Innehåll av Värde Vilka funktioner kan användas för att skapa en trovärdig community?

Transkript

1 Innehåll av Värde Vilka funktioner kan användas för att skapa en trovärdig community? Interaktionsdesign Kandidat K3, Malmö Högskola, VT 2008 Jörgen Harre Sofie Olsson

2 Abstract In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible. 2

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Målgrupper Avgränsning Kontext Internet communities DeviantArt LinkedIn Grannar Flickr Marknadsföring och verksamhet Hobbyverksamhet CV Att marknadsföra sig själv Trovärdighet Förtroende på Internet När trovärdighet är extra viktigt Vad gör en webbsida trovärdig? Exempel: ebay Exempel: Comtella Metoder Brainstorming Personas Scenarios Användartester Designprocessen Inspiration och idéer Brainstorming Brainstormingsession Begreppet Konst Konceptet Stickling Funktioner Samarbeten Certifikat

4 5.5.3 CV Portfolio Navigering Design och estetik Personas Scenarios Prototyp Användartest Tillvägagångssätt Resultat av användartest Prototyp Framtida funktioner Slutsats Referenser

5 1 Inledning Under våra tre år som studenter på en kreativ högskola har vi fått en chans att bygga upp ett kontaktnät inom skolan. Vi har upptäckt att precis som vi själva är övriga studenter ivriga att skapa kontakter, att skaffa bekantskaper inom olika inriktningar. Vi har snubblat över möjligheter till att delta i andras arbeten och projekt, och då är det inte bara innanför skolans väggar. Som student gäller det att hoppa på alla möjligheter man får till att skaffa sig erfarenheter, meriter, produkter, idéer och projekt med sitt namn på. Chanser till jobb och meriter inom sitt tänkta arbetsområde under studietiden är nyttiga och kanske till och med nödvändiga för studenter. Vi vill med vår applikation förmedla deras behov till vilken typ av företag, eller privatperson, som skulle kunna tänka sig att utnyttja dessa resurser. Under vår tid på K3, Malmö Högskola har vi stött på ett flertal småföretagare som är mer än villiga att ta del av studenters kunskaper. Det kan vara så att de behöver en hemsida, en layout till en trycksak eller annat som de inte har kunskapen att göra själva eller resurser till att anlita någon etablerad inom området. Vårt syfte är därför att skapa en mötesplats för dessa parter, vi kallar den Stickling. Att skapa en community, var för oss det självklara valet att gå efter. Det ligger rätt i tiden att utveckla en seriös community, fler lär sig att hantera och använda dem. Likaså att handla över nätet, annons- och auktionsapplikationer finns det gott om. Det känns som en naturlig kombination, att slå ihop dessa två för att komma fram till det resultat vi vill uppnå. 2 Bakgrund 2.1 Problemformulering I en community som vill utge sig för att vara en seriös och stabil applikation, anser vi att trovärdighet spelar en viktig roll. Vi vill inge ett förtroende hos användaren så att de personer som använder sig av applikationen känner att de kan lita på oss och kan öppna många dörrar för dem. Syftet med denna text är att visa varför förtroende inom en seriös community är viktigt - vad man kan göra för att bygga upp och förvalta det. Vi har arbetat utefter ett flertal olika frågor som handlar om hur man bygger upp förtroende på webben. Kan man göra det med hjälp av en sidas upplägg? Genom att vara konsekvent och noggrann då man publicerar texter? Spelar det någon roll om man är dålig på att uppdatera sidan? Hur mycket påverkar design och layout? 5

6 Den formulering som vi slutligen beslutade oss för att vara den mest intressanta för vårt projekt är: Vilka funktioner kan användas för att skapa en trovärdig community? Denna fråga ska vi försöka besvara med hjälp av våra egna och andras designbeslut samt undersökningar. 2.2 Målgrupper I huvudsak vänder vi oss till personer med talanger och kunskaper inom kreativa ämnen och som ännu inte etablerat sig på en professionell marknad. När vi valde denna målgrupp utgick vi främst utifrån oss själva och våra egna erfarenheter som studerande på K3. Under vår tid på en kreativ högskola har vi lärt känna nya människor med oerhörda talanger, vars kunskaper förblivit outnyttjade utanför skolan. Det är svårt att veta hur man som student når ut till företag, det kan även vara svårt att få jobb med lite eller ingen erfarenhet och utan en färdig utbildning. Studenter har varit vår främsta inspiration men liknande resurser finns på fler ställen än på högskolor och universitet. Det kan helt enkelt vara så att man har en kreativ hobby men inte vågar eller ens vill satsa på detta intresse på heltid, men kan tänka sig att utöva det på ett mer seriöst plan och då också tjäna lite extra pengar. Det tål att nämnas att konceptet egentligen innefattar två målgrupper, dels dessa kreativa personer men även en annan nödvändig part - företagare eller privatpersoner som innehar ett eventuellt intresse av att köpa kreatörernas tjänster och verk. Under denna period har vi dock valt att koncentrera oss på att designa för den förstnämnda målgruppen - kreatörerna. 2.3 Avgränsning Att skapa en community är ett oändligt stort projekt. Eftersom vi har en ganska begränsad tidsram på oss att utveckla ett koncept och ett utförande av ett koncept var vi tvungna att avgränsa oss för att inte ta på oss för mycket arbete under denna relativt korta tidsperiod. Vi bestämde tidigt i processen att vi hellre vill göra lite som är bra än mycket som bara är halvfärdigt. Dessa riktlinjer om vad vi vill producera har vi försökt hålla oss till under designprocessens gång. Ett välutvecklat koncept, med tankar om trovärdighet i bakhuvudet. Utförligt beskrivna funktioner och en klar bild över hur communityn kommer att 6

7 fungera. Ett utförande med tyngdpunkt på profilsida och sökfunktion, men även en övergripande struktur för hur tänkta funktioner kommer att se ut. En undersökning av hur marknaden ser ut för vårt koncept och liknande communities. Vi har under processen haft ett nära samarbete, alla designbeslut och diskussioner har vi gemensamt kommit fram till för att skapa ett projekt som vi båda kan stå helhjärtat bakom. Problemformuleringen fastställdes ganska sent i processen och det blev därmed svårt för oss att finna ett sätt att fördela teoretiska ansvarsområden. Vår tidigare problemformulering hade två tydliga inriktningar och vi kunde då också få varsitt ansvarsområde. Men med denna slutliga problemformulering fann vi ingen naturlig indelning och beslöt oss därför att strunta i det - vi ansåg att det skulle verka konstlat att försöka hitta på något, bara för sakens skull. Vi har istället delat upp det skriftliga arbetet allteftersom vi kände att vi behövde ta oss vidare. En del har vi dock delat upp mellan oss; Sofie har stått för den största delen av programmeringen - baserad på de gemensamma besluten, medan Jörgen stått för att leta upp relevant litteratur. 3 Kontext 3.1 Internet communities En Internet community är kort och gott en mötesplats på Internet. Communityn innefattar vissa funktioner som varje person som blir medlem kan dra nytta av. I de flesta fall får medlemmen en egen profilsida där hon kan beskriva sig själv med namn, ålder, intressen med mera. Ofta får hon även en gästbok som besökare kan skriva i, möjligheter till att publicera en dagbok/blogg och tillgång till interna mailsystem genom vilket hon kan kontakta andra medlemmar. Men dessa funktioner är bara några som de allra flesta communities har gemensamt. En community har ofta en tydlig målgrupp, den riktar sig till en specifik grupp av människor med specifika intressen. Exempelvis finns det communities som inriktar sig på musik, spel eller på att helt enkelt knyta nya relationer. Vi tror på sunt förnuft när det handlar om interaktionsdesign. Alla designbeslut måste reflekteras, stora som små. En viktig del av vårt arbete har därför gått ut på att undersöka andra liknande communities och tjänster på nätet. Vi ville skaffa oss en uppfattning om vad andra med likartade ambitioner och idéer presterat och bilda oss en uppfattning om vad som fungerar bra, mindre bra och varför. Vi har använt oss av följande applikationer i så stor utsträckning vi kunnat, testat dem och diskuterat deras funktioner och koncept. 7

8 3.1.1 DeviantArt DeviantArt är förmodligen i dagsläget världens största tillgängliga konst-community som besitter en gigantisk databas med konstverk, över 55 miljoner verk och siffran ökar varje sekund. Vad är det egentligen som gör just denna applikation så populär, när det finns så många liknande? Vi tror att anledningen som ligger bakom är enkelheten. Det finns ofantligt mycket att se, men de har lyckats skapa en applikation som trots sitt komplexa system ser så enkel och överskådlig ut. Det är enkelt att navigera, överallt finns bilder och länkar att klicka på, det gör det lätt att fastna och bara klicka sig vidare i all oändlighet. En intressant funktion är att man kan lägga till personliga favorites, vilket innebär att medlemmen kan samla konstverk hon gillar i ett galleri på sin profilsida. Eftersom man ofta gillar den typ av konst man själv skapar kommer sedan användare som besöker hennes profil hitta liknande konstverk bland hennes favoriter som i hennes eget galleri. Detta gör det möjligt för besökare att snabbt hitta flera intressanta konstnärer via en enstaka. Det är svårt att hitta en punkt där vi anser DeviantArt vara bristfällig, men det finns en sak som vi finner lite svår att greppa - kategoriseringen. DeviantArt har ett 20-tal kategorier, dessa kategorier har sedan ca 2-3 nivåer av underkategorier. Detta anser vi - som användare av applikationen - göra det väldigt svårt att kategorisera våra verk, och lätt för oss att placeras dem fel LinkedIn LinkedIn är en applikation som har varit en stark inspiration för oss. LinkedIn's koncept bygger på att förmedla resurser via kontaktnät. Varje medlem har möjlighet att publicera meriter och utbildningar som ett slags CV. Man bjuder in (eller söker upp de som redan är medlemmar) vänner, bekanta och kollegor för att bygga upp ett stort kontaktnät. Man kan som medlem ansöka om rekommendationer från tidigare och nuvarande kollegor och arbetsgivare som sedan visas på sitt CV. Medlemmen kan bläddra runt bland sina kontakter och deras kontakter, vilket kan öppna många dörrar. Alla dessa möjligheter för nya kontakter och anställningar samtidigt som att det är en mötesplats att komma i kontakt med tidigare arbetslivskontakter på. Nackdelen med LinkedIn tycker vi dock är gränssnittet, rörig design och komplicerad navigation (se Figur 1), något som vi gjortr vårt bästa för att undvika. 8

9 Figur 1. Ett exempel på LinkedIns gränssnitt som vi anser vara rörigt. Väldigt många element, med mycket text, som alla skriker om lika mycket uppmärksamhet Grannar Grannar.se har ett koncept som har mycket gemensamt med Sticklings grundpelare Att förmedla outnyttjade resurser. I denna applikation kan man köpa och sälja hemnära tjänster såsom barnpassning, flytthjälp och så vidare. Grannar lägger stor vikt på tillgänglighet, ju närmre hemmet desto bättre. Man fyller i en adress och sen söker applikationen upp vilka annonser som finns i närheten av bostaden. Det finns flyttfirmor och det finns hunddagis, varför använda sig av Grannar? Man kan genom denna applikation hitta billigare lösningar, och samtidigt stödja en annan människa - en kombination som intresserar många Flickr Flickr.com - en stor foto-community vars sökfunktioner i stort sett är helt baserad på taggar. Medlemmen taggar varje bild hon lägger upp med ett eller flera ord som är beskrivande för bilden. Sökning sker sedan framförallt genom fritextsökningar. Man kan även se de populäraste taggarna och de populäraste taggarna i kombination med medlemmarnas geografiska placering. Detta innebär att det på en karta kommer att, beroende på tidpunkt, dyka upp bilder från olika events, festivaler och så vidare. På Flickr.com fungerar sökningarna bäst för den som letar efter bilder med specifika teman. Någon som söker på New York Fashionweek är förmodligen mer intresserad av bilder från catwalken än personen som faktiskt var där och tog bilderna. 9

10 3.2 Marknadsföring och verksamhet Hobbyverksamhet Då man utövar en hobby som endast genererar en viss inkomst behöver man oftast inte registrera ett företag utan kan utnyttja något som kallas hobbyverksamhet (Skatteverket, 2007). Som alla andra inkomster måste intjänade pengar redovisas, och möjligtvis beskattas. Det finns tre olika kategorier, tre inkomstslag, som avgör hur verksamheten ska beskattas: Näringsverksamhet, Kapital och Tjänst. När inkomstslaget ska bestämmas går man efter tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Näringsverksamhet, innebär att verksamheten drivs med alla tre ovanstående kriterier uppfyllda. Kapital, innebär försäljningar av enstaka ting, t.ex. möbler eller samlingar kr per år är skattefria, gör man en större vinst måste den summa som överstiger kr beskattas. Tjänst (Hobby), annan verksamhet som inte passar in under de två andra punkterna. Överskott ska beskattas, om man har en anställning ska arbetsgivaren göra skatteavdrag och betala socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter. Är ingen arbetsgivare inblandad ska egenavgifter betalas CV CV, eller Curriculum Vitae är den latinska beteckningen för ordet levnadsbeskrivning, eller som vi ofta benämner det på svenska - en meritförteckning. Med ett CV kan man presentera sig själv och sina erfarenheter, utbildningar och andra kunskaper. Det viktigt att i ditt CV göra klart för företaget vilken nytta det kan ha av dig (Hågård, 2002). På Internet finns tjänster som till exempel Monster.se som tillhandahåller databaser med CVn. Där har de arbetssökande som varit intresserad av att vara med i dessa databaser fått fylla i sitt CV i färdiga mallar. Det är viktigt att man som arbetssökande ser till att CVt som läggs upp, även om det är baserat på en färdig mall, är riktat mot den typen av tjänst man är intresserad av. Kortfattat och strukturerat med tyngdpunkt på de meriter som är relevanta för ett tänkbart arbete. Ett riktat CV gör att man dels verkar mer intressant för dem som söker just dina meriter och dels kan på detta vis felaktiga jobberbjudanden undvikas. 10

11 3.2.3 Att marknadsföra sig själv In an increasingly transparent world it is more important than ever to show what you can do and who you are. Yet at the same time, it s becoming harder to differentiate yourself from everybody else. You need to stand out and have personal impact. (Gad och Rosencreutz, 2002, s 1) I Managing brand me beskriver Gad och Rosencreutz (2002) hur man bygger upp ett starkt varumärke av sig själv. De anser att på samma sätt som man skapar ett varumärke av en produkt eller ett företag måste man skapa ett varumärke av sig själv som individ. De två punkter som är de viktigaste då man ska bygga upp sitt varumärke är: Differentiering. Det är svårt att vara annorlunda, ofta är skillnaden mellan dig och alla andra liten, men den finns där. Dramatisering. Förstora dessa skillnader tills de är stora nog att uppfattas som viktiga och unika av andra. Först och främst måste man ta reda på vad som är annorlunda med sig själv: Vad är jag bra på? Vad är jag bättre än andra på? De allra flesta av oss har inga helt unika egenskaper, men alla har ett intresse eller någon förmåga som differentierar sig från andra. Ju mindre unik denna egenskap är desto mer måste den dramatiseras. Gad och Rosencreutz (2002) menar att ofta är vi blygsamma eller rädda för att vara skrytsamma och har svårt för att tjata om att vi är bra på något. Men vi måste ha i åtanke att det är när vi själva är trötta på vår egen - något överdrivna - historia som vi måste hålla kvar vid den. Det är först då den börjar fastna på andra människors hjärnor. 3.3 Trovärdighet Förtroende på Internet I artikeln Online Trust Forming Mechanism: Approaches and An Integrated Model (2003) skriver Xianfeng Zhang och Qin Zhang om faktorer som kan få oss att känna förtroende för företag eller tjänster i verkliga livet. Det kan exempelvis röra sig om hur pass utbrett eller välkänt ett varumärke är, samt hur bra rykte det har. Ser man istället närmare på vad som påverkar förtroendet på Internet kan det röra sig om hur snabbt det går att ladda sidorna på en webbsida eller hur välgjord den är. I det senare spelar även struktur och design en stor roll. Likaså hur välskriven och kvalitativ informationen är på sidan kan bli direkt avgörande, generellt måste sidan ha väldigt få 11

12 fel eller buggar för att bidra till ett ökat förtroende. Zhang och Zhang tar upp ett citat av D.J Ktim: Internet access is important, and very few errors in all levels are also required. Alltså, om en besökare finner något på sidan som irriterar, det kan vara ett flöde som inte fungerar så pass bra som det borde, är det lätt att besökarens förtroende sjunker. För att förtydliga ovanstående resonemang vill vi ge exempel på en situation som numera tillhör vardagen för allt fler personer, nämligen att köpa eller beställa hem saker via Internet. Innan man betalar vill man vanligtvis läsa verksamhetens köpevillkor, det visar sig tyvärr många gånger att de är nästintill omöjliga att finna. Det kan också hända att man vill kunna nå de som ansvarar för tjänsten, för support eller möjligen bara veta vart man skall vända sig ifall ett fel skulle uppstå med produkten. När det då visar sig vara svårt att finna dessa former av information kan det bidra till ett sjunkande förtroende. De personer som hamnar i denna situation, att de inte finner det de söker tillräckligt snabbt kan få en känsla av att företaget som tillhandahåller tjänsten, gärna säljer produkter men inte tar ansvar för att kunderna blir nöjda, detta kan självfallet leda till ett negativt rykte När trovärdighet är extra viktigt I Depicting credibility in health care web sites: Towards a more usable means (2003) presenterar Laura O'Grady ett undersökningsresultat om trovärdighet på webben. O Grady har i sin undersökning valt att fokusera på en viss typ av hemsidor som har ökat stadigt i antal under de senaste åren - sidor vilka ger privatpersoner möjlighet att lägga upp information kring hälsovård och sjukdomar. Problemet med detta är, enligt O Grady, att det saknas trovärdighet gällande informationen då det inte finns tillräckligt med kontroll kring vad som är korrekt och inte. Hon menar att potentiella hälsofall eventuellt kan bli värre eller öka i antal, då riktig information används ofördelaktigt eller då man publicerat felaktig information i tron av att den varit korrekt. Anledningen till detta är att det är så lätt att publicera information via webben. För att öka trovärdigheten använde sig en hemsida av ett betygssystem i form av en illustrerad säl. Användaren fick då möjligheten att betygsätta kvaliteten på informationen, vilket kan ses av användarna som ett kvalitetsbevis. Detta gör att övriga besökare lättare kan urskilja information av kvalitet Vad gör en webbsida trovärdig? I en utvärdering av webbsidors trovärdighet med över 2500 deltagare (Fogg et al., 2003) försöker man få fram vad besökaren ansåg göra en sida antingen mer eller mindre trovärdig. Man ville undersöka vilka element som människor reagerade på när de besökte en sida, istället för som i tidigare undersökningar då man främst tittat på vilka element människor ansett göra en sida trovärdig. Det man ville få fram var 12

13 om en användare i första hand inte lägger märke till de element som anses göra en sida trovärdig, vad är det då som får dem att ta ställning - för eller emot? Resultatet påvisar att det som flest människor (46,1 %) reagerar på är sidans utseende. I denna undersökning innebär det då att 46,1 % kommenterade den visuella designen på något sätt, som trovärdig eller inte trovärdig. Nedan följer exempel på kommentarer: This site is more credible. I find it to be much more professional looking. Man, 38, Washington Not very professional looking. Don't like the cheesy graphics. Kvinna, 33, Washington Vi sammanfattar här Fogg et al. checklista på sex viktiga punkter då man vill skapa en trovärdig webbsida, baserad på undersökningens resultat: 1. Visuell design. Oavsett hur bra innehållet är, är fortfarande de visuella aspekterna väldigt viktiga för ett trovärdigt intryck. Investera här. 2. Acceptera att designern inte kan kontrollera alla element. Ett varumärkes rykte kan stärka trovärdigheten på en sida, men det är utom kontroll för en interaktionsdesigner. 3. Influera organisationen med research. Internet är ett viktigt marknadsföringsmedium, genom att uppmuntra de som underhåller sidan att publicera trovärdigt material kan de skapa ett gott rykte, och minska de problem som punkt 2 för med sig. 4. Var noga med framträdande element. Alla element bör inte slåss om uppmärksamhet samtidigt, var noga med att besluta vilka element som ska framhävas på varje sida. 5. Låta användarna utvärdera trovärdighet. Det är inget nytt att låta användaren utvärdera en sida, att låta henne utvärdera trovärdigheten är däremot inte lika vanligt. 6. Läs om andras arbete. Håll ett öga på ny forskning Exempel: ebay ebay.com är en amerikansk auktion-/shoppingapplikation på nätet (ebay finns även i 30 andra länder), där personer och företag köper och säljer diverse föremål. Trovärdigheten på ebay upprätthålls av ett team som kallas Trust & Safety team. De strävar efter att göra ebay till en säker och pålitlig plats för handel på Internet. De har olika program till sin hjälp, som i sin tur skall bidra till att bevara handelns förtroende och säkerhet, men också för att skydda mot bedrägerier. 13

14 ebay arbetar ständigt med att utveckla teknologi för att förhindra bedrägeribrott och för att stärka communityns säkerhet. De arbetar för att erbjuda olika betalningsmöjligheter men samtidigt för att främja de öppna och ärliga. Några av de program de har till sin hjälp är: ebay Feedback, är en funktion som verkar som var medlems rykte. Det blir en sporre att göra rätt, och ett sätt att kunna urskilja de som sköter handel med rättvisa och ärlighet. Buyer Protection, en PayPal Buyer Protection logo gör att köparna känner förtroende då de vet att denna logo borgar för en ekonomisk säkerhet. ebay Safety Centre, innehåller bl.a. guider om att handla, sälja och betala säkert. ebay Toolbar with Account Guard, ett verktyg som varnar en användare då hon befinner sig på en potentiellt osäker webbsida, men också när hon är på en säker ebay eller PayPal sida Exempel: Comtella En form av trovärdighet ges det exempel på i artikeln Trust-Based Community Formation in Peer-to-Peer File Sharing Networks (Wang & Vassileva, 2004). Ett P2P (peer to peer) fildelningssystem för forskningsavhandlingar kallat Comtella utvecklades på University of Saskatchewan. Det tillåter inte bara användarna att dela information och forskningsavhandlingarna mellan sig, utan även att betygsätta och kommentera materialet. Detta bidrar till att hjälpa Comtellas användare att avgöra om filen är intressant att läsa eller ej. Vidare om Comtellas uppbyggnad är varje avhandling associerad med ett ämnesområde från en standardlista med kategorier, som den tilldelats av personen som först valt att dela ut materialet. Användarna kan sedan söka bland Comtellas interna communities och avhandlingar via denna lista med ämnesområden. Vid sökningar kan användaren se vilket community som delar ut en viss artikel, och vilken eller vilka fildelare som har bäst anseende inom communityt. På så vis kan användarna lära sig, eller tolka, vilka avhandlingar som är bra eller dåliga genom att se den kollektiva betygssättningen inom communityt. Dock finns det allvarliga problem med denna form av publicering. Det finns en mycket stor mängd information och den som söker efter en viss typ av avhandling får många träffar utav blandad kvalitet. Wang och Vassileva (2004) menar även att människor både bedömer och betygsätter utefter intressen, kunskap samt tidigare 14

15 erfarenheter. Detta färgar användaren och hennes betygssättning och kan ge ett något missvisande betyg för personer som kanske skulle kunna ha intresse för informationen. För att trots detta kunna upprätthålla förtroendet använder man sig av team med så kallade agenter som har i uppgift att rekommendera artiklar till communityns medlemmar. Då en community skapats gäller det att finna agenter som kan bistå med artiklar, avhandlingar och betyg. Communityns skapare måste ha ett förtroende för agenternas tidigare erfarenheter och intressen, då detta förtroende finns, bjuds agenterna in i den nya communityn för att sprida ett förtroende bland medlemmarna där och även övriga användare. Om en inbjuden agent bedömer den nya communityn som trovärdigt, ansluter hon sig till det. Sedan kan agenterna hjälpa varandra att finna ännu fler trovärdiga agenter och på så vis växer communityn - och trovärdigheten inom den, väldigt fort. En agent kan alltid välja att gå ur communityn om hon inte längre finner den trovärdig. Metoder 4.1 Brainstorming Brainstorming är en associativ och mycket välkänd metod. Den går ut på att en grupp människor generar idéer tillsammans utifrån en problemformulering, utan någon som helst kritik eller analys. Därefter samlar de ihop idéerna och systematiserar dem för att man sedan ska kunna gå vidare med det i en fortsatt designprocess. Gruppen bör kanske bestå av några representativa personer för de man ska designa för, men även några olika personer med exempelvis annan bakgrund eller annat synsätt. En brainstorminggrupp består lämpligtvis av tre till sju personer (Löwgren & Stolterman, 2004, s 94). Man kommenterar eller kritiserar inte idéerna under själva brainstormingen. Detta för att inte hämma själva idéskapandet. Risken är annars att någon i gruppen känner att deras idé inte var så bra, eller att man kanske inte vågar lägga fram vilka förslag som helst. Så många förslag som möjligt ska vaskas fram och kanske resulterar det till slut i ett bra koncept. Systematisera resultatet gör man sedan för att sammanställa brainstormingen. Det kan göras på många sätt, men det går i huvudsak ut på att man sorterar upp alla idéer i olika kategorier och grupper och tar bort de som är upprepningar på andra idéer. Man förtydligar också de idéer som är oklara i sin beskrivning. Löwgren och Stolterman (2004, s 95) nämner också att många grupper som brainstormar bara fotograferar av resultatet, och att detta är förkastligt då man går miste om att se nya möjligheter vid struktureringen av idéerna. De menar att det t.o.m. är vanligt att man kommer på nya 15

16 idéer då man har systematiserat resultatet. Det gör att man kan se saker ur nya perspektiv, se nya lösningar som leder till nya idéer. 4.2 Personas En persona eller flera personas, är en eller flera fiktiva personer som skapas i samband med en designprocess. Personas är alltså inte verkliga personer men de representerar verkliga människor. När man skapar en persona försöker man göra en så precis beskrivning som möjligt av denne, men också vad han eller hon är tänkt att utföra eller åstadkomma i en speciell kontext. Det är viktigt att det görs en noggrann beskrivning av personan, ju utförligare beskrivning desto mer användbar blir den som designverktyg. En persona måste självklart också ha ett namn, för att alla som sedan använder sig av honom eller henne, ska kunna förhålla sig till sin persona som om det vore en verklig person. I boken The Inmates Are Running The Asylum (Cooper, 2004, s.128), nämner Cooper att han föredrar att använda alla möjliga typer av människor. Han påpekar också att stereotypa personer är mer effektiva - om den stereotypa beskrivningen gör en persona mer trovärdig. Cooper skriver att ifall hans persona är en sjuksköterska, väljer han hellre en kvinna än en man, eftersom majoriteten sjuksköterskor är just kvinnor. Då han skapar en persona väljer han det som är mest trovärdigt hellre än mångfald. En persona är till för att man inte ska kunna böja och tänja på gränserna då man designar för en verklig person. Med en väl detaljerad persona ska man kunna upptäcka brister i de designkoncept man arbetar med. I verkligheten hade en användare kunnat stöta på problem med ett koncept, vilket också kan påvisas med en persona ifall de inte är för dåligt specificerade, detta prövar designkonceptet för exempelvis en programmerare, eller interaktionsdesigner. 4.3 Scenarios Då man har sina personas ordentligt detaljerade, är det dags att använda dem i det man kallar för scenarios (Cooper, 2004). För att testa designkoncept och slutsatser använder man en persona i ett tänkt scenario som speglar den kontext vi vill sätta oss in i. När man tänker sig detta scenario är det viktigt att man glömmer sin egen bakgrund, utbildningar och värderingar. Istället försöker man sätta sig in i hur sin persona tänker och resonerar med sin bakgrund, och i det scenario han eller hon befinner sig i. På så vis kan vi föreställa oss hur de skulle ha tänkt eller agerat i en specifik kontext. Vanligt är att man samlar in information om sina användare, både i form av intervjuer men också genom videoupptagningar eller direkta observationer. Det är viktigt att man i första hand inte skapar scenarios för ytterligheter, utan 16

17 scenarios som stödjer designkonceptet. Det finns tre olika typer av scenarios, Daily- Use Scenarios, Necessary-Use Scenarios och Edge-Case Scenarios. De två förstnämnda är de som mer stödjer det vanliga användandet av designkonceptet. Edge-Case Scenarios är precis vad det låter som, ett fall av ytterlighet, och ska därför inte strävas att arbeta med eller designa efter. Daily-Use Scenarios. Denna typ av scenarios är inte bara det mest användbara men kanske också det viktigaste. Här utspelas huvudsakligen det som en persona gör, och även det mest frekventa. De flesta användare har oftast bara en till två daily-use scenarios, tre förekommer men är mer sällsynt. Necessary-Use Scenarios. Scenarios som detta innehåller alla de handlingar som måste utföras, men som inte görs så ofta. De flesta produkter har några necessary-use scenarios och ofta är de fler än daily-use scenarios. Edge-Case Scenarios. Dessa scenarios lägger man inte så mycket tid på, och man designar heller inte med samma möda eftersom de trots allt är fall för ytterligheter. Om produkten inte klarar testen i ett edge-case scenario faller inte konceptet, men är kanske inte optimalt utformat för just det scenariot. Tillsammans utgör personas och scenarios ett mycket värdefullt verktyg i vår designprocess. 4.3 Användartester En teknik som man använder för att utvärdera en produkt är användartester. Genom att intervjua och låta användarna fylla i enkäter kan man samla in data för analys, men också snabbt se om produkten är ett exempel på god design eller om man kan förbättra något. En användartest behöver inte alls vara något man bara gör i stora kostsamma designprojekt. Jakob Nielsen (2000) menar att man ska göra så många mindre tester som tiden tillåter, och att det fungerar utmärkt att använda sig av en grupp på inte mer än fem personer att utföra testerna på. Utför man ett test på endast en person och samlar in data har man lärt sig otroligt mycket mer om användaren och dess behov, än av att inte göra något test alls. Testar man sedan på ytterligare en person, kommer denna att göra det mesta likadant. Några skillnader tillkommer dock oftast, eftersom vi är olika som människor och gör inte alltid allt på samma sätt. Likadant då man testar på en tredje person. Det vill säga att för varje testperson som utför testet, får man reda på lite ny information av som inte de föregående testpersonerna visat eller reagerat på. Poängen är dock att det tillkommer mindre och mindre ny information för varje utförd test. 17

18 Figur 2. Nielsens kurva visar hur liten skillnad det blir på resultatet av ett användartest om du har fem eller 15 personer. Tittar man på kurvdiagrammet (se Figur 2) är den skarpt stigande för de tre första testpersonerna, och planar sedan snabbt ut ju fler testare man har. För 15 användare är kurvan knappt stigande alls. Nielsen vill med detta poängtera att det inte behöver vara så många inblandade och ändå ge fullt tillräcklig information. Testen Nielsen gjort visade att det krävdes 15 användartester för att ge ett fullgott resultat. Han påpekar också att det är bättre att man planerar sin budget på att få fem personer utföra tester vid tre tillfällen, än att lägga hela sin budget på att få 15 personer göra testen endast en gång. 5 Designprocessen 5.1 Inspiration och idéer När vi funderade på vad vi ville arbeta med som examensarbete utgick vi ifrån oss själva och vad vi tycker är roligt. Sofie tycker mycket om att illustrera och Jörgen brinner för sitt fotograferande. Båda har vi gjort detta i flera år och tyckte därför att det vore roligt att få arbeta med detta på något sätt. Under våra tre år på K3, har vi träffat och fått lära känna många personer som är duktiga på olika saker, kreativitet som de ibland inte får chans uttrycka i skolan. Vi tycker att dessa talanger borde utnyttjas bättre, att man som kreativ person borde få chansen att jobba med sina intressen om än bara i liten skala. Eventuellt kan detta leda till framtida arbetsmöjligheter. 18

19 Vi anser även att massor av de småföretagare som finns i landet kan ha nytta av kreativa studenter. Istället för att köpa in tjänster från dyra etablerade företag skulle dessa kreativa personer mycket väl kan utföra jobbet som önskas. Det kan komma att bli billigare, men också för att det ger personen som utför jobbet mer erfarenhet, bekräftelse och ett steg närmre en fast anställning eller en egen verksamhet. Ytterligare en sak vi upptäckt på K3 är att vi ofta har känt att vi haft behov av ytterligare personer i våra projekt, det kan vara så att vi har haft dåligt med tid, eller helt enkelt saknat kunskaperna för att nå det mål vi velat. Det har hänt att vi vetat att kunskaperna funnits under samma tak, men inte vetat hur vi kan få tag i den. Kan vi på något sätt skapa en mötesplats för oss med liknande ambitioner, så att vi kan ha ömsesidigt utbyte av varandra? 5.2 Brainstorming Brainstormingsession Vid vår allra första brainstorming var projektet bara ett virrvarr av lösa idéer. Det enda konkreta vi hade, var ett konceptförslag: En community för kreativa människor, där de kan annonsera ut tjänster och verk. Inför vår brainstormingsession tog vi kontakt med tre studenter som vi kände sedan innan, några vi ansåg ha relevans för vårt arbete. Då de var i olika åldrar, hade olika bakgrund och även olika intressen tyckte vi att de passade bra att använda oss av just dem till en brainstorming. Vi stämde av ett möte med dessa tre, med oss själva blev vi fem. Den första personen sysslar med flera kreativa saker, går för tillfället en designutbildning, och intresserar sig på fritiden för silversmide och illustration. Den andra personen gillar också att vara kreativ, att sy och att arbeta med keramik. Den tredje personen är idérik och har ett starkt intresse för koncept, därför ville vi inkludera även henne i samtalet. Frågor som vi diskuterade kring var: Vad betyder ordet konst för dig? Hur tänker du kring vårt koncept? Skulle du vara intresserad av att sälja dina tjänster eller verk? Skulle det vara möjligt för dig att sälja dina tjänster eller verk? 19

20 Vet du hur du skulle ta betalt? De tre personerna hade väldigt olika åsikter kring vilken av våra punkter som var viktigast. Det tycker vi visade på att vi lyckats samla ihop tre olika personligheter, som förhoppningsvis kunde ge oss ett större material att jobba med. Den första personen säger att hon främst gör smycken för sin egen skull, men skulle kunna tänka sig att tillverka på beställning. Hon säger att många har komplimenterat hennes smycken och varit intresserade av att köpa, men när de kommer fram vad det skulle kosta, så har hennes vänner helt enkelt inte råd. Silvret kostar 7kr/g och sen tillkommer kostnader för lokal, och givetvis någon slags ersättning för arbetet. Det hon anser vara det största problemet för henne är att just hennes hobby är så dyr. Den andra personen är betydligt mer positiv till att sälja sitt pyssel. Hon ställer sig bara frågan om någon är intresserad av att köpa det? Det som hon tycker är viktigt är att man måste visa medlemmarna hur man gör allt rätt, hur man redovisar inkomster och så vidare. Hon är också lite förvirrad över hur hon skulle ta betalt för sina saker, ska man gå efter någon sorts timlön? Att tillverka ett plagg första gången tar betydligt längre tid än att göra det andra gången, då man första gången måste rita upp ett mönster. Liknande problem finns med keramiken då stora delar av verken spricker vid bränning, det blir mycket spill, och materialkostnaderna blir höga. Den tredje personen diskuterar mest kring konceptet. Hon är intresserad av hållbar utveckling. Att tjänster och prylar ska kosta väldigt lite eller inga pengar alls. Hon är hon intresserad av byteshandel, att man har någon form av intern valuta inom communityt, hon anser att då kommer man även runt problemet med inkomster och skatter Begreppet Konst När vi först började diskutera fram ett koncept, kretsade våra tankar väldigt mycket kring ordet konst. Konst är ett svår definierat begrepp, även om man i en ordlista kan hitta en definition av ordet, så är det ett sånt ord vars betydelse varje människa har olika tolkningar av. På vårt diskussionsforum publicerade vi frågorna: Vad tänker du på när du hör ordet konst? Vad betyder ordet konst för dig? Det kan vara allt ifrån en association till färg, sak osv. Är konst något som intresserar dig, och på vilket sätt i så fall? Är det en viss typ av konst, vilken? Skriv ner och diskutera dina tankar kring konst. 20

21 Svaren vi fick var väldigt varierande. Många verkade själva förvirrade, och de flesta var väl medvetna om att begreppet tolkas annorlunda beroende på vem man pratar med. Konst är för mig ett ganska svårdefinierat begrepp då innebörden varierar sig beroende på vem man frågar, en sten på gatan kan vara konst för någon men kanske inte för mig. Men det är också det som gör det så intressant, vem bestämmer vad som är konst och ej? Själv är jag faktiskt ofta mer nyfiken på personen bakom än på själva resultatet då det många gånger (i af för mig) kan en helt ny bild när man får höra vederbörandes tankar kring sin skapelse. Charlotte Vi visste att konst kom i olika former, men vad är det vi vill med vår community? Är det en samlingsplats för musiker? För eldslukare? Hur ska vi uttrycka oss för att få allmänheten att tolka syftet med vårt community på samma sätt som vi gör? Vad ger oss då rätten att skapa en mötesplats för konstnärer, där det inte finns utrymme för alla konstformer att uttryckas? Vi beslöt oss för att undvika att använda ordet konst i samma mening som namnet på vår community, konst var inte det rätta ordet för oss. Kanske är det så att det inte finns ett enstaka ord som vi kan använda för att tydligt rama in vilken typ av konstnärer vi riktar oss till. Vi får istället formulera oss på andra sätt, exempelvis kan denna mening beskriva något bättre vad det är för typ av konst vi vill samla i vår community: Kreativt, estetiskt skapande vars syfte kan förmedlas via en komponerad digital bild. 5.4 Konceptet Stickling Stickling är en community som ska kunna förmedla kreativa människors tjänster och verk samt visa upp deras tidigare arbeten. Plattformen blir en samlingsplats för kreatörer med olika inriktningar att inspireras av andras verk och samtidigt visa upp sina egna för företag som söker rekryter och personer som önskar att köpa konstföremål av olika slag. Stickling ska framhäva kreatörer till skillnad från många liknande communities där kreatörernas verk är i centrum. Varje profilsida ska därför ha ett informativt och seriöst CV och en organiserad portfolio med arbetsprover. I sökningar finner man medlemmar istället för verk, med undantag för då man söker efter föremål som är till salu. Det ska finnas stor vikt vid profilsidan, så att den är överskådlig och estetiskt tilltalande. 21

22 5.5 Funktioner Utifrån våra undersökningar av redan befintliga communities började vi måla upp hur vi ville att vår egen community ska fungera. Detta gjorde vi genom att kartlägga Sticklings grundfunktioner och därmed utveckla vårt koncept. I följande text kommer våra två målgrupper benämnas på detta sätt: Medlemmen, kreatören, den med målet att sälja sina tjänster eller verk via applikationen. Besökaren, det företag eller den person som kan ha ett intresse av medlemmens tjänster och verk Samarbeten Att ha ett stort kontaktnät är viktigt både när man söker arbete och rekryter. Ofta går utannonserade tjänster till bekanta eller till bekantas bekanta. Att känna personen som ska anställas ger något slags värde för arbetsgivaren. För henne är det viktigast att veta att personen i fråga är pålitlig, att hon kan samarbeta och gör det jobb hon är anställd för att göra. Vår funktion fungerar på så vis att medlemmen ansöker om samarbete hos en annan medlem. Det kan vara så att det önskas ett framtida samarbete, eller så kan dessa två ha samarbetat förut och önskar att samarbeta igen. Samarbetarna visas sedan i en lista på medlemmens sida med namn, profession och länk till samarbetarens profilsida. Meningen är att det ska fundera likt LinkedIn's rekommendationer istället för som en vänner-lista. Genom att visa upp sina samarbetspartners visar man även upp en vilja och förhoppningsvis en förmåga att samarbeta. Och det tror vi är väldigt viktigt för ett företag att veta om. Det kan också hända att företaget som letar bland medlemmarna söker flera personer, och då kan det vara bra om de kan hitta paket med personer som tidigare jobbat tillsammans eller som kan tänka sig jobba tillsammans. För övrigt kan listan med samarbetare fungera rent praktiskt som ett sätt att navigera runt på sidan. Användaren måste inte hela tiden använda sig av sökverktyget för att hitta medlemmar utan kan klicka sig runt med hjälp av länkar genom medlemmarnas kontaktnät Certifikat Det är komplicerat att låta användaren kategorisera eller tagga sina egna saker i en applikation. Stavning, synonymer och inte minst våra olika sätt att tolka bilder, saker 22

23 och ord kan ställa till det när man skapar en plattform uppbyggd av användarbaserad information. I praktiken är det väldigt svårt att göra en applikation där sökningar verkligen inkluderar allt det som borde komma med som sökresultat. Ett exempel är Flickr.com, som är en väldig stor community. Användaren som söker efter något speciellt hittar antagligen det hon letar efter utan problem, och funderar förmodligen inte ens över vilka andra ord hon kunnat söka på för att få ett annorlunda resultat. De flesta konstinriktade communities lägger störst vikt vid verken, med Stickling vill vi framhäva kreatören. Vi tycker att det är viktigt att ingen ska kunna komma i skymundan för att ha taggat sig själv eller sina verk fel. Därför vill vi hålla kategoriindelningen ganska bred, vi vill ha kategorier som fotografi, illustration istället för den typ DeviantArt har med flera nivåer med underkategorier. Det kommer då att vara betydligt lättare för medlemmar att lägga sina verk i rätt kategori. Att ha flera underkategorier är inte optimalt för sökningar i vår applikation av två stora anledningar. För det första: När sökningen blir så specifik är det lätt att man går miste om annat, snarlikt, eftersom man inte kan relatera till de olika kategorierna. För det andra: Användaren av vår applikation har förmodligen andra mål. Är man fotograf kan man ofta tänka sig att göra flera olika sorters jobb, inte bara fotografera växter även om det är det man gör mest. Alltså, om medlemmen bara blir kategoriserad som fotograf istället för naturfotograf så är dennes chanser att synas och att få jobb större. Fortfarande inom samma teknik, men inom flera olika grenar. För att försöka garantera att sökningar bara visar de medlemmar som verkligen platsar i kategorin, får varje medlem ett så kallat certifikat, så fort hon lagt upp minst tre arbetsprover inom samma kategori. Vi tar därmed ner antalet kategoriseringar för användaren genom att inte låta henne placera sig själv i en kategori, utan får en titel först när hon är behörig. Varje medlem kan ha ett certifikat per kategori och endast då hon har ett certifikat dyker hon upp i sökningar för just den kategorin. På detta sätt vill vi undvika att sökresultatet visar tomma portfolios och därmed spara besökaren tid. Dessutom kommer besökaren alltid att veta att medlemmen kommer att ha minst tre arbetsprover i sitt galleri som kan vara intressanta när de klickar sig in på profilsidan. För övrigt anser vi inte att någon medlem ska ha en större fördel än någon annan att dyka upp som resultat - såvida att det är en medlem som lagt upp en giltig profil CV Att göra det möjligt för användaren att publicera ett CV, tillför också det extra trovärdighet till en medlem. Det ger även utrymme för en bredare och seriösare beskrivning av medlemmen än de som brukar ses i andra communities. 23

24 I denna funktion får medlemmen möjlighet att fylla i information i olika fält. Vederbörande kan själv välja vad denne vill visa upp i sitt CV, vilket innebär att hon då kan fylla i ett valfritt antal fält. Några av de rubriker som finns är: Arbetslivserfarenhet, utbildning och datorkunskaper. Det finns även utrymme för att ge generella beskrivningar av sina verk och om sig själv som kreatör. Vid varje fält finnas exempel som visar medlemmen hur fältet bör fyllas i för ett professionellt intryck. Vi tillhandahåller även guider baserad på den litteratur vi använt oss av för att skriva denna rapport, om hur man skriver ett CV och att marknadsföra sig själv Portfolio Så fort en medlem har lagt upp ett verk skapas en portfolio. Medlemmen har en portfolio per kategori för att underlätta för någon som söker något speciellt. På profilsidan visas tre arbetsprover ur varje kategori (tre stycken behövs för att få ett certifikat) och en länk att klicka sig in i galleriet. Att vi har gjort valet att dela in verken i flera olika portfolios, beror på att en besökare oftast är intresserad av endast en eller ett fåtal kategorier, väl inne i ett galleri finns dock alternativ om att se alla medlemmens verk, i samtliga kategorier. Det är väldigt viktigt att det finns arbetsprover, det är till stor del dem som eventuella arbetsgivare kommer att titta efter. Vi vill skriva texter som ska ge råd till medlemmen och hjälpa henne med hur hon kan organisera sina portfolios för att ge ett bra intryck Navigering För interaktionens skull vill vi se till att man i applikationen aldrig kan komma till ett ställe där det inte finns fler alternativ än att gå tillbaka. Det måste alltid finnas möjligheter till att fortsätta klicka sig runt, för evigt om man så vill. Vi vill att användaren ska lämna sidan med känslan att det finns mycket kvar att upptäcka, istället för att denne ska känna sig klar - att allt redan är sett, och därmed tappat allt intresse att återkomma. En viktig navigationsmöjlighet är sökfunktionen som finns tillgänglig på alla sidor. I sin enklaste form består den av två alternativ att söka medlemmar efter - att söka på ett certifikat och att söka på en stad. Dessa två alternativ ansåg vi vara de viktigaste när man söker nya personer. Certifikatet är antagligen det viktigaste alternativet, både då man letar nya människor och rekryter, det är det alternativet som avgör vilken typ av kreatörer som dyker upp. För den som ska rekrytera är medlemmens läge viktigt då man antagligen är intresserad av någon som bor i närheten av arbetsplatsen. Vid en avancerad sökning finns fler alternativ som; fritextsökning, egennamn, e-post och huruvida medlemmen har verk till salu eller inte. 24

25 Alla namn kommer att vara klickbara, likaså kategorier (certifikat), platser och annat som kan resultera i nya sökresultat Design och estetik Vi har satsat på en enkel och stilren design i vår applikation, då vi tycker att det är viktigt med rena ytor. Det finns då en större möjligheter att få ögat att dras till just de element som är viktigast på den aktuella sidan, som också beskrivs i artikeln av Fogg et al. Gällande färger har vi valt att vara sparsamma med dessa, då sidan ska vara ljus och luftig. Vi har till större del använt oss utav vitt, svart samt grå toner, då vi framför allt vill att det är verken ska sätta färg på sidan. Eftersom vi också har planer på att utveckla applikationen så att medlemmen själv kan redigera utseendet på sin profilsida, vill vi ligga lågt med applikationens färger vilket ger medlemmen en större frihet till egna färgval. 5.6 Personas Fred, 45 år, är småföretagare och äger en byggfirma. Han lever ensam i ett hus med trädgård utanför Staffanstorp och trivs bra med att bo själv. Han har en viss datorvana, d.v.s. när han jobbar med datorn är det mest för att surfa eller använder han de mer vanliga programmen som; Word, Excel men även ett särskilt program för fakturering. Fred är inte särskilt estetiskt lagd och har ingen direkt känsla för färg och form, detta är han väl medveten om. Han sitter åtminstone en till två timmar framför datorn var dag. Han gillar att titta på sport, men idrottar inte så mycket själv. I bästa fall blir det några kvällspromenader i veckan. Han gillar djur men anser inte att han har tid för dem. Det har aldrig blivit av att han skaffat någon hund, vilket han egentligen gärna velat ha. Även om Fred inte idrottar jobbar han mycket fysiskt, och det blir även en del gjort i trädgården eftersom han gillar att hålla ordning och ha det fint omkring sig. Sara är 23 år och studerar till scenograf på högskola. Hon är sambo med sin kille Markus och de bor i en 2:a, en hyresrätt som ligger centralt i Malmö. Hon gillar att fotografera och hon har ofta kameran med sig när hon är ute. Tillsammans har Markus och Sara en katt som bor hos dem i lägenheten. De har det inte så bra ställt med pengar och det blir inte heller lättare nu när Sara dessutom är gravid, men de båda ser fram emot att bli föräldrar. Då de inte har så mycket pengar har de ingen bil och cyklar överallt om de ska någonstans. Markus är tillfälligt arbetslös men är ändå driftig och söker jobb var dag. Båda gillar de att gå i skogen då det finns tid för det. Markus är för övrigt salsakung och han är ofta ute med Sara för att dansa salsa på 25