Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 25 april

Transkript

1 Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 25 april

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med sjukhusstyrelsen för Skaraborgs Sjukhus den 25 april 2016 Plats: Skaraborgs Sjukhus Skövde Tid: Kl Inledande formalia - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerare - Godkännande av föredragningslista - Anmälan av tillkommande ärenden - Föregående protokoll Beslutsärenden 1. Delårsrapport mars, bilaga Omedelbar justering. Diarienummer SkaS Åsa Ranbro Jansson 2. Remiss - Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter , bilaga Diarienummer SkaS Eva Sundström 3. Kortsiktiga åtgärder 2016, bilaga Diarienummer SkaS Åsa Ranbro Jansson 4. Utveckling av långsiktiga åtgärder för en verksamhet och ekonomi i balans, bilaga Diarienummer SkaS Eva Sundström 5. Uppdrag utveckling psykiatri och närsjukvård, bilaga Diarienummer SkaS Eva Sundström 6. Status för sommarplanering 2016, bilaga Diarienummer SkaS Marga Brisman 7. Anmälnings- och delegationsärenden, bilaga Diarienummer SkaS Övriga frågor. Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

3 Föredragningslista sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus (2) Informationsärenden A. SkaS Mariestad Ulla-Britt Hagström B. Säkerställning av läkemedel BUP/VUP - övrig fråga från Marga Brisman C. Information från presidiet. Ulla-Britt Hagström D. Sjukhusdirektörens information. Jörgen Thorn Ulla-Britt Hagström ordförande

4 Beslutsärende 1 Delårsrapport mars 2016 omedelbar justering.

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SkaS Ekonomienheten Handläggare: Åsa Ranbro Jansson E-post: Till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Delårsrapport mars 2016 Förslag till beslut 1. Styrelsen godkänner delårsrapport per mars 2016 för Skaraborgs Sjukhus. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Årets första kvartal redovisar ett ackumulerat resultat på +2,8 miljoner kronor vilket är 5,9 miljoner kronor bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror framförallt på ökade intäkter och en minskande kostnadsutveckling. Kostnadsutvecklingen uppgår till 2,9 procent jämfört med första kvartalet Nettokostnaden är en procent lägre än För helåret 2016 prognostiseras en negativ budgetavvikelse med 43 miljoner kronor som främst beror på en fortsatt hög kostnad för bemanningsföretag, övertid, köpt vård och medicinskt material. Åtgärdsarbetet för att uppnå en ekonomi i balans vid årets slut pågår och åtgärdsplaner finns framtagna på såväl verksamhetsnivå som sjukhusövergripande nivå. Under perioden har den totala vårdproduktionen varit i nivå med budgeterade volymer. Bland annat rekryteringsproblem och ett ökat remissinflöde har dock försämrat tillgängligheten och ökat antal väntande till första besök och behandling. Flera områden som är aktuella för regional produktionsstyrning har inte uppnått planerade produktionsvolymer (inklusive utökat uppdrag) för perioden men förutsätts uppnå detta för helåret. Det kommer att krävas åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetssatsningar och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag för att klara uppdragen. Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa områden/avdelningar periodvis varit hög. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och psykiatri har inte kunnat genomföras på grund av bristen på sjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år och motsvarar cirka 300 heltidsanställda varje månad. För att minska sjukskrivningarna och komma i nivå med regionens måltal pågår ett antal åtgärder inom förvaltningen, bland annat i samverkan med Hälsan & Arbetslivet och Försäkringskassan. SkaS har en ökad påverkan i verksamheten på grund av flyktingsituationen i Skaraborg. De flesta verksamheterna ser ett ökat inflöde av asylpatienter. Påverkan är störst inom akutmottagning, ambulansverksamhet, infektionsverksamhet samt barn- och kvinnosjukvård men även övriga verksamheter ser nu en ökad tillströmning. Åtgärdsarbete pågår, bland annat med resursförstärkning till mest berörda verksamheter. Beslutet skickas till Regionstyrelsen Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

6 SkaS Delårsrapport mars 2016 Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Ulla-Britt Hagström Jörgen Thorn Fastställd av styrelsen för Skaraborgs Sjukhus 33,

7 1(30) Delårsrapport mars Sammanfattning Årets första kvartal redovisar ett ackumulerat resultat på +2,8 miljoner kronor vilket är 5,9 miljoner kronor bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen beror framförallt på ökade intäkter men även en minskande kostnadsutveckling. Bruttokostnadsökningen är 2,9 procent jämfört med kostnaden första kvartalet Nettokostnaden är en procent lägre än För helåret 2016 prognostiseras en negativ budgetavvikelse med 43 miljoner kronor som främst beror på en fortsatt hög kostnad för bemanningsföretag, övertid, köpt vård och medicinskt material. Åtgärdsarbetet för att uppnå en ekonomi i balans vid årets slut pågår och åtgärdsplaner finns framtagna på såväl verksamhetsnivå som sjukhusövergripande nivå. Under perioden har den totala vårdproduktionen varit i nivå med budgeterade volymer. Bland annat rekryteringsproblem och ett ökat remissinflöde har dock försämrat tillgängligheten och ökat antal väntande till första besök och behandling. Flera områden som är aktuella för regional produktionsstyrning har inte uppnått planerade produktionsvolymer för perioden men förutsätts uppnå detta för helåret. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs ytterligare åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetssatsningar och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag för att klara uppdragen. Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa enheter periodvis varit hög. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och psykiatri har inte kunnat genomföras på grund av bristen på sjuksköterskor. SkaS har en ökad påverkan i verksamheten på grund av flyktingsituationen i Skaraborg. De flesta verksamheterna ser ett ökat inflöde av asylpatienter. Påverkan är störst inom akutmottagning, ambulansverksamhet, infektionsverksamhet samt barn- och kvinnosjukvård men även övriga verksamheter ser nu en ökad tillströmning. Insatser pågår, bland annat med resursförstärkning till mest berörda verksamheter. Den totala sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år och motsvarar cirka 300 heltidsanställda varje månad. För att minska sjukskrivningarna och komma i nivå med regionens måltal pågår ett antal åtgärder inom förvaltningen, bland annat i samverkan med Hälsan & Arbetslivet och Försäkringskassan. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.3 Produktion Under perioden har den totala vårdproduktionen varit i nivå med budgeterade volymer. Rekryteringsproblem och ett ökat remissinflöde har dock försämrat tillgängligheten och ökat antal väntande till första besök och behandling. Antal vårdtillfällen har minskat jämfört med föregående år vilket följer sjukhusets långsiktiga strategi med att utveckla öppna vårdformer som närsjukvård med mobila team inom bland annat palliativ vård och psykiatri.

8 2(30) Delårsrapport mars 2016 Flera områden som är aktuella för regional produktionsstyrning har inte uppnått planerade produktionsvolymer (inklusive utökat uppdrag) för perioden men förutsätts uppnå detta för helåret. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs ytterligare åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetsinsatser och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa enheter periodvis varit hög. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och psykiatri har inte kunnat genomföras på grund av bristen på sjuksköterskor. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Ackumulerad produktion januari till mars uppgår till 3,5 miljoner kronor under periodiserat takbelopp. Sammanvägda prestationer Sammanvägda prestationer är ett sammanvägt mått på totalt utförd vård. Sammanvägda prestationer var efter mars i nivå med budget och föregående år Slutenvård (somatik + psykiatri) Antal sjukhusvårdtillfällen har minskat jämfört med samma period föregående år men är i nivå med budget. Störst minskning av vårdtillfällen ses inom medicinska specialiteter men minskning av vårdtillfällen ses inom alla specialiteter förutom kvinnosjukvård och öron. En förklaring är att patienter i större utsträckning omhändertas i öppna vårdformer till exempel via närsjukvården och mobila team inom bland annat palliativ vård och psykiatri. Förändringen följer därmed den långsiktiga strategi sjukhuset har att utveckla och utöka möjligheten för patienter att omhändertas i öppna vårdformer. Under perioder har det akuta patientinflödet varit högt och för att möta vårdplatsbehovet har extra vårdplatser tillfälligt fått öppnas. Diagrammen nedan visar hur många extra vårdplatser som öppnats per dag och inom vilka enheter. Bristen på vårdplatser inom framförallt ortopedi och kirurgi är främsta orsaken till att extra vårdplatser behöver öppnas.

9 3(30) Delårsrapport mars 2016 Beläggningsgrad, överbeläggning och utlokaliserade Genomsnittlig beläggningsgrad januari till mars 2016 uppgick till 92 procent inom somatisk vård och 82 procent inom psykiatrisk vård, vilket är i nivå med regionens mål på 90 procent. Antal överbeläggningar och utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa enheter periodvis varit hög. Resultatet av att planerade utökningar av vårdplatser inte kunnat genomföras enligt plan har blivit att patienter måste placeras på andra enheter under perioder med höga akutflöden alternativt att patienten placeras på en överbeläggningsplats inom den egna enheten. Inom psykiatrisk vård kan man i dagsläget inte se att det finns möjligheter att öppna fler vårdplatser i närtid utan vården förstärks i stället inom dagsjukvård/öppenvård. En fördjupad analys av vårdplatsbehov har påbörjats på SkaS Öppenvård (somatik + psykiatri) Antal öppenvårdsbesök har under perioden januari till mars minskat. Samtidigt ses en ökning av antal väntande till första besök och behandling Se även kapitel tillgänglighet Minskat antal besök ses inom nästan alla specialiteter. Inom vuxenpsykiatri och inom barn- och kvinnosjukvård har dock antal besök ökat på grund av ökat antal efterföljande besök.

10 4(30) Delårsrapport mars 2016 Antal DRG-poäng har ökat vid periodjämförelse (DRG-poäng skapas vid besök med åtgärdskod som öppenvårdsoperation eller besök med behandling). Antal besök med DRGpoäng har däremot minskat mellan perioderna. En orsak till ökningen av DRG-poäng i öppenvården är förflyttning av slutenvård till öppenvård. Volymen som flyttas över från slutenvården till öppenvården är inte så stor att det påverkar det totala utfallet i öppenvårdsstatistiken sett i antal besök, men det påverkar utfallet av DRG-poäng mellan öppen- och slutenvård samt utfallet av antal vårdtillfällen. I budgetarbetet inför 2016 har hänsyn tagits till bland annat förskjutning mellan sluten- och öppenvård och därför är utfall av både antal besök och antal DRG-poäng i nivå med budget Tilläggsuppdrag - Regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2016 ett utökat uppdrag inom höft/knäledsplastik, ryggkirurgi, obesitaskirurgi, koloskopiundersökningar samt besök inom hud enligt nedanstående tabell. Nedanstående tabeller visar fastställd basvolym samt utförda första besök (läkare) och utförda behandlingar som ingår i den regional produktionsstyrning. Basvolymen är ett riktvärde för vilka volymer respektive verksamhet bör uppnå för att klara sin tillgänglighet till första besök och behandling. Som tabellerna nedan visar är det många områden som efter mars inte uppnår planerade volymer. Verksamheternas prognoser talar dock för att planerade volymer kommer utföras på helår.

11 5(30) Delårsrapport mars Tillgänglighet Speciellt fokus under 2015 och 2016 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer genom att utveckla standardiserade vårdförlopp. Totalt antal väntande till första besök har i snitt uppgått till patienter sedan maj Sedan hösten 2015 har antal väntande till första besök ökat och uppgick efter mars till patienter. Antal väntande till operation/behandling har minskat något sedan december 2015 men det är fortfarande ett stort antal väntande jämfört med tidigare år. Måluppfyllelsen för vårdgarantin har konstant försämrats sedan maj För att klara tilläggsuppdrag inom regionala produktionsstyrningen, tillgänglighetsmål enligt vårdgaranti samt tillgänglighet till efterföljande besök för bland annat kroniskt sjuka patienter krävs ytterligare åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering. Andra åtgärder är köp av vård, tillfälliga kökortningsinsatser, rekrytering av personal samt fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Nedanstående diagram visar förändring av måluppfyllelse och av antal väntande under perioden Två mätperioder per år.

12 6(30) Delårsrapport mars 2016 Operation/behandling SkaS Totalt antal väntande - operation 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 94% 96% 96% 96% 96% 96% 93% 82% 81% maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 mar-16 Andel väntande under 90 dgr maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 mar-16 Det finns flera förklaringar till den försämrade måluppfyllelsen och det ökade antalet väntande: Ökat remissinflöde med sex procent Minskat antal utförda första besök Ökat antal uteblivna besök Sjukskrivningar eller vakanta läkartjänster inom verksamheter med stora patientflöden till exempel ortopedi, kvinnosjukvård och urologi Färre regionala avtal att skicka patienter på till externa vårdgivare Sjuksköterskebrist som påverkat möjligheten att hålla operationssalar och vårdplatser öppna Remissinflöde En förändring av remissinflöde påverkar både tillgänglighet och resursbehov. Remissinflödet har ökat med 6 procent jämfört med januari till mars föregående år. Störst remissökning ses inom urologi (10 procent), Barn och Kvinnosjukvård (9 procent), Ortopedi (14 procent) och Öron (10 procent). Inom barnmedicin är det främst neuropsykiatrisk frågeställning som ökar och inom urologi är det ökade remissinflödet kopplat till införandet av standardiserade vårdförlopp. Inom öron och kvinnosjukvård har

13 7(30) Delårsrapport mars 2016 arbete påbörjats kring rutiner för remissbedömning och vilka inklusions- och exklusionskriterier som skall gälla mot primärvården. Utförda första besök En annan faktor som påverkar antal väntande är utförda första besök. Under första kvartalet 2016 minskade antal utförda första besök med besök (-6 procent) jämfört med samma period Antal första besök har minskat inom alla verksamhetsområden. Utredning påbörjad kring orsakerna till att antal första besök minskar. Under våren kommer öron, urologi och kvinnosjukvård påbörja produktionsplanering för att säkerställa att utbud möter efterfrågan. Uteblivna besök Uteblivna besök är ytterligare en faktor som påverkar tillgängligheten. Uppskattningsvis utgörs en stor andel av de uteblivna besöken av första besök till läkare. Oavsett om det är första besök eller efterföljande besök tar de uteblivna besöken upp resurser och mottagningstider för andra patienter. Totalt antal uteblivna besök uppgick till besök under perioden januari till mars Antal uteblivna besök har ökat med fyra procent (180 besök) jämfört med samma period föregående år. Flest antal uteblivna patienter ses inom barnmedicin, VUP och BUP. En förhoppning är att införandet av SMS-påminnelse under 2016 ska minska antalet uteblivna patienter.

14 8(30) Delårsrapport mars 2016 Beläggning Beläggningsgrad Genomsnittlig beläggningsgrad januari till mars 2016 uppgick till 82 procent inom psykiatrisk vård och 92 procent inom somatisk vård, vilket är högre än regionens mål på 90 procent. Beläggningsgrad - Psykiatri Beläggningsgrad - Somatik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 90% 84% 86% 84% 76% 74% 69% 76% 83% 83% 74% 76% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 88% 84% 88% 91% 90% 86% 86% 87% 88% 94% 92% 90% Överbeläggning och utlokaliserade Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa enheter periodvis varit hög. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och intermedicin har inte kunnat genomföras på grund av rekryteringssvårigheter. En fördjupad analys av vårdplatsbehov har påbörjats. Inom psykiatrisk vård pågår rekrytering för att kunna öppna upp fler vårdplatser. I dagsläget kan man inte se att det finns möjlighet att öppna fler vårdplatser i närtid utan vården förstärks inom dagsjukvård/öppenvård istället.

15 9(30) Delårsrapport mars En attraktivare arbetsgivare 6.3 Lönestruktur Styrtal för den önskvärda lönestrukturen Västra Götalandsregionen ska ha en lönestruktur som stödjer kompetensutvecklingen, målet är att den önskvärda lönestrukturen ska nås under För att SkaS ska kunna nå den önskvärda lönestrukturen som också inkluderar jämställda löner, krävs ett fortsatt arbete med att öka medellönerna främst för de kvinnodominerande yrkesgrupperna med medellång högskoleutbildning. För detta arbete har regionen beslutat om en extra satsning på jämställda löner samt lönestruktur. För mars 2015 uppgick SkaS styrtal för den önskvärda lönestrukturen till 91,8 procent, motsvarande styrtal för mars 2016 var 93,8 procent det vill säga en förbättring med 2 procentenheter jämfört med Lönekartläggning SkaS arbetar för att, i enlighet med diskrimineringslagen, värna om människors lika värde och rättigheter. En målsättning är att alla anställda ska ha rätt till lika lön utifrån lika eller likvärdigt arbete. För att nå denna målsättning genomför SkaS årligen en lönekartläggning. Syftet med kartläggningen och analysen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Kartläggningen utgör en del av analysen och är ett vägledande dokument inför kommande löneöversyner. Efter lönekartläggningen upprättas vid behov en handlingsplan som tar upp de eventuella lönejusteringar eller andra åtgärder som behöver genomföras för att uppnå lika lön för arbete som betraktas som lika eller likvärdiga Prioriterade grupper SkaS fick 2015 ett extra tillskott från regionen motsvarande cirka 6,3 miljoner kronor för att komma tillrätta med oskäliga skillnader i lönestrukturen. Utfall för tillsvidareanställda tillhörande de prioriterade grupperna var 3,9 procent vilket motsvarar en medellöneökning på kronor. Det kan jämföras med medellöneökning för övriga på 891 kronor vilket ger en nivåökning på 2,7 procent. SkaS prioriteringar grundar sig på verksamheternas faktiska rekryteringsbehov och utgår från verksamhetens kompetensförsörjningsplaner samt den faktiska lönestrukturen i förhållande till regionens målbild. De grupper som varit aktuella att prioritera i samband med 2015 års löneöversyn överensstämmer med de regiongemensamt prioriterade grupperna. Utfallet för tillsvidareanställda medicinska sekreterare blev 3,73 procent vilket motsvarar en medellöneökning med 865 kronor.

16 10(30) Delårsrapport mars 2016 Marknadslöneläget har haft betydelse för prioritering av psykologer. Det är ett bristyrke med stora rekryteringssvårigheter och har varit en prioriterad grupp under de senaste årens löneöversyner. Utfallet för de tillsvidareanställda psykologerna blev 3,46 procent vilket motsvarar en medellöneökning på kronor. Utfallet för samtliga tillsvidareanställda vid SkaS var 3,2 procent i 2015 års löneöversyn. Utfallet motsvarar en medellöneökning med kronor Lönespännvidd Enligt de lönepolitiska riktlinjerna och regionens anvisningar är målsättningen att lönespännvidden ska öka inom de av regionen identifierade yrkesgrupperna. Grunden för att åstadkomma en ökad lönespännvidd är en väl fungerande individuell och differentierad lönesättning som utgår från bedömning, av medarbetarens arbetsresultat och måluppfyllelse, utifrån väl kända lönekriterier. Mellan åren 2014 och 2015 kan man se effekten av en pågående generationsväxling. I de stora grupperna har medelåldern minskat till följd av pensionsavgångar vilket inneburit att lönespännvidden därmed minskat något eftersom de som rekryteras tillhör de yngre åldersgrupperna. 6.4 Chefsförutsättningar För att fånga upp verksamhetens behov av prioriteringar utifrån kompetens- och rekryteringsbehov inför löneöversyn 2015, genomfördes under hösten lönedialoger med verksamhetsansvariga. Inför uppstart av löneöversyn 2015 kallades alla chefer för en gemensam information av HR-enheten om bland annat förutsättningar, inriktning och prioriteringar. För nya chefer erbjuder HR-enheten en grundutbildning om lönebildning och löneöversynsprocessen. Inriktning, förutsättningar, prioriteringar och tidplan inför löneöversyn redovisas i den förvaltningsövergripande handlingsplanen. Innehållet i handlingsplanen redovisas därefter vid central MBL, samt vid de inledande överläggningarna med respektive facklig organisation. Ett förvaltningsövergripande informationsmaterial tas fram av HR-enheten för att användas vid den årliga gemensamma chefsinformationen. Här beskrivs kortfattat vilka förutsättningar som ligger till grund för de prioriteringar som förvaltningen tagit beslut om utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Ett förvaltningsgemensamt APT-material tas fram som stöd till chefer, materialet beskriver förutsättningarna för löneöversyn, löneöversynsprocessen samt förvaltningens handlingsplan. Chefen ska informera på ett APT samt dokumentera att information har lämnats.

17 11(30) Delårsrapport mars Sjukfrånvaro Den totala ackumulerade sjukfrånvaron januari till mars jämfört med motsvarande period föregående år är i stort sett oförändrad. Hur kostnaderna påverkats framgår under avsnitt Personalkostnadsanalys. Nedan framgår specificering per yrkesgrupp där motsvarande trend syns, förutom inom grupperna utbildning/ kultur/fritid, teknik/hantverk och sjukhustekniker/ laboratoriepersonal. Förändringen inom grupperna utbildning/kultur/fritid samt inom teknik/hantverk beror på att det är få anställda inom varje yrkeskategori där enskilda medarbetares sjukfrånvaro får ett stort genomslag. Inom yrkeskategorin sjukhustekniker/laboratoriepersonal syns en ökning främst inom gruppen BMA (biomedicinska analytiker) där korttidsfrånvaron har ökat framförallt inom de yngre åldersgrupperna. Sjukfrånvaron redovisad i timmar och fördelat per frånvarointervall framgår enligt nedanstående tabell. Dessa timmar omräknat i heltidsmått motsvarar för 2016 ca 300 heltidsanställda per månad.

18 12(30) Delårsrapport mars 2016 Den procentuella fördelningen per frånvarogrupp jämfört 2015 och 2016 framgår nedan. Sjukfrånvarons fördelning per åldersgrupp visar att den största förändringen jämfört med motsvarande period föregående år finns i åldersgruppen över 50 år samt gruppen år (gruppen upp till 19 år består endast av en medarbetares sjukfrånvaro som därmed får ett stort genomslag). Sjukfrånvaron inom SkaS ligger inte i nivå med regionens måltal om 5 procent. För att minska och komma i nivå med måltalet pågår ett antal åtgärder inom förvaltningen. En av åtgärderna är att stötta cheferna i det långsiktiga rehabiliteringsarbetet med målet att minska sjukfrånvaron samt att arbeta för en minskad korttidsfrånvaro. De åtgärder som har påbörjats är bland annat en ökad samverkan med Hälsan & Arbetslivet och Försäkringskassan.

19 13(30) Delårsrapport mars 2016 Västra Götalandsregionen ingår i ett samarbete med Försäkringskassan som går under namnet Mobiliseringsinitiativet, där SkaS ingår som pilot. Syftet med samarbetet är att hitta framgångsrika förebyggande metoder och arbetssätt för att motverka att sjukfrånvaron ökar. Som en del i projektet kommer under 2016 chefer att utbildas bland annat i hälsofrämjande ledarskap. Under och efter utbildningen arbetar chefen tillsammans med sina medarbetare med att utveckla en mer hälsofrämjande kultur och arbetsmiljö för sin verksamhet med målsättningen att uppnå en minskad sjukfrånvaro. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Antalet nettoårsarbetare totalt för SkaS har minskat med 21 jämfört med motsvarande period föregående år. Netto årsarbetare Mars 2016 Mars 2015 Diff 16/15 A Sjuksköterskor, barnmorskor B Undersköterskor m.fl C Läkare D Tandläkare E Tandsköterskor, -hygienister m.fl F Administratör, vård G Rehabilitering och förebyggande H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA I Utbildning, kultur och fritid J Teknik, hantverkare L Administration Totalt Nettoårsarbetare är ett framräknat mått där sysselsättningsgrad är justerad för eventuell ledighetsomfattning. För att sysselsättningsgraden ska justeras ska ledigheten omfatta hela månaden. Semester innebär inte någon justering. Den största förändringen finns inom gruppen sjuksköterskor/barnmorskor som minskat med 20 jämfört med motsvarande period föregående år. Inom gruppen barnmorskor syns en ökning med 4 och för sjuksköterskegruppen har en minskning skett av vidareutbildade sjuksköterskor med -8, röntgensjuksköterskor -6 och övriga sjuksköterskor -10. Förändringen inom gruppen rehabilitering och förebyggande avser främst fysioterapeuter och psykologer. Fysioterapeuterna har minskat med 7 tillsvidareanställda jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt finns 44 nettoårsarbetare inom yrkesgruppen. En orsak kan bero på vårdval rehabilitering som infördes senare delen av 2014.

20 14(30) Delårsrapport mars 2016 Inom gruppen psykologer är det PTP-psykologer som minskat. Merparten av SkaS PTPpsykologer har blivit erbjudna en tillsvidareanställning, men på grund av konkurrensen från privata företag och storstadsregionen har vi inte lyckats rekrytera dessa medarbetare. Nedan framgår antalet nettoårsarbetare per anställningsform samt inom vilka anställningsformer förändringarna skett. Som framgår ovan har antalet nettoårsarbetare minskat med 21 jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala utförda tiden omvandlat till heltidsmått har minskat, vilket motsvarar ca 188 heltider för mars månad, motsvarande siffra för perioden januari till mars är ca 163. Heltidsmått utförd tid Timmar/ /Mar 2016/Mar Diff Utf tid (ink bok/flex) 3 240, ,8-178,2 Planeringsdagar 1,4 0,6-0,9 Tjänste 34,1 29,5-4,6 Beredskap, utf tid 19,5 20,8 1,3 Jour, utförd tid 40,0 34,3-5,7 Heltidsmått utförd tid 3 335, ,0-188,0 Nettoårsarbetare är ett framräknat mått där sysselsättningsgrad är justerad för eventuell ledighetsomfattning. För att sysselsättningsgraden ska justeras ska ledigheten omfatta hela månaden. Semester innebär inte någon justering. Heltidsmått utförd tid är de timmar som faktiskt åstadkommits (tid som medarbetaren varit tjänst), omräknat till heltidsmått. Ovanstående definition förklarar skillnaden på de två måtten; - 21 nettoårsarbetare/ -188 heltidsanställningar (omräknat från utförd tid timmar). Den stora differensen mellan de båda måtten förklaras av en ökad frånvaro med dagar ackumulerat januari till mars. Ökningen syns främst inom grupperna föräldraledighet och frånvaro utan lön. En minskning finns dock inom grupperna utbildning och frånvaro med lön. Vid analys av utförd produktion bör jämförelse göras mot utförd tid omräknat till heltidsmått. Inom öppen vård ses en produktionsminskning med ca besök. Inom slutenvård har den somatiska vården minskat med ca 700 vårddygn, motsvarande siffra för den psykiatriska vården uppgår till ca vårddygn färre för perioden januari till mars jämfört med motsvarande period föregående år.

21 15(30) Delårsrapport mars 2016 Den minskade produktionen är bland annat en konsekvens av minskad utförd tid. Den ökade generationsväxlingen inom läkargruppen kan vara ytterligare en faktor som kan påverka produktionen. Mer om produktionsförändringen framgår under avsnittet 5.3 Produktion Personalstruktur Det är strategiskt viktigt att de anställdas kompetens används rätt och att arbetsuppgifterna fördelas med utgångspunkt från de anställdas utbildningsnivå och erfarenhet. Detta är en av delarna för en långsiktig planering av verksamheternas kompetensmix. Fördelningen av kompetensmixen mellan undersköterskor och sjuksköterskor inom SkaS framgår nedan. Hittills har inga större förändringar skett. Ett sätt att förändra mixen är att arbeta med uppgiftsväxling. Verksamheter inom SkaS har påbörjat arbetet med uppgiftsväxling bland annat genom: Överflyttning av uppgifter från vårdpersonal till administrativ personal inom verksamhetsområdet kvinna, barn (K3) Dokumentationsutbildning för undersköterskor för att frigöra tid för sjuksköterskor inom verksamhetsområde medicin (M2) Vissa läkarbesök utförs av sjuksköterskor inom verksamhetsområdet ögon (K5) samt inom verksamhetsområde medicin (M2) Förändring av kompetensmixen inom akutmottagning, Skövde (M4) med en mix av ökat antal undersköterskor Område medicin (M1) arbetar med att försöka öka antalet undersköterskor för att kunna upprätthålla fler vårdplatser och förbereda projektet med retroavdelningen där uppgiftsväxling kommer att vara en del Sjuksköterskebristen inom vuxenpsykiatrin (M5) och inom An/Op/IVA (K6) har medfört stort fokus på vilken uppgiftsväxling som kan göras till grupperna skötare och undersköterskor Personalkostnadsanalys Personalkostnaden för perioden januari till mars har ökat med 1,9 procent vilket motsvarar ca 11,7 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år, se nedanstående tabell.

22 16(30) Delårsrapport mars 2016 *) mnkr = miljoner kronor Personalvolym och medellön Utfallet för löneöversyn 2015 uppgick till 3,2 procent, Den ackumulerade förändringen för löner och sociala avgifter för perioden januari - mars uppgår till 2,5 procent. Skillnaden mellan löneöversyn och verkligt utfall för perioden beror framförallt på en volymförändring av nettoårsarbetare (-2,6 miljoner kronor) samt en förändrad medellön (-3,3 miljoner kronor). Den förändrade medellönen är bland annat en effekt av en pågående generationsväxling, vilket också framgår av nedanstående diagram samt under avsnittet Lönespännvidd. De största förändringarna inom åldersstrukturerna finns inom yrkesgrupperna undersköterskor, överläkare samt inom sjuksköterskegruppen (se bilaga 1).

23 17(30) Delårsrapport mars 2016 Övertid och mertid Övertid för perioden januari till mars framgår i nedanstående tabell. Den totala övertiden har ökat med drygt timmar. Ökningen finns inom grupperna enkel och kvalificerad övertid. Övrig övertid har däremot minskat vilket beror på att den tidigare poängmodellen inom SkaS ambulansverksamhet har sagts upp. Övertiden för ambulansverksamheten redovisas från och med februari månad inom grupperna enkel och kvalificerad övertid, vilket framgår av utfallet. Timmar schema Föregående år Innevarande år Förändring antal Mertid Enkel övertid Kval övertid Övrig övertid 1) Summa ) Utfall för 2015 är manuellt justerad pga systemfel i Heroma De största ökningarna av den kvalificerade övertiden, utöver ambulansverksamheten, finns bland annat inom förlossningsvården där orsaken är bristen på barnmorskor och där egen personal fått användas vid belastningstoppar och sjukfrånvaro. Inom psykiatrin syns också en ökning som bland annat beror på vakanser inom heldygnsvården samt en hög sjukfrånvaro. Inom infektion och kardiologi har en ökning skett på grund av en ökad korttidsfrånvaro som fått ersättas med ordinarie personal. Den ökade övertiden ger en ackumulerad kostnadsökning för perioden motsvarande ca 1,4 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med ca 18 procent (exkl löneöversyn ca 15 procent - se tabell ovan Personalkostnadsanalys ) Ersättningar av OB används enligt avtal (AB) och är ej påverkbar utan utgår från gällande bemanningsbehov Intjänad/uttagen semester Som framgår i tabell ovan Personalkostnadsanalys uppgår kostnadsförändringen av intjänad och uttagen semester till -1,6 miljoner kronor (exkl löneöversyn) för perioden januari-mars jämfört med motsvarande period föregående år. Denna förändring innebär att uttaget av semester varit större 2016 jämfört med 2015 vilket stämmer överens med bilden av ökad frånvaro.

24 18(30) Delårsrapport mars En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Resultat och prognos helår Resultatet för perioden januari till mars 2016 uppgår till +2,8 miljoner kronor. Bruttokostnadsförändringen vid jämförelse med föregående år är 2,9 procent. För intäkterna uppgår motsvarande förändring till 5,0 procent. Intäktsökningen beror till stor del på ökade asylintäkter samt ökade bidrag och ersättningar. Den ackumulerade budgetavvikelsen är +5,9 miljoner kronor. Den stora positiva budgetavvikelsen för intäkter ska täcka upp för kostnader för löner, lab och läkemedel till exempel för kostnader för strukturerade vårdförlopp eller ökade flyktingströmmar. En större negativ budgetavvikelse finns för bemanningsföretag men den möts av en positiv budgetavvikelse för löner och sociala avgifter till följd av vakanser. Prognosen uppgår till -43 miljoner kronor vilket är något bättre än det för SkaS beviljade underskottet på -45 miljoner kronor för Skillnaden mellan den negativa helårsprognosen och den positiva budgetavvikelsen per mars är att kostnaden för löner och sociala avgifter, köp av sjukvårdstjänster samt bemanningsföretag bedöms bli högre under årets resterande månader. Förväntade extraersättningar för sommarperioden samt att verksamheten planerar för rekrytering av sjuksköterskor under hösten samt kostnader kopplade till satsning inom förlossningsvården, tillgänglighetsproblematiken och de ökade flyktingströmmarna är största orsaken till detta.

25 19(30) Delårsrapport mars 2016 Intäkter Verksamhetens totala intäkt ökade med 5 procent under perioden januari till mars 2016 jämfört med samma period Patientavgifter ligger i balans med budget och föregående år. För gruppen såld vård internt prognostiseras en positiv avvikelse pga ökade asylintäkter. Försäljning av medicinska tjänster är i nivå med föregående år och med budget. Utfallet för övriga intäkter uppgick till 3,4 miljoner kronor över budget och 1,7 miljoner kronor högre än utfallet för motsvarande period Ökningen och avvikelsen beror delvis på bidrag för utbildningar för specialistsjuksköterskor samt ej budgeterade intäkter bland annat projektintäkter vilka motsvaras av en lika stor kostnad. Utfall för Bidrag och ersättningar under januari till mars uppgick till 49,6 miljoner kronor vilket är 28 miljoner kronor högre än samma period Budgetavvikelsen uppgår till 17,4 miljoner kronor. Främsta orsaken till budgetavvikelsen är beviljade medel som inte var

26 20(30) Delårsrapport mars 2016 beslutade om i samband med budgetarbetet. Större intäktsposter för perioden januari till mars är bland annat: RÖS, ordnat införande 2,9 miljoner kronor Handlingsplan Smärta, ordnat införande 1 miljon kronor Förlossningsvård 2,4 miljoner kronor Psykisk ohälsa 2,8 miljoner kronor Återinskrivning ,3 miljon kronor Ordnat införande 3-årsfinansiering 3.3 miljoner kronor Läkemedel barn 1,2 miljoner kronor Förstärkning psykiatri 1,3 miljoner kronor Akutvårdkedja och akutläkarkoncept 5,5 miljoner kronor Ersättning ökade flyktingströmmar 4,7 miljoner kronor Personalkostnader Personalkostnaden för perioden januari till mars har ökat med 1,9 procent vilket motsvarar ca 11,7 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet för löneöversyn 2015 uppgick till 3,2 procent. Den ackumulerade förändringen för löner och sociala avgifter för perioden januari till och med mars uppgår till 2,5 procent, se tabell nedan. Skillnaden mellan löneöversyn och verkligt utfall för perioden beror framförallt på en volymförändring av nettoårsarbetare (-2,6 miljoner kronor) samt en förändrad medellön (-3,3 miljoner kronor), se analys under avsnittet Personalkostnad. Gruppen övriga personalkostnader har minskat med cirka 2,5 miljoner kronor vilket motsvarar en minskning på 25 procent vid jämförelse med motsvarande period Förändringen beror främst på minskade kostnader för rekrytering (-1,2 miljoner kronor) samt minskade utbildningskostnader (-0,8 miljoner kronor). Kostnaden för bemanningsföretag är något lägre än motsvarande period föregående år. Kontogrupp Förändring %-Förändring Löner och sociala avgifter ,5% Övriga personalkostnader ,9% Bemanningsföretag ,7% Summa ,9% Budgetavvikelsen för personalkostnaden uppgår per mars till 4,2 miljoner kronor, vilket fördelas på: Löner och sociala avgifter 12,3 miljoner kronor Övriga personalkostnader 0,8 miljoner kronor Bemanningsföretag -8,7 miljoner kronor

27 21(30) Delårsrapport mars 2016 Den positiva budgetavvikelsen för löner och sociala avgifter beror främst på den vakanssituation som råder på grund av svårigheter att rekrytera kompetens inom områdena barn- och vuxenpsykiatri, ortopedi, internmedicin samt ögonverksamheten. Avvikelsen möts till stor del av kostnader för bemanningsföretag. Den prognostiserade budgetavvikelsen för totala personalkostnaden uppgår till -40 miljoner kronor. Avvikelsen beror i stort sett enbart på kostnader för bemanningsföretag, -41 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor avser läkarbemanning. Övriga personalkostnader prognostiseras till en miljon kronor medan en noll prognos lämnas för löner och sociala avgifter, trots den positiva avvikelsen för periodresultatet. Detta beror på förväntade extraersättningar för sommarperioden samt att verksamheten signalerat för ökad bemanning av bland annat sjuksköterskor under hösten. Köpt vård Kostnaden för köpt vård uppgår per mars till 11 miljoner kronor. Budgetavvikelsen uppgår till -1,4 miljoner kronor. Köpt vård tkr jan-mars 2015 jan-mars 2016 Förändring Garantivård Valfrihetsvård Spec vård Summa Kostnaden för specialistvård har ökat med 1,1 miljoner (29 procent). Kostnadsökningen förklaras främst av en kostnadsförskjutning för patienter som erhåller akut vård inom andra landsting än VGR och där vårdtiden överstiger sju dagar. Denna kostnad har tidigare belastat Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Kostnaden för garantivård har minskat med 0,4 miljoner kronor. En orsak till kostnadsförändringen är att det inte finns tillgänglighetsavtal att skicka patienter på inom vårdgarantin. Patienter har då i stället åkt via valfriheten till andra vårdgivare än SkaS. Kostnaden för valfrihet har ökat med 0,9 miljoner kronor jämfört med samma period Kostnaden för garantivård balanseras av en intäkt på 1,2 miljoner kronor via regionala medel avsatta för tillgänglighetsinsatser. Ersättningen täcker kostnader för köp av ögonbehandlingar och ryggoperationer upp till en fastställd volym besök och operationer. Prognos av kostnad för köpt vård uppgår till 63 miljoner kronor för Detta innebär en kostnadsökning med 5 miljoner kronor jämfört med föregående år och en avvikelse mot budget på -25 miljoner kronor. Orsaker till budgetavvikelse och kostnadsökning är bland annat den låga tillgängligheten och dels kostnadsförskjutning för akut vård över sju dagar.

28 22(30) Delårsrapport mars 2016 Lab Laboratoriekostnaden har minskat något jämfört med motsvarande period Trots kostnadsminskningen finns en negativ budgetavvikelse på 2,9 miljoner kronor och prognosen för 2016 uppgår till -16 miljoner kronor. Den negativa prognosen beror på ett ökat flyktingmottagande, ändrade provtagningsrutiner inför nybesök för knä- och höftartroser, ökning av cancerdiagnostik (standardiserat vårdförlopp), fler infektionspatienter, just nu högt antal behandlande hematologpatienter vilket varierar över tid, ökning av patienter med tuberkulos, ökad provtagning inför start av hepatitbehandling. Kostnadsökningen på grund av ett ökat flyktingmottagande täcks dock av erhållet bidrag för ökade flyktingströmmar. Läkemedel Kostnadsutvecklingen för läkemedel har ökat med16 procent jämfört med samma period föregående år vilket motsvarar cirka 17 miljoner kronor. Budgetavvikelsen för perioden uppgår till drygt -7,4 miljoner kronor men möts av ökade intäkter på motsvarande belopp för bland annat ersättning för så kallat ordnat införande. Rekvisitionsläkemedel har ökat med ca 13 procent (5,5 miljoner kronor). Läkemedel med större kostnadsökningar inom område internmedicin är läkemedel mot astma och blodcancer, vilket främst beror på en volymökning, samt ett nytt dyrt läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom. Inom barnmedicin har volym och kostnad för läkemedlet Xolair (astma) mer än fördubblats. Här ses också en ökad användning av Remicade, Ilaris och Avastin. Inom ögonsjukvården har fler patienter behandlats med Lucentis och Eylea som används för behandling av makulaödem (svullnad i gula fläcken) som är åldersrelaterad eller diabetesrelaterad. Öppenvårdsläkemedel har ökat med ca 18,5 procent (11,8 miljoner kronor) för perioden. Infektion står för den största kostnadsökningen i och med introduktion av nya dyra läkemedel mot hepatit C. NOAK-läkemedel som används som strokeprofylax vid förmaksflimmer och läkemedel mot HIV har också ökat. Ytterligare kostnadsdrivande läkemedel är läkemedel mot hematologiska-, neurologiska- och reumatologiska sjukdomar. En ny lag trädde i kraft 1 januari 2016 som innebär att barn under 18 år får läkemedel kostnadsfritt vilket prognosticeras öka kostnaderna för receptläkemedel med ca 5 miljoner kronor för SkaS. Flera läkemedel som orsakar ökade kostnader är nya terapier som ersätts inom ramen för ordnat införande eller solidariska läkemedel. Inför år 2016 har nivån för solidarisk finansiering justerats ner från 95 procent av uppkomna kostnader till 80 procent. Den prognostiserad budgetavvikelse för läkemedel uppgår till -20 miljoner kronor för helåret Avvikelse möts helt av intäkter för ordnat införande, solidariska läkemedel och RÖS förutsatt att sjukhuset uppnår taknivån för utbetalning av dessa intäkter.

29 23(30) Delårsrapport mars 2016 Medicinskt material Kostnaden för medicinskt material har för perioden ökat med cirka 4,7 procent (2 miljoner kronor) vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen uppgår till -4,7 miljoner kronor för perioden. Kostnadsökningen och budgetavvikelsen beror främst på ökat användande av kontinuerliga blodfria blodsockermätare (FreeStyle Libre), där kostnaden är betydligt högre än tidigare metod med mätstickor. I linje med diabetesrådets riktlinjer började mätmetoden att införas i slutet av Ambitionsnivå har varit att fler patienter ska få de nya hjälpmedlen då de medicinska resultaten är mycket bra vid användandet av de nya blodsockermätarna. Den totala budgetavvikelsen för 2016 prognostiseras till -20 miljoner kronor. Förutom kostnaden för nya blodsockermätare beror den negativa prognosen på att det för dialysmaterial skett en förskjutning från kontogrupp "Övriga kostnader" till "Medicinskt material" motsvarande 2 miljoner kronor. Motsvarande positiva avvikelse finns under övriga kostnader. Hjälpmedel Hjälpmedelskostnaden har minskat med 16 procent jämfört med ,2 miljoner kronor av minskningen beror på förändrad redovisning av kostnad för CPAP: er till medicinskt material. Efter justering för denna förändring är kostnadsminskningen 9,7 procent. Kostnaderna för medicinska behandlingshjälpmedel och inkontinenshjälpmedel ligger kvar på en oförändrad nivå medan kostnaderna för ortopediska hjälpmedel minskar. Ett kostnadsreduceringsarbete pågår tillsammans med SoSAB, SkaS leverantör av ortopedtekniska tjänster och hjälpmedel. För helåret 2016 bedöms inte kostnadsminskningen fortsätta på samma nivå pga hög kostnad i början av Åtgärder vid ekonomisk obalans Åtgärder pågår för att på såväl kort som lång sikt åstadkomma en ekonomi i balans. Följsamhet till beslutade åtgärdsplaner Arbetet med verksamheternas åtgärdsplaner fortlöper enligt plan och innebär en kostnadssänkning jämfört med 2015 på cirka 35 miljoner kronor för helåret Med dessa åtgärder förväntas SkaS resultat hamna i nivå med beviljat underskott för 2016 på 45 miljoner kronor. För att uppnå ett månadsresultat i budgetbalans per november 2016 (i enlighet med beslut 6 RS ) har ytterligare åtgärder tagits fram under våren. Åtgärderna är framtagna ur ett helhetsperspektiv för SkaS och berör flera verksamhetsområden. Åtgärderna beräknas ge ekonomisk effekt under senare delen av De kompletterande åtgärderna bedöms ge en helårseffekt på cirka 40 miljoner kronor För de närmaste åren står SkaS inför stora kostnadsökningar till följd av det omfattande investeringsbehov som föreligger i fastigheter till följd av PCB-sanering, främst vid

30 24(30) Delårsrapport mars 2016 sjukhuset i Skövde. Utifrån genomförd riskanalys av vårdöverenskommelsen med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden pågår långsiktiga åtgärder för kostnadsreducering och effektivisering som kommer att påverka såväl sjukhusstruktur som verksamhetsinnehåll. Arbetet stäms av kontinuerligt i sjukhusstyrelse och nämnd. 9.4 Investeringar Totalt beräknas 2016 års investeringsnivå uppgå till 73 miljoner kronor. Av detta är 2,5 miljoner kronor klassificerade som strategiska investeringar. Investeringarna uppgår till och med mars till 9 miljoner kronor. Investeringarna har skett enligt fastställda utbytesplaner och planerade lokalförändringar. Under 2016 utgörs de flesta större investeringarna av återinvestering i medicinsk utrustning enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är röntgenutrustning 25 miljoner kronor, operations- och anestesiutrustning 6 miljoner kronor, utrustning till barn- och kvinnocenter 7 miljoner kronor. Totalt planeras investeringar i medicinsk utrustning till cirka 47 miljoner kronor. Andra större poster är inköp av icke medicinsk utrustning i samband med lokalförändringar, varav möbler är den största posten. Ickemedicinsk utrustning till barnoch kvinnocenter utgör den största posten 2016 och planeras uppgå till cirka 15 miljoner kronor. Totalt investeringsbehov för ickemedicinsk utrustning är planerad till cirka 26 miljoner kronor. SkaS står inför flera stora lokalinvesteringsprojekt. Exempel på projekt som genomförs är färdigställande av vårdbyggnad för barn- och kvinnocenter (BK-huset) i Skövde där förlossningsavdelningen färdigställts under 2015, fortsatt PCB-sanering av vårdavdelningar i Skövde, omflyttningar i samband med planerade ombyggnationer i mottagnings- och serviceblock.

31 25(30) Delårsrapport mars Bokslutsdokument och noter Tabellbilaga ekonomi Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ Utfall samt budget budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Patientavgifter 17,6 16,9 17,9 0,7 69,8 67,8 69,1 2,0 Såld vård internt 909,2 909,4 890,0-0, , , ,2 13,0 Såld vård externt 10,1 9,5 9,8 0,5 38,2 38,2 42,5 0,0 Försäljning med tjänster 14,5 14,5 14,5 0,0 61,0 61,0 59,9 0,0 Övriga intäkter 26,2 22,9 24,5 3,4 100,4 91,4 110,7 9,0 Bidrag och ersättningar 49,6 32,2 21,6 17,4 194,9 128,9 155,9 66,0 Verksamhetens intäkter 1 027, ,4 978,2 21, , , ,2 90,0 Löner och soc avg -604,2-616,5-589,2 12, , , ,6 0,0 Övriga personalkostnader -7,5-8,1-9,7 0,6-31,5-32,5-43,1 1,0 Bemanningsföretag -8,7 0,0-9,5-8,7-41,0 0,0-40,8-41,0 Köp av sjukvårdstjänster -11,2-9,8-9,5-1,4-64,4-39,4-57,1-25,0 Köp av laboratorietjänster -31,2-28,3-31,7-2,9-131,9-115,9-131,8-16,0 Medicinsk service -4,0-2,1-4,2-1,8-17,5-8,5-19,3-9,0 Läkemedel -123,6-116,3-106,2-7,4-494,0-474,0-460,3-20,0 Medicinskt material -44,4-39,7-42,4-4,7-176,5-156,5-177,8-20,0 Hjälpmedel,inkontinensartiklar -13,4-13,0-16,0-0,4-52,5-50,5-57,2-2,0 Städ- och tvättkostnader -14,3-13,2-14,2-1,1-55,8-52,8-55,3-3,0 Hyror och lokalkostnader -59,5-59,8-59,5 0,2-239,0-239,0-239,4 0,0 Övriga kostnader -84,3-82,3-84,3-2,0-327,2-329,2-321,7 2,0 Avskrivn o nedskr -17,2-18,6-17,5 1,4-74,3-74,3-70,4 0,0 Verksamhetens kostnader , ,5-994,0-15, , , ,8-133,0 Finansiella intäkter o kostnad -1,0-0,9-1,3 0,0-3,7-3,7-4,8 0,0 Resultat 2,8-3,1-17,1 5,9-43,0 0,0-63,4-43,0

32 26(30) Delårsrapport mars 2016 Balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys Not Utfall Utfall Not Utfall Utfall Resultaträkning Kassaflödesanalys Verksamhetens intäkter Löpande verksamhet Verksamhetens kostnader Årets resultat Avskrivningar och nedskrivningar Investeringsbidrag 0 0 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 9 Finansnetto Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring Årets resultat av rörelsekapital Not Utfall Utfall Förändring av rörelsekapital Balansräkning Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Anläggningstillgångar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder maskiner och inventarier pågående investeringar Kassaflöde från löpande verksamhet Summa anläggningstillgångar Förändring av eget kapital 2 1 Omsättningstillgångar Förråd Investeringsverksamhet Kortfristiga fordringar Investeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Finansieringsverksamhet Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -1 1 Eget kapital Eget kapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 1 Bokslutsdispositioner Årets resultat ÅRETS KASSAFLÖDE Summa eget kapital Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Skulder Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kontroll av årets kassaflöde Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Differens -1 0

33 27(30) Delårsrapport mars 2016 Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 21 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

34 28(30) Delårsrapport mars Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen SkaS har en ökad påverkan i verksamheten på grund av flyktingsituationen i Skaraborg. De flesta verksamheter ser ett ökat inflöde av asylsökande patienter. Påverkan är störst inom akutmottagning, ambulansverksamhet, infektionsverksamhet samt barn- och kvinnosjukvård men även övriga verksamheter ser en ökad tillströmning. Resursåtgången per patient blir generellt större än normalbesöket. Orsaker är bland annat språksvårigheter vilket kräver tolk samt kunskapsbrist om svensk sjukvård. Smittspårning och ökat antal gravida i behov av kejsarsnitt påverkar SkaS mest just nu. Resursförstärkning kommer att ske till berörda verksamheter. Mobila team utgående från SkaS är under planering. Därtill planeras anställning av lotsar samt översättning av informationsmaterial att användas i vården.

35 29(30) Delårsrapport mars 2016 Bilaga 1