Kristianstad. Kvalitetsrapport

Transkript

1 Kristianstad Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB

2 Innehåll 1 Inledning Grundfakta för Plusgymnasiet Kristianstad Historik, fakta och organisation Utbildningar Elever Personal Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg och kärnvärden Lokaler Lärare Funktioner Finansiering och elevprognos Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Utveckla den formativa bedömningen kopplad till bedömningsmatriser Säkerställa APL- platser inklusive riskbedömning Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande Vidareutveckla rutinerna för stöd och åtgärdsprogram Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Redovisning av kunskapsresultat Betyg för elever i årskurs Betyg för elever i årskurs Betyg för elever i årskurs Utfärdade yrkes- och högskoleförberedande examen Reducering av antalet icke godkända betyg Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Arbetet med likabehandling Redovisning av nationella provresultat Kursprov årskurs Kursprov årskurs Kursprov årskurs Uppföljning av NMI (Nöjd Medarbetar Index) Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/ Utvalda mål juni Fokusområden och handlingsplan för 2014/ NKI (Nöjd Kund Index) NMI (Nöjd Medarbetar Index) Nationella och prioriterade mål

3 1 1 Inledning Grundfakta för Plusgymnasiet Kristianstad 1.1 Historik, fakta och organisation Plusgymnasiet är en del av Academedia som är nordens största utbildningsföretag med över elever fördelade på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt vuxenutbildning. Skolan startades 2010 och har sedan dess ökat kontinuerligt för varje år. Läsåret 2013/14 gick ca 360 elever på skolan, fördelade över sex olika program. Verksamheten flyttade tidigt till Föreningsgatan 1 som är centralt beläget i Kristianstad, nära stadsbiblioteket och stadens nya galleria samt med fem minuters promenad från centralstationen. Fastigheten, som delas med Folkuniversitetet, andas historia och byggdes i början av talet. Lokalerna har succesivt anpassats och moderniserats för att passa våra behov. Under läsåret 2012/13 invigdes vår andra våning med helt nya lokaler för estetisk musik, klassrum och lärarrum. Under läsåret 2013/14 utvidgades verksamheten sedermera med tre nya klassrum på plan 0 med bland annat en helt ny naturkunskapssal. Läs mer om vår verksamhet och pedagogik i kapitel Utbildningar Skolan bedrev under det aktuella läsåret utbildning på sex nationella program, fyra yrkesförberedande och två studieförberedande, enligt nedan. Det fanns även ett fåtal elever som läste på introduktionsprogram, främst preparandutbildning som syftar till att eleven ska bli behörig för ett nationellt program inom ett år. Ett fåtal elever som inte uppnår behörighet skrivs över på introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion. Under det påföljande läsåret utökades verksamheten med ekonomiprogrammet samt inriktningen medier, information och kommunikation på samhällsvetenskaps- programmet. Estetiska programmet (ES), inriktning musik Samhällsvetenskapsprogrammet (SA), inriktningar beteendevetenskap och samhällsvetenskap Handels- och administrationsprogrammet (HA), inriktning handel och service Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Hantverksprogrammet (HV), inriktning övriga hantverk, hår- och makeupstylist Barn- och fritidsprogrammet (BF), inriktning fritid och hälsa 3

4 1.3 Elever Skolans ca 360 elever kommer främst från Kristianstad kommun men även närliggande kommuner som Hässleholm, Bromölla, Sölvesborg och Hörby. Sett till elevantal så var hantverksprogrammet störst med totalt 95 elever, följt av handelsprogrammet med 67 elever och vård- och omsorgsprogrammet med 64 elever. Av samtliga elever så var det 17 elever som läste på ett introduktionsprogram. Sett ur ett genusperspektiv så är flickorna i klar majoritet. Detta kan delvis förklaras med att Hantverksprogrammet enbart attraherar kvinnliga sökanden. En annan faktor är så klart att skolan inte erbjuder program som Bygg, Fordon, El etc som av tradition har fler manliga elever. I Kristianstad kommun uppgår den elevgrupp med annan härkomst till cirka 30 procent, vilket också återspeglas på vår skola. 1.4 Personal I takt med skolans utvidgning så har även personalstyrkan ökat markant. Organisationen består av rektor, biträdande rektor, administratör, arbetslagsledare, förstelärare, praktiksamordnare och 28 lärare fördelade på fyra arbetslag. Dessa består av en blandning av lärare inom karaktärsämnen samt de som har gymnasie- gemensamma kurser som svenska, engelska, matematik, naturkunskap mm. Det finns även ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, socialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. 4

5 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg och kärnvärden Trots att den största delen av undervisningen genomförs i grupp är vår målsättning att den i största möjliga utsträckning ska utgå från individen. Detta innebär att läraren alltid utgår från den enskilda elevens behov och förutsättningar vid undervisning, examination och andra aktiviteter. Likaväl som en elev med svårigheter har rätt till inkluderande stöd så ska de elever som lättare når kunskapsmålen få ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vidare så ska samtliga kurser också genomsyras av programmets examensmål. Lika viktigt som att läraren går igenom kursen innehåll och kunskapskrav är alltså att examensmålen belyses och inkluderas i kursen. Här blir elevens inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer extra viktigt när läraren tillsammans med eleverna kontinuerligt utvärderar sin kurs. En viktig del av vår pedagogik är också infärgning, där lärare i olika kurser samarbetar och gemensamt uppnår kursernas mål och innehåll. Framgångsrika exempel finns att hämta från till exempel vård- och omsorgsprogrammet eller handelsprogrammet. Ämnet entreprenörskap finns också med i många elevers studieplaner. Det är väsentligt att dessa entreprenöriella förmågor som drivkraft, kreativitet och förmåga att tänka nytt också finns med i allt lärande. Som en del av vårt pedagogiska upplägg har vi också som målsättning att läraren redan när höstterminen är slut ska ha arbetat med samtliga av kursens mål. Detta innebär att det kan finnas elever som redan efter halva tiden är godkända i kursen vilket sedan skapar möjligheter för högre måluppfyllelse. I all undervisning betonas också vikten av demokrati och människans lika värde. Detta sker genom information, diskussioner och värderingsövningar. Vi arbetar även aktivt med att förebygga diskrimineringar där skolans ordningsregler med ömsesidig respekt är en viktig del. 2.2 Lokaler Då skolan startades 2010 och kontinuerligt skaffat sig nya lokaler får miljön betecknas som modern och fräsch. Undervisningen sker i ändamålsenliga lokaler där alla klassrum har projektor för ljud och bild. Klassrummen är av varierande storlek, från 18 till 32 elever. Vi arbetar enligt 1:1 modellen, där samtliga lärare och elever har en egen dator. Denna modell fungerar väldigt väl och ger en hög flexibilitet i jämförelse med att arbeta med till exempel datorsalar. Vidare så har alla på skolan tillgång till ett trådlöst nätverk som också uppgraderats under våren efter bland annat påverkan från skolans elevråd. Vissa program kräver också olika typer av specialsalar. Ett exempel är Artisten (estetiska programmet, inriktning musik) som har ensemblesalar samt 5

6 inspelningsstudio för musikproduktion. Även Stylist (hantverksprogrammet) har två egna salonger för hår och smink, samt nagelbord som numera är placerade i vår naturkunskapssal. Våra övriga yrkesförberedande program har också behov av specialutrustning i varierande behov. I vissa fall möts dessa behov utanför våra ordinarie lokaler via till exempel gym och idrottssalar för Barn- och fritid. I anslutning till ett flertal klassrum finns också en tillgång till grupprum. Eleverna har också flera egna utrymmen med sittmöbler som utnyttjas under raster. Inför läsåret valde vi att bygga om och ersätta vår matsal med cafeteria, lärarrum och sammanträdesrum. Eleverna äter alltså istället sin skollunch på någon av de sex olika restauranger som ligger bekvämt inom gångavstånd från skolan. Utöver att eleverna äter en måltid av hög kvalitet har vi också märkt en positiv effekt av att eleverna lämnar skolmiljön under lunchen. God mat i kombination med frisk luft och motion har gett oss piggare elever som presterat bättre under eftermiddagarna. 2.3 Lärare De flesta av skolans 28 lärare arbetar heltid. Bland de lärare som arbetar deltid finns exempelvis yrkeslärare inom stylist och vård som arbetar inom respektive bransch. Sammansättning av personalen får beskrivas som högst varierad, både sett till kön och ålder. Denna spridning i ålder bidrar till god kompetens och erfarenhet. De flesta lärare är behöriga inom sina ämnen och har erhållit sin lärarlegitimation (ca 75 procent). Samtliga lärare som saknar legitimation har upprättat en plan för hur denna behörighet ska nås. Till läsåret 2014/15 har fyra yrkeslärare som saknar legitimation ansökt för att läsa in en yrkeslärarexamen. De lärare som saknar behörighet kommer under kommande läsår att arbeta 80 procent för att kunna säkerställa sin examen till våren Funktioner Elevhälsa En viktig roll har så klart elevhälsan, som består av specialpedagog, socialpedagog, kurator, skolsköterska samt rektor och ställföreträdande rektor som träffas varje vecka. I elevhälsan ingår också vår skolläkare och skolpsykolog som anlitas vid behov. Om en lärare ser att en elev riskerar att inte klara aktuell kurs så görs en anmälan till elevhälsan via en speciellt utformad blankett. Elevhälsan träffas en gång varje vecka för att gå igenom aktuella ärenden. För de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram av vår specialpedagog. Då rutinerna för stöd och åtgärdsprogram har varit ett fokusområde under läsåret så beskrivs detta mer utförligt i kapitel 4. 6

7 2.4.2 APL En annan viktig funktion, som också varit ett fokusområde under året, är att säkerställa vår APL (arbetsplatsförlagt lärande). Den praktiksamordnare som anställdes under läsåret har som uppdrag att utveckla rutinerna kring elevernas praktik så att alla elever kommer ut på en fungerande praktikplats. Detta arbetssätt beskrivs därför också mer utförligt i kapitel Fritidspedagog En annan ny funktion, som också tillsattes under året, är skolans fritidspedagog. Syftet är här att skapa ökad trygghet och studiero både i klassrummen och de allmänna utrymmena. Att kunna bemanna på detta sätt har haft en god effekt och skapat ett större lugn bland våra elever Studie- och yrkesvägledning Ansvaret för studie- och yrkesvägledning har under läsåret legat hos biträdande rektor. Uppdraget blir här en naturlig del då biträdande rektor arbetar med elevernas schema och val. De individuella valen genomförs under våren i årskurs 1 och föregås då av information om vilka kurser som behövs för en godkänd yrkes- och gymnasieexamen samt grundläggande och särskild behörighet för högskola. Under våren i årskurs 2 träffar återigen biträdande rektor samtliga dessa elever för att gå igenom studieplanerna gällande eventuella omval och andra frågor. Här säkerställs en extra gång att alla elevers studieplaner är kompletta med respektive val och omfattar minst 2500 poäng. Vi pratar också mer om behörigheter, meritvärden och meritpoäng. Biträdande rektor arbetar också aktivt med eleverna i årskurs 3. Alla elever är självklart välkomna om de har frågor gällande studie- och yrkesvägledning samt möjlighet att delta i utbildningsmässor. Under hösten så valde ca 50 av 90 elever att följa med biträdande rektor till högskolemässan i Malmö där ett stort antal högskolor presenterar sina utbildningar. Eleverna kan då också medverka i olika seminarier och få information om utlandsstudier. Under våren arbetar vi också för att hjälpa och informera eleverna med att söka vidare till yrkeshögskola eller högskola. Tillsammans med ett par duktiga lärare så erbjöds främst eleverna i årskurs 3 att gemensamt öva inför högskoleprovet. Det var en väldigt trevlig och lyckad eftermiddag där syftet var att göra eleverna bättre förberedda inför det stundande provet Klassråd och elevråd Under läsåret har varje klass haft tid på schemat för klassråd tillsammans med en lärare. Tillsammans har de utsett en ordförande och sekreterare samt justerare. Oftast har mötena utgått från den mall som vi använder och som finns som bilaga i skolans likabehandlingsplan. Här har sedan eleverna diskuterat aktuella frågor men även haft möjlighet att prata om till exempel sin arbetsmiljö och elevinflytande. En kopia av det protokoll som har skrivits har sedan lämnats till skolans rektor. 7

8 Varje klass utser en representant samt reserv till skolans elevråd. Denna person har nu som uppgift att i det demokratiska forum som elevrådet utgör kunna föra sin klass talan. Till elevrådsmötena tar därför varje representant med sig de protokoll som skrivits under klassråden. Elevrådet har som målsättning att träffas cirka en gång i månaden. Detta sker på skoltid och med giltig frånvaro för de representanter som missar lektionstid. I dessa möten deltar biträdande rektor och ibland även någon av skolans pedagoger. Här har vi haft möjligheten att utbilda och öva eleverna i mötesteknik. Vi har också arbetat med stadgar samt lärt eleverna genomföra och fylla i ett årsmötesprotokoll. Här har eleverna valt ordförande, kassör och revisor på läsårsbasis. Vi anser att klassråden och elevrådet är en viktig del i arbetet med elevernas ansvar och inflytande. Vi tycker också att denna modell samt förståelsen för hur elevdemokratin fungerar har fungerat allt bättre under läsåret. Vår målsättning är därför att fortsätta utveckla skolans elevråd under nästkommande läsår. 2.5 Finansiering och elevprognos Skolan finansieras via elevpengen som följer med varje elev (Interkommunal ersättning, IKE) där beloppen varierar utifrån de olika programmen. Skolverket har publicerat en riksprislista som fungerar som riktmärke samt om elevens hemkommun inte erbjuder utbildningen. I grundbeloppet är summan inklusive skolmåltider. Detta liksom undervisning, läromedel och aktiviteter är avgiftsfria för eleven. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Skolan hade ett bra söktryck inför läsåret och det var endast två skolor i Kristianstad som hade fler förstahandssökande. Totalt togs 147 elever in, varav ett mindre antal var preparander (introduktionsprogram för elever som saknar behörighet till de nationella gymnasieprogrammen). Även inför kommande läsår ser det ut som om skolan kommer att fylla sina platser för årkurs 1. Utifrån de siffror vi har just nu så räknar vi med omkring 135 nya elever, varav ca tio är preparander. 8

9 3 Systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 9

10 3.1.1 AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 10

11 3.1.2 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har under året följt årshjulet och gjort dessa mätningar, avstämningar, prognoser, analyser och utvärderingar. Läs om vårt kvalitetsarbete i kapitel

12 4 Fokusområden läsåret 2013/14 Under de sista planeringsdagarna innan semestern 2013 så arbetade personalen under två dagar i Hällevik med att utvärdera tidigare prioriterade mål samt formulera nya mål och fokusområden inför läsåret 2013/14. Arbetet utgår här från de riktlinjer och nationella mål som finns i läroplanen och våra styrdokument samt analys av läsårets resultat. Under läsåret har vi sedan arbetat enligt nedan gällande metod och uppföljning. Varje vecka på måndag förmiddag så har rektor och ställföreträdande rektor haft möten med skolans fyra arbetslagsledare som sedan i sin tur har haft ett möte med sitt arbetslag senare under veckan. Förutom information och aktuella händelser har vi här kontinuerligt återkopplat och kunnat utvärdera arbetet inom våra fokusområden. Våra fokusområden har också diskuterats under de arbetsplatsträffar som vi haft varannan vecka. Under läsåret har vi också konstruerat en webbplattform för dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete. Tanken är att våra lärare kontinuerligt ska kunna skriva hur de arbetar med våra fokusområden och att denna information är tillgänglig för alla. Ansvarig för uppföljning och utvärdering av arbetet med våra fokusområden är skolans rektor. 4.1 Utveckla den formativa bedömningen kopplad till bedömningsmatriser Det här fokusområdet relaterar till bedömning och betyg i våra styrdokument. Bakgrunden till varför vi arbetade extra med detta område är att vi ser att formativ bedömning är en viktig del i att förbättra elevernas resultat. Genom att skapa en tydligare att förbättrad bedömningsprocess ges ökade möjligheter för måluppfyllelse. En viktig del av detta arbete var implementering av bedömningsmatriser i vår digitala lärplattform Schoolsoft. I och med att det genom dessa matriser blev möjligt att tydligt visa för eleven vilka kunskapskrav som bedömdes i prov, inlämningsuppgifter mm. skapades också ett större fokus på formativ bedömning. En elev som till exempel insåg att prestationerna endast uppfyllde kunskapskraven för betyget E blev nu mer mån om att ta del av återkopplingen kring vad som krävdes för ett högre betyg. En viktig del av att utvecklas är att lära av andra. Vi har därför under läsåret arbetat med auskultation, det vill säga att våra lärare har tagit del av varandras yrkesutövning. Vi har för ändamålet tagit fram en mall som samtliga pedagoger har fått använda. Dessa besök har också varit utmärkta lär tillfällen för att se hur en kollega arbetar med formativ bedömning. Därefter diskuteras dessa besök i arbetslaget. Vi upplever att detta arbete har gett önskad effekt och är en del av förklaringen till elevernas förbättrade resultat (se tabell i kapitel 4.4). 12

13 4.2 Säkerställa APL- platser inklusive riskbedömning Tidigare så har en programansvarig lärare på varje yrkesprogram haft ett ansvar för att säkerställa en fungerande APL, arbetsplatsförlagt lärande. Detta upplägg hade dock vissa brister, främst gällande tid och möjlighet för programansvarig lärare att hinna med att följa upp eleverna på sina praktikplatser utöver övriga arbetsuppgifter. Då vi har elever från hela Skåne och delar av Blekinge finns det också en geografisk aspekt som kan vara svår att hantera. Att arbeta enligt läroplanens anvisningar kring utbildningsval - arbete och samhällsliv samt det regelverk som finns kring APL blev därför ett av våra fokusområden. En viktig del av lösningen blev anställningen av en erfaren och kompetent praktiksamordnare. Genom att sitta ned med våra programansvariga lärare skapades ett naturligt överlämnade samt att vår praktiksamordnare nu kunde få en överblick och helhetsbild som tidigare saknats. Det gick också att samordna den information som fanns i elevens praktikpärmar på ett helt annat sätt. Materialet kunde också kompletteras med kontrakt och andra blanketter. En annan viktig aspekt var förtydligandet av vilka kursmål och moment som eleven förväntas göra på sin praktikplats. Praktiksamordnaren arbetade redan från början med att utöka nätverket av praktikplatser, mycket genom redan etablerat kontaktnät. I förlängningen blev det lika viktigt att behålla befintliga platser genom att behålla goda relationer med praktikplatsernas handledare. Genom regelbundna planerade besök och genom att snabbt kunna vara på plats vid eventuella problem skapades goda förutsättningar för ett givande samarbete. I flera fall har även praktiksamordnaren kunnat följa med eleven när denne påbörjar sin praktik, vilket har känts tryggt och påverkat elevens APL positivt. Under läsårets sista veckor när två klasser i årskurs 1 (vård och omsorg samt handel) gick ut på praktik kände vi att våra ansträngningar hade gett resultat. Alla av de drygt 60 eleverna kom ut och genomförde sin praktik. Samtidigt började också goda omdömen och vitsord strömma in från våra handledare över elevernas fantastiska prestationer. Solskenshistorierna började spridas på skolan och gissningsvis har ingen i personalen missat att höra om den handelselev som ändrade skyltningen i butiken vilket ledde till en köprush av sällan skådat slag för butiken. 4.3 Ökad tydlighet kring ordningsregler med förbättrat elevinflytande Skolan har självklart alltid haft ordningsregler men det blev efter hand allt mer uppenbart att det fanns en diskrepans mellan de nedskrivna orden och hur de faktiskt följdes. Skollagen är tydlig med att ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av eleverna för att sedan beslutas av rektor, vilket sker på årlig basis. Redan under första introduktionsveckan med årskurs 1 så gick vi igenom och diskuterade dessa regler med respektive klass. Alla förslag och synpunkter antecknades av ansvarig lärare. Samtliga elever har klassråd en gång i veckan på schemat. Ett par veckor efter skolstart så genomfördes samma process med inflytande av ordningsreglerna med eleverna i 13

14 årskurs 2 och 3. När samtliga synpunkter hade sammanställts kunde rektor fatta beslut om nya ordningsregler. I november genomfördes en stor elevenkät gällande likabehandling. I den fråga som handlade om att eleverna känner till ordningsreglerna instämde 92 procent helt eller mycket i detta påstående. Resterande åtta procent hade liten kännedom om ordningsreglerna medan ingen svarade att de inte kände till dem alls. Ungefär samma resultat uppnåddes även på frågan om att eleverna följer ordningsreglerna. 94 procent tyckte att reglerna följdes i varierande grad från helt till lite. 4.4 Vidareutveckla rutinerna för stöd och åtgärdsprogram Inför läsåret anställdes en ny specialpedagog för att bland annat kunna driva arbetet med att vidareutveckla skolans rutiner för åtgärdsprogram och övrigt särskilt stöd. Tidigare så hade mentorn haft ett stort ansvar gällande att elever med behov av stöd uppmärksammades samt upprättandet av åtgärdsprogram. Detta gav inte önskad likvärdighet utan kvaliteten i hantering och åtgärder bedömdes som alltför skiftande. Motiveringen till varför vi valde detta som ett fokusområde är alltså kopplad till skollagens regler om stöd och likvärdighet samt läroplanens kapitel om bedömning och betyg. Vår specialpedagog beskriver sin process nedan. Det kan vara svårt att exakt mäta den effekt som arbetet haft för elevernas resultat. Skolan har dock förbättrat sina resultat avsevärt under året (se tabell) och förbättringarna kring stöd och åtgärdsprogram får anses vara en del av förklaringen. A: 440 st (8%): B: 503 st (9%): C: 1181 st (21%): D: 1005 st (18%): E: 2038 st (37%): F: 384 st (7%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 5551 st 14

15 Tog initiativ till att kunna erbjuda en mer laborativ matematikundervis ning Överlämning- förmedlade info från elevens tidigare skola till kollegor här Screenade 1:or, pratade med prep.elever, informerade 1:or klassvis om hjälpmedle i datorerna. Utformade blanketter till EHT Ytterligare en språkpedagogisk utredning Stor språkpedagogisk utredning Utifrån att jag blivit del av åtgärden i Åp var jag mycket ute i klasser och i smågrupper men också individuellt för att stödja elever Handledning av kollegor i att skkriva pedagogiska utredningar och ÅP, många elevmöten med EHT Beställde från inläsningstjänst och startade samarbete med biblioteket kring egen nedladdning från Legimus Började stödja i klass, smågrupper och individuellt. Fortsatte jobbet med pedagogisk utredning/ åtgärdsprogram Det specialpedagogiska läsåret 2013/ Höstterminen Terminen började med några veckor där fokus låg på att samla in information och föra den vidare till kollegor. Specialpedagog upprättade en tydlig struktur för informationslagring och förde över informationen succesivt. Utvecklingsområde: Upprätta ett levande dokument så att berörda lärare lätt kan ta del av vilka elever som har vilka rättigheter till anpassningar som ska tas hänsyn till. I nästa skede screenade specialpedagog, med hjälp av svensklärarna, alla 1:or med ett standardiserat läsförståelsematerial så väl som en standardiserad diktamen. Denna information har visat sig mycket värdefull, samtidigt som man får akta sig för att sänka kraven för elever för att hen hade ju bara stanine 2 Utvecklingsområde: Koppla screeningen till egen nedladdning, så att vi tidigt hjälper elever som har nytta av att lyssna på skönlitteratur att få inloggning till Legimus från biblioteket. Specialpedagogen har även träffat alla preparandelever och gått igenom rättigheter och skyldigheter med dem. Utvecklingsområdet blir här en tydligare informationsöverföring mellan ledning och speciallärare så att inga missas. 15

16 Specialpedagog har informerat om Stava rex, Spell Right och Word read plus med eleverna. Specialpedagog/skolan har sett till så att att alla elever ska se tillgången med programmen som ett pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån screeningen, i dialog med elev med behov, gjorde specialpedagogen en språkpedagogisk utredning kring specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Specialpedagogen har också arbetat mycket med att få lärare att erbjuda elever som så behöver lyssna på läroböcker och skönlitteratur. Vi har köpt in ljudfiler från inläsningstjänst, laddat hem Emerson ett daisyformatprogram- och specialpedagog har inlett ett samarbete med biblioteket kring egen nedladdning från Legimus för elever som behöver det. Specialpedagog har även jobbat med att stödja i klass, i smågrupper och individuellt på veckobasis. Detta skedde utifrån EHT- orosanmälan- lappar, åtgärdsprogram och lärares önskemål. Via EHT- orosanmälanlapp har EHT fått information kring elever där lärare anger att elev sannolikt har behov utanför ordinarie undervisning för att nå kunskapsmålen. Orosanmälan gällande elev har legat till grund för det samlade EHT- arbetet. Varje vecka träffades EHT, där rektor ingår och beslut fattades om vem som arbetar vidare med elever där oro funnits. Orosanmälan har varit ett levande dokument som anpassats efter elevens behov och uppdaterats över tid. Specialpedagog har ansvarat att under HT 13 i dialog med EHT ta fram nya rutiner för den pedagogiska kartläggningen Vårterminen I uppstarten av vårterminen sammanställde EHT en kartläggning av samtliga elever som riskerade att inte nå målen i minst någon kurs. Detta ledde bland annat till att specialpedagog handledde merparten av lärarna individuellt i att skriva pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Efter utredningsarbete kring eleverna ledde det till åtgärdsprogram i de fall där elevens behov krävde särskilda åtgärder. Totalt på skolan fanns under 2013/ åtgärdsprogram. Antal åtgärdsprogram för elever i 1:an Antal åtgärdsprogram för elever i 2:an Antal åtgärdsprogram för elever i 3:an

17 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/ Redovisning av kunskapsresultat Betyg för elever i årskurs 1 I tabellerna nedan redovisas resultaten från läsåret. För årskurs 1 har vi valt betygen i Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1, Matematik 1a eller 1b, Engelska 5 samt Idrott och hälsa 1. För klass Artisten 13 så är kursen Matematik 1b ersatt med Samhällskunskap 1b då klassen inte läser matematik förrän nästa läsår. För varje klass redovisas dessutom två karaktärsämnen. Elever på introduktionsprogrammen läser integrerat med respektive klass och ingår i statistiken. ARTISTEN 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 B: 1 st (17%): C: 2 st (33%): D: 0 st (0%): E: 1 st (17%): F: 2 st (33%): ENG 5 B: 1 st (17%): C: 1 st (17%): D: 0 st (0%): E: 2 st (33%): F: 2 st (33%): IDROTT OCH HÄLSA 1 B: 0 st (0%): C: 1 st (17%): D: 1 st (17%): E: 2 st (33%): F: 2 st (33%): SAMHÄLLE 1B B: 1 st (17%): C: 0 st (0%): D: 1 st (17%): E: 3 st (50%): F: 1 st (17%): 17

18 INSTRUMENT OCH SÅNG 1 B: 1 st (17%): C: 2 st (33%): D: 1 st (17%): E: 2 st (33%): MUSIKPRODUKTION 1 A: 1 st (17%): B: 0 st (0%): C: 2 st (33%): D: 2 st (33%): E: 0 st (0%): F: 1 st (17%): FÖRS 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 B: 1 st (3%): C: 4 st (13%): D: 7 st (23%): E: 17 st (57%): F: 1 st (3%): ENG 5 A: 1 st (3%): B: 3 st (10%): C: 7 st (23%): D: 8 st (27%): E: 8 st (27%): F: 3 st (10%): MA 1A B: 2 st (7%): C: 4 st (13%): D: 6 st (20%): E: 9 st (30%): F: 9 st (30%): IDROTT OCH HÄLSA 1 B: 2 st (7%): C: 8 st (27%): D: 7 st (23%): E: 12 st (40%): F: 1 st (3%): 18

19 SERVICEKUNSKAP B: 6 st (20%): C: 6 st (20%): D: 8 st (27%): E: 10 st (33%): BRANSCHKUNSKAP A: 2 st (7%): B: 6 st (20%): C: 6 st (20%): D: 13 st (43%): E: 3 st (10%): SKYDD 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 A: 4 st (13%): B: 0 st (0%): C: 8 st (26%): D: 6 st (19%): E: 10 st (32%): F: 3 st (10%): ENG 5 A: 1 st (4%): B: 6 st (21%): C: 1 st (4%): D: 6 st (21%): E: 11 st (39%): F: 3 st (11%): MA 1A A: 1 st (4%): B: 6 st (21%): C: 1 st (4%): D: 6 st (21%): E: 11 st (39%): F: 3 st (11%): IDROTT OCH HÄLSA 1 A: 5 st (16%): B: 5 st (16%): C: 8 st (26%): D: 5 st (16%): E: 7 st (23%): F: 1 st (3%): 19

20 VÅRD OCH OMSORGSARBETE 1 A: 3 st (10%): B: 13 st (42%): C: 7 st (23%): D: 4 st (13%): E: 4 st (13%): MEDICIN 1 A: 10 st (32%): B: 0 st (0%): C: 12 st (39%): D: 2 st (6%): E: 7 st (23%): STYLIST 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 B: 0 st (0%): C: 6 st (22%): D: 5 st (19%): E: 15 st (56%): F: 1 st (4%): ENG 5 B: 1 st (4%): C: 4 st (15%): D: 4 st (15%): E: 17 st (65%): MA 1A B: 0 st (0%): C: 6 st (23%): D: 12 st (46%): E: 8 st (31%): IDROTT OCH HÄLSA 1 A: 1 st (4%): B: 3 st (11%): C: 2 st (7%): D: 8 st (30%): E: 9 st (33%): F: 4 st (15%): 20

21 TRADITION OCH UTVECKLING B: 2 st (7%): C: 12 st (44%): D: 9 st (33%): E: 4 st (15%): HANTVERK- INTRODUKTION B: 2 st (8%): C: 21 st (84%): D: 1 st (4%): E: 1 st (4%): SAM 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 A: 5 st (16%): B: 3 st (10%): C: 12 st (39%): D: 5 st (16%): E: 5 st (16%): F: 1 st (3%): ENG 5 A: 4 st (14%): B: 4 st (14%): C: 5 st (17%): D: 11 st (38%): E: 3 st (10%): F: 2 st (7%): MA 1B B: 3 st (10%): C: 4 st (13%): D: 7 st (23%): E: 10 st (32%): F: 7 st (23%): IDROTT OCH HÄLSA 1 A: 6 st (19%): B: 3 st (10%): C: 5 st (16%): D: 5 st (16%): E: 7 st (23%): F: 5 st (16%): 21

22 HISTORIA 1B A: 1 st (3%): B: 0 st (0%): C: 13 st (42%): D: 9 st (29%): E: 7 st (23%): F: 1 st (3%): SAMHÄLLSKUNSKAP 1B A: 4 st (13%): B: 5 st (16%): C: 14 st (45%): D: 3 st (10%): E: 4 st (13%): F: 1 st (3%): TRÄNING 13 SVENSKA 1- SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 B: 1 st (6%): C: 4 st (24%): D: 3 st (18%): E: 7 st (41%): F: 2 st (12%): ENG 5 B: 1 st (7%): C: 2 st (13%): D: 4 st (27%): E: 5 st (33%): F: 3 st (20%): MA 1A B: 1 st (6%): C: 4 st (25%): D: 2 st (13%): E: 8 st (50%): F: 1 st (6%): IDROTT OCH HÄLSA 1 B: 4 st (25%): C: 4 st (25%): D: 0 st (0%): E: 4 st (25%): F: 4 st (25%): 22

23 HÄLSOPEDAGOGIK B: 2 st (11%): C: 2 st (11%): D: 2 st (11%): E: 11 st (61%): F: 1 st (6%): TRÄNINGSLÄRA 1 A: 1 st (7%): B: 2 st (14%): C: 4 st (29%): D: 2 st (14%): E: 2 st (14%): F: 3 st (21%): Betyg för elever i årskurs 2 För elever i årskurs 2 har vi valt att redovisa tre olika kurser inom programmets karaktär. ARTISTEN 12 ESTETISK KOMMUNIKATION 2 A: 2 st (20%): B: 1 st (10%): C: 0 st (0%): D: 3 st (30%): E: 4 st (40%): MUSIKPRODUKTION B: 0 st (0%): C: 2 st (50%): D: 0 st (0%): E: 2 st (50%): ENSEMBLE MED KÖRSÅNG A: 4 st (33%): B: 2 st (17%): C: 3 st (25%): D: 3 st (25%): E: 0 st (0%): 23

24 FÖRSÄLJNING 12 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE A: 4 st (22%): B: 1 st (6%): C: 5 st (28%): D: 3 st (17%): E: 5 st (28%): PRAKTISK MARKNADSFÖRING 1 B: 3 st (17%): C: 4 st (22%): D: 5 st (28%): E: 6 st (33%): PERSONLIG FÖRSÄLJNING 1 B: 0 st (0%): C: 6 st (33%): D: 4 st (22%): E: 6 st (33%): F: 2 st (11%): SKYDD 12 VÅRD OCH OMSORGSARBETE 2 A: 2 st (10%): B: 2 st (10%): C: 7 st (35%): D: 7 st (35%): E: 2 st (10%): SPECIALPEDAGOGIK A: 10 st (50%): B: 1 st (5%): C: 5 st (25%): D: 2 st (10%): E: 2 st (10%): ETIK OCH MÄNNISKANS LIVSVILLKOR A: 2 st (10%): B: 0 st (0%): C: 6 st (30%): D: 0 st (0%): E: 12 st (60%): 24

25 STYLIST 12 HANTVERKSTEKNIK 2 B: 5 st (19%): C: 9 st (33%): D: 9 st (33%): E: 4 st (15%): BILD OCH FORM 1A1 A: 6 st (22%): B: 0 st (0%): C: 6 st (22%): D: 1 st (4%): E: 14 st (52%): ENTREPRENÖRSKAP A: 5 st (19%): B: 5 st (19%): C: 4 st (15%): D: 6 st (22%): E: 6 st (22%): F: 1 st (4%): SAM 12 SAMHÄLLSKUNSKAP 2 A: 2 st (8%): B: 4 st (17%): C: 7 st (29%): D: 6 st (25%): E: 3 st (13%): F: 2 st (8%): RELIGION 2 A: 5 st (21%): B: 4 st (17%): C: 5 st (21%): D: 2 st (8%): E: 4 st (17%): F: 4 st (17%): FILOSOFI 1 A: 8 st (33%): B: 1 st (4%): C: 10 st (42%): D: 0 st (0%): E: 5 st (21%): 25

26 SPA 12 AKTIVITETSLEDARSKAP A: 2 st (15%): B: 1 st (8%): C: 5 st (38%): D: 3 st (23%): E: 2 st (15%): MASSAGE 1 A: 1 st (8%): B: 1 st (8%): C: 3 st (25%): D: 3 st (25%): E: 4 st (33%): TRÄNINGSLÄRA 2 B: 7 st (54%): C: 1 st (8%): D: 2 st (15%): E: 1 st (8%): F: 2 st (15%): Betyg för elever i årskurs 3 För elever i årskurs 3 redovisas också tre kurser från karaktären. Dessutom visas resultaten från gymnasiearbetet där eleven alltså som högst kan uppnå betyget E. ARTISTEN 11 GYMNASIEARBETE E: 7 st (88%): F: 1 st (13%): ENSEMBLE 2 A: 1 st (11%): B: 2 st (22%): C: 2 st (22%): D: 2 st (22%): E: 2 st (22%): ESTETISK KOMMUNIKATION 2 A: 1 st (14%): B: 0 st (0%): C: 1 st (14%): D: 2 st (29%): E: 2 st (29%): F: 1 st (14%): 26

27 HISTORIA 2B KULTUR B: 2 st (22%): C: 2 st (22%): D: 3 st (33%): E: 1 st (11%): F: 1 st (11%): AFFÄR 11 GYMNASIEARBETE E: 16 st (94%): F: 1 st (6%): NÄTHANDEL 1 A: 1 st (6%): B: 1 st (6%): C: 0 st (0%): D: 6 st (38%): E: 8 st (50%): MARKNADSFÖRING A: 3 st (18%): B: 4 st (24%): C: 3 st (18%): D: 5 st (29%): E: 2 st (12%): PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2 B: 4 st (24%): C: 1 st (6%): D: 4 st (24%): E: 7 st (41%): F: 1 st (6%): SKYDD 11 GYMNASIEARBETE E: 13 st (100%): SPECIALPEDAGOGIK 1 A: 5 st (38%): B: 0 st (0%): C: 2 st (15%): D: 2 st (15%): E: 4 st (31%): 27

28 RÄDDNINGSMEDICIN B: 1 st (8%): C: 2 st (15%): D: 3 st (23%): E: 7 st (54%): PSYKIATRI 1 A: 2 st (15%): B: 0 st (0%): C: 2 st (15%): D: 0 st (0%): E: 9 st (69%): STYLIST 11A GYMNASIEARBETE E: 15 st (94%): F: 1 st (6%): HANTVERK 3 A: 1 st (6%): B: 2 st (13%): C: 6 st (38%): D: 6 st (38%): E: 0 st (0%): F: 1 st (6%): HANTVERK 4 A: 3 st (19%): B: 0 st (0%): C: 5 st (31%): D: 5 st (31%): E: 2 st (13%): F: 1 st (6%): ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE A: 3 st (20%): B: 2 st (13%): C: 1 st (7%): D: 1 st (7%): E: 6 st (40%): F: 2 st (13%): STYLIST 11B GYMNASIEARBETE E: 19 st (100%): 28

29 HANTVERK 3 A: 5 st (25%): B: 0 st (0%): C: 8 st (40%): D: 3 st (15%): E: 4 st (20%): HANTVERK 4 A: 6 st (30%): B: 2 st (10%): C: 3 st (15%): D: 6 st (30%): E: 2 st (10%): F: 1 st (5%): ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE A: 4 st (21%): B: 0 st (0%): C: 3 st (16%): D: 3 st (16%): E: 8 st (42%): F: 1 st (5%): SPA 11 GYMNASIEARBETE E: 9 st (100%): AKTIVITETSLEDARSKAP A: 2 st (22%): B: 1 st (11%): C: 1 st (11%): D: 2 st (22%): E: 2 st (22%): F: 1 st (11%): MASSAGE 2 B: 2 st (40%): C: 0 st (0%): D: 3 st (60%): E: 0 st (0%): TRÄNINGSLÄRA 2 B: 5 st (56%): C: 0 st (0%): D: 0 st (0%): E: 2 st (22%): F: 2 st (22%): 29

30 5.1.4 Utfärdade yrkes- och högskoleförberedande examen Totalt sett så var det 93 elever i årskurs 3. Fem av dessa kommer att läsa ett fjärde år. Av de 88 elever som avslutade sina studier så var det 71 elever som utfärdades en examen. Då de flesta elever i våra avgångsklasser läste på yrkesförberedande program var det 63 elever som fick en yrkesexamen. Övriga åtta var elever på Artisten (estetiska programmet med inriktning musik) och utfärdades alltså en högskoleförberedande examen. Av de elever som ej tog en examen så fick 16 elever ett studiebevis. Orsaken kan här vara ett icke godkänt betyg i till exempel Svenska 1, Matematik 1 eller Engelska 5. En elev som läst på introduktionsprogram erhöll ett gymnasieintyg. Nationellt program Nationell inriktning Typ av program Genomsnittlig betygspoäng Handels- och administrationsprogrammet Handel och service Yrkesförberedande 12,93 Estetiska programmet Musik Högskoleförberedande 15,62 Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Yrkesförberedande 13,25 Vård- och omsorgsprogrammet Saknas inriktningar Yrkesförberedande 11,84 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Yrkesförberedande 13,96 Medelvärde: 13, Reducering av antalet icke godkända betyg Den grundläggande principen är att varje lärare ansvarar för fortsatt arbete med de elever som ej når ett godkänt betyg. Gällande de kurser som kräver ett godkänt betyg för examen (svenska, engelska och matematik) valde vi dock ett annat arbetssätt. Dessa elever har under hela läsåret haft en extra lektion i veckan på sitt schema. Elever har också vid behov möjligheten att läsa om hela kursen alternativt göra en prövning. Även plustimmar (stödtimmar) kan användas för detta ändamål. Under läsåret skapade vi ett nytt webbaserat system med samtliga elever och kurser. Här fick läraren markera med färgkoder om eleven var godkänd, förväntades bli godkänd eller riskerade att bli underkänd i kursen. Systemet var tillgängligt för alla och skapade en god överblick över elevernas resultat vilket bland annat kunde användas inför utvecklingssamtalen. Vi följde noga utvecklingen över minskningen av antalet F under året. Trots att arbetet gick åt rätt håll bestämde vi oss får att höja tempot under våren. När eleverna kom tillbaka efter jullovet fanns nu extra lektioner för de elever som ej var godkända i samhällskunskap, religionskunskap, historia samt idrott och hälsa. Vi höjde också anställningsgraden för ytterligare en lärare för att kunna ge ännu mer svenska och engelska. Samtidigt så bokade vi in ett 30- tal möten med elever och vårdnadshavare för omyndig elev för de vi ansåg kritiska. Medverkade gjorde rektor, specialpedagog, socialpedagog och mentor. 30

31 Sammanfattningsvis så får arbetet beskrivas som väldigt framgångsrikt. Som högst låg andelen F på ca 17 procent och hade vid läsårets slut minskats till 7 procent av samtliga skolans elever. 5.2 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Under våren genomfördes en trivselenkät med skolans elever. Enkäten gjordes anonymt via elevens dator och 306 elever svarade, vilket motsvarar 85 procent av skolans elever. Frågorna inkluderade trivsel, studiemiljö och undervisning samt ett par som var verksamhetsspecifika. De var formulerade som ett påstående (ex På min skola behandlar eleverna varandra med respekt ) där eleverna kunde instämma i olika grad från Resultatet framgår av bilderna nedan. 31

32 5.2.1 Arbetet med likabehandling Den som vill ha en komplett bild av skolans likabehandlingsarbete bör läsa vår plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan som bland annat kommuniceras via skolans hemsida (plusgymnasiet.se). Nedan visas endast en tidsplan som i korthet beskriver viktiga händelser och punkter gällande detta arbete. Augusti (innan skolstart) - En dag (enlig flödesschema) används till att diskutera och reflektera över normer och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation och undervisning. Augusti (skolstart) - Introduktionsdagar för alla elever, där arbetet med att främja likabehandling och motverka kränkningar förankras. Genomgång av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling, rutiner, organisation, begrepp ordningsregler mm sker. Oktober - Föräldramöte där Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling presenteras. November - Uppföljning av genomförda insatser och åtgärder sker. Kartläggning och riskbedömningar görs i form av enkät, intervjuer mm. December/Januari - Upprättande, kvalitetssäkring, beslut samt förankring av Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling bland personal (APT) och elever (klassråd). Dokumentet publiceras på SchoolSoft och på Plusgymnasiet 32

33 Kristianstads hemsida. Dokumentet skickas även till huvudmannen. Skall vara klart senast 31/1. Första onsdagen i varje månad - Möten med likabehandlingsgruppen. APT - Ett APT-möte per termin (enligt flödesschema) används till uppföljning. Juni - En dag används till utvärdering av årets arbete kring Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling. 5.3 Redovisning av nationella provresultat Under våren skrev eleverna nationella kursprov i engelska, svenska och matematik. Först ut var kursen Svenska 3 / Svenska som andraspråk 3 med ett provdatum redan den 10 april och sist var matematik 1a och 1b med prov den 23 maj. Kursproven är obligatoriska för de elever där kursen ingår i programmet. Detta gäller dock ej om eleven själv valt kursen via ett individuellt val. Detta innebär att elever på yrkesprogrammen inte behövde skriva prov i Engelska 6 och matematik 2a samt i de flesta fall Svenska 3 / Svenska som andraspråk 3. Ett X i tabellen anger att eleven inte deltagit alternativt lämnat in ett ofullständigt prov. En analys av resultaten finns i kapitel Kursprov årskurs 1 ENG 5 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 6 3 B C D E F 13 9 X 17 33

34 MA 1A Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 1 1 B 5 1 C 25 2 D 24 8 E F X 13 MA 1B Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 0 0 B 3 0 C 4 2 D 7 5 E F 7 12 X 3 SV 1+SVA 1 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 9 4 B 6 6 C D E F 10 5 X Kursprov årskurs 2 ENG 6 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 2 0 B 10 4 C D E 16 4 F X 18 MA 2B Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 2 0 B 4 0 C 8 0 D 5 0 E 8 4 F 2 16 X 14 34

35 5.3.3 Kursprov årskurs 3 SV 3+SVA 3 Betyg Antal kursbetyg Antal provbetyg A 5 1 B 5 3 C 10 4 D 7 3 E 25 4 F 5 2 X Uppföljning av NMI (Nöjd Medarbetar Index) Under våren genomfördes också en medarbetarundersökning där all personal deltog. Frågorna var konstruerade enligt samma modell som elevenkäten med påståenden att instämma i mellan Exempel är Är din arbetsplats lika bra som du hoppades att den skulle vara eller Jag kan påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras. Även här uppnåddes ett gott resultat när NMI steg från 81 föregående år till

36 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Vid en genomgång av redovisade betyg finner vi många goda exempel men också ett antal resultat som är otillfredsställande. Bland de positiva exemplen finner vi kursen Vård och omsorgsarbete 1 med klass Skydd13 där mer än hälften av eleverna når betyget A eller B. Även kursen Hantverk Introduktion med klass Stylist13 lyckas mycket bra där över 90 procent av eleverna får betyget C eller bättre. Roligt är också att klass Sam13 är duktiga i kursen Samhällskunskap 1b där 74 procent också minst uppnår betyget C. Bland våra elever i årskurs 2 lyckas hälften av eleverna i klass Skydd12 få högsta betyg i kursen Specialpedagogik. Även klass Sam12 utmärker sig i kursen Filosofi 1 där 79 procent uppnår betyget C eller högre. Två klasser på Barn- och fritidsprogrammet lyckas också väl i kursen Träningslära 2 där mer än hälften av eleverna i båda klasserna uppnår betyget B. Det finns tyvärr ett par kurser där utfallet är svagt. I Matematik 1a med klass Förs13 är det 30 procent som inte blir godkända. Även i klass Sam13 är resultaten i matematik för låga med 23 procent F. I samma klass är även 16 procent underkända i kursen Idrott och hälsa 1. Som tidigare redovisats har skolan målmedvetet arbetat för att minska andelen underkända betyg. Trots att denna process varit framgångsrik är vårt genomsnittliga betygspoäng för samtliga elever 12,32. När vi går igenom betygsstatistiken ser vi att det är en stor andel elever i många kurser som endast når betyget E (37 procent ). Nedan följer några exempel: 57 procent E i kursen Svenska 1 / Svenska som andraspråk 1 för Förs13 39 procent E för Skydd13 i kurserna Engelska 5 och Matematik 1a 56 procent E i kursen Svenska 1 / Svenska som andraspråk 1 för Stylist13 65 procent E i kursen Engelska 5 för Stylist13 50 procent E i Matematik 1a för klass Träning13 61 procent E i Hälsopedagogik för klass Träning13 60 procent E i Etik och människans livsvillkor för Skydd12 52 procent E i Bild- och form 1a för Stylist12 50 procent E i Näthandel 1 för Affär11 69 procent E i Psykiatri 1 för Skydd11 Utifrån den här analysen kommer vi att formulera ett fokusområde kring elevernas genomsnittliga betygspoäng. Se mer i nästa kapitel. Analysen visar också att 81 procent (71 av 88) elever tog en examen. Då även detta är en för låg siffra kommer vi att utforma en handlingsplan för att kunna lyckas bättre inom detta område. Genomförandet av elevenkäten visar att skolan överlag har väldigt nöjda elever. Vår NKI steg alltså från 64 föregående år till 77 vilket är långt över genomsnittet för skolorna inom Plusgymnasiet och AcadeMedia. När vi granskar resultatet från enkäten finner vi 36

37 dock ett påstående, Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan, som är lägre än vi hoppats på med ett medelvärde på 7,1. Detta innebär alltså att 71 procent av eleverna instämmer i påståenden medan 29 procent inte gör det. En likartad frågeställning fanns nämligen med i den enkät som genomfördes i november gällande likabehandlingsarbetet och med ett resultat som utmärkte sig negativt. Där instämde 29 procent lite och 6 procent inte alls med att de har arbetsro under lektionerna. Utifrån denna utvärdering finner vi att studiero blir ett fokusområde för kommande läsår. Mer information om hur vi ämnar strukturera arbetet kring detta finns i nästa kapitel. Vi har även analyserat provresultaten från de nationella kursproven i förhållande till elevernas slutbetyg. Då de nationella proven ligger sent under vårterminen så har läraren innan dess kunnat arbeta med samtliga kunskapskrav vid minst ett tillfälle. Det innebär att många elever redan har visat på tillräcklig kunskap för att bli godkända i kursen vilket också kommuniceras kontinuerligt. När eleverna ska göra proven får läraren då motivera eleven genom fraser som nu får du en möjlighet att kunna höja ditt betyg ytterligare. Trots detta har vi uppmärksammat att många elever under själva provtillfället, som ibland kan vara upp till 240 minuter, tycker att det inte finns någon anledning att göra sitt yttersta. Många lämnar in sina prov väldigt tidigt med bristfälliga svar. Detta märks tydligt i tabellerna genom ett stort antal X (eleven har inte deltagit alternativt lämnat in ett ofullständigt prov) samt i många fall ett lägre provbetyg än slutbetyg. Forskning visar också på att många elever presterar sämre i provsituationer jämfört med andra examinationsformer, och på Plusgymnasiet i Kristianstad är vi bra på att variera både vår undervisning och våra examinationsformer. Slutligen är roligt att konstatera att personalen trivs när NMI ökar från 81 till 85. Även om detta är en mycket bra siffra ska vi fortsätta arbeta för att bli den bästa möjliga arbetsplatsen. 37