KVALITETSREDOVISNING Prästängsskolan 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Prästängsskolan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 2(9) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Se nedan 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Lärarnas kompetens och utvecklingsvilja är grunden. Vi har blivit successivt allt bättre på att förklara målen för eleverna. Särskilt pojkar torde gynnas av att lektioner, läxor, prov och redovisningar är ännu mer genomtänkta, riktas mot förmågor och inte bara inpluggade detaljkunskaper för stunden. Lärarna har fått ökade möjligheter att samordna undervisning, läxor och redovisningar, vilket underlättar för både eleverna och dem själva. Det hårda arbetet med grupprocessen ger resultat, liksom principen att sätta samman nya klasser inför årskurs sju. Den inarbetade arbetsgången med att tidigt uppmärksamma elever i behov och sätta in olika åtgärder är en framgångsfaktor. Tyvärr har de stora behoven i årskurs åtta tagit resurser från årskurs sju. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Ny läroplan med mer detaljerade kunskapskrav har gjort betygssättningen svårare och höjt svårighetsgraden för att nå högre betyg. Stort fokus på bedömning och kanske mindre på träning har gjort att eleverna får väl underbyggda betyg, men inte haft så stora chanser att utveckla sina olika förmågor och därmed kunna få ett högre betyg. En ansträngd organisation, stora klasser, framför allt i årskurs 8 men också årskurs sju, har bidragit till en hög arbetsbelastning. Många lärarbyten och många vikarier har minskat kontinuiteten för eleverna. Uppdelningen av SOämnet i fyra tydligare discipliner har gjort det svårare för eleverna att träna och visa sina förmågor och därmed bidragit till lägre betyg i dessa ämnen. Detta i kombination med att vi blivit bättre på att uppmärksamma elevernas behov har lett till stressad personal som vill mer än det finns tid för. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Lärarna behöver tid för sambedömning, gemensam planering och gemensam reflektion. Vi avsätter 1,5 timme/vecka åt detta. De nationella proven ska i högre utsträckning bedömas och analyseras tillsammans, liksom hur lärdomarna påverkar undervisningen. För detta ska tid avsättas. SO-lärarna behöver tid för att hitta nya arbetsformer. För att komma åt att elever i behov inte alltid kunnat erbjudas effektivt, individuellt stöd görs specialundervisningen om i enlighet med kollegiets önskemål och aktuell forsknings rekommendationer. Eleverna ska tränas ytterligare i att själva utvärdera sina insatser. Ta bort omdömesskrivandet, vilket torde minska pedagogernas arbetsbelastning. 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Skolan fortsätter att förändras. Ihop med samtlig personal har arbetssätt och resursfördelning diskuterats och processen har resulterat i bl.a. de förbättringsåtgärder som ovan beskrivits. Att ha personal som är aktivt delaktig i beskrivningar och diskussioner inför beslut är en stor tillgång, liksom att personalen sedan är lojal mot det fattade beslutet. Centralt i dessa sammanhang är ha en transparent, öppen, lång och tillåtande process för beslutsfattande.

3 3(9) 1 Förutsättningar grundskolan- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Total Budget i tkr Resultat Utfall Undervisn ingsresurs i tkr Undervisn ingsresurs /elev Verksamhetsår Lärartäthet * Läromedel i tkr Läromedel/ elev , , Extra Tilldelning centrala resurser *Tilldelad lärarresurs Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT) Verksamhetsår Specialpedagog Undervisning % Specialpedagog Utredning Specialpedagog Utveckling Undervisning i tal och språk Special lärare % 445% Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Stora klasser i årskurs 8 har krävt mycket arbete och tagit resurser från årskurs 7 och 9. Ny läroplan och nytt betygssystem har krävt tid för att implementeras. Många, alltför många elever, i behov av särskilt stöd har ansträngt den specialpedagogiska resursen. Dessa faktorer har påverkat elevernas betyg negativt. Ämnesövergripande samarbete har tagit tid, men också gett lärarna ökade möjligheter att se och träna elevernas förmågor, vilket gynnat elevernas lärande och därmed betyg. Vi fortsätter att arbeta hårt för att eleverna ska vara trygga. Resurspersonerna som finns i korridorerna och uppehållsrum är mycket viktiga i detta arbete. De är den bärande kraften i kompisteamet och skapar trygghet mellan lektionerna. Denna trygghet sprider sig in i lektionssalarna, vilket gynnar elevernas lärande. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Inför läsåret 13/14 blandar vi och delar de största klasserna, årskurs 9, i de utvalda ämnena musik, matematik, fysik, biologi och kemi. Vi gör en liknande satsning med mindre grupper i NO och teknik i årskurs 7 och 8, Våra fokusområden blir inkluderande specialundervisning och ämnesövergripande samarbete. Vi individualiserar specialundervisningen och prövar ett mer inkluderande arbetssätt, vi stimulerar lärarna till ökat ämnesövergripande samarbete, samt avsätter 1,5 timmar/vecka som lärarna disponerar till dessa två fokusområden. Vidare försöker vi prioritera handledarskapet i årskurs sju, i syfte att snabbt skapa välfungerande klasser. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Inkluderande specialundervisning och tid för samarbete kring enskilda elever Tid för ämnesövergripande samarbete och för gemensamt arbete kring de nationella proven.

4 4(9) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 9 Resultat ämnesprov åk 9 matematik Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov i matematik Provet har varit indelat i 4 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov. A Muntligt delprov i grupp B Uppgiftslösning utan digitala verktyg och formelblad C Skriftlig uppgift D Uppgift med redovisning Antal elever som skrivit provet Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i matematik långt som möjligt i förhållande till de nationella målen? Matematiklärarna svarar: Resultatet var bra eftersom provet var lätt. Lärarnas arbete med det nya läromedlet, med ett förändrat arbetssätt utifrån LGR 11 ökar elevernas möjligheter att visa sina förmågor. Dock är det elevernas träning och arbetsmoral under lektionstid och hemma som avgör, vilket innebär att läraren fokuserar på att motivera och inspirera. Ett ytterligare ökat samarbete lärarna emellan kommer att leda till ytterligare utveckling av undervisningen. Resultat ämnesprov åk 9, svenska Angivet i antal. A. Muntligt prov, samtal och redogörelse B. Läsförståelse C. Skrivuppgift Antal elever som skrivit provet A B C Provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A

5 5(9) Analys av resultatet på ämnesprov i svenska långt som möjligt i förhållande till målen Svensklärarna menar: Möjligheterna att få stöd under språkvalstid har gynnat flera elever, liksom att de kunnat få stöd av speciallärare. Eleverna har arbetat med tidigare nationella prov och fått arbeta med hur man ska tänka. Samarbetet svensklärarna emellan och det ämnesövergripande arbetet har ökat elevernas motivation. Mycket träning, med bra struktur och stor tydlighet ger effekt. Eleverna hade behövt träna mer på begreppslig förmåga, på att diskutera, på att följa upp det egna arbetet samt på att kunna läsa fler sorters texter. Lärarna kan utveckla undervisningen kring det ovan nämnda, studieteknik och genom att skapa ökat läsintresse. Resultat av ämnesprov åk 9 engelska A. Tala/samtala B. Läsa och förstå/lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet A B C provbetyg F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i engelska långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Ingen skriftlig utvärdering har genomförts, men slutsatserna för ämnet svenska är i huvudsak även giltigt för engelskan. Resultat och analys av kemi där ämnesprov har genomförts Angivet i antal. A Teoretisk uppgift B Laborativ uppgift Antal elever som skrivit provet Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i No-ämne:

6 6(9) långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? Kemilärarna framför: Provet var svårt, ställde höga krav på abstraktionsförmåga. Eleverna har läst för lite kemi och var inte förberedda. Många elever har utsatts för olyckliga lärarbyten. Eleverna har svårigheter med begrepp, skriftliga förklaringar och motiveringar. Vi ska träna analysförmågan ytterligare. Ämnet kemi behöver uppmärksammas genom hela grundskolan och det finns tecken på att så sker. Resultat och analys av geografi där ämnesprov har genomförts. A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A Deltagit delprov B Provbetyg F E D C B A Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne: långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen? SO-lärarna hävdar: Provresultatet är bra och de flesta som inte nådde E var nära. Att proven var skriftliga hämmade elever, som har svårt för just skrivande. Skriva är inget kunskapskrav i SO. Framgångsfaktorer är att lägga stor vikt vid det centrala innehållet, att försöka anpassa undervisningen efter alla elever samt att eleverna hade tränat just det provet handlar om. Eleverna var duktiga på och hade tränat på orsakssamband, men en utveckling av detta är önskvärd. Vidare bör förmågan att förstå och använda de centrala begreppen utvecklas liksom flera allmänna förmågor kring läsning och skrivning, för att resultaten ska förbättras ytterligare. Vidare ska de duktigaste eleverna utmanas mer. Andel elever som nått målen i alla ämnen åk Angivet i procent Jämförelsegrupper Prästängsskolan Modellberäknat värde Salsa Furulundsskolan Modellberäknat värde Salsa Eksjö kommun Riket Analys 86,4 85,4 79,8 80,9 73,3 75,7 81,3 84,4 83,6 72, , ,3 75,5 65,6 54, ,7 79,3 67, , ,7 79,8 71, ,4 82,4 82,8 71,6 75,9 75, ,1 76, ,6 77,3 77,4

7 7(9) Andel behöriga till ett högskoleförberedande program Godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 9 andra grundskoleämnen Angivet i procent. Jämförelsegrupper Prästängsskolan Furulundsskolan Eksjö kommun ,9 88,2 Riket Analys Andel behöriga till ett yrkesprogram. Godkända betyg i svenska, engelska och matematik åk = Behöriga till ett yrkesprogram; godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 5 andra grundskoleämnen Angivet i procent. Jämförelsegrupper Prästängsskolan Furulundsskolan Eksjö kommun Riket ,2 95,4 91,8 90, ,3 92,8 87,9 82,1 88, ,1 90, ,8 88,2 87,7 87,5 87,6 Analys av årets resultat

8 8(9) Elevers genomsnittliga meritvärde åk Prel. Jämförelsegrupper 2013 Prästängsskolan 208,2 210,1 203,5 203,5 198,1 203,9 209,7 214,3 214,5 207,2 Modellberäknat värde Salsa Pojkar 204,5 Flickor 211,9 Furulundsskolan 199,9 192,5 203,4 191,2 184,3 181,7 191,79 197,3 210,7 193,6 inkl Stuveryd 168,8 Modellberäknat värde Salsa Pojkar 151,3 exkl Stuveryd 191,6 Flickor 196,4 Eksjö kommun 205,2 207,4 203,5 200,9 194, ,18 211,4 213,9 199,4 exkl. Stuveryd 205 Pojkar 193 exkl Stuveryd 202,2 Flickor 208,9 Riket 206,9 206,3 206,8 207,3 209, ,8 210,6 211,4 212,8 Pojkar Flickor Analys av årets resultat Betygsstatistik i åk 9 Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 har sjunkit betänkligt. Det finns flera anledningar till detta. De viktigaste torde vara: Skolorna i Eksjö kommun har jobbat länge med att utveckla bedömningen av förmågor, konkretisera målen för eleverna och bedöma efter kunskapskraven. Vi är duktiga på att sätta betyg, men sätter lägre betyg än många andra skolor. Varför är det så? Är det svårt att få rätt bedömningsnivå enligt ny läroplan- var vi för hårda eller andra för snälla? Många vikarier i NO och fram för allt kemi ledde till minskad kontinuitet för eleverna, lägre nivå på undervisningen och sämre resultat. Samtidigt har kemi under längre tid haft lägre måluppfyllelse än övriga ämnen. Eleverna blev dessutom bedömda enligt den nya läroplanen, men har under övriga grundskoleår tränats i den gamla. Vi tror att kommande lever får träna mer kemi genom grundskolan, vilket bör höja betygen. Splittringen av SO-ämnet, samt många lärarbyten även här har troligen påverkat elevernas lärande negativt i dessa ämnen. I matematik var andelen godkända elever hög, men relativt få nådde högre betyg, kanske eftersom fokus legat på att just få alla att nå godkänt, snarare än att utmana de duktiga. Däremot var det förhållandevis många A-betyg i matematik, vilket tyder på att de riktigt duktiga ändå sporrats väl. Ett antal elever, ungefär lika många som tidigare år, saknade, av olika anledningar, väldigt många betyg. Då årskullen är den minsta vi haft, påverkade dessa elever det sammantagna resultatet i högre

9 9(9) grad. Vi behöver, som kommun, bli bättre på att möta elever med svårigheter grundade i förhållanden utanför skolan. Vi behöver, som skola, bli bättre på att bemöta och motivera dessa elever. Vidare visade elevernas undervisningsutvärdering att vissa ämnen inte upplevdes som särskilt meningsfulla. Här ska skolan jobba både riktat och ämnesövergripande, för att eleverna ska inse betydelsen av samtliga ämnen. Då torde elevernas motivation öka, vilket leder till högre betyg. Värt att notera är för övrigt att flickorna till slut fick högre måluppfyllelse än pojkarna, även om skillnaderna inte blev så stora. Våra pojkar har relativt sett en högre måluppfyllelse än våra flickor. Detta har tidigare förklarats. Analys av ämnesprov prov/betygsättning ht-12 och vt-13. Simkunnigheten Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga * Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet 4. Skolans egna prioriterade mål Vi behöver ytterligare systematisera vårt kvalitetsarbete och få med personalen i analys- och förbättringsarbetet i än högre grad. Vi bör sålla bland enkäter, analyser, uppföljningar och utvärderingar, för att kunna uppbåda tillräcklig kraft för att möjliggöra att de analyser som görs håller högsta möjliga kvalitet, samt för att personalen intresse för kvalitetsarbete ska öka. De pedagogiska målen för läsåret 13/14, våra fokusområden, är inkluderande specialundervisning och ämnesövergripande samarbete. Syftet bakom dessa är att öka elevernas måluppfyllelse, styra resurserna bättre mot behoven, samt att ge ökat antal forum för pedagogiskt utvecklande diskussioner. Vidare behöver vi säkra vår betygssättning gentemot riket och här kommer de allt fler nationella proven, tiden vi avsätter för lärarna diskutera och analysera dem tillsammans och arbetet med våra fokusområden att ge resultat. Vi kommer, precis som tidigare, att försöka följa Skolverkets intentioner och råd fullt ut.