ENKÄTRAPPORT HÄLSO OCH SJUKVÅRDEN

Transkript

1 ENKÄTRAPPORT HÄLSO OCH SJUKVÅRDEN Till Regional Folkhälsoatlas om fetma och koloncancer 2012 Sammanställt av arbetsgrupperna för folkhälsoatlaserna fetma respektive koloncancer Kontaktpersoner Emelie Andersen, Folkhälsoplanerare, Anna Maria Norén, Folkhälsoutvecklare, Marianne Angbratt, Folkhälsovetare, Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Landstinget i Östergötland

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Introduktion... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Sammanfattning... 4 Metod... 5 Enkät i fyra delar... 5 Webbenkät... 5 Resultat... 6 Hälsofrämjande förhållningssätt... 7 Övervikt och fetma Koloncancer Resultat verksamhet för verksamhet Barnhälsovård Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdoms psykiatri Barn- och ungdomshabilitering Mödrahälsovård Gyn Folktandvård Vårdcentral Ortopedi Privata aktörer Kirurgi Medicin Ortopedi Rehabilitering Geriatrik Vuxenpsykiatri Diskussion Bilaga A. Enkäten Bilaga B. Utskick

3 INTRODUKTION Den regionala folkhälsoatlasen omfattar Jönköpings och Kalmar län samt Östergötland. Arbetet berör två olika diagnoser, fetma och koloncancer och de kommer att presenteras i varsin folkhälsoatlas. För att begränsa enkätutskicken samkördes de bägge enkäterna och resultatet av enkäterna redogörs i denna rapport. SYFTE Syftet med folkhälsoatlaserna är att beskriva: Sjukdomsförekomst och relaterad sjuklighet Hälso och sjukvårdens insatser (främjande, förebyggande och behandlande) Förbättringsområden för det fortsatta arbetet MÅL Målet är att atlaserna ska bidra till ökad samverkan över länsgränserna så att goda exempel lättare sprids och ger drivkraft i förbättringsarbetet. Folkhälsoatlaserna ska ge ett underlag för regionens beslutsfattare om vad man bör satsa på i ett främjande, förebyggande och behandlande perspektiv för att skapa individuella och samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa, för hela befolkningen i regionen. AVGRÄNSNINGAR Denna enkätrapport är en delrapport i atlasarbetet. I folkhälsoatlaserna kommer bakgrundsproblematiken kring övervikt och fetma respektive koloncancer att beskrivas mer utförligt. I denna rapport beskrivs metod och resultatdelen till enkätutskicket som gjordes för att ta reda på Hälso och sjukvårdens insatser. 3

4 SAMMANFATTNING Landstingen i Kalmar län, Jönköpings län samt Östergötland samverkar kring ett regionalt folkhälsoatlasarbete kring diagnoserna fetma och koloncancer. Syfte och mål Syftet med den enkät som skickades ut var att ta reda på Hälso och sjukvårdens insatser kring dessa diagnoser och målsättningen är att kunna ge underlag till fortsatt samverkan och förbättringsarbete i regionen. Metod En webbenkät arbetades fram med frågor för att ta reda på bakgrundsinformation, hälsofrämjande förhållningssätt, förebyggande och behandlande arbete kring övervikt och fetma samt koloncancer. Utskicket gick till samtliga förstalinjechefer i regionen, svaren var anonyma. En ledande chef från varje landsting skrev under utskicket. Resultat Enkäten skickades ut till 765 personer i regionen, 262 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens på 34 procent. Svarsfrekvensen var relativt jämn mellan länen. På grund av den låga svarsfrekvensen måste eventuella slutsatser av undersökningen tas med stor försiktighet. Resultatet kan endast betraktas som tendenser som i vissa fall kan vara intressanta att undersöka vidare. Hälsofrämjande förhållningssätt Mål för hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande arbete, finns inom alla tre landstingen i regionen i någon mån. Utbildningsinsatser kring framför allt motiverande samtalsmetodik har skett i hela regionen. Levnadsvanor som alkohol, fysisk aktivitet, tobak och matvanor tas ofta upp i patientmöten. Matvanor och tobak är de levnadsvanor man jobbar mest med och erbjuder stöd inom, därefter kommer fysisk aktivitet och alkohol. Landstinget i Jönköpings län uppger generellt i lite högre utsträckning än övriga att de uppmärksammar och erbjuder stöd kring levnadsvaneförändringar. Övervikt och fetma På övergripande nivå ser man tydliga tendenser av att strukturer som vårdprogram gör att frågan får större tyngd och genomslagskraft i verksamheterna. I Jönköping finns vårdprogram för både barn och vuxna och man har satsat mycket på denna fråga under lång tid, vilket i denna undersökning syns på verksamhetsnivå. I Kalmar län finns ett vårdprogram för barn och i Östergötland ett för vuxna. Gällande samverkan lyckas Jönköping bäst, verksamheterna där uppger flest aktörer de samverkar med. En generell slutsats av enkäten är att de verksamheter (oavsett län) som redan idag samverkar med andra aktörer, har upplevt goda effekter av det och därför önskar öka och bredda samverkan. Koloncancer En generell slutsats om koloncancer som man kan dra av resultaten i denna enkät är att Jönköpings och Kalmar län uppmärksammar frågor relaterade till koloncancer i lite högre utsträckning än Östergötland. 4

5 METOD ENKÄT I FYRA DELAR För att ta reda på Hälso och sjukvårdens insatser kring övervikt och fetma samt koloncancer i regionen, arbetades en enkät fram. Enkäten består av fyra delar (se Bilaga A). Den första delen ger bakgrundsinformation om län, kommun, typ av verksamhet och profession. Den andra delen berör hälsofrämjande arbete och förhållningssätt. Östergötland har arbetat fram den delen och besvarat den i ett tidigare skede, så de behövde inte besvara den en gång till men resultatet sammanvägdes med resultaten från Kalmar och Jönköpings län. Den tredje delen i enkäten handlar om hur man arbetar med övervikt och fetma. Den sista delen handlar om hur man uppmärksammar koloncancer. Frågorna om koloncancer gick inte ut till verksamheter med barn som målgrupper. WEBBENKÄT Enkäten gjordes i EsMaker, ett webbaserat enkät och analysverktyg utvecklat av Entergate AB i Halmstad. Med hjälp av flerväxelfält skapades kopplingar i enkäten så att respondenten, beroende på vilket län, verksamhet och svarsalternativ i olika frågor, endast fick de delar i enkäten alternativt de frågor som var relevanta för just den personen. Som exempel behövde inte respondenter i Östergötland fylla i delen om hälsofrämjande förhållningssätt, verksamheter som endast berör barn fick inte delen om koloncancer och om man uppgav att man inte hade några feta patienter på enheten fick man heller inga följdfrågor på behandling av fetma. UTSKICK Utgångstanken var att alla chefer av första linjen skulle ha enkäten och syftet med det var att få svar så långt ut på enhetsnivå som möjligt. Varje län sammanställde en lista med samtliga förstalinjechefer, enkäten skulle gå ut till alla. Enkäten var anonym. Utskicket skedde i januari 2012 och den var öppen under två veckor, man fick automatiskt två påminnelser om man inte fullföljt den inom perioden. I mejlet som gick ut (Bilaga B) fanns kortfattad information om uppdrag, syfte, målgrupp för enkäten, anonymitet, länk till webbenkäten och slutdatum för svar samt vem man kunde kontakta inom respektive landsting vid frågor. Mejlet var undertecknat av en ledande chef från respektive landsting: Mats Bojestig, Hälso och sjukvårdsdirektör, Lt Jönköping; Sofia Barakat, Planerings och uppdragsenheten, Lt Kalmar; Lena Lundgren, Hälso och sjukvårdsdirektör, Lt Östergötland. Utskicket förankrades på ledningsnivå i respektive landsting. I Kalmar län skrev man om utskicket i nyhetsbrevet för chefer före jul och information lades också ut under Nyheter på Intranätet. 5

6 RESULTAT Enkäten skickades ut till 765 personer, 262 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens på 34 procent. I tabellen nedan framgår hur många enkäter som besvarats och gått ut till varje verksamhet samt vilken procentuell svarsfrekvens det ger för respektive län och totalt. Svar/Utskick/Frekvens Östergötland Kalmar Jönköping Svar Utskick Frekvens A. Barnhälsovård , , , ,4 B. Barn och ungdomsmedicin , , , ,7 C. Barn och ungdomspsykiatri , , , ,0 D. Barn och ungdomshabilitering , , , ,0 E. Mödrahälsovård , , , ,6 F. Vårdcentral/Hälsocentral , , , ,2 G. Tandvård , , , ,6 H. Geriatrik , , , ,7 I. Gynekologi , , , ,3 J. Kirurgi , , , ,3 K. Medicin , , , ,2 L. Onkologi , , , ,3 M. Ortopedi , , , ,3 N. Psykiatri , , , ,1 O. Rehabilitering , , , ,9 P. Sjukhustandvård , , , ,3 Q. Privat vårdgivare , , , ,8 R. Privat tandvård , , , ,2 S. Annan verksamhet: , , , ,6 Summa , , , ,5 Figur 1. Sammanställning över antal utskick, svar och svarsfrekvenser per verksamhet och län. Slutsatserna som dras av denna undersökning måste behandlas med stor försiktighet då underlaget är så litet. Någon bortfallsanalys har inte gjorts så man vet därför inte hur representativa de svar som kommit in är för resterande delar av verksamheterna. Det kan vara så att de som besvarat enkäten har ett större intresse och engagemang för dessa frågor än de som ej besvarat den. 6

7 HÄLSOFRÄMJANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Den första delen om Hälsofrämjande förhållningssätt är utarbetad i Östergötland. Samma frågor, med några få tillägg gällande sömn, stress och sexuell hälsa, lades in som en första del i den regionala enkäten. Respondenter från Östergötland behövde alltså inte besvara denna del ännu en gång utan resultatet från deras enkät har sammanfogats i denna enkät. Styrdokument Östergötland hade en total svarsfrekvens på sin hälsofrämjandeenkät som låg på 75 procent. Av de svarande uppger över 80 procent från Östergötland att de har mål för hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande arbete. Motsvarande siffror för Jönköpings och Kalmar län, vilka har betydligt lägre tillförlitlighet på grund av lägre svarsfrekvens, ligger på 75 respektive 69 procent. Med andra ord uppger procent av de svarande att verksamheten inte har några mål gällande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt. De mål som finns verkar ligga på verksamhetsnivå till största utsträckning. I Östergötland var det någon enstaka som skrev att det fanns mål i andra styrdokument än på verksamhetsnivå. Utbildning På frågan om medarbetare utbildats i ett hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga mötets betydelse för att stärka patientens förmåga att ta kontroll över sin hälsa och vara delaktig i vård och behandling, svarar drygt hälften av de tillfrågade cheferna i regionen att man har det. I Jönköping är det 63 procent som uppger att utbildning genomförts, i Östergötland svarar 56 procent att de har det och i Kalmar är det 53 procent som genomfört utbildningar. De vanligaste utbildningarna man uppger är inom Motiverande samtal och kring olika levnadsvaneförändringar (tobak, FaR, Hälsokurvan). Några uppgav att frågan tagits upp på olika sätt vid arbetsplatsträffar. Tas levnadsvanor upp i patientmöten? Erbjuds patienter stöd till förändring av levnadsvanor? ALKOHOL I Jönköpings och Kalmar län uppger ca 80 procent av respondenterna att alkohol tas upp med alla eller vissa patientgrupper. I Östergötland uppger 75 procent att alkohol tas upp i patientmötet. Till de verksamheter som kan förväntas ha ett större ansvar att erbjuda stöd till förändring av alkoholvanor räknas vårdcentraler/ livsstilsmottagningar och beroendeenheter. I Jönköpings län uppger 22 av 24 svarande vårdcentraler att de erbjuder stöd till förändring av alkoholvanor alternativt remitterar till annan verksamhet, två uppger att de inte ger något stöd alls. I Kalmar län uppger 11 av 11 svarande att de erbjuder detta stöd. I Östergötland går det inte att dra ut siffror för specifika verksamheter men totalt i landstinget uppger 106 av 130 enheter (82 %) att de remitterar eller erbjuder detta stöd inom sin verksamhet. Den totala siffran för Jönköpings län ligger på 78 % och Kalmar län är det 74 % av de svarande enheterna som remitterar eller erbjuder stöd kring förändrade alkoholvanor. 7

8 FYSISK AKTIVITET Ungefär 80 procent av cheferna i regionen uppger att fysisk aktivitet tas upp i patientmötet. De verksamheter som kan förväntas ha ett större ansvar kring förändrade motionsvanor är vårdcentraler/livsstilsmottagningar, sjukgymnastik och diabetes/hjärtsjuksköterskor eller liknande vid medicinmottagningarna. Klart övervägande andel vårdcentraler i Jönköpings o Kalmar län erbjuder stöd kring fysisk aktivitet, några enstaka remitterar till annan enhet. Medicinklinikerna i dessa två län remitterar eller erbjuder själva stöd. I Östergötland går det inte att dra ut siffror för specifika verksamheter men totalt i landstinget uppger 102 av 129 svarande enheter (79 %) att de remitterar eller erbjuder detta stöd inom sin verksamhet. Motsvarande siffra för Jönköpings län ligger på 77 procent och i Kalmar län ligger den på 70 procent. MATVANOR Gällande matvanor uppger så gott som samtliga chefer i Jönköpings län att frågan tas upp i patientmötet, i Östergötland är motsvarande siffra 91 procent och i Kalmar län är den 87 procent. De verksamheter som kan förväntas ha ett större ansvar kring förändrade matvanor är vårdcentraler/livsstilsmottagningar, dietister, diabetes/hjärtsjuksköterskor eller liknande vid medicinmottagningarna. Vårdcentralerna i Jönköpings o Kalmar län erbjuder till 90 procent stöd kring förändrade matvanor inom enheten, 10 procent uppger att man remitterar vidare. I Östergötland går det inte att dra ut siffror för specifika verksamheter men totalt i landstinget uppger 106 av 130 svarande enheter (82 %) att de remitterar eller erbjuder detta stöd inom sin verksamhet. Motsvarande siffra för Jönköpings län ligger på 80 procent och i Kalmar län ligger den på 84 procent. SEXUELL HÄLSA Ungefär hälften av de svarande i Kalmar och Jönköpings län (Östergötland fick ej denna fråga) uppger att man tar upp sexuell hälsa med framför allt vissa patientgrupper. Sexuell hälsa är den levnadsvana som man verkar erbjuda minst stöd till i regionen. I Jönköpings län är det drygt 40 procent av enheterna som ej ger något stöd gällande sexuell hälsa. I Kalmar län säger varannan enhet att de inte erbjuder stöd i denna fråga. STRESS OCH SÖMN Knappt 70 procent av de svarande i Kalmar och Jönköpings län (Östergötland fick ej dessa frågor) uppger att man tar upp stress med vissa patientgrupper. 13 av 22 uppger att de tar upp det med samtliga patienter. Runt 60 procent av cheferna i Kalmar och Jönköpings län tar upp sömn med vissa patientgrupper. I Jönköpings län säger dessutom en fjärdedel att de tar upp det med samtliga, motsvarande för Kalmar län ligger på knappt var femte. Ungefär en fjärdedel av enheterna i Jönköpings och Kalmar län erbjuder inget stöd gällande stress och sömn. TOBAK I Jönköpings län uppger nästan samtliga att de tar upp tobak med sina patienter. I Östergötland gör 95 procent det och i Kalmar län uppger 85 procent av respondenterna att man tar upp tobak med alla eller vissa patientgrupper. De verksamheter som kan förväntas ha ett större ansvar kring tobaksavvänjning är vårdcentraler/ livsstilsmottagningar, tobaksterapeuter/diabetes /hjärtsjuksköterskor eller liknande vid medicinmottagningarna. Vårdcentralerna i Jönköpings o Kalmar län erbjuder till 100 procent stöd kring tobaksterapeuter inom enheten. På medicinklinikerna i de två länen erbjuder 5 av 8 i Jönköpings län tobaksavvänjning, i Kalmar län erbjuder 3 av 9 svarande 8

9 medicinenheter tobaksavvänjning. I Östergötland går det inte att dra ut siffror för specifika verksamheter men totalt i landstinget uppger 119 av 129 svarande enheter (92 %) att de remitterar eller erbjuder detta stöd inom sin verksamhet. Motsvarande siffra för Jönköpings län ligger på 91 procent och i Kalmar län ligger den på 78 procent. Erbjuds tobaksavvänjning eller hänvisas patienter till tobaksavvänjare i samband med operation? I Östergötland och Kalmar län uppger ungefär hälften av svarande enheter att det inte är aktuellt för dem att erbjuda detta i samband med operation. I Jönköpings län svarar 35 procent att det inte är aktuellt. Omvänt uppger 56 procent i Jönköpings län att de erbjuder eller hänvisar till tobaksavvänjning i samband med operation, motsvarande siffror för detta i Östergötland ligger på 43 procent och i Kalmar län ligger den på 39 procent. Mäts patientens hälsorelaterade livskvalitet/självskattad hälsa med hjälp av t ex SF 36? Cirka 5 procent av de svarande i regionen uppger att de mäter detta för alla patienter. Runt 40 procent i Jönköpings län och Östergötland uppger att de gör detta för vissa patientgrupper. I Kalmar län är motsvarande siffra lite lägre, ungefär 30 procent säger att de mäter den självskattade hälsan hos vissa patientgrupper. Figur 2. Hälsofrämjande förhållningssätt uppmärksammas vid enheterna i regionen. 9

10 ÖVERVIKT OCH FETMA Patienter med övervikt eller fetma finns representerade på runt 80 procent (211 av 264) av svarande enheter i regionen. I Jönköpings län finns vårdprogram för både barn och vuxna och det är också där cheferna känner störst stöd av vårdprogram, knappt en tredjedel tycker att de därigenom får stöd. Framförallt inom verksamheter riktade mot barn, Vårdcentraler, Kirurgi och MHV känner de stöd. I Östergötland finns vårdprogram för vuxna och där är det 21 procent av de svarande som känner stöd i vårdprogrammet, framför allt Vårdcentralerna och Kirurgin. I Kalmar län finns ett vårdprogram för barn och ungdomar och 20 procent av de svarande tycker att det är ett stöd. Det är framförallt BHV och MHV som känner att de har stöd i programmet. Övervikt tas upp som riskfaktor Vårdprogrammen i sig borgar inte för ett optimalt arbete, många uppger att de inte känner tillräckligt stöd i arbetet genom vårdprogrammet. När patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten, tas övervikten upp som en riskfaktor i högst utsträckning i Jönköpings län. I Kalmar och Östergötland uppger respondenterna i dubbelt så hög utsträckning som Jönköping, att de sällan eller aldrig tar upp övervikten som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. De som svarat på detta vis kommer framför allt från rehabilitering (7 st), Psykiatri (7 st) och medicin (5 st). I Östergötland är det utöver dessa verksamheter även fyra från barnhälsovården och en från vårdcentral som svarat att de sällan eller aldrig tar upp övervikten som en riskfaktor när patienten söker för problem som troligen är relaterade till övervikten. De chefer som svarat att man sällan eller aldrig tar upp övervikt som riskfaktor när patienter söker för problem som troligen är relaterade till övervikten, har också svarat i ganska hög utsträckning att man inte känner till vårdprogrammet eller att man inte känner stöd av vårdprogrammet. Figur 3. I vilken utsträckning övervikt tas upp som en riskfaktor då patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten 10

11 Förebyggande insatser De vanligaste insatserna som görs för att förebygga övervikt och fetma alternativt stärka hälsosamma mat och motionsvanor är: Information i väntrum, Riktade insatser om riskgrupper och Samverkan med andra aktörer. Figur 4. Förebyggande insatser mot övervikt och fetma alternativt hälsosamma mat och motionsvanor. Samverkan De aktörer man uppger störst samverkan med i länen är Vårdcentral och Barnhälsovård. Figur 5. Aktörer svarande enheter samverkar med kring övervikt och fetma. 11

12 KOLONCANCER Delen om koloncancer skickades inte ut till de verksamheter som har barn och ungdomar som primär målgrupp. Ofrivillig viktnedgång och avföringsvanor tas upp av drygt hälften av svarande enheter i regionen. Den verksamhet som kan förväntas ha ett större ansvar kring att uppmärksamma detta är vårdcentralerna. Av svarande vårdcentraler i regionen uppger mer än 75 procent att de tar upp ofrivillig viktnedgång med patienterna. Avföringsvanor tar mer än 80 procent av vårdcentralerna upp. Totalt tre vårdcentraler (5 %) uppger att dessa två frågeställningar ej är relevanta. Symtom talande för koloncancer tas upp vid 72 procent av svarande vårdcentraler i regionen. I Jönköpings län uppmärksammar 20 av 24 vårdcentraler frågan. I Kalmar län gör 8 av 10 det, och i Östergötland uppmärksammas symtom talande för koloncancer på 15 av 21 vårdcentraler. Övriga verksamheter som uppmärksammar symtomen är inom kirurg, medicin, psykiatri, ortopedi, onkologi, gyn och geriatrik. Misstänkt koloncancer utreds vid 65 procent av svarande vårdcentraler i regionen. Andra enheter som utreder misstänkt koloncancer är medicin, kirurg och geriatrik Jönköping Kalmar Östergötland Pat uppmanas söka vidare Vårdcentralen Kirurgen Onkologen Akutmottagningen Annan enhet Figur 6. Remittering vid misstänkt koloncancer. 12

13 RESULTAT VERKSAMHET FÖR VERKSAMHET BARNHÄLSOVÅRD För att få reda på hur barnhälsovården (BHV) arbetar med övervikt och fetma lokalt i varje kommun, skickades enkäten ut till varje enhet i Kalmar län, Östergötland skickade den till samtliga sköterskor på barnavårdscentralerna och Jönköpings län skickade den till områdesansvariga. Svarsfrekvensen i Östergötland var 50 procent (22 av 41), i Jönköpings län var den 75 procent (3 av 4)och i Kalmar län var den 29 procent (5 av 17). Av de svarande uppgav samtliga att man möter barn med fetma. I Kalmar och Jönköpings län finns ett vårdprogram för barn och ungdomar och här tyckte fyra av fem i Kalmar län att det är ett stöd i arbetet. I Jönköpings län tyckte samtliga att vårdprogrammet är ett stöd. I Östergötland, finns inget vårdprogram för barn och ungdomar. Kalmar län tar ofta upp övervikt som en riskfaktor och identifierar problemen i nästan samma utsträckning som Jönköpings län. Östergötland tar också ofta upp övervikt som en riskfaktor men det förekommer även att problemen inte alls uppmärksammas inom BHV och det är heller inte lika säkert att man följer upp eventuell behandling jämfört med övriga län. BHV uppger i enkäten att de efterfrågar team/specialmott för överviktiga/feta barn dit man kunde remittera de svårare fallen. Generellt samverkar barnhälsovården enligt enkäten med mödrahälsovården, vårdcentraler, Barn och ungdomskliniker, förskola/skola samt idrottsföreningar. Samarbete med tandvården finns i Kalmar län och Östergötland. BARN OCH UNGDOMSMEDICIN I regionen finns det 15 förstalinjechefer inom Barn och ungdomsmedicin och en till två per län har svarat på enkäten vilket ger en total svarsfrekvens på 27 procent. I Jönköpings län känner man att vårdprogrammet för övervikt och fetma är ett stöd i arbetet, i Kalmar län vet man inte och i Östergötland finns det inget vårdprogram. Övervikt tas alltid eller ofta upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. I Jönköpings och Kalmar län identifieras/utreds och behandlas fetma på enheterna. Man har överviktsteam och behandlingen sker fram för allt individuellt, föräldrarna inkluderas alltid. Kalmar län har även gruppbehandling. Behandlingen följs upp i bägge länen. För att förebygga fetma och stärka hälsosamma mat och motionsvanor gör man riktade insatser mot riskgrupper och samverkar med andra aktörer. Jönköpings län visar i enkäten på en bred samverkan med många olika aktörer inom både landstinget och utanför, de uttrycker också önskan om ytterligare ökad samverkan. I Östergötland kan fetman identifieras då patienter har relaterade hälsoproblem till fetman men man behandlar ej. 13

14 BARN OCH UNGDOMS PSYKIATRI Enkäten gick ut till tolv förstalinjechefer inom Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i regionen varav tre svarade, dock ej någon från Jönköpings län. Svarsfrekvensen blev 25 procent. De tre svarande uppger att målgruppen feta finns på enheten. I Östergötland finns inget vårdprogram för barn och ungdomar men man uppmärksammar ofta övervikt som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten, men man identifierar eller utreder inte fetman. I Kalmar län kände man i det ena fallet till programmet och i det andra visste man inte om det gav något stöd i verksamheten. Man uppmärksammar sällan eller aldrig övervikt som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten och man identifierar heller inte fetma på enheterna. Ingen av de svarande klinikerna har någon behandling för fetman och två av tre remitterar därför vidare till annan enhet. Östergötland har riktade insatser mot riskgrupper för att förebygga övervikt och fetma och stärka hälsosamma mat och motionsvanor. I Kalmar län har man pedagogiska måltider alternativt inga förebyggande insatser. BARN OCH UNGDOMSHABILITERING Det finns fem förstalinjechefer inom Barnhabiliteringen i regionen varav tre finns i Kalmar län. En från varje län har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent. Målgruppen feta finns inom Barnhabiliteringen i hela regionen. I Jönköpings län är vårdprogrammet ett stöd för verksamheten och man uppmärksammar alltid övervikt som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. I Östergötland och Kalmar län vet man inte om vårdprogrammet ger något stöd och man uppmärksammar övervikt som en riskfaktor endast för vissa patientgrupper eller sällan eller inte alls. Det är bara i Östergötland som man identifierar/utreder fetma om en patient söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till fetman. Någon behandling av fetman sker ej inom Barnhabiliteringen och patienterna remitteras till annan enhet i Östergötland och Jönköpings län. I Kalmar län remitteras inte patienterna till någon annan enhet. Det görs inga större insatser för att förebygga övervikt och fetma inom Barnhabiliteringen i Östergötland och Kalmar län. I Jönköpings län har man kommit lite längre och samverkar med BHV, Barn och ungdomsklinik samt förskola/skola för att förebygga och stärka mat och motionsvanor hos målgruppen. 14

15 MÖDRAHÄLSOVÅRD Enkäten gick ut till samtliga chefer i länen, totalt 11 st med en svarsfrekvens på 64 procent. I Östergötland svarade samtliga (3 av 3), i Kalmar län 75 procent (3 av 4) och i Jönköpings län 25 procent (1 av 4). Övervikt och fetma Samtliga uppger att de har målgruppen feta på enheten. Vårdprogrammen i Kalmar och Jönköpings län ses som ett stöd för verksamheterna och man uppmärksammar och identifierar problemen i viss utsträckning. I Östergötland vet man inte om vårdprogrammet ger något stöd eller så uppger man att det inte finns något för vuxna. Problemen med fetma uppmärksammas men man identifierar eller utreder inte fetman. Behandling av fetma sker inte i någon större utsträckning inom Mödrahälsovården (MHV) i regionen men man remitterar i viss utsträckning till andra enheter. I Jönköpings län uppger man att behandling kan ske då problemen uppmärksammas av vården. Det är bara MHV i Kalmar län som uppger samverkan med andra aktörer: Vårdcentral, Folkhälsoråd, Skola och BHV. Koloncancer Ingen av de svarande från Mödrahälsovården pratar om ofrivillig viktnedgång då det inte är relevant för deras verksamhet. Avföringsvanor tar två av tre upp i Kalmar län, i övriga regionen är det ingen som tar upp det. GYN Enkäten skickades ut till 24 förstalinjechefer i regionen, 56 procent svarade i Jönköpings län (5 av 9), 33 procent i Kalmar län (2 av 6) och 11 procent i Östergötland (1 av 9). Total svarsfrekvens var 33 procent. Övervikt och fetma Svarande chef i Östergötland uppger att inga feta finns på enheten och inga förebyggande insatser görs. I Jönköpings och Kalmar län svarar man enhälligt att feta patienter finns på enheterna. Svarande chefer i Jönköpings län känner inget stöd i vårdprogrammet, i Kalmar län är det en som känner stöd i vårdprogrammet. I de båda länen tar man alltid eller ofta upp övervikt som en riskfaktor. I Jönköpings län remitterar man till dietist och samverkar i vissa fall med MHV, BHV och Ungdomsmottagning för att förebygga övervikt. I Kalmar län remitterar man till livsstilsmottagningen på Hälsocentralen om man inte behandlar patienten själv och man samverkar med Hälsocentral och Friskvårdsanläggning för att förebygga övervikt. Koloncancer Ofrivillig viktnedgång och avföringsvanor talar man om i Kalmar (2 av 2) och Jönköpings län (3 av 5). Vid svarande enhet i Östergötland är frågorna ej relevanta precis som vid 2 av 5 enheter i Jönköpings län. Symtom talande för koloncancer tas upp av de enheter som också svarat att de tar upp ofrivillig viktnedgång men de utreder inte cancerformen vid sin enhet. 15

16 FOLKTANDVÅRD Enkäten skickades ut till totalt 42 förstalinjechefer inom Folktandvården (FTV) i regionen. I Östergötland och Kalmar län finns det en chef på varje enhet och i Jönköpings län är det fyra övergripande chefer. Den totala svarsfrekvensen blev 48 procent. Jönköpings svarsfrekvens blev 75 procent (3 av 4), Östergötland 48 procent (10 av 21) och Kalmar 41 procent (7 av 17). Bland cheferna i Jönköpings län anser man sig inte alls göra några förebyggande insatser mot övervikt och fetma alternativt stärka hälsosamma mat och motionsvanor. Samma åsikt finns hos enstaka chefer i övriga regionen medan andra uppger att de har Riktade insatser mot riskgrupper, Samverkan med andra aktörer, Information i väntrum, Kampanjer och andra insatser. Östergötland uppger fler aktörer som de samverkar med i enkäten och de uppger även att de vill öka samverkan med flera. Aktörer man ofta samverkar med är: BHV, MHV, Förskola/Skola, Folkhälsoråd. VÅRDCENTRAL Enkäten gick ut till samtliga Vårdcentraler (VC) i regionen och svarsfrekvensen blev totalt 53 procent. I Jönköpings län besvarade 24 av 38 VC enkäten, i Östergötland var det 24 av 42 som svarade och i Kalmar län besvarad 10 av 30 VC enkäten. Övervikt och fetma Samtliga respondenter uppger att målgruppen feta finns på deras enheter procent vet inte om eventuella vårdprogram ger dem något stöd. Östergötland verkar vara mest nöjda med sitt vårdprogram. I Kalmar län finns inget vårdprogram för vuxna, men för barn finns ett som även omfattar Hälsocentralerna. I alla tre länen tar man i princip alltid eller ofta upp övervikt som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten och identifierar/utreder fetman. I Kalmar län finns livsstilsmottagning på varje Hälsocentral dit patienter slussas för livsstilsrådgivning, vilket troligtvis är anledningen till att remittering till annan enhet förekommer i lägre utsträckning där än i Jönköping och Östergötland. Klart övervägande andel Vårdcentraler erbjuder behandling för övervikt/fetma och det är vanligast med individuell behandling. I Jönköpings län uppger knappt en tredjedel att gruppbehandling förekommer, vilket är den högsta siffran i regionen. Alla verkar följa upp sin behandling på något vis men omfattningen varierar. I Kalmar län följs alla upp efter schema under ett års tid. I Jönköpings län och Östergötland verkar det variera mellan några veckor till ett år och vara mer individuellt. Vanligaste insatserna för att förebygga övervikt och stärka mat och motionsvanor i regionen är: Information i väntrum, Riktade insatser mot riskgrupper och Samverkan med andra aktörer. Andra insatser som nämns är till exempel Hälsolyftet (Jönköping och Östergötland) och Hälsans rum (informationsmaterial). Generella aktörer som Vårdcentralerna samverkar med kring övervikt/fetma är: BHV, Barn och ungdomsklinik, MHV, Ungdomsmottagning, Folkhälsoråd och Idrottsförening. I enkätsvaren kan man utläsa att Jönköping verkar ha bredast samverkan med flest aktörer. 16

17 Koloncancer Mer än 75 procent av svarande chefer på Vårdcentralerna i regionen uppger att man tar upp ofrivillig viktnedgång med patienterna, ca 10 procent uppger att frågan ej är relevant. Avföringsvanor tas upp i ännu högre utsträckning och nästan samtliga uppmärksammar symptom som talar för koloncancer. Det är bara i Östergötland som tre av de svarande (< 10 %) säger att de ej uppmärksammar symtom talande för koloncancer procent uppger att de utreder koloncancer på enheten. Vid misstänkt koloncancer skickar ca hälften remiss till Kirurgen. I Jönköpings län uppmanar 42 procent patienten att söka vidare för sina symtom, för Östergötland är den siffran 29 procent och för Kalmar län är den 20 procent Jönköping Kalmar Östergötland Ofrivillig Avföringsvanor tas viktnedgång tas upp upp Uppmärksammar symtom koloncancer Utreder koloncancer Uppmanar pat att söka för symtomen Remiss till kirurg Figur 7. Procentuellt uppmärksammande av koloncancer vid Vårdcentraler i regionen. Observera att de sista frågorna endast besvarats av de som uppger att de uppmärksammar symtom och utreder koloncancer. ORTOPEDI Enkäten skickades ut till 16 chefer. I Jönköpings län svarade 60 procent (3 av 5), i Kalmar län svarade 25 procent (1 av 4) och i Östergötland svarade 14 procent (1 av 7). Total svarsfrekvens blev 31 procent. Övervikt och fetma Patienter med fetma finns på samtliga svarande enheter men de känner inte stöd av vårdprogrammen för övervikt och fetma. Övervikt tas ofta eller alltid upp som en riskfaktor och patienterna remitteras oftast till livsstilsmottagning. Nästan inga förebyggande insatser görs mot övervikt eller för att främja hälsosamma mat och motionsvanor. Kalmar län uppger att de samverkar med VC, BoU klinik samt Förskola/Skola i förebyggande syfte. Koloncancer En av tre svarande enheter i Jönköpings län tar upp ofrivillig viktnedgång, avföringsvanor samt uppmärksammar symtom talande för koloncancer med patienterna. Kalmarkliniken som svarat på enkäten uppger att de pratar om avföringsvanor med sina patienter. Kliniken i Östergötland har svarat att frågan ej är relevant. 17

18 PRIVATA AKTÖRER Enkäten skickades ut till 189 privata tandläkare, vårdcentraler och andra vårdgivare i regionen och 33 svar inkom, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent. Det går inte att säga så mycket om varken fetma eller koloncancerbehandling hos de privata vårdgivarna, då det i princip endast är de privata Vårdcentralerna i Kalmar län som svarat, i Jönköpings län och Östergötland är det nästan uteslutande privata tandläkare som svarat på enkäten. KIRURGI Enkäten skickades ut till 48 förstalinjechefer inom Kirurgin i regionen, 27 procent svarade i Östergötland (7 av 26), 43 procent i Kalmar län (6 av 14) och 37 procent i Jönköpings län (3 av 8). Totalt 16 svar gav en svarsfrekvens på 33 procent. Övervikt och fetma Patienter med övervikt och fetma finns på samtliga svarande kliniker i regionen. I Jönköpings län svarade man enhälligt att vårdprogrammet ger ett stöd i arbetet, i övriga regionen tyckte de flesta att det inte är ett stöd eller att man inte vet. Drygt 80 procent av de svarande uppger att de ofta eller alltid tar upp övervikt som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. Om enheten inte har egen livsstilsmottagning, verkar man remittera till framför allt dietist men även sjukgymnast och psykolog. Behandlingen sker framförallt individuellt, men även i grupp och den följs upp i max fem år. En av cheferna i Jönköpings län uppger att behandlingen ej följs upp. Respondenterna beskriver inte så stora insatser kring det förebyggande arbetet utan det handlar mest om: Information i väntrum och viss Samverkan med andra aktörer. Koloncancer Ofrivillig viktnedgång pratar 80 procent (5 av 6) av de svarande kirurgenheterna om i Kalmar län, i Jönköpings län sker det hos 67 procent (2 av 3) och i Östergötland hos 29 procent (2 av 7). Avföringsvanor tas upp i samma omfattning som ofrivillig viktnedgång utom i Jönköping där samtliga tre svarande uppger att de tar upp detta ämne med patienterna. Symtom talande för koloncancer uppmärksammas i samma omfattning som ofrivillig viktnedgång i de olika länen. En svarande från Jönköpings län och Östergötland uppger att det ej är relevant, och en från Östergötland uppger att man inte tar upp symtom talande för koloncancer. Koloncancer utreds vid 67 procent av de svarande enheterna i Kalmar och Jönköpings län, i Östergötland är det bara en av de svarande enheterna (14 %) som utreder frågan. På frågan om vad man brukar göra vid misstänkt koloncancer svarar man i Kalmar län att man remitterar till annan del av kirurgin, till onkolog/patolog eller till vårdcentral. I Jönköpings län svarar de två respondenterna på denna fråga att man skickar patienten vidare inom kirurgin alternativt att man uppmanar patienten att söka vidare för sin misstänkta koloncancer. 18

19 MEDICIN Regionen har 54 förstalinjechefer inom Medicin, 19 har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. I Kalmar län svarade 50 procent (6 av 12), i Jönköpings län 47 procent (8 av 17) och i Östergötland svarade 20 procent (5 av 25). Övervikt och fetma Patienter med övervikt/fetma finns på 18/19 kliniker. Det är bara en av klinikerna i Jönköpings län som tycker att vårdprogrammet är ett stöd i arbetet, de flesta övriga i regionen vet inte eller tycker inte att det är något stöd. En knapp tredjedel av svarande kliniker uppmärksammar sällan eller aldrig övervikt eller fetma som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. Drygt hälften av klinikerna uppger att de identifierar/utreder övervikt/fetma på enheten. 15 av 19 kliniker remitterar till annan enhet, oftast dietist eller sjukgymnast. Fyra enheter uppger att de erbjuder individuell behandling om vården uppmärksammar fetman. Behandlingen följs upp i Östergötland och Jönköpings län, men inte i Kalmar län. För att förebygga övervikt och fetma eller stärka hälsosamma mat och motionsvanor uppger 70 procent av de svarande framför allt: Samverkan med andra aktörer, Riktade insatser mot riskgrupper samt Information i väntrum. Andra insatser som görs kan vara patient/njurskola, livsstilstest. Cheferna i Jönköpings län är de som uppger flest samverkansaktörer: VC, MHV, Psykiatri, Geriatri och Äldreomsorg. Koloncancer Ungefär hälften av de svarande Medicinklinikerna uppger att de tar upp ofrivillig viktnedgång. Avföringsvanor tar Kalmar län upp vid 80 procent av enheterna, Östergötland och Jönköpings län tar upp det vid 60 procent av enheterna. Symtom talande för koloncancer uppmärksammas till 60 procent i Östergötland, 50 procent i Jönköpings län och endast vid 17 procent av svarande enheter i Kalmar län. Koloncancer utreds vid knappt hälften av de svarande Medicinklinikerna i Jönköpings län och Östergötland och de remitterar vidare till Kirurgen. ORTOPEDI Enkäten skickades ut till 16 chefer. I Jönköpings län svarade 60 procent (3 av 5), i Kalmar län svarade 25 procent (1 av 4) och i Östergötland svarade 14 procent (1 av 7). Total svarsfrekvens blev 31 procent. Övervikt och fetma Patienter med fetma finns på samtliga svarande enheter men de känner inte stöd av vårdprogrammen för övervikt och fetma. Övervikt tas ofta eller alltid upp som en riskfaktor och patienterna remitteras oftast till livsstilsmottagning. Nästan inga förebyggande insatser görs mot övervikt eller för att främja hälsosamma mat och motionsvanor. Kalmar län uppger att de samverkar med VC, BoU klinik samt Förskola/Skola i förebyggande syfte. Koloncancer En av tre svarande enheter i Jönköpings län tar upp ofrivillig viktnedgång, avföringsvanor samt uppmärksammar symtom talande för koloncancer med patienterna. Kalmarkliniken som svarat på enkäten uppger att de pratar om avföringsvanor med sina patienter. Kliniken i Östergötland har svarat att frågan ej är relevant. 19

20 REHABILITERING Enkäten gick ut till 32 chefer, i Kalmar län svarade 54 procent (7 av 13) och i Östergötland svarade 50 procent (8 av 16), inget svar från Jönköpings län (3). Total svarsfrekvens blev 47 procent. Övervikt och fetma Det är bara en av de svarande cheferna i Kalmar län som uppger att det inte finns några feta patienter på enheten. I Östergötland är det ingen som känner stöd av vårdprogrammet, i Kalmar län är det en tredjedel som känner stöd och två tredjedelar som inte vet. Hälften av cheferna uppger att övervikt ofta eller alltid tas upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten, den andra hälften uppger att man sällan eller aldrig gör det. Fetman identifieras eller utreds på en tredjedel av svarande Rehabenheter i Kalmar län och Östergötland. Drygt hälften av cheferna i Kalmar län säger att de erbjuder behandling individuellt eller i grupp. En fjärdedel av cheferna i Östergötland uppger att de erbjuder behandling på individuell nivå. Behandlingen följs upp i 6 12 månader. I Kalmar län remitteras en hög andel vidare till Hälsocentral, en respondent uppger att man håller på att utveckla ett team kring överviktspatienter i grupp, där sjukgymnast, dietist och andra yrkesgrupper kommer att ingå. Drygt 60 procent av svarande chefer i Östergötland, uppger att de remitterar vidare till Vårdcentral. Insatser som görs för att förebygga övervikt alternativt stärka hälsosamma mat och motionsvanor är: Samverkan med andra aktörer, Information i väntrum och Riktade insatser mot riskgrupper (Kalmar län). Kalmar län verkar ha den bredaste samverkan med aktörer, men även Östergötland samverkar med andra aktörer. Koloncancer I Östergötland svarar 3/8 enheter att man pratar om ofrivillig viktnedgång, i Kalmar län uppger man att det ej är relevant. GERIATRIK Utskicket gick till 18 chefer i regionen och ett svar inkom från respektive län (Östergötland 1 av 2, Kalmar län 1 av 7, Jönköpings län 1 av 9). Total svarsfrekvens blev 17 procent. Övervikt och fetma De svarande uppger att det finns patienter med fetma på enheten, men det uppmärksammas inte i någon högre utsträckning. Endast Jönköpings län uppmärksammar övervikt som en riskfaktor och identifierar och behandlar fetma om patienten söker för hälsoproblem som troligen är relaterade till övervikten. Koloncancer Jönköping och Kalmar län uppger att de tar upp ofrivillig viktnedgång med sina patienter, men inte Östergötland. Avföringsvanor tar Kalmar län och Östergötland upp, men inte Jönköpings län. Den svarande kliniken i Kalmar län uppger att de utreder misstänkt koloncancer vid enheten och att de remitterar till Kirurgen vid misstänkt cancer. 20

21 VUXENPSYKIATRI Enkäten gick ut till 57 chefer, svarsfrekvensen i Östergötland var 32 procent (6 av 19), i Jönköpings län 29 procent (5 av 17) och i Kalmar län var den 24 procent (5 av 21). Den totala svarsfrekvensen blev 28 procent. Samtliga svarande chefer uppger att de har feta patienter på enheten. En chef i Östergötland och en i Jönköpings län känner stöd i vårdprogrammet. Övervikt och fetma Övervikt tas ofta upp som en riskfaktor när patienter söker för hälsoproblem relaterade till övervikten. 75 procent av svarande chefer remitterar till dietist/sjukgymnast. Drygt en tredjedel av enheterna identifierar och behandlar fetma, Kalmar län uppger dock att de inte ger någon behandling av fetman. Flera förebyggande insatser görs för att förebygga övervikt eller stärka hälsosamma mat och motionsvanor: Riktade insatser mot riskgrupper, Information i väntrum, Samverkan med andra aktörer, Öppna föreläsningar. I Kalmar län uppger man en bred samverkan med en mängd olika aktörer och Jönköping har också samverkan med flera aktörer. Koloncancer Vuxenpsykiatrin i Jönköpings län tar upp ofrivillig viktnedgång och avföringsvanor vid 4/5 svarande enheter. I Östergötland tar 2/6 svarande enheter upp frågorna, för de andra fyra är frågan ej relevant. I Kalmar län tar man ej upp ofrivillig viktnedgång, 2/5 tar upp avföringsvanor. En enhet i Jönköping tar upp symtom talande för koloncancer men det är inte relevant att utreda misstänkt koloncancer. 21

22 DISKUSSION Två frågor, en enkät I undersökningen har frågor kring två olika diagnoser sammanställts. Anledningen till det är att det finns två delvis olika arbetsgrupper (vissa personer ingår i bägge arbetsgrupper) som parallellt arbetar med två olika folkhälsoatlaser, fetma och koloncancer. Det som förenar de bägge arbetsgrupperna och diagnoserna är det preventiva arbetet med levnadsvanorna och hälsofrämjande förhållningssätt. Arbetsgrupperna har var för sig arbetat fram sina respektive frågor. Frågorna om hälsofrämjande förhållningssätt är utarbetade och beprövade inom Landstinget i Östergötland. De hade skickat ut sin enkät tidigare och hade inte samma bakgrundsfrågor om verksamhetstillhörighet, vilket gjorde att deras resultat för den delen endast redovisas på landstingsnivå. Östergötland hade inte frågorna om sömn och stress och därav kan jämförelser kring de frågorna inte göras. Enkät Enkät som verktyg valdes där för att vi ville göra en totalundersökning av våra frågeställningar för att få ett samlat grepp om hela regionens arbete med övervikt och fetma samt koloncancer. Alternativet skulle kunna ha varit en stickprovsundersökning, eller kvalitativa intervjuer. För att garantera kvalitén i kvalitativa intervjuer, hade det optimala varit att en och samma person genomfört intervjuerna, vilket vi inte hade någon som kunde avsätta tid till och då vi inte gjort någon liknande undersökning tidigare ville vi heller inte göra en stickprovsundersökning. Vi valde därför att använda webbverktyget EsMaker. Webbenkäter är idag ganska vanliga och alla tre landstingen har någon form av system man använder för webbenkäter. Entergate, som står bakom det system som användes i denna enkät, uppger själva att webbenkäter har en högre svarsuppfyllelse än pappersenkäter. Ett problem idag är dock att det är så många enkäter som många olika aktörer skickar ut och det gör att svarsfrekvensen ofta inte är lika hög som tidigare. Med webbenkäter kan man göra växelfält för olika frågor så att respondenterna inte behöver fylla i frågor som inte är relevanta för dem. Enkäten blir således mer utförlig för de som svarar att de arbetar mer med en fråga och de som inte arbetar så mycket med en fråga behöver heller inte genomlida en lång enkät i onödan. Förhoppningsvis kan detta bidra till att fler svarar än annars. Det finns också möjlighet att pausa enkäten och börja på samma ställe vid ett senare tillfälle. Utskick En svårighet med det regionala utskicket var att man organiserat vissa verksamheter på olika sätt i regionen, vilket gör att man har olika antal chefer och att förstalinjechefer ibland inte finns på enhetsnivå utan på övergripande nivå. Vi försökte korrigera för detta inom framför allt barnhälsovården, men lyckades inte helt. Enkäten var endast öppen i två veckor, vilket kan ha bidragit till den låga svarsfrekvensen. Kalmar län och Östergötland har i efterhand kontaktat de verksamheter med lägst svarsfrekvens, i Östergötland var det 14 svar som kom in i och med det och i Kalmar län var det 3 st. 22

23 Respondenter Respondenterna i denna enkät är förstalinjechefer och svaren är anonyma. Respondentgruppen valdes då de bör ha inblick i övergripande arbetssätt inom enheten samtidigt som de inte är för långt bort från det dagliga arbetet. Chefer på högre nivå kan tänkas ha mindre inblick i det dagliga arbetet och kan kanske inte förväntas ha samma detaljkunskap. Ett problem med att ställa frågorna till förstalinjechefen kan dock vara att han/hon inte kan garantera att alla inom eller mellan olika professioner, följer de övergripande strategier som finns inom enheten, förvaltningen eller landstinget. Med andra ord visar denna enkät inte om berörda frågor hanteras olika av olika professioner och av olika individer vilket eventuellt kan ha viss betydelse. En annan svaghet med att fråga cheferna är att de inte alltid har fullständig koll på hur alla frågor hanteras i verksamheten. Som exempel kan här nämnas att folkhälsoenheterna i vissa fall känner till insatser som sker, men där vissa chefer har inte svarat i linje med de insatserna. Arbetsgruppen valde upplägget med förstalinjechefer för att kunna jämföra olika verksamheter med varandra inom regionen och även om svarsfrekvensen var låg och det finns svagheter så kan man se tendenser. Svarsfrekvens Den totala svarsfrekvensen ligger på 34 procent vilket är lågt. En svarsfrekvens under 50 procent är för låg för att man ska kunna göra analyser och därför bör resultatet inte behandlas på något annat sätt än som diskussionsunderlag för fortsatt förbättringsarbete. För att bilda sig en bättre uppfattning om hur verksamheterna arbetar kring dessa frågor kan till exempel kompletterande intervjuer eller verksamhetsdialoger genomföras. Man kan då fördjupa och bredda frågeställningarna för att få en mer rättvis bild av vilka behov som finns i verksamheterna. Bortfallsanalys har ej genomförts så det går inte att veta om gruppen som besvarat enkäten är mer engagerade i frågeställningarna än de som ej besvarat den. Organisatoriska skillnader mellan länen gör att det i vissa fall kan vara svårt att jämföra verksamheter, se figur 1. Ett tydligt exempel på det är Barnhälsovården där Östergötland skickade ut till 42 sköterskor varav 22 svarade, jämfört med Jönköping där enkäten skickades ut till 4 chefer varav 3 svarade. I andra fall som Barn och ungdomshabiliteringen fick vi in ett svar från respektive län, men i Jönköpings län och Östergötland gick den bara ut till en person, svarsfrekvensen blev i de fallen 100 procent, medan man i Kalmar län har 3 förstalinjechefer, vilket gav en svarsfrekvens på 33 procent. 23

24 BILAGA A. ENKÄTEN 24

25 25

26 BILAGA B. UTSKICK den 16 januari :27 Rubrik i mejl: Regional folkhälsoatlas - enkätundersökning på vårdenhetsnivå i Jönköpings län, Kalmar län och Östergötland Hej Folkhälsoatlas övervikt/fetma respektive koloncancer Regionsjukvårdsnämnden har givit landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland i uppdrag att ta fram två Folkhälsoatlaser, en om övervikt/fetma och en om koloncancer. Syfte Syftet med en Folkhälsoatlas är att beskriva den regionala förekomsten av, och riskfaktorer för olika sjukdomar, samt vilka åtgärder landstingen gör hälsofrämjande, preventivt och behandlande kring dessa diagnoser. Folkhälsoatlasen kommer vara ett underlag för dialog och förbättringsarbete i regionen samt öka förutsättningarna för en mer jämlik och jämställd vård. Enkät Denna enkät går ut till samtliga vårdenheter inom hela sjukvårdsregionen. Enkäten har tre delar. Den första delen handlar om hälsofrämjande förhållningssätt, den andra om övervikt/fetma och den tredje om koloncancer. Du besvarar endast de frågor som berör patientgrupper förekommande på din enhet. Besvara enkäten före den 31 januari Du kommer till webbenkäten genom att klicka på följande länk: Länk till enkäten Om det krävs att du loggar in, för att kunna genomföra undersökningen, använd följande lösenord: V6C6N3V5. Fungerar inte länken klipp ut följande adress och klistra in den i din webbläsare. Tack för din medverkan! Vänliga hälsningar: Mats Bojestig, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Lt Jönköping Sofia Barakat, Planerings och uppdragsenheten, Lt Kalmar Lena Lundgren, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Lt Östergötland Frågor besvaras av: Jönköpings län, Lena Hedin, folkhälsoplanerare, Kalmar län, Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare, Östergötlands län, Marianne Angbratt, folkhälsovetare, Din e-postadress kan inte på något sätt kopplas samman med dina avgivna svar. Om e-postmeddelandet inte visas korrekt, kan det ses i sin helhet via följande länk: 26