Sundsvall. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Sundsvall Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Lärare... 5 Funktioner... 5 Finansiering och Elever... 5 Målområden Systematiskt kvalitetsarbete... 6 Metoder och uppföljning... 6 AcadeMediamodellen... 7 Kvalitetsåret Fokusområden för läsåret 2013/ Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Uppföljning av fokusområdena Ökad måluppfyllelse Ökad närvaro Fortsätta skolans pedagogiska utvecklingsprocess Kommunikation med föräldrarna Uppföljning av kunskapsresultat Utfärdade examina och betyg Uppföljning av nationella provresultaten Uppföljning introduktionselever Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat Skolans första kull gick ut i vårterminen 2014 och därför kan skolan inte presentera några resultat Uppföljning av NMI Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/

3 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/ Målbild - juni Fokusområden läsåret 2014/ Handlingsplan läsåret 2014/ Frånvaro Studiero Klassrumsledarskap

4 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall Historik, fakta, organisation Skolan i Sundsvall är en av 14 skolor i Plusgymnasiets regi i Sverige. Plusgymnasiet ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag. Skolan startade hösten 2011 med hantverksprogrammet (inriktning stylist) och samhällsvetenskapsprogrammet (inriktning samhällsvetenskap). Läsåret 2013/14 fanns även hantverksprogrammet med inriktning mot hudvård/spa, ekonomiprogrammet och samhällsprogrammet med inriktning mot beteendevetenskap. Skolan fördubblade inför det aktuella läsåret antalet elever från 70 till 146 elever. Endast tre av lärarna från föregående år blev kvar till året och hela 9 nya heltidsanställda och 4 nya timanställda anställdes. Skolan beslutade samtidigt att ta in 14 elever på det individuella programmet. Till detta ska läggas att skolan dessutom flyttade till helt nya lokaler mitt i Sundsvalls centrum. Skolan har alltså under året genomgått många och stora förändringar som har varit kännbara i verksamhetens alla delar. Utbildningar Skolan bedriver idag fem utbildningar inom de nationella programmen samt två introduktionsprogram: Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk, Hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet inriktning övriga hantverk, Hudvård Samhällsvetenskapsprogrammet: inriktning samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet: inriktning beteendevetenskap. Ekonomiprogrammet: inriktning Ekonomi Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Elever Av de cirka 140 eleverna på skolan gick 85 elever på hantverksprogrammet med inriktning stylist. Båda inriktningarna av hantverksprogrammet följdes uteslutande av flickor. Däremot var huvuddelen, ca 70 % (28 elever), på de teoretiska programmen pojkar. Av dessa hade majoriteten någon form av invandrarbakgrund. Andelen elever med olika typer av psykosociala svårigheter var relativt hög. Mer än hälften av eleverna hade upplevt någon form av sådan problematik under grundskolan. Personal Under läsåret 2013/14 var skolans lärare indelade i två arbetslag, ett bestående av huvudsakligen hantverkslärare och ett bara av teoretiska lärare. Av de teoretiska lärarna var det två som inte var behöriga. Båda dessa läste VAL (Statlig certifiering av lärare). Av hantverkslärarna var det bara en som var utbildad yrkeslärare, övriga var emellertid i färd med att påbörja sina utbildningar. Det rör sig om uteslutande yrkeskunniga individer som enligt skollagen 2:18 får undervisa som yrkeslärare. 4

5 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Skolan arbetar med att bli en projektinriktad skola. Med det menas att ämnesintegrering är en viktig bit i det pedagogiska arbetet. Under läsåret 2013/14 bedrevs ca 25 % av all undervisningstid ämnesövergripande. Vi att en blandad undervisningsform är av stor vikt för att få en hög måluppfyllelse för vår elevgrupp. Lokaler Skolan finns centralt i Sundsvall och är inrymd i ett av de fina stenhusen. Skolan har en egen entré och skyltfönster runt om. Läsåret 2013/14 fanns skolan på två våningar och kommer framöver att inrymma ca 300 elever. Skolan består av fyra klassrum, tre grupprum, en stylistsalong och en hud och spa salong. Dessutom tillkommer cafédelen för elever och en stor uteterass. Förutom detta tillkommer personalutrymmen. Skolan växer in i lokalerna och de utökas för vart år som går. Alla elever har hittills fått varsin dator men från 2014/15 kommer eleverna istället få varsin ipad. All IT- kommunikation är trådlös, vilket ger elever och lärare frihet att kommunicera med TV- apparater, OH- kanoner mm. på ett enkelt sätt. På slutet av varje dag kan eleverna utnyttja lokaler och lärare genom speciella studiegrupper utanför schemat. Lärare Lärartätheten under läsåret 2013/14 var 13 elever på varje lärare, dvs. ungefär som i riket i stort (12,1). Av de 12 heltidsanställda lärarna var två män och tio kvinnor. Av de teoretiska lärarna var det två som inte var behöriga. Båda läste emellertid vidareutbildning av lärare(val) för att nå full behörighet. Av hantverkslärarna var det en som var utbildad yrkeslärare, övriga påbörjar sina utbildningar inom kort. Funktioner Skolan har tillgång till elevhälsans samtliga funktioner samt SYV. Skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare tillhandahåller skolan via Skolpool. Skolans elevhälsoteam, bestående av kurator, skolsköterska, SYV och rektor, träffades under det aktuella läsåret varannan vecka. Skolan hade även ett elevråd som träffades varje månad och arbetade med frågor kring bl.a. elevernas mat och hur de gemensamma lokalerna skall utformas. Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Inför läsåret 2013/14 hade vi 54 förstahandssökande med ett meritvärde på 165. Den slutliga antagningssiffran i årskurs /2014 landade på 72 elever, varav 14 var introduktionselever. Målområden Följande målområden arbetade skolan med under 2013/14: Vidareutveckla skolans pedagogiska utvecklingsprocess. Ökad måluppfyllelse Ökad närvaro Kommunikation med föräldrarna Utveckla APL 5

6 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 6

7 AcadeMediamodellen Vi är en del av AcadeMediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom AcadeMedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 7

8 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 8

9 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Ökad måluppfyllelse En viktig del i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet är att ge eleverna förutsättningar för att nå gymnasieexamen. Den elevgrupp vi arbetar med på skolan har en relativt låg genomsnittlig intagspoäng, vilket innebär att det oftast tar lite längre tid att nå målen. För att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå målen arbetade vi bland annat med olika former av projektarbeten som planerats för att maximera engagemanget och förståelsen för helheten hos eleverna. En specialpedagog anställdes under året, vilket ytterligare ökade förutsättningarna för hög måluppfyllelse. För att tydliggöra centralt innehåll och kunskapskrav för elever bestämde vi oss för att arbeta med matriser för formativ och summativ bedömning i vår lärplattform, SchoolSoft. Eleven får då feedback kontinuerligt, vilket är en framgångsfaktor för att öka elevernas lärande Under läsåret erbjöd vi Plustimmar riktat mot speciellt engelska och matematik. Dessa Plustimmar var obligatoriska för elever som inte uppnått kunskapskraven inom dessa ämnen. Vi erbjöd även Plustimmar riktat mot övriga ämnen på skolan. Vi implementerade även en ny ärendegång kring elever i behov av särskilt stöd under året. Bland annat ville vi verka för att pedagogerna skulle bli mer aktiva i utredningen samt att de tidigt skulle signalera om en elev befaras inte nå kunskapskraven. Mentorssamtal och återkommande klasskonferenser är också ett effektivt medel för skolans möjligheter att uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd. Läsår 13/14 införde vi därför mer mentorstid schemalagd för varje mentor, detta för att underlätta kontinuerliga avstämningar med mentorseleverna. Ökad närvaro En förutsättning för att eleverna skall nå målen är att de är i skolan. I enlighet med den nya skollagen kommer vi fortsätta att aktivt arbeta med samt förbättra rutiner för att samma dag meddela målsman om eleven varit frånvarande. I grunden är det dock än viktigare att den undervisning vi bedriver är så bra att eleverna har en önskan om att komma till skolan, varför en pedagogisk utveckling är fortsatt prioriterad. Se nedan. Fortsätta skolans pedagogiska utvecklingsprocess Under 2012 har Plusgymnasiet utvecklat en pedagogisk modell som skall implementeras på de olika skolorna. Lokalt innebär det att skolan i Sundsvall kommer att utveckla arbetet i projektform där fler ämnen samverkar med varandra för att på så sätt skapa ett helhetsperspektiv för eleverna. Vi har under läsår 13/14 arbeta med 2 projektdagar per månad i samtliga klasser i åk 1, där framförallt kurserna engelska, svenska, naturvetenskap, samhällsvetenskap och matematik inkluderades. Detta är en del i vår Målbild Dessutom har vi under läsåret arbetat fram en projektstruktur för samtliga program på skolan för att inför läsår 14/15 utveckla en mall som ska gälla alla klasser och årskurser. 9

10 Kommunikation med föräldrarna Fram till elevens myndighetsdag är föräldrarna en viktig resurs för skolan. Vår ambition under det aktuella läsåret var att ytterligare förbättra denna kommunikation genom att tidigt bjuda in till föräldramöte. Vidare såg vi att utvecklingssamtalen var viktiga för att bygga en värdefull relation med föräldrarna. Utveckla APL Under läsåret 13/14 behövde vi utveckla vårt arbete kring APL. Vi behövde förbättra vår kvalitetssäkring av APL- platser, främst inom Hantverksprogrammen. Vi behövde också vidareutveckla våra bedömningsdokument inom dessa program. 10

11 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av fokusområdena Ökad måluppfyllelse Vi lyckades uppnå en högre måluppfyllelse för avgångseleverna, 30 % fler examina utfärdades jämfört med föregående år. Däremot var vi inte lika bra på att ta hand om åk ett- och två- eleverna. Under senare delen av vårterminen förändrade vi därför timmarna i de ämnen som eleverna inte uppfyllde kunskapskraven i och ökade timtiden. Detta gjorde att en del kurser slutfördes först en månad in på höstterminen Ökad närvaro När det gäller frånvaro lyckades vi inte åstadkomma en så stor förändring som vi hade hoppats. 20 % av eleverna hade i slutet av året en frånvaro högre än 15 %, vilket var samma siffra som i början av läsåret. Arbetet med frånvaron tog förvisso rejäl fart under den andra halvan av vårterminen och vi lyckades åstadkomma en markant förbättring i ströfrånvaron, men däremot inte långtidsfrånvaron. Under läsåret anställdes en specialpedagog som tillsammans med skolsyster utredde många av de elever som hade stor frånvaro. Detta utvecklingsmål kommer att ligga kvar ytterligare ett år trots att betydande framsteg gjorts. Fortsätta skolans pedagogiska utvecklingsprocess Arbetet med projekt och periodisering har utvecklats under året. Eleverna var positiva till ämnesövergripande projekt och fann att det var mer effektivt att arbeta på detta sätt. Lärarnas utvärderingar säger att de vill utöka tiden för projektinriktning men har behov av mer planeringstid. Arbetet med matriser har gjort att både lärare, elever och föräldrar har fått en större förståelse för vad som är viktigt i de olika ämnena. Kommunikationen mellan lärare och elever har blivit enklare. Kommunikation med föräldrarna Kommunikationen med föräldrarna har blivit mycket bättre då mentorerna har varit mer närvarande i fråga om studieresultat och frånvaro. Kontakterna har skett fortare då eleven avvikit ifrån de mål som uppsats för varje individ. Skolan har dessutom rent generellt informerat tydligare om vad som händer på skolan. Utveckla APL Under läsåret hade vi skolinspektion på skolan och en av de bitar som vi fick beröm för var just det arbete vi gör med APL. Tät kontakt med praktikplatserna är en förutsättning för ett bra arbete och det är centralt i vårt arbete. Vi har också god ordning på våra APL- kontrakt, och är skickliga på att säkerställa APL- platsen ur ett elevperspektiv. 11

12 Uppföljning av kunskapsresultat Utfärdade examina och betyg Antal utfärdade gymnasieexamen: 19 Antal utfärdade behörighetsgivande examen på yrkesprogram: 19 Antal utfärdade studiebevis: 13 Genomsnittlig betygspoäng på gymnasieexamen: 14,4 Betyg för skolans olika kurser med betyget E eller högre; matematik 50%, engelska 75%, svenska 90%, hantverksämnena 85%. Betyg avgångselever: Betyg åk 1 och 2: A 14% A 1% B 10% B 7% C 20% C 17% D 16% D 20% E 26% E 37% F 12% F 18% Saknas 2% Saknas 0% Måluppfyllelsen i matematik och engelska är inte på en nivå vi är nöjda med. Många av eleverna kommer till skolan med tidigare erfarenheter av att ha misslyckats i dessa ämnen har svårt att tro på sig själva. För att möta upp mot detta har vi bland annat gett eleverna mer timtid för att de skall lyckas att nå sina mål och att vi arbetar med återläsning i olika grupper och nivåer. Skolan kommer fortsätta att fokusera extra på matematik och engelska för att nå högre måluppfyllelse. Uppföljning av nationella provresultaten Matematik: 40% godkända i nationella prov och 50% i betygen. Engelska: Här blev det lite olyckliga omständigheter som gjorde att många elever inte kunde genomföra alla delar. Alla elever utom två fick betyget E eller bättre men det var hela 20% som inte gjorde klart. Svenska: Även här var det 66% av eleverna som fick E eller bättre i betyg men hela 23% av elever missade att genomföra alla delarna. Sammantaget så inser skolan att organisationen kring nationella proven måste bli bättre. Vi kommer att organisera skolans arbete på ett klokare sätt och redovisar nedan i beskrivningen av kommande kvalitetsarbete hur vi planerar att utveckla undervisningen i de kurser där vi ser bristfälliga resultat. Uppföljning introduktionselever Skolan har haft 28 introduktionselever under läsåret 2013/14. Av dessa har 7 blivit klara för gymnasieprogram och 11 har valt att fortsätta ett år till. Av övriga 10 elever har 4 flyttat till annan kommun och 6 beslutat sig för att byta skola. 12

13 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet NKI (Nöjd kund- index) I den NKI- undersökning (nöjd kund- index) som genomfördes i januari 2014 fick Plusgymnasiet Sundsvall följande resultat (100 = alla elever är nöjda eller mycket nöjda): Totalt 59 (resultat 2013: 53), Studiemiljö 67 (2013: 64), Undervisning 64 (2013: 61). Generellt är en siffra över 70 som att betrakta som bra. Som enkäten visar är skolan på väg att bli bättre i alla avseenden. Under året arbetade vi mycket med arbetsron och när vi gjort utvärderingar lokalt i varje kurs säger eleverna att vi arbetar åt rätt håll. Efter jul såg vi att skolan stabiliserade sig och ett större engagemang bland lärare och elever infann sig, vilket visade sig genom att måluppfyllelsen ökade och frånvaron minskade. Arbetsro - VT- 2013: 51% nöjda eller mkt nöjda. VT- 2014: 65%, mål VT- 2015: 70%. Vi arbetar med att hitta en bättre struktur för att få mer studiero. Vi blir bättre men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Här har elevrådet tagit ett större ansvar för att föra en diskussion om hur vi tillsammans ska finna åtgärder som leder till högre arbetsro. Bland annat har eleverna fått ett stort ansvar för de gemensamma utrymmena och fört diskussioner med lärarna hur vi tillsammans kan minska oron i klassrummen. Information till eleverna kontinuerligt om kunskapsutveckling - VT- 2013: 52% nöjda eller mkt nöjda, VT- 2014: 62%, mål VT- 2015: 70%. Trots att allt egentligen finns i våra system som eleverna har tillgängliga är vi inte tillräckligt bra att kommunicera ut detta. Det har inneburit att vi nu har en utbildning för både elever och föräldrar i våra system. Elevinflytande, påverkan och medverkan - VT- 2013: 54% nöjda eller mkt nöjda, VT- 2014: 58%, mål VT- 2015: 70%. Under året har vi jobbat mycket med elevrådet och vi skall bli bättre med alla elever. Elevrådet har börjat finna sin struktur och lärarna arbetar bättre med att införliva eleverna i deras arbete. Arbetet med likabehandlingsplanen och mot kränkande behandling har framförallt bedrivits under hösten och under våren fortgick arbetet naturligt i kurserna. Förutom den sedvanliga arbetsdagen om dessa frågor fick vi jobba hårt med studiesituationen i några av elevgrupperna. Detta berodde till stor del på saker som hände utanför skolan och på interna problem i elevgruppen. Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat Skolans första kull gick ut i vårterminen 2014 och därför kan skolan inte presentera några resultat. 13

14 Uppföljning av NMI I den NMI- undersökning (nöjd medarbetar- index) som genomfördes i februari 2014 fick Plusgymnasiet Sundsvall följande resultat (100 = alla medarbetare är nöjda eller mycket nöjda): Totalt 72 (resultat 2013: 66), ledarindex 79 (2013: 89), engagemang 94 (2013: 92) och attraktivitet 92 (2013: 89). Siffrorna säger att personalen är nöjd med sin arbetsplats och verkligen skulle rekommendera den till andra. Skolan fick i stort sett helt ny personal vilket innebar att det var väldigt få personer som kunde föra vidare skolans arbetsprocess, vilket i sin tur upplevdes som otydligt ledarskap. Detta arbetade vi mycket med under vårterminen och med införande av två arbetslag med respektive arbetslagsledare. Två av frågorna i enkäten har vi arbetat närmare med under året: Jag har rimlig arbetsbelastning över tid, VT- 2013: 43% nöjda eller mkt nöjda, VT- 2014: 82%, mål VT- 2015: 90%. Som tidigare nämnts har personalen fått mer egen mötestid som ligger till grund för mycket av den positiva utvecklingen. Jag har tillgång till arbetsredskap och tekniska hjälpmedel som behövs i mitt arbete, VT- 2013: 71% nöjda eller mkt nöjda, VT- 2014: 73%, mål VT- 2015: 90%. Utbildning av personalen i den tekniska utrustningen och dess program har varit en del av den interna utbildningen under året. 14

15 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Många av de intentioner ledningsgruppen hade med uppstarten gick om intet. De flesta lärarna arbetade hårt med att säkerställa sina egna kurser i första hand och det var svårt att inleda ämnesövergripande projekt. Det var inte förrän vi närmade oss jul som skolans verksamhet riktigt hade funnit sin struktur och det kändes som att personalen började finna ro i sitt arbete. Samtidigt har skolan inte kunnat förbättra frånvaron, som varit ett betydande problem för måluppfyllelsen. Åk 3- eleverna lyckades relativt bra utifrån de förutsättningar som givits, däremot har vi idag samma problem med en klass i åk 2. Elevernas inflytande har stärkts under året och APL har varit en framgångsfaktor. Anledningen till att APL varit en tillgång för skolan är upplägget. Eleverna praktiserar två dagar i veckan under en termin vardera i åk 2 och 3. Detta har gjort att eleverna varit mer intresserade av sina skoluppgifter och tyckt att APL har gett dem bra insikter i yrket. De fokusmål som var uppsatta inför läsåret kan skolan sägas ha uppnått. Däremot såg inte måluppfyllelsen den förbättring som vi ville se. Avgångsklasserna fick vi i hamn men de åtgärder som gjordes för övriga elever slår inte igenom förrän 2014/

16 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Skolans resultat har sjunkit under läsåret 2013/14. Arbetet med fokusområdena intensifierades emellertid under året och handlingsplanerna sattes i verket. Skolan har sedan julen 2014 varit i en positiv trend som vi tror att vi kan hålla även under kommande läsår. Skolan får behålla samma personal till läsåret 2014/15 vilket bäddar för en god utveckling mot målen. Målbild - juni / /15 NKI 59% 65% NMI 72% 75% Andel elever med gymnasieexamen (delmål på väg mot målet, som ligger på 100 %) 56% 70% Andra måltal: Genomsnittlig Betygspoäng på gymnasieexamen 14,4 14,5 Studiemiljö (Elevenkät) 67% 75% Undervisning (Elevenkät) 64% 70% Närvaro 91% 96% Andel elever ut i APL 100% 100% Andel Introduktionselever som blir behöriga/når uppsatt mål 25% 100% Fokusområden läsåret 2014/2015 Det är framförallt tre fokusområden som skolan kommer att arbeta med: Frånvaro Studiero Klassrumsledarskap Med dessa tre områden kommer måluppfyllelsen blir högre. Hög närvaro, hög studiero och ett bra klassrumsledarskap ger förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Handlingsplan läsåret 2014/2015 Frånvaro Skolan kommer att följa upp frånvaron per vecka och synliggöra den på ett enkelt sätt för mentorerna. Mentorerna ska arbeta nära eleven och på så sätt sätta stora krav på eleven om vikten av hög närvaro. Ansvarig för detta är varje mentor till sina elever. Ingen elev skall ha en ogiltig frånvaro över 10 %. 16

17 Studiero Studiero handlar inte så mycket om endast klassrummet utan lika mycket hur elever och personal vill ha sin skola. Elevrådet ska tillsammans med skolans ledningsgrupp arbeta för att skapa en atmosfär som skall genomsyra trygghet. Ansvarig för detta är ställföreträdande rektor. I elevernas enkät skall 70 % av eleverna känna att det finns studiero i skolan Klassrumsledarskap Personalen har fått en utbildningsdag i ämnet och kommer att få bli certifierade genom Plusgymnasiets interna utbildningssteg. Klassrumsledarskapet ligger till grund för elevers lärande och tryggheten i skolan. Ansvarig för detta område är rektor. Alla lärare skall ha gått igenom Plusgymnasiets utbildning i klassrumsledarskap. 2 lärare skall bli certifierade för att ta nästa steg att bli förstelärare. 17