Sammanfattning verksamhet under de tre första månaderna

Transkript

1 Sida 1(28) Delårsrapport mars 2015 Skaraborgs Sjukhus 1. Sammanfattning Sammanfattning verksamhet under de tre första månaderna Skaraborgs Sjukhus, SkaS, står inför flera stora utmaningar under innevarande år samt kommande år. De ekonomiska förutsättningarna kräver omfattande åtgärder och anpassningar. Pensionsavgångar och personalomsättning ställer stora krav på kompetensförsörjning. Sjukhuset ska bedriva en jämlik, tillgänglig och kvalitetsdriven vård. Inför 2015 är budgeten anpassad till den förändrade beräkningen för nämndens regionbidrag inklusive det regionala effektiviseringskravet på en procent. Patientperspektiv Patientsäkerhetshetsarbetet på SkaS fortgår efter en numera väletablerad och stabil struktur. Arbetet är uppbyggt med patientsäkerhetsfunktionen som nav, men där starka fokusgrupper har etablerats utifrån SKL:s arbete gällande trycksår, halk/fall, nutrition, infektion samt kommunikation. Avstämning och diskussion med fokusgrupperna sker två gånger årligen och har nu övergått från den tidigare chefläkarfunktionen till SkaS-övergripande fokusgruppen Patientsäkerhet. Viktiga grundpelare i patientsäkerhetsarbetet är avvikelsesystemet samt händelse- och riskanalyser. Samtidigt pågår en kontinuerlig uppföljning av överbeläggningar och vårdskademätning genom markörbaserad journalgranskning. Patientsäkerhetsarbetet är ett tålmodigt arbete där man inte kan förvänta sig någon quick fix. Genom åren ser man ett tydande engagemang utifrån sjukhusets verksamheter och förståelsen/intresset för patientsäkerhetsarbete ökar och utvecklas ständigt. Via mätningar finns det en förhoppning att man ska kunna verifiera effektiviteten av vårt patientsäkerhetsarbete i reella tal. Sådana mätningar och utvärdering pågår även parallellt nationellt. Tillgängligheten till första besök och behandling ligger totalt på en lägre nivå än vid årsskiftet. Det är ett fåtal områden som ännu inte fått effekt på framtagna åtgärdsplaner. För cancergarantin finns avvikelse inom urologin som inte klara alla patienter inom garantitiden, ett särskilt uppföljningsarbete har startat för denna avvikelse. Genomsnittlig beläggningsgrad uppgick till 92 procent under mars. Den samlade produktionen är i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Medarbetarperspektiv

2 Sida 2(28) Det råder obalans mellan SkaS behov och tillgång till sjuksköterskor och läkare. Bristen på tillgång till kompetens i kombination med arbetet att klara tillgängligheten har medfört att SkaS fått anlita bemanningsföretag inom flera specialiteter samt tvingats stänga vårdplatser. För läkargruppen är användandet av bemanningsföretag i första hand orsakat av vakanta tjänster där upprepade rekryteringsåtgärder inte gett resultat. SkaS arbete med utlandsrekrytering av specialist-läkare fortsätter under Bemanningsföretag har använts inom sjuksköterskegruppen på grund av svårigheter att rekrytera. En av sjukhusets stora utmaningar är att klara bemanningen under sommaren Vikarietillgången är låg och vilket innebär svårigheter att upprätthålla de vårdplatser som behövs. Åtgärder som är vidtagna, förutom sedvanlig rekrytering, är hopslagning av enheter, översyn av kompetensmix och administrativ personal i vården. Anlitande av bemanningsföretag inför sommaren har ej gett resultat. Den totala sjukfrånvaron ligger på en fortsatt hög nivå där trenden under februari är ökande. Analys pågår men tillgänglig information tyder på att årets influensa är en av orsakerna till ökningen av framför den korta sjukfrånvaron, dag 1-14, under februari månad, vilket också har rapporterats nationellt (Folkhälsomyndighetens influensarapport v 8, 2015). Den medellånga sjukfrånvaron, dag 15-59, har minskat jämfört med föregående år, medan den långa sjukfrånvaron har ökat marginellt. En väl fungerande lönebildning är en viktig del för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. SkaS arbetar utifrån ett helhetsperspektiv baserat på regionens personalvision, lönepolicy, jämställdhetsmål och regionens önskvärda lönestruktur. I Västra Götalandsregionens lönepolitiska riktlinjer framgår att lönestrukturen ska stödja kompetensförsörjningen. SkaS har arbetat utifrån den målsättning som varit gällande inom regionen, det vill säga att löneöversynen för 2015 ska vara klar i samband med april månads lön. SkaS har nått målet och är i slutfasen av löneöversyn Samtliga yrkeskategorier får därmed sin nya lön i samband med april månads löneutbetalning. Ekonomi/resultat Den ekonomiska situationen är ansträngd. Arbetet med kostnadskontroll, verksamhetsanpassningar och effektiviseringar enligt åtgärdsprogram fortsätter. Under den senaste femårsperioden har Skaraborgs sjukhus sammantaget haft en ekonomi i balans. Inför verksamhetsår 2015 bedömdes den ekonomiska obalansen till 130 miljoner kronor. De främsta orsakerna till den ekonomiska obalansen är förändrade ekonomiska förutsättningar i enlighet med ny resursfördelningsmodell, internhyresmodell och tillkommande effektiviseringskrav samt en relativt hög kostnadsutveckling under SkaS har under flera år arbetat med åtgärder för ekonomisk balans. Sedan 2012 har åtgärder och förändringar genomförts som genererat reella kostnadsminskningar motsvarande 170 miljoner kronor. Därutöver har resurser frigjorts och förbättringar genomförts genom till exempel utveckling och förbättring av våra medicinska processer, produktions- och kapacitetsplanering har minskat väntetider och förbättrat tillgängligheten för våra patienter,

3 Sida 3(28) överföring av patientgrupper från slutna till öppna vårdformer med mera. Resultatet för perioden jan-mars är -17,0 miljoner kronor. För mars uppgår resultatet till - 4,5 miljoner kronor. Föregående år var resultatet för den aktuella perioden - 7,1 miljoner kronor. I förhållande till budget är avvikelsen för perioden - 14,0 miljoner kronor. Bruttokostnadsförändringen rullande tolv månader uppgår till + 5,5 procent. Utveckling åtgärder Den ekonomiska obalansen inför verksamhetsår 2015 bedömdes under hösten 2014 till -130 miljoner kronor. Dialoger genomfördes med samtliga verksamhetschefer och ekonomiska åtgärder motsvarande 38 miljoner kronor är hittills påbörjade. Uppföljning av åtgärderna sker kontinuerligt i ekonomidialoger samt i delårsrapportering per mars och augusti. Som ett led i arbetet med åtgärder har 11 fokusgrupper startats upp under våren för att skapa fokus, delaktighet, aktivitet och utveckling kring sjukhusövergripande, definierade och strategiskt viktiga framtidsområden. I fokusgruppernas uppdrag finns ett tydligt ekonomiskt perspektiv. Arbetet med åtgärder har fortsatt under våren och har kompletterats med åtgärder motsvarande cirka 42 miljoner kronor, bland annat åtgärder för minskade kostnader för köp av lab-analyser, hjälpmedel, läkemedel, övertid, material och minskad sjukfrånvaro. Ytterligare åtgärdsområden är framtagna, där handlingsplaner ska redovisas senare under våren och under hösten. Exempel på åtgärdsförslag är effektivisering i bemanning och schemaläggning av avdelningar och mottagningar, möjligheter till förändrad kompetensmix, uppgiftsväxling och åtgärder för att minska dubbeldokumentation. Sammantaget finns per mars framtagna åtgärder motsvarande 80 miljoner kronor i beräknad helårseffekt. Delårseffekten 2015 beräknas till cirka 44 miljoner kronor. Den ekonomiska effekten av de ytterligare åtgärdsområden som arbetas fram under senvår och höst är inte medräknad i denna summa. Genom hittills vidtagna åtgärder har resultatprognosen förbättrats från -130 miljoner kronor, enligt bedömning hösten 2014, till en resultatprognos på -70 miljoner kronor, vilket innebär en prognostiserad budgetavvikelse på -58 miljoner kronor. 4. Verksamheten 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Tillgängligheten till första besök och behandling var vid ingången av 2015 god. SkaS har efter mars en måluppfyllelsegrad på 75 procent för väntande till första besök, vilket innebär att SkaS når regionens tillgänglighetskrav (70 procent av patienterna ska vänta mindre än 60 dagar). Under hösten 2014 togs åtgärdsplaner fram för att förbättra tillgängligheten långsiktigt. Dessa åtgärdsplaner gäller fortfarande. Åtgärdsplanerna innefattar bland annat uppstart av produktions- och kapacitetsplanering, översyn av vårdplatser kopplade till planerade åtgärder, utökad mottagningsverksamhet, köp av vård hos externa vårdgivare, rekrytering av personal

4 Sida 4(28) inom bristområden samt köp av resurs via bemanningsföretag. Regionala medel täcker kostnader för köp av höft/knäledsproteser, ryggoperationer och ögonbehandlingar, övriga tillgänglighetssatsningar finansieras via verksamhetens budget. Behovet och kravet på planering har ökat, dels genom krav på tillgänglighet och dels på grund av den regionala produktionsstyrningen. Den regionala produktionsstyrningen innebär för SkaS del ett utökat uppdrag inom höft- och knäledsplastik, koloskopier och obesitasoperationer. Syftet med regiongemensam produktionsstyrning är att öka kvaliteten och förbättra tillgängligheten för invånarna i Västra Götaland. Under 2015 ska alla verksamhetsområden på SkaS ha påbörjat utveckling av produktions- och kapacitetsplanering som ett stöd i den dagliga planeringen. Varje månad rapporterar SkaS utförd produktion av första besök och behandling, externa köp samt köutveckling inom åtta specialiteter med regional tillgänglighetsproblematik. Rapporteringen sker i regionens PK-rapport. I rapporten görs en avstämning mellan planerad produktion och faktiskt utförd produktion. Inom vissa specialiteter finns en avvikelse mellan planerad produktion och utförd produktion i den regionala PK-rapporten. Avvikelsen förklaras av att planerad volym baseras på utförd produktion 2012 i stället för förväntat behov innevarande år. Inom dessa åtta specialiteter har ortopedi och ögon tilldelats volymer för besök och operationer hos extern vårdgivare för att klara tillgänglighetskrav. Både verksamhetsområde Ögon och verksamhetsområde Ortopedi skickar patienter till tilldelade externa leverantörer enligt plan för Väntande patienter Totalt antal väntande patienter till första besök var i efter mars stycken. Efter november 2014 uppgick antal väntande patienter till vilket innebär att antal väntande ökat med 500 patienter under perioden november till mars. Ökningen ses främst inom intervallet patienter som väntat över 90 dagar, vilket innebär att patienter med lägre medicinsk prioritet får vänta något längre än patienter med högre medicinsk prioritet. Antal väntande till behandling har inte förändrats sedan november Däremot har antal väntande inom intervallet väntande över 90 dagar ökat med 77 patienter, vilket genererar en lägre måluppfyllelsegrad efter mars 2015 (75 procent) jämfört med november 2014 (86 procent).

5 Sida 5(28) Definition Måluppfyllelse Vårdgaranti: Andel väntande patienter som har väntat 90 dagar eller kortare

6 Sida 6(28) under den aktuella mätperioden. Måluppfyllelse Tillgänglighetskrav (förstärkt vårdgaranti): Andel väntande patienter som har väntat 60 dagar eller kortare ska uppgå till minst 70 procent. 4.2 Prestationer Somatisk slutenvård (somatik + psykiatri) De senaste månaderna har det varit ett högt inflöde av patienter inom vissa specialiteter. Genomsnittlig beläggning inom somatisk vård de senaste 12 månaderna uppgick till 92 procent. Utfall av antal sjukhusvårdtillfällen är i nivå med periodbudget och föregående år. Fördjupad analys för att belysa förändringar inom slutenvårdsproduktion utifrån MDC DRG kommer göras till delårsrapport augusti, på samma sätt som föregående år. Öppenvård (somatik + psykiatri) Antal öppenvårdsbesök har under perioden jan-mars 2015 ökat jämfört med samma period Ökningen är bland annat kopplad till planerade åtgärder för en förbättrad tillgänglighet till besök. Även besök med DRG-poäng har ökat vid periodjämförelse. En orsak till denna ökning är att vissa diagnosgrupper som tidigare behandlats inom slutenvården nu behandlas inom öppenvården, till exempel prolapser och tonsillotomier samt en ökad produktion av öppenvårdsoperationer för att förbättra tillgängligheten. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Ackumulerad produktion januari till mars når upp till periodiserat takbelopp med hjälp av ytterfallsersättning. Sammanvägda prestationer Sammanvägda prestationer är ett mått på totalt utförd vård och uppgick efter mars till poäng, vilket är i nivå med föregående år. Sammanvägda prestationer har ökat inom både slutenvården och öppenvården.

7 Sida 7(28) Tilläggsuppdrag - Regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2014 fått ett utökat uppdrag inom höft/knäledsplastik, obesitaskirurgi samt koloskopiundersökning. 4.5 Beläggning Beläggningsgraden för somatisk vård har för SkaS legat på en jämn men hög nivå under de senaste 12 månaderna (snitt 92 procent). Under sommarmånaderna och runt årsskiftet uppgick medelbeläggning till 97 procent, då färre antal disponibla vårdplatser är öppna jämfört med övriga månader. Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa områden/avdelningar varit hög under de senaste månaderna. En genomgripande analys av vårdplatsbehov har genomförts och under 2015 planeras flera vårdplatser att öppnas inom främst medicin och ortopedi. Rekrytering av personal för att kunna öppna vårdplatser pågår. Kostnadsförändring och produktionsförändring i samband med de nya vårdplatserna kommer följas under året. Andel överbeläggningar har inom psykiatrin minskat på grund av att planerad utökning av antal disponibla vårdplatser kunnat genomföras under 2014.

8 Sida 8(28) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetshetsarbetet på SkaS fortgår efter en numera väletablerad och stabil struktur. Arbetet är uppbyggt med patientsäkerhetsfunktionen som nav, men där starka fokusgrupper

9 Sida 9(28) har etablerats utifrån SKL:s arbete gällande trycksår, halk/fall, nutrition, infektion samt kommunikation. Dessa fokusgrupper arbetar utifrån en uppdragsmall som initieras av patientsäkerhetsfunktionen. Avstämning och diskussion med fokusgrupperna sker två gånger årligen och har nu övergått från den tidigare chefläkarfunktionen till SkaS-övergripande fokusgruppen Patientsäkerhet. Viktiga grundpelare i patientsäkerhetsarbetet är avvikelsesystemet samt händelse- och riskanalyser. Samtidigt pågår en kontinuerlig uppföljning av överbeläggningar och vårdskademätning genom markörbaserad journalgranskning. Patientsäkerhetsarbetet är ett tålmodigt arbete där man inte kan förvänta sig någon quick fix. Genom åren ser man ett tydande engagemang utifrån sjukhusets verksamheter och förståelsen/intresset för patientsäkerhetsarbete ökar och utvecklas ständigt. Via mätningar finns det en förhoppning att man ska kunna verifiera effektiviteten av vårt patientsäkerhetsarbete i reella tal. Sådana mätningar och utvärdering pågår även parallellt nationellt. 5. Personal Medarbetare med rätt kompetens på rätt plats är en förutsättning för att kunna bedriva en kvalitativ vård med god tillgänglighet som ger förutsättningar för ett hållbart yrkesliv. Nedan framgår de utmaningar och aktiviteter som är aktuella inför 2015: Arbeta aktivt med att uppnå en minskad sjukfrånvaro, för att möjliggöra detta sker ett fortsatt arbete med projektet kring sjukfrånvaro. Skapa en långsiktig hållbar arbetsmiljö, där en metodutveckling för att fortsätta mäta en god upplevd arbetsmiljö pågår. Arbeta med kommande generationsväxlingar. Att klara kompetensbehovet utan bemanningsföretag, ett arbete med rekrytering av läkare via utlandsrekrytering pågår. Arbeta med bemanning och kompetensmixer. Attrahera, utveckla, behålla och rekrytera kompetent personal, ett sätt är att möjliggöra förändrade arbetssätt som t ex rotationstjänster inom SkaS, samt genom strukturerade introduktionsprogram för både sjuksköterskor (SIP) och undersköterskor (SIPU). För att öka förutsättningar för chefer pågår utveckling av ett chefsutvecklingsprogram inom SkaS. Synliggöra SkaS som varumärke via högskolor, mässor och aktiv rekrytering, vilket sker kontinuerligt. Inom SkaS har ett antal fokusgrupper startats för att skapa fokus, delaktighet, aktivitet och utveckling kring sjukhusövergripande, definierade och strategiskt viktiga framtidsområden. Två av fokusgrupperna fokuserar särskilt på kompetensförsörjning. Fokusgruppen Samling kring vården uppdrag syftar till att identifiera möjligheter att frigöra resurser för att stärka det vårdnära arbetet. Gruppen ska också i samverkan med kompetensförsörjningsgruppen hitta arbetssätt och metoder som stärker attraktiviteten och

10 Sida 10(28) förbättrar arbetsmiljön. Fokusgruppen Kompetensförsörjning uppdrag innebär att utveckla nya metoder och arbetssätt som bidrar till en framgångsrik kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Gruppen ska också ge förlag till prioriteringar av insatser och att ensamordning av beslutade insatser sker. 5.1 Lönestruktur Löneutveckling Enligt regionens lönepolitiska riktlinjer förväntas de prioriterade yrkesgrupperna hamna minst 1,0-1,5 procent högre än övriga yrkesgrupper. SkaS fick 2014 ett extra tillskott från regionen motsvarande ca 6 miljoner kronor för att komma tillrätta med oskäliga skillnader i lönestrukturen. Förutom dessa extra medel tillsköt SkaS ett lika stort belopp, utöver ordinarie löneöversyn, för att öka möjligheterna till att målet ska kunna uppnås. De prioriterade gruppernas löneutveckling i 2014 års löneöversyn blev 3,76 procent, vilket var 1,09 procent högre än för övriga grupper. Utfallet ligger helt i linje med målsättningen att nå upp till regionens önskvärda lönestruktur års satsning gav de prioriterade yrkesgrupperna en medellönökning med 1081 kr och övriga gruppers löneutveckling uppgick till 2,67 procent vilket motsvarar en medellöneökning med 876 kr Lönekartläggning, löneanalys, handlingsplan SkaS arbetar i enlighet med Diskrimineringslagen att värna om människors lika värde och rättigheter. En målsättning är att alla anställda ska ha rätt till lika lön utifrån lika eller likvärdigt arbete. För att nå denna målsättning genomför SkaS årligen en lönekartläggning. Syftet med kartläggningen och analysen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Kartläggningen utgör en del av analysen och är ett vägledande dokument inför kommande löneöversyner. Efter lönekartläggningen upprättas vid behov en handlingsplan som tar upp de eventuella lönejusteringar eller andra åtgärder som behöver genomföras för att uppnå lika lön för arbete som betraktas som lika eller likvärdiga. Löneanalysen avser löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Skillnader i lön och lönespridning mellan kvinnodominerade grupper och likvärdiga icke kvinnodominerade grupper analyseras också. Samtliga månadsavlönade ingår i lönekartläggningen och baseras på grundlönen inklusive eventuella lönetillägg. Ingen uppdelning har gjorts på grund av avtalstillhörighet eller organisatorisk tillhörighet. Deltidslöner uppräknas till heltidslöner. Redovisningen görs per befattningsvärde (BAS) och etikett. Medellön är den genomsnittliga lönen och är ett mått som använts för att beskriva gruppers lönenivå. De lönejusteringar som behöver åtgärdas ska justeras så snart som möjligt dock senast inom

11 Sida 11(28) tre år enligt Diskrimineringslagen. Resultatet av lönekartläggningen redovisas för de fackliga organisationerna i samband med de inledande överläggningarna inför löneöversyn Prioriterade yrkesgrupper utöver regionens prioriterade grupper Utifrån rådande marknads- och rekryteringsläge samt för att kunna behålla kompetens har det inom SkaS funnits behov av att prioritera andra grupper än de som anges som prioriterade av regionen. Prioriteringarna grundar sig på verksamheternas faktiska rekryteringsbehov och utgår från verksamhetens kompetensförsörjningsplaner. De grupper som varit aktuella att prioritera i samband med 2014 års löneöversyn är läkare, psykologer samt medicinska sekreterare. För läkarkollektivet finns flera motiv till att gruppen prioriterats. Dels är det en generationsväxling för överläkarna och dels för att kunna behålla och rekrytera specialistläkare. Utfallet för tillsvidareanställda läkare blev 2,96 procent det vill säga 0,76 procent utöver angivet löneöversynsutrymme enligt HÖK. Utfallet motsvarar en medellöneökning på 1718 kr. Marknadslöneläget har också haft betydelse för prioritering av psykologerna. Det är ett bristyrke där också personalomsättningen varit hög och med stora rekryteringssvårigheter. På grund av detta har psykologerna varit en prioriterad grupp inom SkaS under de senaste årens löneöversyner. Utfallet för de tillsvidareanställda psykologerna blev 2,86 procent vilket motsvarar en medellöneökning på 1067 kr. Medicinska sekreterare är en yrkesgrupp där motivet till prioriteringen var en följsamhet till marknadslöneläget. Utfallet för de tillsvidareanställda medicinska sekreterarna blev 3,1 procent vilket motsvarar en medellöneökning på 668 kr. Det totala utfallet för SkaS i 2014 års löneöversyn var 3,2 procent. Uppföljning av löneöversynen har beräknats på tillsvidareanställda. Utfallet motsvarar en medellöneökning med 976 kr Lönespännvidd Enligt de lönepolitiska riktlinjerna och regionens anvisningar är målsättningen att lönespännviddens ska öka inom de av regionen identifierade yrkesgrupperna. Grunden för att åstadkomma en ökad lönespännvidd är en väl fungerande individuell och differentierad lönesättning som utgår från bedömning, av medarbetarens arbetsresultat och måluppfyllelse, utifrån väl kända lönekriterier. Mellan åren 2013 och 2014 kan man se effekten av en pågående generationsväxling. I de stora grupperna har medelåldern minskat till följd av pensionsavgångar och lönespännvidden har därmed minskat något då åldersstrukturen förändras genom att de som rekryteras tillhör de yngre åldersgrupperna. I gruppen sjuksköterskor/barnmorskor har lönespännvidden inte minskat i samma omfattning. Detta är en effekt av ett högre marknadslöneläge. Effekten av generationsväxling kommer troligen att bli tydligare de kommande åren.

12 Sida 12(28) 5.3 Personalvolym Anställningar - Personalvolymen har under perioden mars 2014 till mars 2015 har ökat med 99 tv anställda. En medveten satsning att rekrytera tillsvidareanställda (tv) sjuksköterskor har resulterat i en ökning med 41 tv sjuksköterskor samtidigt som en minskning av visstidsanställda sjuksköterskor skett med -25. Inom undersköterskegruppen är ökningen 14 varav 3 tv anställda. I ökningen av undersköterskegruppen är merparten visstidsanställda inför sommaren. Trots ökningen av undersköterskor kvarstår kompetensmixen som idag är 67 procent sjuksköterskor och 34 procent undersköterskor. Trenden av förändringen i kompetensmixen finns över tid. Läkargruppen har ökat i antal med 31 tv och minskat 8 visstidsanställda, vilket är ett resultat för att möta kommande generationsväxling samt en aktiv utlandsrekrytering med syfte att kunna avveckla behovet av bemanningsföretag. En ny verksamhet inom barnpsykiatri har resulterat i 12 nyrekryteringar inom gruppen rehabilitering och förebyggande bestående av psykologer och psykoterapeuter. Nettoårsarbetare Nedan framgår volymförändringar mars jämfört med motsvarande period föregående år. Årsarbetare Jämfört med 2015 års kompetensförsörjningsplan som utgår från budget och tillsvidareanställda årsarbetare har SkaS ca 100 fler årsarbetare.volymförändringen förklaras

13 Sida 13(28) av den volymökning som skedde 2014 bland annat till följd av ny palliativ vårdavdelning, utökning av bemanningsteam och sjuksköterskor och undersköterskor anställda i strukturerade introduktionsprogram. Utökningen av antalet årsarbetare har medfört att det uppstått en obalans i ekonomin som resulterade i en särskild anställningsprövning för verksamheterna som infördes i oktober Efter denna åtgärd kan ses att ökningen har stannat upp. 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för perioden jan-mars 2015 ligger något högre än motsvarande period föregående år. Under februari har ökningen orsakats framför allt av den korta sjukfrånvaron (dag 1-14), vilket till största delen anges bero på att årets influensa varit kraftigare än tidigare år. Trenden som pekade på en ökande sjukfrånvaro under februari har för mars månad brutits vilket ytterligare pekar på sannolikheten att årets influensa har påverkat. Orsaker till den medellånga och långa sjukfrånvaron är dels belastningsrelaterat såsom besvär från axlar och rygg, men genomgående rapporteras också om psykosomatiska orsaker. Rehabiliteringsarbetet är aktivt och samarbetet med Hälsan & Arbetslivet är för närvarande i ett expansivt skede för hela förvaltningen. Sedan hösten 2014 pågår projektet Analys och åtgärder sjukfrånvaro övergripande på Skaraborgs Sjukhus. En analys av sjukfrånvaron och förslag till handlingsplan har tagits fram. God upplevd arbetsmiljö Ytterligare en åtgärd är de mätmetoder som används i några av verksamheterna för att belysa arbetsmiljön. Metodutveckling pågår för att kunna mäta god upplevd arbetsmiljö vid samtliga verksamhetsområden ur ett medarbetarperspektiv.

14 Sida 14(28) 5.5 Bemanningsföretag Det råder en viss obalans mellan SkaS behov och tillgång till läkare och sjuksköterskor. Bristen på kompetens i kombination med produktions- och tillgänglighetskrav har medfört att SkaS behövt använda sig av bemanningsföretag. Bemanningsföretag för läkare har använts under perioden jan-mars inom: Psykiatri, VUP - psykiatriker Psykiatri, BUP - psykiatriker Urologi - urolog Onkologi - onkolog Barn- och ungdomsmedicin pediatrik Ögon ögonspecialist An/op/IVA anestesi För läkargruppen har bemanningsföretag i första hand använts på grund av vakanta tjänster där det, trots upprepade rekryteringsåtgärder, inte kunnat bemannas. Under 2014 har en aktiv utlandsrekrytering skett vilket resulterat i tillsättning av vakanta tjänster som innebär att nyttjandet av bemanningsföretag på sikt kommer att minska. Bemanningsföretag för sjuksköterskor har använts under perioden jan-mars inom: Akutmottagning, Skövde sjuksköterska Psykiatri, BUP psykiatrisjuksköterska Kirurgi, Skövde sjuksköterska Bemanningsföretag har använts på grund av rekryteringssvårigheter. Under våren har ett antal rekryteringar skett på berörda enheter vilket innebär att användandet successivt kommer att minska. För operationssjuksköterskor har behovet helt upphört då verksamheten via utbildningstjänster nu kan tillsätta fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor.

15 Sida 15(28) Bemanningsföretag för övriga grupper har använts under perioden jan-mars inom: Bild och funktionsmedicin - radiolog, distansgranskning 5.9 Personalkostnadsanalys Sedan oktober 2014 har SkaS haft särskild anställningsprövning för att uppnå en ekonomi i balans. Under samma tid har verksamheternas uppdrag förändrats och vårdplatser utökats vilket är en del av förklaringen till obalansen. Verksamheterna har i uppdrag att arbeta fram åtgärdsplaner för att nå en ekonomi i balans. Nedan framgår en kartläggning av förvaltningens volymökning/minskning (antal) specificerat per yrkeskategori, specialitet och antal samt orsak till eventuell förändring. Övertiden har minskat totalt, inom grupperna mertid och övrig övertid har en minskning skett. Däremot har en ökning skett inom enkel och kvalificerad övertid, där merparten av övertiden beror på ett ökat patientinflöde som har lett till behov av att öppna extra vårdplatser vilket i sin tur genererat dyra bemanningslösningar, främst inom sjuksköterskegruppen. Viss övertid är relaterad till den ökade korttidsfrånvaron på grund av vårens influensaepidemi, där dyra bemanningsåtgärder fått tas till genom övertid för övrig personal.

16 Sida 16(28) Ersättningar av OB används enligt avtal (AB) och är ej påverkbar utifrån gällande bemanningsbehov. 6. Ekonomi Den ekonomiska situationen är ansträngd. Arbetet med kostnadskontroll, verksamhetsanpassningar och effektiviseringar enligt åtgärdsprogram fortsätter. Under den senaste femårsperioden har Skaraborgs sjukhus sammantaget haft en ekonomi i balans. Inför verksamhetsår 2015 förändrades det ekonomiska läget och under hösten 2014 lämnades en redovisning av bedömd ekonomiska obalans 2015 på -150 miljoner kronor, vilken senare reviderades till -130 miljoner kronor utifrån förändringarna i tilläggsbudgeten. De främsta orsakerna till den ekonomiska obalansen är en relativt hög kostnadsutveckling under 2014 samt förändrade ekonomiska förutsättningar i enlighet med ny resursfördelningsmodell, internhyresmodell samt tillkommande effektiviseringskrav. Förutsättningen för en långsiktigt hållbar ekonomi är att verksamheten kan upprätthålla en effektiv produktion med hög kvalitet och god tillgänglighet samt att kostnadseffektiviseringar genomförs genom nya arbetssätt och metoder som främjar såväl en god ekonomi som en positiv arbetsmiljö och förbättrade resultat i vårdens processer. Att uppnå och utveckla SkaS del i den regionala produktionsstyrningen är en viktig faktor för sjukhusets framtida verksamhet och kan även bidra till att kapaciteten, såväl internt på SkaS som i regionen som helhet, utnyttjas på ett bättre sätt. SkaS har under flera år arbetat med åtgärder för ekonomisk balans. Sedan 2012 har åtgärder och förändringar genomförts som genererat reella kostnadsminskningar motsvarande 170 miljoner kronor. Därutöver har resurser frigjorts och förbättringar genomförts genom till exempel utveckling och förbättring av våra medicinska processer, produktions- och kapacitetsplanering har minskat väntetider och förbättrat tillgängligheten för våra patienter, överföring av patientgrupper från slutna till öppna vårdformer med mera. För verksamhetsår 2015 har per mars åtgärder motsvarande 38 miljoner kronor påbörjats. Inriktning för det fortsatta åtgärdsarbetet är framtaget, se avsnitt 6.4.

17 Sida 17(28) 6.1 Ekonomiskt resultat Budgetavvikelsen för perioden uppgår till -14,0 miljoner kronor inklusive beviljat utnyttjande av eget kapital. Resultatet för perioden är -17,0 miljoner kronor. Föregående år var resultatet för den aktuella perioden - 7,1 miljoner kronor. För mars uppgår resultatet till - 4,5 miljoner kronor. Skillnaden mellan budgetavvikelse och resultat är att sjukhuset har fått beviljat att använda 12,0 miljoner kronor av eget kapital Bruttokostnadsförändringen rullande tolv månader uppgår till + 5,5 procent. För perioden är ökningen + 4,7 procent. Förklaringen till det negativa resultatet består av ett flertal faktorer. Poster som kan nämnas är personalkostnaderna där volymökningen under 2014 i kombination med anlitande av bemanningsföretag påverkat resultatet. Volymökningen i antal årsarbetare har avstannat sedan anställningsprövning infördes under hösten Andra poster med hög kostnadsutveckling är laboratorieanalyser, läkemedel och medicinskt material. För 2015 bedöms att sjukhuset inte kan uppnå en ekonomi i balans. Resultatprognosen uppgår till - 70,0 miljoner kronor vilket innebär en budgetavvikelse på - 58,0 miljoner kronor inklusive beräknad effekt av hittills framtagna och målsatta åtgärder.

18 Sida 18(28) Intäkter Verksamhetens totala intäkt har ökat med 3,7 procent för året. Patientavgifter, vårdintäkter och övrig såld vård ligger i balans med budget. Försäljning av medicinska tjänster ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Tendensen är dock att röntgenintäkterna, som är den största posten, minskar vilket beror på att antalet externa remisser minskar medan de interna remisserna ökar. Utfallet för perioden ligger lägre än budget vilket framför allt förklaras av svårigheterna att bedöma nivån på röntgenintäkterna. För övriga intäkter är utfallet på samma nivå som föregående år men högre än budget. Den största posten som ingår i övriga intäkter är den regionala finansieringen av 45 AT-läkarblock där ersättning erhålls från Regionstyrelsen. Beloppet för 2015 uppgår till 48,8 miljoner kronor och ligger i fas med budget. Poster som ej budgeterats är bland annat projektintäkter och andra intäkter av tillfällig karaktär där intäkten motsvaras av en kostnad och där intäkten var osäker eller okänd vid budgeteringstillfället. Bidrag och ersättningar mellan åren har minskat från 42,4 miljoner kronor till 21,6 miljoner kronor vilket innebär en minskning med 20,8 miljoner kronor eller 49,1 procent. Orsaken till minskningen beror på ett flertal faktorer. Hyresbidragen för att kompensera kostnadsökningen för den förändrade hyresmodellen upphörde 2015 vilket innebär en intäktsminskning med

19 Sida 19(28) totalt 6,8 miljoner kronor för perioden och för helår med 27,3 miljoner kronor. Faktureringen till HSU avseende den utökade rättspsykiatriska verksamheten i Falköping upphörde också 2015 eftersom ersättningen i stället erhålls via ordinarie vårdfakturering. Beloppet uppgår till 8,1 miljoner kronor. För 2014 erhölls även ersättning från Regionstyrelsen avseende yrkesintroduktion för sjuksköterskor med 1,3 miljoner kronor för perioden som bortfallit i år. Dessutom har lägre intäkter erhållits för ordnat införande avseende regionuppdrag och regionala medicinska riktlinjer för bland annat RÖS (Rörelseapparatens sjukdomar), patientsäkerhetsmedel och ersättning för Rehabgaranti. Kostnader Verksamhetens totala kostnad har ökat med 4,7 procent under året vilket är 1,0 procent högre än intäktsökningen för perioden. Det är flera olika kostnadsslag som bidragit till den höga kostnadsutvecklingen. Personalkostnader (inkl bemanningsföretag) Budgetavvikelsen för perioden uppgår till - 9,5 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 4,4 procent mellan åren.orsakerna till kostnadsökningen utgörs främst av lönerevision, volymökning och kostnader för bemanningsföretag. Den största delen av personalkostnadsökningen utgörs av den senaste lönerevisionen som gav till resultat löneökningar för tillsvidareanställda med 3,4 procent. Prognosen för löner och sociala avgifter bedöms motsvara budget på helårsnivå under förutsättning att vikariesituationen på sommaren kan lösas utan alltför höga merkostnader. Volymökning har skett för perioden med ca 100 årsarbetare. Periodens volymökning förklaras bland annat av ny palliativ vårdavdelning, utökat bemanningsteam samt sjuksköterskor och undersköterskor anställda i strukturerade introduktionsprogram. För ytterligare analys och kommentarer angående personalvolymen hänvisas till punkt 5.3 Personalvolym. För bemanningsföretag har kostnaden ökat med 0,9 miljoner kronor årets första tre månader jämfört med 2014 och uppgår till 9,5 miljoner kronor för perioden. Orsaken till ökningen är brist på specialistläkare och sjuksköterskor inom vissa verksamheter. De verksamheter som haft högst kostnader för bemanningsföretag hittills i år är vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Övriga verksamheter kommer successivt avveckla köp från bemanningsföretag under året. Vuxenpsykiatrin, som har dispens för bemanningsföretag, förväntas avveckla under våren Prognosen för bemanningsföretag 2015 ligger på 33,0 miljoner kronor vilket innebär en minskning med drygt 10 miljoner kronor jämfört med I övrigt se avsnitt 5.5 Bemanningsföretag. Övriga kostnader Kostnaderna för köpt vård (garanti- valfrihet-, högspecialiserad vård) uppgår till 9,5 miljoner

20 Sida 20(28) kronor för perioden vilket är något lägre jämfört med Prognosen för helår 2015 bedöms hamna på 47,1 miljoner kronor vilket innebär en budgetavvikelse på - 10 miljoner kronor. Kostnadsförändringen sedan 2010 visar på en positiv trend med fortsatt lägre kostnader. Kostnaden för garantivård balanseras till största delen av intäkt via regionala tillgänglighetssatsningar (2,4 miljoner kronor). Ersättningen täcker kostnader för köp av ögonbehandlingar, ryggoperationer och höft- och knäledsplastiker. Under 2015 förväntas kostnaden för garantivård minska då åtgärdsplaner för att förbättra tillgängligheten till första besök och behandling är framtagna. Den nya patientlagen ger patienter större möjligheter att söka vård hos andra vårdgivare. Under januari-mars ses inga ökningar i patientströmmar till andra vårdgivare jämfört med januari-mars En ökad kostnad inom högspecialiserad vård ses vid periodjämförelse, men detta motsvarar normalvariation över året. Nedan ses specifikation av garanti- och valfrihetsvård per specialitet januari-mars 2015.

21 Sida 21(28) Kostnaden för köpta laboratorietjänster har ökat mellan åren med 2,5 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 8,4 procent. Enligt analys, som bygger på utfallet till och med februari, visar på att kostnadsökningen beror på en kombination av volymökning, prisökning och analysmix. Volymökningen ligger på sex procent för de analyser som beställts från Unilabs och förklaras bland annat av bättre följsamhet till framtagna riktlinjer och vårdprogram, ökat antal onkologipatienter, ökad volym operationer som kräver omfattande provtagning och ökad provtagning vid influensa. Budgetavvikelsen för perioden uppgår till 3,4 miljoner kronor och för helår bedöms avvikelsen till - 10,0 miljoner kronor. Medicinsk service visar på en kostnadsökning på 0,7 miljoner kronor eller drygt 20 procent för perioden. Störst kostnadsökning finns avseende köp av apotekstjänster från Apoteket AB som beror på att antalet ordrar ökat på grund av ökad volym på beställning av slutenvårdsläkemedel men även att köp av mammografitjänster från Unilabs ökat. För perioden uppgår budgetavvikelsen till - 2,1 miljoner kronor. För helår uppskattas avvikelsen till - 5,0 miljoner kronor. Läkemedel har en kostnadsökning på 10,0 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 10,4 procent mellan åren. För rekvisitionsläkemedel uppgår kostnadsökningen till 7,2 miljoner kronor eller 20,1 procent. Exempel på rekvisitionsläkemedel med hög kostnadsutveckling är Herceptin, Mabthera, Remicade och Vyndaqel. För receptläkemedel uppgår kostnadsökningen till 2,8 miljoner kronor eller 4,6 procent. Exempel på receptläkemedel med hög kostnadsutveckling är ADHD-läkemedel, TNF-hämmare och nya dyra läkemedel mot Hepatit C. Budgeten ligger i balans med utfallet för perioden och för helår bedöms budgeten hålla. Kostnaden för medicinskt material har ökat med 2,0 miljoner kronor eller 5,0 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen beror bland annat på produktionsökningar för till exempel ablationer och obesitas vilka är kostnadskrävande avseende material. Inom IVC har nya materialkrävande behandlingsmetoder införts som medfört ökade kostnader. Budgetavvikelsen för perioden är - 7,0 miljoner kronor och för helår prognostiseras

22 Sida 22(28) avvikelsen till - 15,0 miljoner kronor. Hjälpmedelskostnaderna för perioden har minskat med 0,5 miljoner kronor jämfört med samma period För perioden uppgår kostnaden till 16,0 miljoner kronor. Av de olika hjälpmedelsområdena är det endast inkontinensartiklar som ökat något. Övriga har minskat sina kostnader. För perioden uppgår budgetavvikelsen till - 2,5 miljoner kronor och för helår prognostiseras avvikelsen till - 5,0 miljoner kronor. Budgeten för hyror- och lokalkostnader ligger i balans med budgeten för perioden. Kostnadsökningen mellan åren uppgår till 1,2 miljoner kronor eller 2,1 procent. För helår bedöms att prognosen hamnar enligt budget. För övriga kostnader är kostnadsnivån mellan åren i stort sett oförändrad. I jämförelse med budget är avvikelsen - 7,8 miljoner kronor vilket delvis beror på att ankomstregistrerade men ej kontoförda fakturor på 4,1 miljoner kronor redovisats under denna post. Kostnadsutveckling regionalt beslutade besparingar I samband med detaljbudgeten för 2013 beslutade regionfullmäktige om besparingar på externa kostnader för konsulter, kurser och konferenser och PR och info. För konsulter gäller årliga besparingar under och för kurser och konferenser och PR och info gällde årliga besparingar under 2013 och För 2015 visar uppföljningen av kostnaderna för konsulter att dessa har minskat med 0,6 miljoner kronor eller 40 procent de tre första månaderna jämfört med samma period För helår bedöms att målnivån kommer att hållas. 6.2 Eget kapital SkaS har beviljats använda eget kapital med 12 miljoner kronor under 2015.I periodutfallet ingår kostnader motsvarande 3 miljoner kronor hänförliga till beslutet om användande av eget kapital och utgörs av kostnader för evakuering till följd av PCB-sanering. Helårsprognosen inkluderar kostnader med 12 miljoner kronor för evakuering till följd av PCB-sanering.

23 Sida 23(28) 6.3 Investeringar Totalt beräknas 2015 års investeringsnivå för utrustningsinvesteringar uppgå till 68,5 miljoner kronor. Investeringarna uppgår till och med mars till 4,4 miljoner kronor. Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner och lokalförändringar. Under 2015 kommer de flesta större investeringarna att utgöras av återinvestering i medicinsk utrustning enligt utbytesplan. Större poster i utbytesplanen är röntgenutrustning och övrig bilddiagnostik 27 miljoner kronor och operations- och anestesiutrustning 9,6 miljoner kronor. Totalt uppgår utbytesplanen till 50,5 miljoner kronor. Andra större planerade investeringar utgörs av icke medicinsk utrustning i samband med lokalförändringar. Möbler är den största posten med 7,5 miljoner kronor. SkaS står inför flera stora lokalinvesteringsprojekt. Exempel på projekt som genomförs är ny vårdbyggnad för barn- och kvinnocenter (BK-huset) i Skövde, fortsatt PCB-sanering av vårdavdelningar i Skövde, omflyttningar i samband med mottagnings- och serviceblocket. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans SkaS har under flera år arbetat med åtgärder för ekonomisk balans. Sedan 2012 har åtgärder och förändringar genomförts som genererat reella kostnadsminskningar motsvarande 170 miljoner kronor. Därutöver har resurser frigjorts och förbättringar genomförts genom till exempel utveckling och förbättring av våra medicinska processer, produktions- och kapacitetsplanering har minskat väntetider och förbättrat tillgängligheten för våra patienter, överföring av patientgrupper från slutna- till öppna vårdformer med mera, vilket i första hand medfört att ytterligare kostnadsökningar undvikits. Den ekonomiska obalansen inför verksamhetsår 2015 bedömdes under hösten 2014 till -130 miljoner kronor. Dialoger genomfördes med samtliga verksamhetschefer och ekonomiska åtgärder motsvarande 38 miljoner kronor är hittills genomförda. Uppföljning av åtgärderna sker kontinuerligt i ekonomidialoger mellan verksamhetschef och sjukhusdirektör fyra gånger under 2015 samt i delårsrapportering per mars och augusti. Arbetet med åtgärder har fortsatt under våren och har kompletterats med åtgärder motsvarande cirka 42 miljoner kronor, bland annat åtgärder för minskade kostnader där SkaS haft en hög kostnadsutveckling såsom köp av labanalyser, hjälpmedel, läkemedel, medicinskt material och övertidskostnader. Handlingsplan med åtgärder för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaden för bland annat sjuklön har tagits fram. Utbildningsinsatser för en ökad kostnadsmedvetenhet och åtgärder i form av så kallade verktygslådor med standards och rekommendationer vid till exempel val av labanalyser planeras. Det pågår även diskussion om vissa mindre strukturella förändringar. Inom SkaS har ett antal fokusgrupper startats för att skapa fokus, delaktighet, aktivitet och utveckling kring sjukhusövergripande, definierade och strategiskt viktiga framtidsområden. Ytterligare åtgärdsområden finns framtagna för vilka handlingsplan ska redovisas senare

24 Sida 24(28) under våren och under hösten. I maj 2015 redovisar fokusgrupp Samling kring vården åtgärdsförslag för effektivisering i bemanning och schemaläggning avdelningar och mottagningar. Arbetet har bedrivits sjukhusövergripande och tvärprofessionellt. Fokusgruppen har även i uppdrag att se över möjligheter till förändrad kompetensmix, uppgiftsväxling, åtgärder för att minska dubbeldokumentation och möjligheter att minska antalet ombud i vårdverksamheten. Andra åtgärdsområden är att minska kostnader inom regionservice ansvarsområden genom gemensamt förbättringsarbete, lokaleffektiviseringar, åtgärder för att minska kvalitetsbristkostnader utifrån analys av KPP-data 2014 i samarbete med processchefer, att effektivisera möten samt fortsatt översyn av förvaltningskontorets bemanning. Sammantaget finns per mars framtagna åtgärder motsvarande 80 miljoner kronor i beräknad helårseffekt. Delårseffekten 2015 beräknas till cirka 44 miljoner kronor. Den ekonomiska effekten av de ytterligare åtgärdsområden som arbetas fram under senvår och höst är inte medräknad i denna summa men förväntas få ytterligare positiv effekt.

25 7. Bokslutsdokument och noter Sida 25(28)

26 Sida 26(28)

27 Sida 27(28)

28 Sida 28(28)