Jönköping. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Jönköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Innehåll 1 Inledning Grundfakta för Plusgymnasiet Jönköping Historik, fakta och organisation Utbildningar Elever Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg och kärnvärden Lokaler Lärare Funktioner Finansiering och elevprognos Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning... 7 AcadeMediamodellen... 8 Kvalitetsåret Fokusområden läsåret 2013/ Utveckla den formativa bedömningen kopplad till bedömningsmatriser Säkerställa praktikplatser inklusive riskbedömning Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande Vidareutveckla rutinerna för stöd och åtgärdsprogram Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Betyg för elever i årskurs Betyg för elever i årskurs Betyg för elever i årskurs Utfärdade yrkes- och högskoleexamen Reducering av antalet icke godkända betyg Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Arbetet med likabehandling samt kränkande behandling Uppföljning av nationella provresultat Kursprov årskurs Kursprov årskurs Kursprov årskurs Uppföljning av NMI (Nöjd Medarbetar Index) Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/ Målbild juni Fokusområden och handlingsplan för 2014/

3 1 Inledning Grundfakta för Plusgymnasiet Jönköping 1.1 Historik, fakta och organisation Plusgymnasiet i Jönköping startades 2009 med tre olika program. Skolan har sedan dess ökat kontinuerligt och har nu ca 250 elever fördelade över sex olika program, där tre program är yrkesförberedande och tre är studieförberedande. Plusgymnasiet ingår i Academedia, som i sin koncern har cirka elever från förskola till vuxenutbildning. 1.2 Utbildningar Skolan har i dagsläget sex nationella program enligt nedan. Det finns även ett fåtal elever som läser på introduktionsprogram som vänder sig till elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program: Yrkesintroduktion (IMYRK) och Programinriktat individuellt val (IMPRO). Estetiska programmet (ES), inriktning Musik Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), inriktning Beteendevetenskap Vård och omsorgsprogrammet (VO) Hantverksprogrammet (HV), inriktning Övriga hantverk, Hår- och makeupstylist Barn- och fritidsprogrammet (BF), inriktning Fritid och Hälsa Ekonomiprogrammet (EK), inriktning Ekonomi IMYRK - Barn- och fritidsprogrammet (BF) IMPRO - Barn- och fritidsprogrammet (BF) IMYRK - Vård och omsorgsprogrammet (VO) IMPRO - Vård och omsorgsprogrammet (VO) IMYRK Hantverksprogrammet (HV) IMRPO Hantverksprogrammet (HV) 1.3 Elever Skolans ca 250 elever kommer främst från Jönköpings kommun men även närliggande kommuner som Habo, Mullsjö, Vaggeryd, Nässjö och Värnamo. Sett till elevantal så var Vård- och omsorgsprogrammet störst med totalt 89 elever, följt av Hantverksprogrammet och Samhällsprogrammet med 36 elever vardera. 3

4 1.4 Personal I takt med skolans utvidgning så har även personalstyrkan ökat markant. Organisationen består av rektor, biträdande rektor, administratör, arbetslagsledare, förstelärare, praktiksamordnare och 23 lärare fördelade på tre arbetslag. Det finns även ett elevhälsoteam bestående av rektor, speciallärare, kurator och skolsköterska. 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg och kärnvärden Trots att den största delen av undervisningen genomförs i grupp är vår målsättning att den i största möjliga utsträckning ska utgå från individen. Detta innebär att läraren alltid utgår från den enskilda elevens behov och förutsättningar vid undervisning, examination och andra aktiviteter. Likaväl som en elev med svårigheter har rätt till inkluderande stöd så ska de elever som lättare når kunskapsmålen få ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vidare så ska samtliga kurser också genomsyras av programmets examensmål. Lika viktigt som att läraren går igenom kursen innehåll och kunskapskrav är alltså att examensmålen belyses och inkluderas i kursen. Här blir elevens inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer extra viktigt när läraren tillsammans med eleverna kontinuerligt utvärderar sin kurs. En viktig del av vår pedagogik är också infärgningen där lärare i olika kurser samarbetar och gemensamt uppnår kursernas mål och innehåll. Framgångsrika exempel finns att hämta från till exempel vårt vård- och omsorgsprogram eller hantverksprogram. Ämnet Entreprenörskap finns också med i många elevers studieplaner. Det är väsentligt att dessa entreprenöriella förmågor som drivkraft, kreativitet och förmåga att tänka nytt också finns med i allt lärande. I all undervisning betonas också vikten av demokrati och människans lika värde. Detta sker genom information, diskussioner och värderingsövningar. Vi arbetar även aktivt med att förebygga diskrimineringar där skolans ordningsregler med ömsesidig respekt är en viktig del. 2.2 Lokaler Då skolan startades 2009 och kontinuerligt anpassat lokalerna får miljön betecknas som modern och fräsch. Undervisningen sker i ändamålsenliga lokaler där alla klassrum har projektor för ljud och bild. Klassrummen är av varierande storlek, från 18 till 32 elever. Vi arbetar enligt 1:1 modellen, där samtliga lärare och elever har en egen dator. Denna modell fungerar väldigt väl och ger en hög flexibilitet i jämförelse med att arbeta med till exempel datorsalar. Vidare så har alla på skolan tillgång till ett trådlöst nätverk som också uppgraderats under våren, efter bland annat en påverkan från skolans elevråd. 4

5 Vissa program kräver också olika typer av specialsalar. Ett exempel är Artisten (estetisk musik) som har ensemblesalar samt inspelningsstudio för musikproduktion. Även Stylist (hantverksprogrammet) har två egna salonger för hår och smink, samt nagelbord. Våra övriga yrkesförberedande program har också behov av specialutrustning i varierande behov. I vissa fall möts dessa behov utanför våra ordinarie lokaler via till exempel gym och idrottssalar för Barn- och fritid. Eleverna äter sin skollunch på en närliggande restaurang. Utöver att eleverna äter en måltid av hög kvalitet har vi också märkt en positiv effekt av att eleverna lämnar skolmiljön under lunchen. God mat i kombination med frisk luft och motion har gett oss piggare elever som presterat bättre under eftermiddagarna. 2.3 Lärare De flesta av skolans 23 lärare arbetar heltid. Bland de lärare som arbetar deltid finns exempelvis yrkeslärare inom stylist och vård som arbetar inom respektive bransch. Sammansättning av personalen får beskrivas som högst varierad, både sett till kön och ålder. Denna spridning i ålder bidrar till god kompetens och erfarenhet. De flesta lärare är behöriga inom sina ämnen och har erhållit sin lärarlegitimation (ca 75 procent). Samtliga lärare som saknar legitimation har upprättat en plan för hur denna behörighet ska nås. Till nästa läsår har fyra yrkeslärare som saknar legitimation ansökt för att läsa in en yrkeslärarexamen. De lärare som saknar behörighet kommer under kommande läsår att arbeta 80 procent för att kunna säkerställa sin examen. 2.4 Funktioner EHT Om en lärare ser att en elev riskerar att inte klara aktuell kurs så görs en anmälan till elevhälsan via en speciellt utformad blankett. Elevhälsan träffas en gång varje vecka för att gå igenom aktuella ärenden. De ur elevhälsan som träffas varje vecka är kurator, skolsköterska, speciallärare samt rektor. Vid behov har eleverna tillgång till psykolog och skolläkare. För de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram av vår specialpedagog. Då rutinerna för stöd och åtgärdsprogram har varit ett fokusområde under läsåret så beskrivs detta mer utförligt i kapitel APL En annan viktig funktion, som också varit ett fokusområde under året, är att säkerställa vår APL (arbetsplatsförlagt lärande). Den praktiksamordnare som anställdes under läsåret har som uppdrag att utveckla rutinerna kring elevernas praktik så att alla elever kommer ut på en fungerande praktikplats. Detta arbetssätt beskrivs därför också mer utförligt i kapitel 4. 5

6 2.4.3 Studie- och yrkesvägledning Ansvaret för studie- och yrkesvägledning har under läsåret legat hos biträdande rektor. Uppdraget blir här en naturlig del då biträdande rektor arbetar med elevernas schema och val. De individuella valen genomförs under våren i årskurs 1 och föregås då av information om vilka kurser som behövs för en godkänd yrkes- och gymnasieexamen samt grundläggande och särskild behörighet för högskola. Under våren i årskurs 2 träffar återigen biträdande rektor samtliga dessa elever för att gå igenom studieplanerna gällande eventuella omval och andra frågor. Alla elevers studieplaner är kompletta med respektive val och omfattar minst 2500 poäng. Vi pratar också mer om behörigheter, meritvärden och meritpoäng. Biträdande rektor arbetar också aktivt med eleverna i årskurs 3. Alla elever är självklart välkomna om de har frågor gällande studie- och yrkesvägledning samt möjlighet att delta i utbildningsmässor, i olika seminarier och få information om utlandsstudier. Under våren arbetar vi också för att hjälpa och informera eleverna med att söka vidare till yrkeshögskola eller högskola. Tillsammans med ett par duktiga lärare så erbjöds främst eleverna i årskurs 3 att delta i information om högskola och universitet. Eleverna äter sin skollunch på en närliggande restaurang. Utöver att eleverna äter en måltid av hög kvalitet har vi också märkt en positiv effekt av att eleverna lämnar skolmiljön under lunchen. God mat i kombination med frisk luft och motion har gett oss piggare elever som presterat bättre under eftermiddagarna Mentorskapet Under läsåret har varje klass haft tid på schemat för mentorstid tillsammans med en lärare. Här har eleverna diskuterat aktuella frågor men även haft möjlighet att prata om till exempel sin arbetsmiljö och elevinflytande. Under mentorstiden arbetar läraren även kontinuerligt tillsammans med eleverna om spelregler och värderingar. Skolan har en värderingsbank där lärarna kan hämta inspiration till olika övningar Elevrådet Varje klass utser en representant samt suppleant till skolans elevråd. Denna person har nu som uppgift att i det demokratiska forum som elevrådet utgör kunna föra sin klass talan. Till elevrådsmötena tar därför varje representant med sig de protokoll som skrivits under klassråden. Elevrådet har som målsättning att träffas cirka en gång i månaden. Detta sker på skoltid och med giltig frånvaro för de representanter som missar lektionstid. I dessa möten deltar rektor och ibland även någon av skolans lärare. Här har vi haft möjligheten att utbilda och öva eleverna i mötesteknik. Vi har också arbetat med stadgar samt lärt eleverna genomföra och fylla i ett årsmötesprotokoll. Här har eleverna valt ordförande, vice ordförande samt kassör på läsårsbasis. 6

7 Vi anser att elevrådet, och även mentorstiden, är en viktig del i arbetet med elevernas ansvar och inflytande. Vi tycker också att denna modell samt förståelsen för hur elevdemokratin fungerar har fungerat allt bättre under läsåret. Vår målsättning är därför att fortsätta utveckla skolans elevråd under nästkommande läsår. 2.5 Finansiering och elevprognos Skolan finansieras via elevpengen som följer med varje elev (Interkommunal ersättning, IKE) där beloppen varierar utifrån de olika programmen. Skolverket har publicerat en riksprislista som fungerar som riktmärke samt om elevens hemkommun inte erbjuder utbildningen. I grundbeloppet är summan inklusive skolmåltider. Detta liksom undervisning, läromedel och aktiviteter är avgiftsfria för eleven. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Skolan hade ett bra söktryck inför läsåret. Totalt togs 91 elever in, där ett mindre antal var introduktionselever, det vill säga ej behöriga till de nationella programmen. Även inför kommande läsår ser det ut som om skolan kommer att fylla sina platser för årkurs 1. Utifrån de antagningssiffror vi har just nu så räknar vi med omkring 130 nya elever där cirka tjugo kommer gå Introduktionsprogram. 3 Systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. 7

8 Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 3.2 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 8

9 3.3 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

10 4 Fokusområden läsåret 2013/2014 Under läsåret har vi sedan arbetat enligt nedan gällande metod och uppföljning. Varje måndag så har rektor och biträdande rektor haft möten med skolans tre arbetslagsledare som sedan i sin tur har haft ett möte med sitt arbetslag senare under veckan. Förutom information och aktuella händelser har vi här kontinuerligt återkopplat och kunnat utvärdera arbetet inom våra fokusområden. Våra fokusområden har också diskuterats under de arbetsplatsträffar (APT) som vi haft varannan vecka. Under läsåret har vi också konstruerat en webbplattform för dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete. Tanken är att våra lärare kontinuerligt ska kunna skriva hur de arbetar med våra fokusområden och att denna information är tillgänglig för alla. Ansvarig för uppföljning och utvärdering av arbetet med våra fokusområden är skolans rektor. 4.1 Utveckla den formativa bedömningen kopplad till bedömningsmatriser Det här fokusområdet relaterar till bedömning och betyg i våra styrdokument. Bakgrunden till varför vi arbetade extra med detta område är att vi anser att formativ bedömning är en viktig del i att förbättra elevernas resultat. Genom att skapa en tydligare att förbättrad bedömningsprocess ges ökade möjligheter för måluppfyllelse. En viktig del av detta arbete var implementering av bedömningsmatriser i vår plattform Schoolsoft. I och med att det nu blev möjligt att tydligt visa för eleven vilka kunskapskrav som bedömdes i prov, inlämningsuppgifter mm genom dessa matriser skapades också ett större fokus på formativ bedömning. En elev som till exempel insåg att prestationerna endast uppfyllde kunskapskraven för betyget E blev nu mer mån om att ta del av återkoppling om vad som krävdes för ett bättre betyg. En viktig del av att utvecklas är att lära av andra. Vi har därför under läsåret arbetat med auskultation, det vill säga att våra lärare har tagit del av varandras yrkesutövning. Vi har för ändamålet tagit fram en mall som samtliga pedagoger har fått använda. Dessa besök har också varit utmärkta lär tillfällen för att se hur en kollega arbetar med formativ bedömning. Vi upplever att detta arbete har gett önskad effekt och är en del av förklaringen till elevernas förbättrade resultat (se tabell i kapitel 4.4). Under läsåret skapade vi ett nytt webbaserat system med samtliga elever och kurser. Här fick läraren markera med färgkoder om eleven var godkänd, förväntades bli godkänd eller riskerade att bli underkänd i kursen. Systemet var tillgängligt för alla och skapade en god överblick över elevernas resultat vilket bland annat kunde användas inför utvecklingssamtalen. 10

11 4.2 Säkerställa APL- platser inklusive riskbedömning Varje programansvarig hade i sin tjänstefördelning ansvar för elevernas APL- platser som krävs för eleverna på yrkesprogrammen i det arbetsplatsförlagda lärandet. Dessa lärare säkerhetsställde att APL- platsen var lämplig samt träffade handledarna för information innan praktiken. Inom Vård- och Omsorgsprogrammet samarbetar vi med Jönköpings kommun i anskaffningen av APL- platser. Ett mycket gott samarbete som har lett till ökad kvalitet. 4.3 Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande Skolan har självklart alltid haft ordningsregler men det blev efter hand allt mer uppenbart att det fanns en diskrepans mellan de nedskrivna orden och hur de faktiskt följdes. Det kunde handla allt från drycker i klassrummet till hur eleverna skulle hänga av sig ytterkläderna. Arbetet med att förbättra elevinflytandet kring dessa frågor är därför kopplade till läroplanens Normer och värden och skollagens regelverk gällande ordningsregler. Skollagen är tydlig med att ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av eleverna för att sedan beslutas av rektor. Redan under första introduktionsveckan med årskurs 1 så gick vi igenom och diskuterade dessa regler med respektive klass. Alla förslag och synpunkter antecknades av ansvarig lärare. Samtliga elever har mentorstid en gång i veckan på schemat. Ett par veckor efter skolstart så genomfördes samma process med inflytande av ordningsreglerna med eleverna i årskurs 2 och 3. När samtliga synpunkter hade sammanställts kunde rektor fatta beslut om nya lokala ordningsregler. 4.4 Vidareutveckla rutinerna för stöd och åtgärdsprogram Inför läsåret beslutades att biträdande rektor skulle driva arbetet och följa upp rutinerna med dessa frågor. Tidigare så hade mentorn haft ett stort ansvar gällande att elever med behov av stöd uppmärksammades samt upprättandet av åtgärdsprogram. Detta gav inte önskad likvärdighet utan skiftande hantering och åtgärder. 11

12 A: 440 st (8%): B: 503 st (9%): C: 1181 st (21%): D: 1005 st (18%): E: 2038 st (37%): F: 384 st (7%): Totalt: 5551 st Tabellen ovan visar betygsfördelning. Tabellen nedan visar antal åtgärdsprogram per årskurs. Antal åtgärdsprogram för elever i 1:an Antal åtgärdsprogram för elever i 2:an Antal åtgärdsprogram för elever i 3:an Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av kunskapsresultat Betyg för elever i årskurs 1 I tabellerna nedan redovisas resultaten från läsåret. För årskurs 1 har vi valt betygen i Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1, Engelska 5 samt ett karaktärsämne. ESMUS13 SVESVE01 A: 1 st (13%): B: 1 st (13%): C: 2 st (25%): D: 1 st (13%): E: 3 st (38%): 12

13 ENGENG05 B: 2 st (25%): C: 4 st (50%): D: 1 st (13%): E: 1 st (13%): MUSINSO01S B: 4 st (57%): C: 1 st (14%): E: 1 st (14%): F: 1 st (14%): INTEK13 SVESVE01 A: 1 st (50%): C: 1 st (50%): E: 0 st (0%): SVASVA01 A: 1 st (50%): C: 1 st (50%): E: 0 st (0%): ENGENG05 A: 2 st (50%): C: 1 st (25%): E: 1 st (25%): 13

14 FÖRFÖR01 B: 1 st (25%): C: 0 st (0%): D: 1 st (25%): E: 2 st (50%): SKYDD13 SVESVE01 B: 4 st (15%): C: 6 st (23%): D: 8 st (31%): E: 8 st (31%): SVASVA01 C: 1 st (17%): D: 1 st (17%): E: 4 st (67%): ENGENG05 A: 2 st (6%): B: 3 st (9%): C: 8 st (24%): D: 8 st (24%): E: 10 st (29%): F: 3 st (9%): VÅRVÅR01 A: 8 st (24%): B: 8 st (24%): C: 5 st (15%): D: 4 st (12%): E: 4 st (12%): F: 4 st (12%): STYLIST13 SVESVE01 C: 3 st (25%): D: 5 st (42%): E: 4 st (33%): 14

15 SVASVA01 C: 1 st (33%): E: 2 st (67%): ENGENG05 A: 1 st (7%): B: 1 st (7%): C: 2 st (14%): D: 6 st (43%): E: 4 st (29%): HAVHAV0 A: 1 st (7%): B: 3 st (20%): C: 8 st (53%): D: 1 st (7%): E: 2 st (13%): PT13 SVESVE01 B: 1 st (20%): C: 1 st (20%): D: 2 st (40%): E: 1 st (20%): ENGENG05 B: 2 st (40%): C: 0 st (0%): D: 2 st (40%): E: 1 st (20%): PEDPEG0 A: 1 st (20%): B: 1 st (20%): C: 2 st (40%): E: 1 st (20%): 15

16 SABET13 SVESVE01 A: 2 st (25%): B: 1 st (13%): C: 4 st (50%): D: 1 st (13%): E: 0 st (0%): SVASVA01 C: 1 st (25%): E: 3 st (75%): Saknas: 0 st (0%) ENGENG05 A: 1 st (8%): B: 5 st (42%): C: 4 st (33%): D: 2 st (17%): E: 0 st (0%): SAMSAM01b B: 3 st (25%): C: 2 st (17%): D: 1 st (8%): E: 5 st (42%): F: 1 st (8%): Betyg för elever i årskurs 2 För elever i årskurs 2 har vi valt att redovisa två olika kurser inom programmets karaktär. 16

17 ESMUS12 ESTEST01 C: 6 st (67%): E: 3 st (33%): MUSMUS01 B: 1 st (13%): C: 2 st (25%): D: 1 st (13%): E: 3 st (38%): F: 1 st (13%): INTEK12 FÖRFÖR02 C: 0 st (0%): D: 4 st (100%): E: 0 st (0%): SAMINE0 C: 2 st (50%): D: 2 st (50%): E: 0 st (0%): 17

18 SKYDD12 VÅRVÅR02 A: 6 st (33%): B: 2 st (11%): C: 5 st (28%): D: 2 st (11%): E: 3 st (17%): HÄHÄL0 A: 4 st (21%): B: 3 st (16%): C: 3 st (16%): E: 6 st (32%): F: 3 st (16%): STYLIST12 HAVHNT02 B: 2 st (20%): C: 2 st (20%): E: 6 st (60%): HVKTRA0 C: 4 st (40%): E: 3 st (30%): F: 3 st (30%): PT12 PEDLÄR0 A: 2 st (22%): B: 3 st (33%): C: 2 st (22%): D: 2 st (22%): E: 0 st (0%): FRTFRD0 A: 4 st (44%): B: 1 st (11%): D: 1 st (11%): E: 1 st (11%): 18

19 SABET12 FIOFIO01 C: 1 st (33%): E: 2 st (67%): SOISOO0 C: 2 st (67%): E: 1 st (33%): Betyg för elever i årskurs 3 För elever i årskurs 3 redovisas också två kurser från karaktären. Dessutom visas resultaten från gymnasiearbetet där eleven som högst kan uppnå betyget E. SKYDD11 SJUAKU0 A: 8 st (29%): B: 3 st (11%): C: 9 st (32%): D: 3 st (11%): E: 5 st (18%): SJURÄD0 A: 7 st (25%): B: 4 st (14%): C: 8 st (29%): D: 4 st (14%): E: 5 st (18%): 19

20 GYARVO C: 0 st (0%): E: 28 st (100%): STYLIST11 HAVHNT04 A: 1 st (5%): B: 4 st (21%): C: 3 st (16%): D: 6 st (32%): E: 4 st (21%): F: 1 st (5%): HAVHNT03 A: 2 st (10%): B: 4 st (20%): C: 5 st (25%): D: 2 st (10%): E: 6 st (30%): GYARHV C: 0 st (0%): E: 19 st (100%): PT11 PEDAKI00S A: 1 st (11%): B: 1 st (11%): C: 3 st (33%): E: 2 st (22%): F: 2 st (22%): 20

21 MAAMAA01, MAAMAA02 A: 3 st (21%): B: 1 st (7%): C: 7 st (50%): E: 0 st (0%): F: 3 st (21%): GYARBF C: 0 st (0%): E: 6 st (75%): F: 2 st (25%): SABET11 SOISOO0 A: 4 st (25%): B: 3 st (19%): C: 6 st (38%): D: 2 st (13%): E: 1 st (6%): GYARSA C: 0 st (0%): E: 16 st (100%): Utfärdade yrkes- och högskoleförberedande examen Totalt sett så var det 85 elever i årskurs 3. Av dessa elever så var det 75 elever som tog en gymnasieexamen varav 49 elever tog en yrkesexamen och 26 st en högskoleförberedande examen. Av de elever som ej tog en examen så fick 10 elever ett studiebevis. Orsaken till att elever ej erhållit gymnasieexamen är att elev inte fått minst betyget E i till exempel Svenska 1, Matematik 1 eller Engelska 5 eller ett icke godkänt Gymnasiearbete. 21

22 Nationellt program Nationell inriktning Typ av program Genomsnittlig betygspoäng Ekonomiprogrammet Ekonomi Högskoleförberedande 12,8 Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Yrkesförberedande 14,5 Vård- och omsorgsprogrammet Yrkesförberedande 15,0 Hantverksprogrammet Övriga hantverk: Hår- och makeupstylist Yrkesförberedande 13,4 Samhällsvetenskaps- programmet Beteendevetenskap Högskoleförberedande 14,0 Medelvärde: 13, Reducering av antalet icke godkända betyg Den grundläggande principen är att varje lärare ansvarar för fortsatt arbete med de elever som ej når ett godkänt betyg. Gällande de kurser som kräver ett godkänt betyg för examen (svenska, engelska och matematik) valde vi dock ett annat arbetssätt. Dessa elever har under hela läsåret haft en extra lektion i veckan på sitt schema. Elever har också vid behov möjligheten att läsa om hela kursen. Även plustimmar (stödtimmar) kan användas för detta ändamål. 5.2 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Under våren genomfördes en trivselenkät med skolans elever. Enkäten gjordes anonymt via elevens dator där 94 procent av eleverna svarad. Frågorna inkluderade rekommendation och trivsel, studiemiljö och undervisning samt ett par som var verksamhetsspecifika. De var formulerade som ett påstående (ex På min skola behandlar eleverna varandra med respekt ) där eleverna kunde instämma i olika grad från Resultatet framgår av bilderna nedan. 22

23 5.2.1 Arbete med likabehandling samt kränkande behandling Den som vill ha en komplett bild av skolans likabehandlingsarbete kan läsa vår plan mot kränkande behandling och likabehandling, som bland annat kommuniceras via skolans hemsida (plusgymnasiet.se). Nedan visas endast en tidsplan som i korthet beskriver viktiga händelser och punkter gällande detta arbete. Augusti (innan skolstart) - En dag (enlig flödesschema) används till att diskutera och reflektera över normer och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation och undervisning. Augusti (skolstart) - Introduktionsdagar för alla elever, där arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkningar förankras. Genomgång av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling, rutiner, organisation, begrepp ordningsregler mm sker. November - Uppföljning av genomförda insatser och åtgärder sker. Kartläggning och riskbedömningar görs i form av enkät, intervjuer mm. December/Januari - Upprättande, kvalitetssäkring, beslut samt förankring av Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling bland personal (APT) och elever (mentorstid). Dokumentet publiceras på Schoolsoft och på Plusgymnasiets hemsida. Dokumentet skickas även till huvudmannen. Skall vara klart senast 31/1. APT - Ett APT-möte per termin (enligt flödesschema) används till uppföljning. Juni - En dag används till utvärdering av årets arbete kring likabehandling och plan mot kränkande behandling. 5.3 Uppföljning av nationella provresultat Under våren skrev eleverna nationella kursprov i engelska, svenska och matematik. Först ut var kursen Svenska 3/Svenska som andraspråk 3 med ett provdatum redan den 10 april och sist var matematik 1a och 1b med prov den 23 maj. Kursproven är obligatoriska för de elever där kursen ingår i programmet. Detta gäller dock ej om eleven själv valt kursen via ett individuellt val. Detta innebär att elever på yrkesprogrammen inte behövde skriva prov i Engelska 6 och matematik 2a samt i de flesta fall även Svenska 3/Svenska som andraspråk 3. Ett X i tabellen anger att eleven inte deltagit alternativt lämnat in ett ofullständigt prov. Vi ser att korrelationen mellan kursbetyg och provbetyg är stor i vissa årskurser. Bland annat kan vi se att 24 elever inte fullföljt nationella provet i svenska/svenska som andraspråk 1, men att de genom kursens gång uppnått kriterierna för betyget E, då samtliga elever minst uppnått detta betyg. 23

24 Vi kommer till nästa år att utveckla analysen av kursproven i samtliga årskurser, för att se vad vi kan förbättra i processen av elevers resultat samt deltagande Kursprov årskurs 1 ENG 5 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 5 4 B C D E F 6 4 X 0 8 MA 1A Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 1 1 B 1 1 C 3 1 D 7 7 E F 8 24 X 0 10 MA 1B Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 1 2 B 2 1 C 4 3 D 7 4 E 5 11 F 0 2 X 0 0 SV 1+SVA 1 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 4 2 B 7 5 C D E F 0 5 X

25 5.3.2 Kursprov årskurs 2 ENG 6 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 7 4 B 5 1 C D 7 12 E F 5 5 X 0 2 MA 2B Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 0 0 B 0 0 C 3 0 D 1 0 E 2 4 F 1 2 X Kursprov årskurs 3 SV 3+SVA 3 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 3 0 B 11 6 C 23 3 D 21 9 E 13 4 F 4 0 X Uppföljning av NMI (Nöjd Medarbetar Index) Under våren genomfördes också en medarbetarundersökning där all personal deltog. Frågorna var konstruerade enligt samma modell som elevenkäten med påståenden att instämma i mellan Exempel är Är din arbetsplats lika bra som du hoppades att den skulle vara eller Jag kan påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras. Reultatet resulterade i en handlingsplan för de områden det fanns behov. 25

26 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Som tidigare redovisats har skolan målmedvetet arbetat för att minska andelen underkända betyg. Vid terminens slut nådde vi 94% i måluppfyllelse, det vill säga 6% F. Under kommande läsår kommer vi att fortsätta att fokusera på högre måluppfyllelse och vårt samlade digitala dokument som är tillgängligt för alla lärare, kommer fortsatt att vara en viktig del i arbetet. Detta då vi får en tydlig samlad bild över elevernas kunskapsresultat och kan snabbt fånga upp elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. 7 Målbild och fokusområden för 2014/ Målbild juni / /15 NKI (Nöjd Kund Index) NMI (Nöjd Medarbetar Index) Andel elever med gymnasieexamen 89% 100 % Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen 13,5 14,5 Andel F 6% 5% Frånvaro 6,7% 5 % 7.2 Fokusområden för 2014/ Utveckla undervisningen för att höja elevernas genomsnittliga betygspoäng. 2. Skapa bästa förutsättningar för att alla elever ska nå examen. 3. Arbeta för ökad studiero. 4. Utveckla arbetet med uppföljning av individuella studieplaner för introduktionselever för att nå examen. 26