleverna att bygga stolthet och en känsla av tillhörighet. Under vårens PlusAwards, vårt årliga event där vi lyfter goda elevprestationer och firar framgångar som gjort under året, gavs eleverna möjlighet att arbeta mer programöverskridande med att ansvara för olika delar under dagen såsom servering och uppträdande. Även detta fungerar motiverande och lyftande för eleverna och ger dem en chans att göra någonting som märks. Under de sista dagarna av läsåret genomfördes en rad klasstärkande aktiviteter tillsammans med elever och personal på skolan. Utvärdering skedde med eleverna i varje kurs för att försäkra oss om att ta vara på all tillgänglig feedback inför nästa år. Ansvarig mentor avslutade terminen tillsammans med sin klass och genomförde då någon aktivitet utanför skolan. 11

13 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Fokusområde 1: Max 10 % F i år 3 Mål och motiv Plusgymnasiet Göteborg har under 2012/13 års läsår inte kunnat säkerställa att alla elever når målen i tillräcklig omfattning. Att betyget F har delats ut under tidigare kurser riskerar att äventyra elevernas möjligheter till att nå fram till examen. Att säkerställa att chans till återläsning finns enligt GYF 8:23 var prioriterat för verksamheten. Metod En särskild handlingsplan för att komma tillrätta med tidigare satta F utformades och implementerades i lärarlagen under våren och hösten Utöver detta har löpande under året tillskjutits resurs i bland annat matematik i ett projekt som gick under namnet mattelyftet. Uppföljning och kontroll Uppföljning av arbetsgången genomfördes efter den första F- prövningen under höstterminen. Utfallet av genomförda prövningar som resulterat i högre betyg än F var då förhållandevis lågt. Åtgärder inför vårens prövning genomfördes såsom påminnelse till föräldrar och obligatoriska stödtimmar under våren för de som skulle pröva infördes. Utvärdering Kontroll av betygsutfallet utfördes av rektor och arbetslagsansvariga i juni Andelen F hade då inte sjunkit i avsedd verkan. Kontroll av utfall på matematiklyftet gjordes i två omgångar, dels i januari och dels i juni. Projektet har haft ungefär 50- procentig verkan. Fokusområde 2: Trivselgrad och rekommendationsgrad Mål och motiv Flera elever hade i tidigare mätningar (12/13) angett att studieron på skolan var dålig. Att jobba med studieron enligt 2010 års skollag, 5 kap identifierades som en viktig faktor för att öka trivsel på skolan och indirekt öka skolans måluppfyllelse. Metod Rent fysiska åtgärder genomfördes för att öka trygghetskänslan på skolan. Bl.a. installerades övervakningskameror och tagsystem till dörrarna. Lärarnas arbetsplatser placerades ut på flera 12

14 ställen på skolan och nära eleverna, detta för att maximera närvaron av vuxna bland eleverna. Ordningsreglerna processades fram tillsammans med elever och personal och frågor som bemötande och förhållningssätt diskuterades löpande under året, både i arbetslagen och med eleverna. För att komma åt problemen med studiero behövde man också stärka elevernas känsla av gemenskap och delaktighet. Aktiviteter som avsåg att stärka gruppkänslan hos eleverna planerades därför in, b.la. friluftsdagar och temadagar där eleverna fick tillfälle att samarbeta och dela med sig till varandra. Uppföljning och kontroll Elevernas trivsel, trygghet och rekommendationsgrad mättes i februari 2014 och hade förbättrats från samma tidpunkt 2013, dock enbart marginellt. Bland annat gick rekommendationsgraden upp från 40% till 45%. Utvärdering Kvalitativ utvärdering i arbetslagen visade att det fortfarande återstod arbete i läsårets slut, men att eleverna generellt sett upplevde en bättre miljö under innevarande läsår än det föregående. Utvärderingen ligger till grund för framtagandet av ny handlingsplan. Fokusområde 3: Erhållen examen Mål och motiv Skollagen (2010:800 15:2) säger att gymnasieskolan skall ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och aktivt deltagande i samhällslivet. Att eleverna går ut från utbildning med adekvat examen blir avgörande för deras fortsatta chanser på arbetsmarknad respektive högskolestudier. Efter läsåret 2012/13 sattes som mål att 93% av eleverna på Estetiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammen skulle nå fram till gymnasieexamen läsåret 2013/14 och att 80% av eleverna på Bygg- och anläggningsprogrammet, Hantverksprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Handelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet skulle nå fram till yrkesexamen Metod Skolan har under året systematiskt drivit ett utvecklingsprojekt kring betygsättning och bedömning. Gemensamma kursmatriser har skapats och implementerats. Diskussion kring hur bedömning kan bidra till lärande istället för att summera lärande har förts i arbetslagen och på arbetsplatsträffar och studiedagar. Specialpedagog har påbörjat arbetet med att jobba med arbetslagen för att understödja lärandeprocessen. 13

15 Uppföljning och kontroll Kontroll har skett löpande genom att följa hur implementeringen av kursmatrisarbetet i vår digitala lärplattform, SchoolSoft. Februari månads kvalitetsrapport visade på ett glapp mellan hur lärarna upplevde att de informerade och jobbade med kunskapskraven och hur eleverna uppfattade att de fick kunskapskraven presenterade för sig. Den mest frekventa förklaringen är att eleverna inte loggar in på det digitala systemet i tillräcklig grad och att lärarna inte har tagit ut innehållet in till lektionssal och undervisning. Utvärdering I juni 2014 kan konstateras att 67% procent sammanlagt nådde godkänd gymnasieexamen, vilket klart understiger den satta målbilden. Fokusområde 4: Sociala medier och digitala miljöer Mål och motiv Ett sista fokusområde från kvalitetsrapporten var att samtliga lärare skulle använda sig av sociala medier och digitala miljöer i varje kursmoment för att öka förståelsen och insikten om den påverkan dessa medier har på oss alla idag. Detta var ett direkt initiativ kopplat till instagramupploppen i Göteborg och runt Plusgymnasiet Göteborg under föregående läsår. Uppföljning och kontroll Detta fokusområde har var och en av lärarna fått arbeta med i sin egen takt och ingen direkt uppföljning har gjorts under läsåret. Till läsåret 2014/15 har samtliga lärare försetts med både dator och ipad för att öka inslagen av digitala medier i undervisningen och området fortsätter att vara prioriterat under läsåret 2014/15. 14

16 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av fokusområden 2013/14 Kort sammanfattat så är inte verksamheten i land med de fokusområden som identifierades till innevarande läsår. Gjorda insatser i t.ex. matematik fick inte förväntat utfall. Den särskilda arbetsplan som togs fram för att klara av den stora mängd redan satta F har inte fått den verkan som hade förväntats. Arbetsbelastningen för personalen med denna arbetsgång har i kombination med pågående undervisning blivit orimligt hög under såväl hösttermin som vårtermin. Arbetet har tagit fokus från pågående undervisning och bedömning vilket orsakat nya F i pågående kurser. Stor omsättning av personal på rektorssidan, flera vikarier på personalsidan samt omsättning/brist på stödjande funktioner såsom kurator och specialpedagog kan ha påverkat implementeringen av handlingsplanerna. Likaså har kommande arbetstidsförändringar för personal tagit kraft från utvecklingsarbetet och gjort att pågående arbete tappat i fart. Flera kopplade analyser med påföljande handlingar har gjorts under läsåret. Framförallt under våren förstärktes insatserna på programnivå. Bygg- och anläggningsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet fick riktade resurser där matematik, svenska och religionsämnena fick ökade resurser. De senare åtgärderna har lett till ökad måluppfyllelse, vilket man framförallt kan se på Bygg- och anläggningsprogrammets resultat där resurser sattes in redan under höstterminen. Totalt sett på skolan behövs fortsatta åtgärder för att skapa ett bättre slutresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Antal utfärdade gymnasieexamen (högskole- och yrkesexamen): PROGRAM ELEVER EXAMEN ANDEL EXAMEN SNITTPOÄNG Handel och administration ,67% 12,4 Bygg- och anläggning ,95% 11,1 Estetiska programmet ,95% 13,8 Hotell- och turism ,22% 13,4 Hantverksprogrammet ,57% 13,2 Samhällsvetenskap ,10% 13,2 Barn- och fritid ,33% 14,1 Totalt utfall i utfärdade examen var i Göteborg 67% av eleverna, vilket inte kan anses vara tillfredsställande. Enligt prognos som gjordes i januari skulle vi hamnat på ca 50% med examen, så insatser som gjordes januari till juni gav förvisso visst utfall. Insatser som riktades mot Bygg- och anläggningsprogrammet under året kan konstateras ha gjort skillnad. Däremot har arbetet på Samhällsvetenskapsprogrammen inte fallit ut med gott resultat. Snittpoängen är överlag relativt låga. Eventuellt kan det stora arbetet på skolan med att hjälpa eleverna till E- nivå ha påverkat hur vi arbetar med att hjälpa eleverna mot de högre kunskapskraven. Målet för andel utfärdad examen var 93% respektive 80% vilket vi inte nådde. 15

17 Sammanställning: samtliga betyg alla klasser A: 359st (4%) B: 653st (7%) C: 1503st (16%) D: 1874st (20%) E: 3140st (34%) F: 1583st (17%) Saknas: 30st (0%) Totalt: 9142st Utfallet på F, E och D innehåller större delen av elevgruppen. Som tidigare beskrivits har skolan ett upptagningsområde där få av eleverna kommer från hem med studietradition. Många av eleverna i sammanställningen gick också via ett introduktionsprogram in i nationellt program. Elevgruppen har alltså haft en del svårigheter med sig, men vi kan inte vara nöjda med utfallet på F- nivå och inte heller på A-, B- och C- nivå. Matematik Utfallen på betyg i ämnet matematik visar på fortsatt stora svårigheter med att nå måluppfyllda betyg samt även att nå betyg högre än E. Skolan har lagt relativt stora resurser på matematik under året: mattelyftsgrupper i kombination med stödfunktioner/läxhjälp samt morgonmatematik med frukost. Till synes återstår mycket analysarbete kring dessa resultat och arbetssätten behöver utvärderas ytterligare. Ma1a Ma1b Ma2a Ma2b Ma3b A 0 3 (4,4%) B 2 (2%) 1 (1,5%) C 3 (3%) 2 (2,9%) D 3 (3%) 5 (7,4%) 0 2 (3,3%) 0 E 55 (55,6%) 45 (66,2%) 7 (58,3%) 37 (60,7%) 4 (44,4%) F 36 (36,4%) 12 (17,6%) 5 (41,7%) 22 (36,1%) 5 (55,6%) Saknas

18 Svenska Även Svenskämnet har en tonvikt åt F eller E i betyg, även om andelen betyg på de högre stegen här är mer frekventa än i matematik. I kurserna svenska 2 är måluppfyllelsen kraftigt lägre än i svenska 1 vilket visar på en klar svårighetsskillnad för den kursen. Sv1 Sv2 Sv3 A 3 (2,7%) 2 (1,3%) 4 (3%) B 8 (7,3%) 3 (1,9%) 11(8,2%) C 15 (13,6%) 25 (15,8%) 24(17,9%) D 19 (17,3%) 33 (20,9%) 24(17,9%) E 42 (38,2%) 54 (34,2%) 45(33,6%) F 22 (20%) 41 (25,9%) 25(18,7%) Saknas 1 (0,9%) 0 1(0,7%) SvA1 SvA2 SvA3 A B C 1 (12,5%) 1 (33,3%) 0 D 1 (12,5%) 0 0 E 4 (50%) 1 (33,3%) 1 (100%) F 2 (25%) 1 (33,3%) 0 Saknas Engelska I engelska är inte måluppfyllelsen på önskvärd nivå men spridningen mellan de olika betygsstegen är bättre än för matematik och svenska. Undantaget engelska 7 där mer än hälften blev underkända. Eng5 Eng6 Eng7 A B 11 (9,7%) 16 (10,2%) 0 C 11 (9,7%) 36 (22,9%) 0 D 27 (23,9%) 38 (24,2%) 7 (30%) E 37 (32,7%) 44 (28%) 1 (4%) F 27 (23,9%) 23 (14,6%) 12(52%) Saknas (13%) 17

19 Sammanställning: Matematik, svenska och engelska per klass i år 1: Affär 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1a Bygg 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1a EK Sam 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1b Hotell 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1a Musik 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1b Träning 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1 b Stylist 13 a b c d e f Eng Sv Ma 1b Klassöversikten ger samma bild som kursöversikten. För klassen stylist 13 kan läget konstateras vara allvarligt. Merparten av klassen har F i engelska, svenska och matematik. 18

20 Idrott och hälsa Sammanställningen för idrott och hälsa visar på en godtagbar spridning på E, D och C nivå men i övrigt för lite betyg på A och B samt för många på F. Av andelen elever som fått F i betyg så visar utvärdering på att en stor del av dessa elever inte aktivt varit närvarande på idrotten. Skolan behöver utveckla alternativa former för idrottsundervisningen samt utveckla motivationshöjande insatser för att delta på idrotten resp. friluftsdagar. A: 0 (0%): B: 8 st (4%): C: 17 st (9%): D: 51 st (28%): E: 76st (41%): F: 33st (18%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 185 Samhällskunskap 1b Skolan har många elever på samhällsprogrammet som inte lyckas i kärnan för programmets kurser, dvs. främst samhällskunskap och historia. Detta är bekymmersamt och även om en del av förklaringen står att finna i låga intagningspoäng samt stor andel elever som kommit in via förberedande program så behöver arbetet på samhällsprogrammet analyseras vidare. A: 3 st (2,9%): B: 4 st (5,9%): C: 5 st (7,4%): D: 18 st (26,5%): E: 21 st (30,9%): F: 18 st (26,5%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 68 st Hantverksteknik (samtliga kurser) Samtliga hantverksteknikkurser visar på en högre grad av måluppfyllelse vilket är positivt då färdigheterna i dessa ämnen utgör en viktig del av elevernas förberedelse för sin yrkesutgång. A B C D E F S 24 (11%) 24 (11%) 43 (19%) 30 (14%) 51 (23%) 48 (22%) 1 (0%) 19

21 Introduktionselever läsåret 2013/14 Under läsåret har skolan haft elever 15 elever på introduktionsprogram, spridda över alla program såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Eleverna har främst läst svenska, engelska och matematik på grundskolenivå och några även samhällskunskap. Sammantaget kan konstateras att de flesta eleverna har nått målen för utbildningen vilket är glädjande. Trots detta kan konstateras att dessa elever kräver mycket av skolans resurser och ställer höga krav på mentorerna vad avser kontakt med elev, vårdnadshavare och undervisande lärare. Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet NKI Nöjd kund- index NKI- undersökningen som genomfördes i februari 2014 visade på en tendens till förbättring från läsåret 2012/13, men samtidigt kunde vi fastställa att det fanns fortsatta problem med den upplevda trivseln. Bilden nedan visar hur nöjda eleverna i NKI- undersökningen uttryckte att de var med sin utbildning som synes med ca. 45% positiva svar mot fjolårets ca. 40 %. Kvalitativ uppföljning i arbetslagen visade dock en något mer positiv bild då det vid en uppföljning av resultaten visar att eleverna tolkat frågor olika. Överlag var många elever nöjda men det finns områden som vi måste jobba vidare med, såsom studiero i vissa grupper och att öka samhörighetskänslan på skolan. På frågan om trivsel i skolan kunde man se en uppgång från föregående läsår, med 51 % positiva svar mot fjolårets 43% Plusgymnasiet Göteborg 2014, NKI=44 Plusgymnasiet Göteborg 2013, NKI= Plusgymnasiet 2014, NKI=59 AcadeMedia gymnasium totalt 2014, NKI=67 Bild: NKI (nöjd kund- index) i kvalitetsmätningen 2013/14 Bild: Rekommendationsgrad i kvalitetsmätningen 2013/14. Undervisning Bilden nedan visar förhållandet mellan elevernas upplevelse av undervisningen under läsåret 2013/14 i blått och lärarnas upplevelse av densamma i svart. Som synes fanns där en betydande diskrepans. Stickprover och samtal visade att lärare gör ett bra arbete med dokumentation och feedback i det digitala lärverktyget, SchoolSoft, men att samma information inte alltid kommuniceras utanför lärverktyget. Eftersom eleverna anger att de inte är inloggade i lärverktyget och tycker att det är svårt så uppstår ett glapp mellan gruppernas upplevelse. Arbetsro och respekt för varandra, som var ett av fokusområdena för innevarande läsår, kvarstår som ett kraftigt markerat utvecklingsområde om man skall tolka bilden nedan. 20

22 Lusten att lära och viljan att lära är också ett område som behöver funderas över. Till kommande år förstärks organisationen med 4 förstelärare som utifrån analyser av nedanstående, (se handlingsplan i sista delen) kommer att arbeta med bedömning, bemötande, läs- och skrivutveckling samt tydligare kopplingar till läroplan och kursplaner. Elever Lärare Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Jag känner mig trygg i skolan. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Den totala upplevelsen av undervisningskvaliteten på skolan visade på 61 % nöjda elever i kvalitetsmätningen 2013/14 jämfört med 56 % i föregående års mätning. Vi kan alltså se en blygsam förbättring även på detta område. Studiemiljö För Studiemiljö har svaret fallit ut mer eller mindre identiskt, dvs. från 53 till 56. En del förändringar såsom fler aktiviteter på raster har införts vilket varit uppskattat av eleverna. Fortfarande kvarstår arbete med att förbättra och arbeta med studiemiljön genom att skapa fler studieytor. Enheten har en grupp som arbetar med uppföljning, utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Gruppen genomför en enkätundersökning för att få underlag för utvärdering och framarbetning av ny plan. Planen tas fram varje år under vårterminen. Skolan följer en rutin när kränkningar anmäls vilket innebär att de utreds omgående och därefter följs det upp för att försäkra oss om att de upphört. 21

23 Uppföljning av nationella provresultaten Det förekommer avvikelser mellan kursbetyg och provbetyg och avvikelsen ses främst på E och F och på saknade betyg. Många elever saknar ett samlat provbetyg då de inte genomfört alla delprov och därför inte fått ett provbetyg men däremot ett kursbetyg. Övriga avvikelser anses vara normalt. Svenska Sv1 Sv2 Sv3 A 3 (2,7%) 2 (1,3%) 4 (3%) B 8 (7,3%) 3 (1,9%) 11(8,2%) C 15 (13,6%) 25 (15,8%) 24(17,9%) D 19 (17,3%) 33 (20,9%) 24(17,9%) E 42 (38,2%) 54 (34,2%) 45(33,6%) F 22 (20%) 41 (25,9%) 25(18,7%) Saknas 1 (0,9%) 0 1(0,7%) Sv1 Sva1 Engelska I likhet med svenska och matematik så avviker kursbetygen från provbetygen på det nationella provet och det kan precis som i svenska och matematik till stor del förklaras av att det finns en del elever som inte fått något provbetyg men däremot ett E eller F i kursbetyg då de genom annat betygsundelag visat att de har når kunskapskraven för kurserna. 22

24 Eng5 Eng6 Eng7 A B 11 (9,7%) 16 (10,2%) 0 C 11 (9,7%) 36 (22,9%) 0 D 27 (23,9%) 38 (24,2%) 7 (30%) E 37 (32,7%) 44 (28%) 1 (4%) F 27 (23,9%) 23 (14,6%) 12(52%) Saknas (13%) Eng5 Eng6 Matematik Många provbetyg saknas tyvärr i matematik, vilket gör jämförelsen med provbetyg något haltande. Avsaknaden av provbetyg beror på att elever missat delprov och därför inte kunnat få något kursbetyg. Resultaten i matematik avviker framförallt i Matematik 1b, vilket kan förklaras av att många elever fått chansen att läsa om den kursen och då uppnått minst betyget E trots svårigheter när nationella proven genomfördes. De avvikelser som i övrigt finns anses ligga inom ramen för normala avvikelser och kan förklaras med att provet inte mäter alla kunskapskrav. Ma1a Ma1b Ma2a Ma2b Ma3b A 0 3 (4,4%) B 2 (2%) 1 (1,5%) C 3 (3%) 2 (2,9%) D 3 (3%) 5 (7,4%) 0 2 (3,3%) 0 E 55 (55,6%) 45 (66,2%) 7 (58,3%) 37 (60,7%) 4 (44,4%) F 36 (36,4%) 12 (17,6%) 5 (41,7%) 22 (36,1%) 5 (55,6%) Saknas

25 Ma1a1 Ma1b Ma2a Ma2b Vid den jämförelse av nationella provbetyg och kursbetyg som genomfördes efter betygsättning kunde alltså genomgående konstateras att det fanns några avvikelser mellan provbetyg och kursbetyg. Detta berodde främst på att det saknades många provbetyg. Resultaten i matematik avviker framförallt i Matematik 1b, vilket kan förklaras av att många elever fått chansen att läsa om den kursen och då uppnått minst betyget E trots svårigheter när nationella proven genomfördes. De avvikelser som i övrigt finns anses ligga inom ramen för normala avvikelser och kan förklaras med att provet inte mäter alla kunskapskrav och eleverna därför kunnat få ett annat kursbetyg än provbetyg då läraren använt all kunskap om elevens kunskaper vid bedömning av elevens kunskaper. Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat En undersökning av de elever som gick ut 2011 gjordes genomfördes i december 2013 för att utröna vilken sysselsättning de då befann sig i. Deltagandet i studien var såpass lågt att inga egentliga slutsatser kan dras av undersökningen. Uppföljning av NMI Nöjd medarbetar- index Nöjdheten bland lärarna på enheten har under några år varit låg. Missnöjdheten bottnar i att man upplever att man framfört kritik men inte blivit lyssnade på och förtroendet för huvudmannen har blivit lidande av att man inte lyckats skapa kontinuitet och stabilitet på skolledningsnivå. En eventuell förklaring till att nöjdheten minskat ytterligare i år står att finna i ATM- frågan (förändringar i arbetstidsmodell) men även rektorsbytet som skedde precis innan undersökningen genomfördes. Vid 24

26 uppföljning av resultatet framkommer att personalen egentligen är mer nöjd i år än tidigare men att man i undersökningen ger uttryck för mycket av den missnöjdhet som byggts upp under flera år, riktad mot framförallt huvudmannen. Mycket arbete med att utveckla dialogen kring arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen kvarstår och med det bygga upp förtroendet för huvudmannen. 25

27 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Sammanfattningsvis kan konstateras att enheten inte nått de för enheten uppsatta målen men att den tagit några små steg på vägen. Skolan dras med tidigare erfarenheter i bagaget, bl.a. Instagram- upploppen och de ordningsproblem som funnits tidigare på skolan. Mycket av arbetet under hösten inriktades mot att skapa delaktighet och öka samhörigheten på enheten. NKI har ökat om än marginellt och det får ses som positivt att eleverna känner sig trygga på skolan då detta tidigare varit ett problem. Med en utveckling åt rätt håll måste det fortsatta arbetet med att höja NKI vara prioriterat. Vad avser elever som nått gymnasieexamen nåddes inte de uppsatta målen. Det kan konstateras att utifrån de förutsättningar som fanns vid skolstart 2013 vad avser antalet satt F- betyg, vilka då uppgick till ca 1200, var målet att nå 80% respektive 90% orealistiskt högt satt. Utvecklingen under hösten 2013 med ATM- frågan och besparingskrav på enheten har inverkat negativt när det gäller arbetet med att nå målen. Flera personalbyten pga. föräldraledigheter och avgången personal har påverkat elevernas upplevelse av kontinuitet under året vilket till viss del påverkat deras vilja att nå framåt. Vad avser målet att öka andelen klass- och programöverskridande aktiviteter har personalen inte haft kraften att samlas runt den typ av aktiviteter i tillräckligt stor omfattning. Skolledningen har i kommunikation med personalen fått prioritera undervisningen och att få den ordinarie verksamheten att rulla på. Måluppfyllelse har stått i fokus och prövningar och stöd för eleverna har varit högst prioriterat. Skolan har kompetent personal, såväl pedagoger som övrig personal, vilka under året jobbat intensivt med att stötta och hjälpa eleverna på bästa sätt. Under stora delar av året har enheten saknat specialpedagog på plats vilket lärarna uppfattat som jobbigt då de inte anser sig ha fått den hjälp de velat med elever i behov av stöd. Under vårterminen har skolledningen, som ett led i att utveckla arbetet med särskilt stöd, sett över hur framförallt kartläggningen av en elevs svårigheter går till i arbetslagen då det underlag som nått elevhälsoteamet varit undermåligt. Lärarna har upplevt arbetet som trögt och besvärligt då det ställt ytterligare krav på dem att ta fram underlag tillsammans med elev och vårdnadshavare. Skolans kurator har tidvis varit frånvarande vilket inverkat negativt. Vad avser skolans introduktionselever har de följt stora delar av ordinarie undervisning i den klass de hört till. De har dessutom fått undervisning i ett antal grundskoleämnen. Frånvaro har varit ett problem vi inte kommit till rätta med för några av våra introduktionselever under året. För de elever där närvaron varit god har majoriteten av eleverna klarat av sina studier på ett tillfredställande sätt. Några av introduktionseleverna har omfattande behov för att nå målen och trots stora stödinsatser inte nått målen. 26

28 7 Målbild, fokusområden och handlingsplan för 2014/15 Skolan har under läsåret 2013/2014 dragits med stora svårigheter vad avser kontinuitet, personalförändringar, besparingskrav och kommande arbetstidsförändringar. Förtroendet för huvudman bland personalen var redan vid läsårsstart lågt vilket ytterligare försämrades under året. Målen som var satta för verksamheten inför läsåret var i många fall orealistiskt höga. Målsättningen är att 100% av eleverna på de nationella programmen skall nå examen, delmålet för 2014/2015 är dock 75%. Samtliga mål i tabellen nedan skall ses som uppnåbara delmål, inte slutmål. Även om arbetet med att öka trygghet och studiero pågått under läsåret behövs ytterligare insatser för att öka studiero och lusten att lära. Genom meningsskapande undervisning, genom att möta och bemöta eleverna på ett intresserat sätt och genom att väcka intresse och lust att läsa och utveckla kunskap ska måluppfyllelsen och upplevelsen av en skola med god kvalitet under kommande år öka. Målbild - juni / /15 delmål NKI 45% 60% NMI 29% 40% Andel elever med examen 67% 75% Fokusområden läsåret 2014/2015 Öka andelen elever som når gymnasieexamen Öka andelen nöjda elever Öka nöjdheten bland personalen 27

29 Handlingsplan för Plusgymnasiet Göteborg läsåret 2014/2015 Datum: : NKI rekommendationsgrad, trivsel Utvärdering av genomförda åtgärder i befintlig handlingsplan gällande NKI: Kameror installerades vilket gjorde att hela trygghetskänslan på skolan ökade och antalet inbrott har minskat. Skolvärd har rekryterats och fungerar utmärkt. Insatser såsom skidresa och turnering har genomförts men andelen aktiviteter som skulle motverka att man inte känner alla elever har inte fått fullt genomslag. Aktiviteter tas med in i nästa läsår som åtgärdshandling. Målet var 60% vi gick från % som angav att de var nöjda. Analys: Vilka problem ser vi i NKI-resultatet? Rekommendationsgraden blir låg. Elever känner otrygghet i gemensamma ytor. Hänger ihop med Studiero (se nedan) Varför? (varför är det så?) Eleverna upplever att de inte blir lyssnade på och att lärarna inte utgår från deras förutsättningar. (obs bra stöd från mentorer) Saknar Reellt inflytande. Främlingskap mellan de olika programmen. Trångt på cafét, stökigt. Varför? (varför är det så?) *Struktur för klassråd, programråd elevråd etc fungerar bara delvis. *Klassrumsledarskap kan utveckla *Skillnader i mentorsarbetet Eleverna delade över flera ytor. Cafét upplevs som överfullt, otrevligt och stökigt. Ofta högljutt med spel och musik. 28

30 Mål: (vad ska vi uppnå?) 1. Skapa ytor där det är studiero 2. Minska främlingsskap mellan klasser och program. 3. Skapa mötesplatser och naturliga utbyten för kommunikation. Handlingsplan: Kvarvarande del av läsår Hur? (hur skall vi åtgärda?) Omstrukturering av caféts utbud Bättre nyttjande av bibliotek, biblioteksplan samt öppettider. Omstruktur av schema för att minska håltimmar. Översyn av rutiner och förhållningssätt vid oro i klassrum och korridor Direktutvärdering av lektionstillfällen via mentometer.se Hur? (hur ska det gå till?) Servering av frukost på vissa tider. Ej godis och läsk innan kl 13. Jobba fram plan, kontraktera via skolmorfar Lina ser över Juridikgenomgång. Samsyn kollegie. hur skall man agera i klassrummet Avsluta pass med utvärdering för att öka samsynen på kvaliten. Vem och när? Novitsa nu men siktar på ht14 Johanna Berg plan april Fredrik O kontakt skolmorfar Ses över på påsklov Lina Fredrik Lina på APT samt studiedagar. Rsp lärare efter påsk. 29

31 Inför läsår Hur? (hur skall vi åtgärda?) Ombyggnation av café delen Översyn av grupprum Tajtare schema inga håltimmar. Se över programråd, elevråd klassrådsfunktionen. Hur? (hur ska det gå till?) Bygga om 8a till café samt bibliotek i nuvarande cafedel. Lina jobbar på det Lägg upp struktur i ALA grupp Vem och när? Marianne och Fredrik planerar höst 14. Lina våren Fredrik initierar ALA genomför inför läsåret. 2: Studiemiljö Utvärdering av genomförda åtgärder i befintlig handlingsplan gällande studiemiljö Studiero: Nya ordningsregler har tagits fram tillsammans med eleverna och personalen har diskuterat hur de skall arbeta med det i vardagen. Ordningsreglerna är uppsatta på skolan from feb Handledning i Klassrumsledarskap har inte fått fullt genomförande, enstaka pedagoger har genomgått fortbildning inom området. Andelen studieytor har inte utökats i tillräcklig grad, bibliotekets användning måste analyseras och utvärderas ytterligare. Bemötande av elever som är till synes omotiverade eller har andra svårigheter har inte utvecklats i tillräcklig grad 30

32 Analys: Vilka problem ser vi i studiemiljö-resultatet? Vi har ökat nöjdhet med studierna men eleverna tycker att det är svårt att få arbetsro. Eleverna tycker att personalen inte tar tillräcklig hänsyn till elevernas synpunkter. Varför? (varför är det så?) Stökigt i vissa klasser och vissa ytor. Trånga och få ytor för grupp eller enskilt arbete. Otydlighet i deadlines rutiner,projekt etc mm. Vi behöver utveckla kompetens i bemötande av omotiverade elever. Öka dialogen i klassrummen. Varför? (varför är det så?) Samsyn i kollegiet om hur vi agerar i gemensamma värdefrågor är inte helt genomförd. En del stängda ytor finns Se punkt 1 samt att forum saknas för dialog tex klassråd mm. Mål: (vad ska vi uppnå?) 1. Utveckla kommunikationsbiten vad gäller bemötande mellan lärare/elev 2. Samsyn i vad vi kommunicerar och hur vi kommunicerar till eleverna 3. Fler studieytor för självstudier. Handlingsplan: Hur? (hur skall vi åtgärda?) Installera 1e lärare med inriktning på mentorskap och bemötande Implementera samsyn kring vad vi kommunicerar till eleverna och hur vi kommunicerar till eleverna Ombyggnation av skolbibliotek, café för att skapa en totalt sett lugnare och mer studieinriktad Hur? (hur ska det gå till?) Klassrumsbesök och kollegiala samtal. Utveckla dialogen i klassrummen mellan elev och lärare. Dialog i kollegiet kring rutiner och samsyn i kommunikation. Öka fokus på studier och studiero. Vem och när? Förstelärare och lärare samt ALAs nya uppdrag Skolledning, ALA och förstelärare. Aug 14 Skolledning, entreprenad 31

33 miljö. 32

34 3: Undervisning Utvärdering av genomförda åtgärder i befintlig handlingsplan gällande undervisning: Otydlighet i arbetet med matriser har mötts med genomgångar av både förstelärare och nationellt pedagogisk ansvarig. Dock återstår viss otydlighet i hanteringen. Även totalt i hur vi nyttjar schoolsoft. Schemalagd mentorstid infördes för att hjälpa eleverna med studieplaneringen och verkar ha gett bra resultat. Den projektinriktade förhållningssättet har fortgått men inte fått fullt genomslag på alla program. Rutiner kring bland annat särskilt stöd etc finns men har inte fullt ut fungerat som de skall. Obligatoriska plustimmar infördes i februari 2014 Ta igen kurser i matematik har genomförts både under höst och vår. Särskilda stödinsatser har genomförts kring matematik där extra resurs har tillförts utifrån de prognoser som inkommit. I en oanmäld inspektion konstaterade skolinspektionen att under dagen var lärarstödet varierande. Hur elevernas blir aktiva och hur de stimulerar elevernas lust att lära (aktivitet hos läraren, koppling mot kunskapskrav, elevens möjlighet till reflektion, öppna eller slutna frågor) 33