KVALITETSREDOVISNING Furulundskolan 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Furulundskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Årets genomsnittliga meritvärde i årkurs 9 har försämrats efter en period på tre år med stigande meritvärden. Resultatet är dock bättre än vad samma elever hade förra året i slutet av årskurs 8. Det beror dels på insatser som skolan har gjort tex extra undervisning i matematik under vårterminen, tillgång till inlästa läromedel samt stöd med struktur för att slutföra sina arbetsuppgifter, dels på att elevernas motivation för skolan har ökat inför gymnasiet. Det är mycket glädjande att en så stor andel av dem är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram. I årskurs 6 är det stor spridning bland elevernas resultat och har vi haft många elever i behov av särskilt stöd. De har med hjälp av anpassning av undervisningen och med stöd av specialpedagoger lycktas bra utifrån sina förutsättningar. Speciellt roligt är det att de lyckats så bra på nationella provet i matematik. I årskurs 3 når alla eleverna målen i svenska, förutom två elever som följer kursplanen för svenska som andraspråk. I matematik är det fyra elever som inte når målen och i idrott är det några elever som inte når målen eftersom de inte når målet för simning. I övriga ämnen når alla elever målen. Det är stor spridning i läsförståelsen i årskurs 2 med många goda läsare. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vi har arbetat målmedvetet med att identifiera och kartlägga elevernas behov för att kunna ge rätt insatser i särskilt stöd. I en del klasser har vi förstärkt med extra pedagoger för att kunna arbeta i minder grupper med större anpassningsmöjligheter till individuella behov. Elevernas måluppfyllelse har följts upp regelbundet och insatserna har utvärderats och anpassats. Mycket resurser har lagts på att stödja eleverna i årskurs 9 att nå kraven för betyget E. Vi har lagt mindre resurser på elevassistenter och mer på utbildade pedagoger samt satsat på att låta eleverna få stöd inne i klassrummet tillsammans med sina klasskamrater istället för att exkluderas. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Det finns ett uppdämt behov av kartläggningar, utredningar, särskilt stöd och svenska som andraspråk som vi lagt så mycket resurser vi kunnat på att beta av. Bristande tillgång till skolpsykolog har begränsat möjligheten att utreda elever med stora behov samt att få handledning för lärarna. Vi har inte heller haft tillräcklig tillgång och resurser till svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Vi behöver få en bättre och tydligare struktur på vårt specialpedagogiska arbete samt arbeta mer målmedvetet i de yngre åldrarna. Vi behöver även utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och skapa förutsättningar för ett genomtänkt utvecklingsarbete. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Det resursfördelningssystem som används i Eksjö Kommun påverkar ofta små skolor negativt eftersom man har svårt att fylla klasserna. Effekten blir att antalet lärare blir för lågt i förhållande till antalet klasser, även om lärartätheten är hög. Det gör att vi har små möjligheter att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmålet, fritidsledare på högstadiet, särskilt stöd etc. Många av våra elever har behov av (och rätt till) undervisning i svenska som andra språk samt studiehandledning på modersmålet, men vi har inte haft resurser att leva upp till det under året som gått. Detta påverkar deras möjligheter att nå målen i allra högsta grad. Vi har inte heller kunnat ge särskilt stöd i den omfattning som behövts. När det saknas vuxna bland högstadieeleverna på raster ökar risken för kränkande behandling och dessutom försvåras möjligheterna att komma till rätta med redan befintliga problem.

3 Bland ämneslärarna på högstadiet kan det vara svårt att skapa tillräckligt stora tjänster för att få behöriga sökande eftersom det är för lite tid i de olika ämnena på en liten skola. Det är få lärare som vill arbeta mindre än 75 % och enda lösningen blir då att göra tjänsterna större än behovet egentligen är. Konsekvensen blir annars att vi inte får behöriga lärare eller till och med blir utan lärare. Jag försöker då fylla tjänsterna med olika arbetsuppgifter som blivit över. Det kan till exempel innebära att specialundervisning inte alltid sköts av utbildade specialpedagoger/-lärare eller att lärarna undervisar i något ämne som de inte är behöriga i. Problemet blir än mer akut när vi närmar oss kravet på legitimation för att få sätta betyg.

4 1 Förutsättningar grundskolan- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Verksamhetsår Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev , , * Tilldelad lärarresurs Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Extra Tilldelning centrala resurser Verksamhetsår Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning Specialpedagog Utveckling Undervisning i tal och språk Special lärare % tjänst 30 % tjänst 0 % 0 % 60 % 2. Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? I årskurs 1-6 samt i förskoleklassen har vi haft samma bemanning som tidigare år och alla lärarna är behöriga med god erfarenhet. Det skapar en trygghet både för elever och lärare och gynnar en positiv utveckling. Under första delen av höstterminen saknades behöriga lärare i matematik och NO, undervisningen sköttes istället av två ämneskunniga (en biolog och en ingenjör) men obehöriga pedagoger. Undervisningen påverkades också av att det varit stor omsättning på ma/no-sidan de senaste åren. Efter höstlovet kom en erfaren, behörig lärare tillbaka från tjänstledighet vilket stabiliserade situationen. Under vårterminen erbjöds flera elever i årskurs 9 matematik som Elevens val och kunde på så sätt öka sin måluppfyllelse. Bedömningen är ändå att åren med hög personalomsättning och obehörig personal påverkat elevernas måluppfyllelse, vilket märks i resultaten på nationella ämnesproven och betygen i matematik och no. Den extra resurs vi fått under året har använts till att ha två pedagoger i en klass med många elever i behov av särskilt stöd samt till kostnader som uppstått på grund av en elevs placering på en annan skola. Ytterligare resurser hade behövts för att möta fler elever i behov av särskilt stöd, inte minst i årskurs 6 och 9. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Årskurs 9 har varit delad i två klasser trots att det inte varit mer än 27 elever. Delningen gjordes efter höstterminen i årskurs 7 eftersom antalet elever i behov av särskilt stöd var stort och inte gick att hantera i en stor klass med 27 elever. Med en större specialpedagogisk resurs samt med bättre tillgång på lärare inom Svenska som andra språk hade dessa elever kunnat få mer särskilt stöd och då hade man kanske inte behövt dela dem i två klasser. Det var en resurskrävande lösning som upphör i och med att årskullen lämnar skolan. Situationen i årkurs 6 har varit liknande; en stor klass med många elever i stort behov av särskilt stöd. För att hantera det har vi varit tvungna att ha två lärare på många lektioner samt dela dem i mindre grupper så ofta som möjligt. Den specialpedagogiska resursen har inte räckt till för att hjälpa dessa elever på önskat sätt, vilket tydligt syns på resultatet på de nationella proven samt i betygen. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Barn- och ungdomssektorn skulle kunna ta ett större gemensamt ansvar för att det finns behörig personal på de olika skolorna, tex genom att erbjuda kompetensutveckling. Man kan även se över resursfördelningssystemet mellan skolorna och se till att alla skolor har en samma bas-bemanning för att skapa likvärdighet för eleverna i kommunen.

5 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 2 Resultat och analys DLS Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Stanin e 1 Stanin e 2 Stanin e 3 Stanin e 4 Stanin e 5 Stanin e 6 Stanin e 7 Stanin e 8 Stanin e 9 Medelvärde Furulundsskolan 16 elever ,1 Grevhagsskolan 42 elever ,0 Hultskolan 7 elever ,1 Höredaskolan 13 elever ,1 Ingatorpsskolan 10 elever ,6 Linnéskolan 23 elever ,0 Norrtullskolan 44 elever ,8 Summa 155 elever ,5 Analys av resultatet 7,7% 3,9% 7,7% 7,7% ### ### ### 9,0% ### Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Läsningen har stor plats i undervisningen. Flera mycket goda läsare sporrar andra. De som nått de högsta poängen har redan från början i år 1 tränat extra mycket på att läsa mellan raderna. Upplevelseläsning i par har varit särskilt utvecklande för vissa elever som annars tappar koncentrationen. Elev med mkt långsam inlärning har haft minnesträning och fått glasögon vilket har resulterat i att han nådde stanine 5. En elev med stora motoriska svårigheter samt antagligen någon uppmärksamhetsstörning fick stanine 3 men när han fick mer tid nådde han upp till stanine 5. Elev med mycket motoriska svårigheter har fått fokusera främst på läsinlärning under de två första åren. Det var klokt att låta eleven lägga energin på läsningen och istället få skrivhjälp när han formulerade sina meningar och svar. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Elev med stanine 1 har tidigare haft SvA. Hon har under år ett och två haft modersmålsundvisning. Hon har under våren fått extra undervisning i SvA vid några tillfällen. Hon genomförde DLS en extra gång under juni måmad. Hon fick den här gången hjälp att hålla koncentrationen och fick läsa om fellästa ord. Med detta stöd nådde hon nästa full poäng.

6 Elev med stanine 2 har inte fått ngt extra stöd. Kvalitetsredovisning Furulundskolan 2012/2013 Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet? Eleven med stanine 1 var sjuk vid provtillfället och gjorde testet senare vilket kan ha påverkat resultatet negativt. Hon fick den här gången hjälp att hålla koncentrationen och fick läsa om fellästa ord. Med detta stöd nådde hon nästa full poäng. 30 min är ganska lång tid att koncentrera sig i år 2. Koncentrationsförmågan spelar stor roll vid det här provet. Flera elever med koncentrationssvårigheter tröttnar innan alla frågor är besvarade. Elever med sv som andra språk kan ibland upplevas som starkare i språket än vad de ä, speciellt när man inte alls bryter eller har svårighet att hitta ord i samtal. Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra. Det är viktigt att all energi läggs på att så fort som möjligt få flyt i läsningen. Lägg ner mycket tid på att samtala och resonera omkring texter. Elever som har kommit längre i sin läsutveckling får nästan en multiplikationseffekt av läsandet. Att anpassa texterna efter läsförmågan är ju alltid viktigt särskilt i den här klassen där spridningen är så stor. Hitta fler tillfällen där man kan samla klassen/gruppen omkring texter som är gemensamma. Viktigt att hitta texter som är intressanta för eleverna. I början av år 1 gick mycket energi till några asylsökande elever. Formulera meningar och texter oftare tillsammans i gruppen för att ge förebilder. Viktigt att avsätta tid för LUS-arbetet kontinuerligt i arbetslaget där vi kan hjälpa varandra i större utsträckning än tidigare. Det skulle kunna vara framgångsrikt att arbeta med att stärka koncentrationsförmågan på ett mer medvetet sätt. Simkunnighet Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga *Simmar 25 m Analys av resultatet De flesta av de elever som inte når målet är nära och bedöms klara målet under år 3. Några av de elever som inte når målet är asylsökande och har inte mycket träning i att simma sedan tidigare.

7 Årskurs 3 Resultat ämnesprov åk 3, matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt, B. Skriftliga räknemetoder i addition och subraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal D. Geometriska begrepp E. Taluppfattning huvudräkning addition och multiplikation F. Enkla problem G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area Antal elever som Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov Delprov skrivit provet A B C D E F G Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Vi har arbetat med konkret material ( bl.a. pärlor) för att tydligt se hur det är uppbyggt med ental och tiotal och hur man kan tänka när man löser uppgifter med de olika räknesätten. Jag har försökt hålla ihop gruppen så att alla får samma undervisning och grunder, men sedan har de fått arbeta på sin nivå. Vi har diskuterat matematik och pratat mycket om att det finns olika sätt att lösa uppgifter och problem. Vi har pratat om samband mellan ex. addition och subtraktion och vi har arbetat med att se mönster i matematiken. Vi har regelbundet arbetat med problemlösning och med att visa hur man löser ett problem. Eleverna har även regelbundet fått formulera egna problem i matematik. (räknesagor). Vi har spelat olika mattespel som hör till de arbetsområden vi har gått igenom. Vi har använt datorprogram för bl.a. färdighetsträning. Vi har arbetat med olika teman som längd, vikt, volym och tid, där eleverna har fått arbeta praktiskt. Eleverna har arbetat med arbetsscheman där jag även lagt in problemlösning och spel. De har då också fått möjlighet att arbeta efter sin egen förmåga och de elever som har kommit långt har fått utmaningar på sin nivå. När vi har arbetat med konkret material och praktiskt, har eleverna ofta fått samarbeta. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? - att bedöma egna och varandras arbeten (själv- och kamratbedömning). - färdighetsträning i matematik, ex med hjälp av spel - att tillsammans med en kamrat lösa olika former av problem i matematik - att arbeta med matematikens symboler och deras innebörd Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? - att arbeta mer med själv- och kamratbedömning. - att arbeta ännu mer med att prata matematik. - att hitta sätt att få tid att hjälpa och utmana både högpresterande elever och elever som behöver hjälp att förstå och nå de grundläggande målen Avslutningsvis vill jag säga att jag framförallt i matematikundervisningen hade gjort annorlunda om jag hade tagit en ny åk 1 till hösten. Jag hade sett fram emot att få göra om och göra bättre i så fall. När jag tog över klassen under vårterminen i ettan, tog det tid för mig att få arbetsro i gruppen och de var inte vana vid att ha genomgångar och undervisning riktad till hela gruppen av läraren. Det tog tid för mig att sätta mig in i var eleverna låg kunskapsmässigt och att få struktur på undervisningen.

8 Många av de högpresterande eleverna hade redan kommit långt, medan några elever ännu inte hade taluppfattning inom talområdet Det var svårt, tyckte jag, att hjälpa dessa elever samtidigt som de andra behövde gå vidare. Dessutom var det första gången jag undervisade en etta. Det här är en förklaring till, tror jag, varför några av eleverna inte har nått målen för matematik i trean fullt ut. I år två sedan, var det en elev som behövde mycket av min tid och uppmärksamhet. Det är ytterligare en förklaring till att jag inte kunde hjälpa dem som behövde hjälp och stöd att nå målen i den utsträckning jag skulle ha velat. Resultat ämnesprov åk 3, svenska Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska A: Tala B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext Antal elever som skrivit provet Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Vi har arbetat mycket med läsning sedan årskurs 1. Eleverna har regelbundet fått låna böcker på biblioteket och därigenom har deras intresse för läsning hållits levande, då de har fått låna böcker de är intresserade av. Böckerna har vi läst under lässtunder i skolan. Vi har pratat mycket om varför läsningen är viktig och vilken glädje man har av att kunna läsa. Vi har pratat om att man blir bättre på att läsa genom att läsa mycket och att man alltid kan bli ännu bättre. I år två började vi med att de fick redovisa böcker för varandra och ge varandra tips om böcker. Under perioder har vi haft kompisläsning då de fått läsa högt för varandra två och två. Eleverna har regelbundet fått läsläxor, så de har kunnat göra en del av sin lästräning hemma. Sedan har vi tillsammans diskuterat innehållet i skolan, eller svarat på frågor om innehållet i skolan. (träning i läsförståelse). Ibland har de fått faktatexter i läsläxa. I klassen har vi arbetat med att skriva på olika sätt. Eleverna har fått skriva mycket om händelser de varit med om och de har fått träna på att skriva berättelser så att det är en tydlig handling. I år 1 rättade jag inte mycket i deras texter, för att behålla skrivglädjen. Sedan har kraven på korrekthet ökat efter hand. Vi har läst berättelserna för varandra och arbetat med hur man kan förbättra sina texter. I SO och NO har vi arbetat med hur man kan samla fakta från en faktatext och använda tankekartor med stödord för att skriva egna faktatexter. Eleverna har från början blivit vana att muntligt redovisa olika arbeten för varandra. De har fått träna på att lyssna på varandra och att svara på frågor om det de har lyssnat på. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Eleverna hade behövt träna mer på:

9 - att läsa och sedan återberätta berättelser och faktatexter med hjälp av stödord, både skriftligt och muntligt. - att bedöma egna och varandras arbeten (själv- och kamratbedömning). - Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? - att arbeta mer med själv- och kamratbedömning. - att arbeta mer med olika former av texter i svenska och att sammanfatta innehållet på olika sätt. (läsförståelse och att skriva/berätta med egna ord och formuleringar) Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3. Antal elever som undervisats i ämnet Ämne Antal elever som når målen i kunskapskraven för åk 3 17 Bild Idrott och hälsa Musik Slöjd Svenska Matematik NO SO 17 Analys av resultatet I år 2 var resultatet i DLS läsförståelse bra. Det var tre elever (av 16) som då låg på stanine 3. Alla tre hade ett bra resultat i läsförståelse i de nationella proven. Två av dem behöver fortsätta att träna så att de förbättrar sin läshastighet, men de har haft en fin utveckling sedan vi gjorde DLS i år 2. Den tredje eleven följer kursplanen i svenska som andraspråk och hade, med tanke på det, ett fint resultat i läsförståelse i de nationella proven. Jag bedömer i de skriftliga omdömena i svenska i år 3 att alla, utom två elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk, når målen i svenska. Den ene av dessa är nära att nå målen, men behöver framförallt arbeta med sin förmåga att formulera sig så att mottagaren förstår, när det gäller att skriva egna faktatexter eller att muntligt berätta om innehållet i en faktatext. Den andre eleven har inte varit så lång tid i Sverige och har inte deltagit i de nationella proven. Två elever som inte klarar ett delprov i svenska (nationella), där de ska skriva faktatexter, bedömer jag når målen för år tre. Jag bedömer att de, om de koncentrerar sig mer och anstränger sig mer, klarar att med hjälp av stödord skriva en faktatext som de har läst och förstått. Man bör dock vara uppmärksam på dessa elever, även när det gäller undervisningen i SO och NO. I de skriftliga omdömena i matematik bedömde jag i mars 2013 att det var tveksamt om fyra av de 16 eleverna i klassen skulle nå målen. Efter att ha gjort de nationella proven får jag bekräftat att dessa fyra elever inte når målen, framförallt i problemlösning och i förmågan att hitta strategier. De har också svårigheter i skriftliga räknemetoder inom talområdet och de har svårigheter att förstå symboler inom matematiken. Det är inte ett bra resultat. Två av eleverna var dock nära att klara de nationella proven. I idrott är det tre elever som inte har nått målen. För alla tre gäller att de ska lära sig simma för att klara målen. När det gäller den asylsökande elev som kom till klassen i mars, är det svårt att bedöma om han har nått målen i alla ämnen. Jag har gjort en bedömning utifrån den uppfattning jag har fått när han har

10 arbetat i klassen. Han verkar ha en bra skolbakgrund och är kunnig inom många områden. Därför bedömer jag att han når målen i alla ämnen utom svenska. Ser vi något speciellt i olika urvalsgrupper? Jag kan inte se någon skillnad mellan pojkar och flickor. Det är så få flickor i klassen (4 av 17) och det gör det också svårt att jämföra. Av de fyra som inte når målen i matematik är två flickor och två pojkar. Orsakerna till att de inte når målen i matematik tror jag är andra än att de är pojke eller flicka. Vad vill vi undersöka vidare för att få mer kunskap om? Vi skulle vilja ha uppgifter så att vi kan jämföra resultaten på de nationella proven från föregående år, även från andra skolor i kommunen.(främst från Ingatorpsskolan, eftersom deras elever ska gå med våra på högstadiet.) Vad beror det på när vi inte lyckas? Det är svårt att som ensam pedagog i helgrupp skapa utrymme för att hjälpa elever som har svårt att förstå. Vi hade en plan och hade tänkt att den resursperson som fanns i klassen skulle ha haft mer tid att hjälpa dessa elever med bl.a. färdighetsträning, men situationen med elever med extra behov gjorde att det var svårt att genomföra. Vi kanske inte heller har lyckats med att få eleverna att förstå fullt ut vad de själva behöver arbeta med för att lyckas nå målen. Jag tror att en anledning till att vi inte har lyckats helt med matematikundervisningen är att det har varit svårt för mig som pedagog att samla hela gruppen. Jag tror också att starten i ettan har bidragit. Det är oerhört viktigt att få en bra start i år 1. Att ha arbetsro i en grupp är av stor vikt, och framförallt i år 1 tog det tid att skapa arbetsro i gruppen. Vilka förbättringsåtgärder vill vi göra? En av det viktigaste faktorerna för ett förbättrat resultat är samarbete mellan pedagogerna. Vi behöver mer samarbete i de små arbetslagen där vi kan hjälpa och stötta varandra på olika sätt. Vi behöver känna att vi har ett gemensamt ansvar för alla elever i arbetslaget och känna glädjen i att vi gör arbetet tillsammans, både det som är lätt och svårt! Jag tror att vi ännu mer behöver få eleverna medvetna om sin egen inlärning och vi behöver arbeta mer med formativ bedömning. Eleverna behöver också få känna glädjen i att lära och känna självförtroende. De behöver mycket uppmuntran. I matematikundervisningen är det viktigt att ha en samlad undervisning där alla får samma grund och där man kan arbeta med samma område, men på olika nivåer om det behövs. Att skapa ett inlärningsklimat där alla känner att de lyckas och det är roligt, är också en viktig faktor. Tydlighet i undervisningen och tydliga mål påverkar inlärningen. Det är ju också viktigt att högpresterande elever får arbeta efter sina förmågor.

11 Resultat ämnesprov åk 6 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. Antal elever som skrivit provet Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Högt motiverade elever läste sjuans kurs, med större fördjupning. Två lärare de flesta lektionerna. Arbetsschema. Extra erbjudande i Elevens val. En till en kommunikation. Formativ återkoppling Praktisk matematik. Ifyllande av kunskapsluckor. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Prata matematik. Använda begrepp. Laborativ matematik. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Återkommande färdighetsträning i korta pass, kontinuerligt. Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal. A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B 1 och B2 Betyg delprov C1 och C2 Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Jobbat mycket med tidningsartiklar. Ordkunskap, stavning, återberättande skriftligt och muntligt, reflektion, omvärldskunskap.

12 Ämnesövergripande projekt i svenska och bild i slutet av åk 6. Uppgiften var att skriva en bok på 10 kapitel med beskrivningar av miljöer, och personer med en fyllig handling. Tränade även skrivteknik. Nordiska språk inom germanska språkgruppen. Tittat på likheter och skillnader samt jämfört med andra språkgrupper. Läst viss skönlitteratur tex Kirkegaard. Olika genrer: noveller/insändare/recensioner. Skriftliga och muntliga bokrecnsioner efter givna mallar. Muntlig framställning efter givna ämnen. Grammatik. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Mer skrivträning för de som skriver med en tunn, torftig handling. Förmågan att återberätta/redogöra/tala på ett intressant och välartikulerat sätt. Vilja och kunna kommunicera Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Poesi: läsa lyrik och skriva dikter Värdera och förstå innehållet i olika källor. Processkrivning med återkopplande frågor. Tematiskt och ämnesövergripande arbete. Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i engelska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Lyssnat och övat med hjälp av skivor och film. Mycket konversationsövningar i par och mindre grupper samt dialogträning. Lektionerna har istort sett hållits på engelska. Skrivläxor med relevanta ämnen Skriftliga diagnoser Grammatik Lekar på engelska Läsförståelse, ordkunskap och synonymer Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Pratat engelska mycket mer. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Livet i de engelskspråkiga länderna, skillnader och likheter mellan olika dialekter. Läst mer engelskspråkig litteratur, gärna klassisk tex David Copperfield.

13 Resultat och analys av kemi A. Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. B. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. C. Använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället. Antal elever som skrivit provet Provbetyg 26 F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i Noämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Laborationer och experiment hemma och i skolan både i grupp och enskilt. Undersökningar hemma och i skolan Söka information i olika källor. Diskutera och resonera runt olika kemiska företeelser. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Kommunicera och ta ställning till kemiska samband Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Ännu mer begreppsträning och träna på att analysera verkligheten. Resultat och analys av geografi ämne där ämnesprov har genomförts. A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Kartträning Grupparbete över skilda moment Diskussion och resonemang Film Instuderingsfrågor på text Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Arbete med att få med så många aspekter som möjligt när man diskuterar olika geografiska företeelser.

14 Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Jobba mer med miljö- och utvecklingsfrågor Använda metoder för att undersöka verkligheten Begreppsträning. Betygsstatistik i åk 6 Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra Det är stora skillnader i elevernas betyg mellan olika ämnesgrupper. I praktisk-estetiska ämnen har eleverna i åk 6 full måluppfyllelse, medan i stort sett alla ämnen som kräver större koncentrations- och studieförmåga är svårare för en grupp elever i klassen. Det är ett väntat resultat och vi har under flera år haft extra insatser i klassen. Analys av ämnesprov /betygsättning ht-12 och vt-13. Det är god överensstämmelse mellan resultaten på de nationella ämnesproven och betygen. Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde Furulundskolan Eksjö kommun Pojkar Flickor Totalt Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet Av de sju som inte når målet är fyra elever asylsökande och har inte mycket träning i att simma sedan tidigare.

15 Årskurs 9 Resultat ämnesprov åk 9 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik Provet har varit indelat i 4 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. A Muntligt delprov i grupp B Uppgiftslösning utan digitala verktyg och formelblad C Skriftlig uppgift D Uppgift med redovisning Antal elever som skrivit provet Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i matematik Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Tydlig struktur och se till att grundmomenten sitter. Viktigt att även de elever som satsar på de högre betygen får undervisning på lite högre nivå, vilket vi anordnat sista delen av terminen. Inspiration och visa på att matte är kul är också en viktig del som jag tror smittar av sig. Extra matte på elevens val där vi pratat mycket, övat på grundmoment samt spelat spel och haft kul spelar också in. Många av de som låg illa till tidigare tror jag klarade sig tack vare att det blev fokus på matematiken under våren. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? De behöver få mer möjlighet till att kunna förklara sig muntligt, resonera matematik, bemöta matematiska argument som för resonemanget framåt samt lära sig hitta olika lösningar på samma uppgift. Deras grundkunskaper sitter lite för dåligt också. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Mer matematiska samtal, mer förklarande uppgifter som de kan få redovisa för en grupp, jobba mer med att se att det finns olika lösningar att lösa problem samt att dessa kan vara olika bra. Inför nästa år 9 är det viktigt att redan i augusti jobba med baskunskaper ordentligt samt se till att repetera i stort sett hela våren. Under hösten bör man också se till att öva gamla nationella prov så de får möjlighet att känna på hur det är att få alla arbetsområden samtidigt. Vi måste också vara mycket tydliga med hur man uppfyller målen redan vid julbetyget så informationen kommer hem i tid till föräldrar och elever.

16 Resultat ämnesprov åk 9, svenska Angivet i antal. A. Muntligt prov, samtal och redogörelse B. Läsförståelse C. Skrivuppgift Kvalitetsredovisning Furulundskolan 2012/2013 Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i svenska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Resultat av ämnesprov åk 9 engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Betyg delprov A Betyg delprov B Betyg delprov C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i engelska Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Struktur, läxor och diagnoser. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Att ha åsikter om det som förväntades i tex det muntliga delprovet.. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Ännu mera energi!

17 Resultat och analys av biologi Angivet i antal. A Teoretisk uppgift B Laborativ uppgift Antal elever som skrivit provet Kvalitetsredovisning Furulundskolan 2012/2013 Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i Noämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Det de haft stor glädje av är vårt ämnesövergripande arbete i NO om energi och miljö. Debatt-delen när de skulle framföra argument och jämföra olika energikällor gjorde att det delmomentet som testade argumentationsförmågan gick mycket bra för de flesta. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Naturvetenskapligt arbetssätt måste vi öva mer på så de har bättre koll på de olika delmomenten man ska kunna. Det visar sig också att de har mycket luckor i ämneskunskaper, ex ekologi, genetik. Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Vet inte riktigt hur jag ska få till att de har en bättre faktabas med sig så de kan använda sig av de begrepp som finns. En del är att låta dem öva mer på att planera, utföra och dokumentera laborationer. Man bör nog också jobba med ett repetitionsavsnitt på vårterminen samt jobba lite mer med gamla nationella prov. Jobba med uppgifter där man får ta ställning samt förklara varför man tycker som man tycker. Det ämnesövergripande arbetet kring energi och miljö bör läggas på hösten så alla moment och förmågor hinner övas innan nationella proven och så att höstbetyget blir mer tillförlitligt. Vårterminen kan sedan ägnas åt repetition av arbetsområden inför nationella. Resultat och analys av geografi A.Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit samtliga delprov Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne: Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse? Eleverna har fått verktyg för att på ett strukturellt sätt ha möjlighet att ta till sig och använda sina förmågor genom att tex arbeta med begrepp, analysera, argumentera och resonera. Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på? Argumentera, stärka elevernas självkänsla samt ta ut det viktigaste i en text och sammanfatta.

18 Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Struktur och tydlighet både muntligt och skriftligt. Hitta en röd tråd genom arbetet. Andel elever som nått målen i alla ämnen åk Angivet i procent. Jämförelsegrupper Prästängsskolan 86,4 85,4 79,8 80,9 73,3 75,7 81,3 84,4 83,6 72,6 Modellberäknat värde Salsa Furulundsskolan 76, ,3 75,5 65,6 54, ,7 79,3 67,7 exkl Stuveryd 77,7 Modellberäknat värde Salsa Eksjö kommun 83, ,7 79,8 71, ,4 82,4 82,8 71,6 exkl Stuveryd 73,6 Riket 75,9 75, ,1 76, ,6 77,3 77,4 77,0 Analys Av Furulundsskolans 27 elever i åk 9 har 21 elever nått målen i alla ämnen, vilket motsvarar ca 78%. Det är ett något sämre resultat än förra året men inget överraskande. De elever som inte når målen i alla ämnen har oftast klarat alla ämnen utom ett, detta gäller för fyra av de sex elever som inte nått målen i alla ämnen. Eleverna på Stuveryd (fyra elever i åk 9) har andra förutsättningar att nå målen. De har dels stora inlärningssvårigheter och dels stora kunskapsluckor på grund av flera års skolproblem. Lärarna på Stuveryd arbetar med att utveckla varje elev utifrån deras förmåga och förkunskaper. I år nådde inga av dessa elever målen i årkurs 9. Andel behöriga till ett högskoleförberedande program Godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 9 andra grundskoleämnen Angivet i procent. Jämförelsegrupper 2013 Prästängsskolan 88 Furulundsskolan 77,4 exkl Stuveryd 88,9 Eksjö kommun 85,8 exkl Stuveryd 88,2 Riket Analys Av Furulundsskolans 27 elever i åk 9 blev tre elever inte behöriga till högskoleförberedande program, det innebär att 88,9% av eleverna var behöriga. Detta är en förbättring sedan året innan då 79,3% var behöriga till högskoleförberedande program på gymnasiet. En jämförelse med förra året visar att årets

19 elever klarat sig bättre i svenska, engelska och matematik, istället har de haft svårigheter att nå målen i de samhällsorienterade ämnena. Att det är så mycket större andel elever som blir behöriga till gymnasiet än andelen elever som når målen i alla ämnen, beror på att eleverna oftast bara har misslyckats att nå målen i ett ämne. Om de då når målen i svenska, engelska och matematik så blir de ändå behöriga. Eleverna på Stuveryd (fyra elever i åk 9) har andra förutsättningar att nå målen. De har dels stora inlärningssvårigheter och dels stora kunskapsluckor på grund av flera års skolproblem. Lärarna på Stuveryd arbetar med att utveckla varje elev utifrån deras förmåga och förkunskaper. I år nådde inga av dessa elever målen i årkurs 9. Andel behöriga till ett yrkesprogram. Godkända betyg i svenska, engelska och matematik åk = Behöriga till ett yrkesprogram; godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 5 andra grundskoleämnen Angivet i procent. Jämförelsegrupper Prästängsskolan ,2 95,4 91,8 90,6 Furulundsskolan ,3 92,8 87,9 82,1 77,4 exkl Stuveryd 88,9 Eksjö kommun ,1 87,8 exkl Stuveryd 90,3 Riket ,8 88,2 87,7 87,5 87,6 Analys av årets resultat Av Furulundsskolans 27 elever i åk 9 blev tre elever inte behöriga till högskoleförberedande program, det innebär att 88,9% av eleverna var behöriga. Detta är en förbättring sedan året innan då 79,3% var behöriga till högskoleförberedande program på gymnasiet. En jämförelse med förra året visar att årets elever klarat sig bättre i svenska, engelska och matematik, istället har de haft svårigheter att nå målen i de samhällsorienterade ämnena. Att det är så mycket större andel elever som blir behöriga till gymnasiet än andelen elever som når målen i alla ämnen, beror på att eleverna oftast bara har misslyckats att nå målen i ett ämne. Om de då når målen i svenska, engelska och matematik så blir de ändå behöriga. Eleverna på Stuveryd (fyra elever i åk 9) har andra förutsättningar att nå målen. De har dels stora inlärningssvårigheter och dels stora kunskapsluckor på grund av flera års skolproblem. Lärarna på Stuveryd arbetar med att utveckla varje elev utifrån deras förmåga och förkunskaper. I år nådde inga av dessa elever målen i årkurs 9.

20 Elevers genomsnittliga meritvärde åk Prel. Jämförelsegrupper 2013 Prästängsskolan 208,2 210,1 203,5 203,5 198,1 203,9 209,7 214,3 214,5 207,2 Modellberäknat värde Salsa Pojkar 204,5 Flickor 211,9 Furulundsskolan 199,9 192,5 203,4 191,2 184,3 181,7 191,79 197,3 210,7 193,6 inkl Stuveryd 168,8 Modellberäknat värde Salsa Pojkar 151,3 exkl Stuveryd 191,6 Flickor 196,4 Eksjö kommun 205,2 207,4 203,5 200,9 194, ,18 211,4 213,9 199,4 exkl. Stuveryd 205 Pojkar 193 exkl Stuveryd 202,2 Flickor 208,9 Riket 206,9 206,3 206,8 207,3 209, ,8 210,6 211,4 212,8 Pojkar Flickor Analys av årets resultat Årets genomsnittliga meritvärde är sämre än vad det varit de senaste två åren trots att andelen behöriga till gymnasiet ökat. Detta förklaras av att färre elever har nått högre än betyget E i år än förra året. Orsaken till detta ligger delvis i att många elever i de två klasserna har varit lågt motiverade inför skolarbetet och de har därmed dragit på sig stora kunskapsluckor under tidigare år. Det är svårt att motivera eleverna till lärande. Det hjälper om man har en personlig relation med dem man undervisar för att det ska ge resultat så man kan arbeta bättre utifrån elevens utgångsläge. Under det sista året gjorde många elever tillsammans med sina lärare en kraftansträngning och hämtade in så mycket att de nådde betyget E. Skolan har under åren satt in flera kraftfulla åtgärder, tex delades de 27 eleverna i två små klasser, och detta påverkade sannolikt också att resultatet till slut blev mycket bättre än vad det såg ut tidigare år. Som jämförelse kan nämnas att meritvärdet i åk 8 var så lågt som 179,3 (utan Stuveryd). Det är mycket glädjande att det bara skiljer 4,8 poäng mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. Förra året var skillnaden 49 poäng! Men det finns fortfarande mycket att arbeta med på det här området. I tex matematik kan man se att killarna ligger på betygen E C, medan tjejerna är mer utspridda på alla betygsstegen. Det är flera killar som tagit mycket fokus på lektionerna och vissa tjejer har då fått stå tillbaka, inser vi nu i efterhand. Även i engelska syns en klar skillnad mellan pojkars och flickors betyg, denna gång till pojkarnas fördel. I de naturorienterande ämnena är det ingen större skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Med tanke på hur många vi trodde skulle misslyckas med nationella provet matematik så är resultatet mycket bra. Däremot är det väldigt många som har svaga E och man vill ju lyfta alla elever lite mer och inte bara de som riskerar underkänt. Alla elevers uppnådda resultat var fördelade på alla förmågor, vilket ändå tyder på att om de haft matematik på elevens val även under hösten tror vi att de nått högre på fler förmågor.

21 Resultatet i biologi är bra i förhållande till nationella proven. Många har svårigheter med att lära sig fakta och begrepp inom olika områden och därmed kan de heller inte resonera på ett nationellt prov när många aspekter ska in. Däremot har många av eleverna klarat de delmoment vi jobbat med under lektionerna och då visat de förmågor som ska bedömas. Det är positivt att alla når minst betyget E i engelska I svenskan upplever vi att flera elever skulle kunna nå ett högre betyg om de var mer motiverade. Det är ändå glädjande att fler elever som haft svårigheter i svenska nått betyget E. En lärdom arbetslaget gjort är att vi behöver bli mer flexibla i våra arbetssätt beroende på hur elevgrupperna och enskilda elever fungerar samt agera snabbare. Vi behöver också ha bättre koll på de tysta eleverna så man inte tappar bort dem i klasser med starka individer som syns och hörs. Vi behöver ha en tydligare ansvarsfördelning när det gäller vem som ska ha kontakt med hemmet när elever inte ser ut att uppnå målen eller när de precis klarat det. Vi behöver börja i tid med att jobba in grundläggande färdigheter som vi ser fattas samt repetera alla arbetsområden hela tiden under läsåret så inte de glömmer moment de inte jobbar med just för stunden. Vi skulle också vilja skaffa oss mer kunskap om varför det är så många elever som har svårt att ta till sig undervisning i grupp från tavlan. De flesta vill att man ska förklara enskilt för dem, och det utrymmet har man inte hela tiden vid varje moment. En utmaning är att göra NO mer intressant och arbeta bort elevernas bild av att det är svårt. För att lösa det vill vi ta in verkligheten mer i klassrummet genom tex göra fler studiebesök. Betygsstatistik i åk 9, klassvis Klass 9a

22 Klass 9b Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra Generellt för alla ämnen gäller att de flesta eleverna hamnar i betygsintervallet E C. Enda undantaget från detta är engelskan. Analys av ämnesprov prov/betygsättning ht-12 och vt-13. Matematik: Det är inte någon större skillnad mellan betyg och nationella provet. Någon har fått ett höjt betyg då vi tycker de visat förmågor vi inte tidigare sett men de flesta har samma provresultat som det betyg de tidigare haft. Biologi: Stor skillnad mellan betyg och prov. Många har svårigheter med att ha med sig fakta inom olika områden och därmed kan de heller inte resonera på ett nationellt prov när många aspekter ska in. Däremot har många av eleverna klarat de delmoment vi jobbat med under lektionerna och då visat de förmågor som ska bedömas. Svenska: Generellt är betyget i svenska högre än betyget på nationella provet eftersom det nationella provet inte tester alla delar av kursplanen. Ämnesbetyget visar kunskaper över en längre tid och eleverna kan rätta till/utveckla de olika delarna. Det muntliga provets upplägg var nytt för i år och sättet att visa sina kunskaper var ovant för eleverna. Engelska: I stort sett ingen skillnad mellan betyg och nationella provet. Några elever har högre måluppfyllelse muntligt än skriftligt vilket gett en liten skillnad mellan resultat på nationellt prov och betyg. Geografi: Tio elever i årskurs 9 fick ett sämre betyg än resultatet i det nationella provet. Det beror på olika individuella orsaker, men vissa saker är gemensamma som tex. Att kunna skriva texter ur olika källor och få ihop dem på ett sätt där du visar att du ser samband på ett enkelt sätt och i flera led(beroende på betyg) klarade dessa elever sämre i verkligheten än vad de hade möjlighet att visa på provet. Källkritik är inget som provtillfället ger möjlighet att visa. Diskussionsdelar, skriftliga och muntliga där du tar ställning och motiverar uppnådde inte vissa av eleverna på högre nivå under lektionstid. Några av eleverna ligger precis på poängen över för att få ett högre betyg.

23 De två elever som har betyg som är högre än resultatet på provet har vid ett flertal tillfällen visat att de når målen för det högre betyget. De hade även missuppfattat ett moment som gav flera poäng. När jag tittar närmare på de två elever där det skiljer två betygssteg så har de lättare för en specifik förmåga och betydligt svårare för andra förmågor. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge 3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken Resultat och analys av enkäten En majoritet av lärarna anser att arbetet med Lgr11 i praktiken lett till en mer likvärdig bedömning samt en större samsyn i elevers arbete och menar att det varit mycket givande att träffas i skolövergripande grupper. Många ser ett behov av att dessa träffar fortsätter och ägnas åt ämnesmässiga diskussioner. Man ser även ett behov av att ha motsvarande diskussioner i sitt eget arbetslag för att kunna utveckla ämnesövergripande samarbete. Pedagogiska planeringar används inte alltid men de flesta lärarna använder dem någon gång (mer eller mindre) under läsåret. Kommentarerna tyder på att man ännu inte hittat helt rätt form för sina LPP:er eftersom flera lärare skriver att eleverna inte använder dem eller tröttnar på dem. Det är fortfarande så att lärarbedömning är den vanligaste bedömningsmetoden medan själv- och kamratbedömning används förhållandevis sällan. Avprickningsschema, prov som används formativt samt bedömningsmatriser för att bedöma frågor används ungefär lika mycket, den enda tydliga tendens man kan utläsa från enkäten är att normerande elevarbeten sällan används. Lärarna anser att formativ återkoppling i form av samtal med eleverna är den pedagogiska dokumentation som har störst betydelse för elevernas lärarande. Många framhäver även matrisernas positiva påverkan. Av de lärare som besvarat enkäten har drygt hälften genomfört nationellt ämnesprov. Av dessa har endast ett fåtal sambedömt tillsammans med andra lärare. De flesta lärarna utgår oftast från kunskapskraven och de nationella målen när de skriver de skriftliga omdömena men gör så i mindre omfattning när de skriver IUP. Ambition, arbetsförmåga, uppträdande, uppmärksamhet, samarbetsförmåga, kreativ självbild och trivsel förekommer i viss mån i de skriftliga omdömena och IUP. Detta påverkas antagligen av om läraren använder matriser för de skriftliga omdömena vilket ungefär 2/3 av lärarna gör i någon omfattning. Det finns fortfarande ett missnöje med Edwise bland lärarna. Det upplevs som begränsande, tidsslukande och långsamt. En enkel analys pekar på att de lokala pedagogiska planeringarna fortfarande behöver utvecklas, så att det blir ett bra verktyg för eleverna. Vi behöver även bredda våra bedömningsmetoder och göra eleverna mer delaktiga. Om bedömning och LPP hänger ihop på ett tydligt sätt och eleverna blir mer delaktiga i bedömningen, så ökar nog elevernas intresse för LPP:er. Resultat och analys av Lärgrupper förskoleklass Målet med lärgrupperna: Tydliggöra förskoleklassens didaktik. Öka likvärdigheten i kommunens förskoleklasser. Skapa ett forum där pedagoger i förskoleklassen träffas för att dela erfarenheter och lära tillsammans. Detta i sin tur leder till utveckling i den egna verksamheten.