Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande"

Transkript

1 Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande En litteraturstudie Författare Ann Lindquist Kari, leg arbetsterapeut Primärvården Karlsborg Märit Rydgård, leg arbetsterapeut Primärvården Töreboda Eva Thyrén, leg arbetsterapeut Primärvården Gullspång Projektredovisning 2006:1 Handledare Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Berit Axelsson, leg arbetsterapeut Öppenvårdsrehab Skövde

2

3 Sammanfattning Bakgrund Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling och inkluderar arbetsterapi med dagliga er och fritidser som behandlingsmetoder. På regeringens uppdrag utvecklades en behandlingsmanual, FYSS, Fysisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som stöd för förskrivning av fysisk på recept, FaR, för att stötta patienter med olika sjukdomstillstånd eller risk för sjukdom till ökad fysisk. En del av dessa patienter klarar inte av ökad via traditionell träning utan kan behöva mentalt stöd och annan form av i början av träningen. Arbetsterapins resurser borde kunna utnyttjas bättre i detta förebyggande och behandlande arbetet och vara ett komplement vid förskrivning av FaR. Det är därför nödvändigt att undersöka hur arbetsterapi används i dagliga er och fritidser som behandling för förbättrad hälsa. Metod Databaserad litteraturundersökning gjordes på biblioteket Kärnsjukhuset i Skövde samt via sökmotor Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var occupational therapy, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Resultat Sökningen resulterade i totalt 31 arbeten, efter granskning kvarstod 23 som redovisats. Av dessa var fyra stycken longitudinella och visade att arbetsterapeutbehandling ger ökad genom adaptationsstrategier. Examensarbetena visade ej några vetenskapliga resultat, mera antaganden av författarna. I arbetsterapibehandlingen deltar patienten aktivt och den inriktas på vad patienten anser vara viktigast för honom/henne. Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av arbetsterapeutisk behandling. Flera studier finns som visar att dagliga er och fritidser har stor betydelse för hälsa och välbefinnande med meningsfulla och motiverande er. Patienten med fibromyalgi, artros etc erhåller en positiv syn på sig själv och på sin förmåga genom arbete/ och den upplevelse den ger. Diskussion Det finns få kliniska- och litteraturstudier inom arbetsterapi av värderande art. Sammantaget har studierna visat att arbetsterapi har positiv inverkan på sförmågan hos flera grupper av patienter. Litteraturstudien kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 METOD... 2 RESULTAT... 2 DISKUSSION... 6 REFERENSER... 8

6 Bakgrund Hälsa är ej lätt att definiera då den innefattar många aspekter. God hälsa kan man uppleva även om man har en sjukdom och omvänt så kan man må dåligt utan att ha fått någon medicinsk diagnos. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. På regeringens uppdrag gjorde Folkhälsoinstitutet i bred samverkan med andra myndigheter och organisationer 2001 till ett Fysiskt sår. Ett av målen med denna satsning var att inleda ett långsiktigt nationellt förändringsarbete som skulle öka den fysiska snivån hos befolkningen i Sverige. Ett annat mål var att ta fram riktlinjer för hur fysisk bör användas för olika patientgrupper med avseende på prevention och reaktivering, FYsisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, (FYSS) presenterades som ett verktyg för att kunna förskriva Fysisk på Recept, (FaR). Fysisk är all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskel exempelvis lättare/tyngre hushållsarbete, trädgårdsarbete, friluftsliv, motion mm (Statens Folkhälsoinstitut, 2003:44). Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på olika faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Målområde sex beskriver en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Där föreslår man att en övergång bör ske till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Resurser bör läggas på information om icke medikamentella insatser såsom fysik i vardagen, kost och ändrade vanor då det anses att sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är kostnadseffektiva (Statens Folkhälsoinstitut, rapport 2003:31). FaR utgör en konkret utveckling av verksamheten inom målområde sex. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling. I primärvården ingår arbetsterapi som en del i denna organisation och i arbetsterapi ingår rehabilitering och förebyggande behandling. Arbetsterapi är en länk mellan sjukdom och vardagliga er. Arbetsterapins mål är att utveckla individens sförmåga och i förekommande fall kompensera den så att individen upplever tillfredställelse. (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter 2005) Författarna till denna rapport är yrkesverksamma på tre olika vårdcentraler inom Östra Primärvårdsområdet och har under årens lopp uppmärksammat att ohälsan har ökat hos kommuninvånarna liksom i övriga landet med övervikt, smärtproblematik och psykisk ohälsa ( ). Vi anser att arbetsterapins resurser kan utnyttjas bättre i det förebyggande och behandlande arbetet än vad som görs idag. Syftet med denna studie var att undersöka vad som finns dokumenterat om hur arbetsterapeuter använder dagliga er och fritidser som behandlingsmetod för att individen skall uppnå en förbättrad hälsa. I ett fortsatt arbete skall undersökas hur dessa behandlingsmetoder kan användas som komplement till erna som beskrivs i behandlingsmanualen FYSS. 1

7 Metod En databaserad litteratursökning gjordes i samarbete med sjukhusbiblioteket på Kärnsjukhuset i Skövde under mars Sökning gjordes i databaserna Amed, Swemed+Libris, Arblin samt sökmotorn Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var: Occupational therapi, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Vi har också gått igenom litteratur i våra egna bokhyllor och funnit användbart material. Litteratur om tyngre psykiatriska tillstånd har uteslutits då vi inte behandlar dem inom primärvården. I det material som vi läst fann vi ett antal kodord om tyngdpunkten i arbetsterapeutens arbete. Postitlappar placerades ut på varje arbete med kodorden var meningsfull, kunskap och balans. Resultatet av litteraturstudien sammanfattades i tabellform. För varje artikel eller arbete noterades årtal, författare, titel, land, vårdnivå, behandlingsdiagnos, metod, arbetsterapeutens roll, resultat, eventuellt stöd för att arbetsterapeutisk behandling ger hälsa samt de funna kodorden. Resultat I vår litteraturstudie fann vi totalt 31 artiklar, rapporter och examensarbeten. Antal artiklar var arton stycken varav fem uteslöts på grund av att de handlade enbart om medicinsk behandling, ej rehabilitering. Antal rapporter vi läst var två, ingen har uteslutits. Antal examensarbeten var elva stycken, varav tre uteslöts, en pga. att den berörde psykiatri och de andra härrörde ej till ens betydelse för hälsa. Sammanlagt har tretton artiklar sammanställts, två rapporter och nio examensarbeten. Vid genomläsningen av den utvalda litteraturen fann vi att det var vissa ämnesområden som återkom i samtliga arbeten. De återkommande ämnesområdena var: meningsfull, balans i dagliga er, kunskap om sjukdom/skada och ens betydelse. Dessa begrepp spelar en central roll inom arbetsterapi. Till exempel beskrivs att patienten kan få genomföra praktiska er i syfte att höja eller minska snivån, hitta balans mellan vila och arbete, balans mellan fysisk rörelse kontra stillasittande. Arbetsterapeutens roll är att motivera till förändringar genom att erbjuda meningsfulla er. Genom detta stöds patienten att hitta egna lösningar på sproblem och att tillvarata de egna resurserna (Persson 2001, Johansson och Kortesalmi 2003). Behandlingen läggs upp på en individanpassad nivå från ett deltagande i enskild till grupp. Genom att anpassa nivån efter den enskilda patienten kan de flesta personer delta och uppnå högt hälsovärde. Personer med bättre hälsovärde har flera er och ett större inslag av naturbaserade er så som friluftsliv, trädgårdsarbete mm. De med sämre hälsoläge har en mera passiv, lågstimulerande livsstil enligt en rapport av Ingemar Norling (2001). 2

8 I ettårsuppföljning av Fysisk på recept som gjorts på Livsstilsenheten i Malmö kom man fram till att skapa självförtroende är viktigare än den vetenskapliga rekommenderade dosen av fysisk. Andra viktiga faktorer är att ha motiverande samtal, ha förståelse för var i motivationsstegen personen befinner sig samt att ha uppföljning (Rydlöv, Herbertsson 2004). Vid sjukdom eller ohälsa förlorar individen en del av sina roller i livet. Människan behöver bli bekräftad och sedd för att må bra, känna att han/hon fyller en plats samt att han/hon behövs på arbetet, i hemmet och ute i samhället (Borell 1993). I litteraturen betonas vikten av att få balans i tillvaron. Obalans mellan olika er ger problem såsom smärta, koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Borg och Kylberg (2002) betonar vikten av att patienten får insikt i vad som ligger till grund för obalans i sförmågan och hur denna påverkar de dagliga erna. Genom information och utbildning får patienterna kunskap och förståelse för sin sjukdom och vilken påverkan den har fysiskt och psykiskt. Genom denna kunskap kan individen finna nya strategier för att hantera vardagen och uppnå ökat välbefinnande. Det finns ett samband mellan hälsa - välbefinnande. Aktivitetsnedsättning leder till ohälsa och tvärtom. Det som ger motivation är att en är meningsfull.(dahlin Ivanhoff, Kroksmark, Bauman & Owen, 1996.). 3

9 Tabell 1. Översikt över litteratur om dagliga er och fritidsers betydelse för hälsan Författare Titel Artikel/ Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod Arbetsterapeutens roll Resultat Kod/nyckelord Lindberg & Iwarsson Subjective quality of life, health, I- ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia Artikel Sverige Öppenvård Fibromyalgi 34 patienter Longitudinell treårig studie. Arbetsterapeuten är en del av det multi professionella-teamet Utbildare, informatör coach Majoriteten av patienterna utvecklade adaptions strategier för att klara I-ADL. Livskvalité och hälsa/välbefinnande kunde vidmakthållas. Worrel et al Treating Fibromyalgia With a Brief Interdisciplinary Program: Initial Out- comes and Predictors of Response Artikel USA Öppenvård Fibromyalgi 52 patienter Longitudinell studie. Utbildare, informatör gruppledare Patienter var mindre besvärade av sin sjukdom vid uppföljning efter en månad. Patienter med diagnosen depression förbättrades ej i lika stor grad som övriga. Reynolds Strategies for facilitating Physical Activity and Wellbeing: a Health Promotion Perspective Artikel England Öppenvård Blandade diagnosgrupper, muskelo-sketala besvär, hjärtkärl sjukdomar, psykiska besvär samt friska Ej systematisk litteraturstudie. Översiktsartikel Coach Mindre risk att drabbas av sjukdomar vid liten ökning av sförmågan i de dagliga erna. Författaren anser att arbetsterapeuten är stöd för patienten vid ändring av levnadsvanor. Balans Muncie Medical aspects of the Multidisiplinary Assesment and Manacement of Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis 77 patienter Tvärvetenskaplig teambehandling under 12 veckor Undersöka ledrörlighet, handikapp och ledskyddsundervisning 80% av patienterna förbättrades i sin sjukdom, 71% förbättrades i I-ADL och P-ADL. Arbetsterapi är en viktig del i teamarbetet. Block & Schnitzer Therapeutic Approaches to Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis Ej systematisk litteraturstudie, översikt. Selekterad läsning av sju artiklar Rehabiliteringsinsatser ex hjälpmedelsutprovning adaptiva ideer för ökad funktion i ADL Medicinsk smärtbehandling blir mer effektiv om patienten även får rehabiliteringsinsatser. Balans

10 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord La Cour et al Creating connections to life during lifethreatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists Artikel Sverige Sluten vård Livshotande sjukdomar cancer, stroke Semistrukturerad kvalitativ intervju av åtta patienter och sju arbetsterapeuter Ledare för kreativa er Terapeuter och patienter skapar ett socialt rum med kreativ som redskap för att kunna bearbeta sin livssituation. Betydelsefullt med en god interaktion mellan behandlare och patient. Bauman & Owen Physical activity of adults australians: Epidemiological evidence and potential strategies for Health gain Artikel Australien Befolkning Friska vuxna av olika etniska ursprung, cirka individer Epidemiologisk litteraturstudie, nio studier Förebyggande arbete Förmedla kunskapen att fysisk är hälsosamt vilken ger effekt på folkhälsan. Arbetsterapeuter tillhör rehaliliteringspersonal som tillför rörelse. Zelazny, Therapeutic instrumental music playing In hand Rehabilitation for Older Adults with Osteoarthritis: Four Case Studies Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis fyra patienter Longitudinell fallstudie under fyra veckors Keyboardspelande Bedömning handstatus samt sledare Fick bättre struktur på sin dag, en ökat socialt nätverk, glädje. Ökad rörlighet och styrka i händer Persson et al An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain Artikel Sverige Öppen vård Kronisk smärta/friska vuxna och äldre, 13 patienter med smärta och 17 utan smärta Cohort studie. Bedömngsinstrument ESM, HSCL-25, SoC Hjälpa individen att finna en meningsfull och stödja individen i utförandet. Individer utan smärta skattade generell hälsa högre än de med hög smärta. Flow associerade med meningsfull och positiv erfarenhet men inte med hälsorelaterade variabel Persson Play and Flow in an Activity Group a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients Artikel Sverige Dagvård Kronisk smärta Explorativ studie, sex sgrupper var och en under!½ timme med fem patienter per grupp. Dokumentation med hjälp av videokamera och intervjuer. Gruppledare i er Aktivitetsgrupper ger lek och erfarenheter av Flow. Patienter glömmer sin smärta.

11 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Moskowitz et al Nonsurgical Approaches to Pain Management for Osteoarthritis of the Knee Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis of the Knee Översiktsartikel av 23 arbeten Att lära patienten använda sig av adaptiva strategier Arbetsterapeut och sjukgymnast ger behandling som leder till minskad smärta och ökad ADL. Norling 1999 Om Hur Fritid - Kultur Rekreation Påverkar Äldres Hälsa Rapport Sverige Samhället Äldre friska Litteraturstudie från olika delar av världen sysselsättning och hälsofrämjande miljöer bibehåller och förbättrar fysiskt och psykisk hälsa samt minskar vårdberoende hos äldre Sim & Adams Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists Artikel England Öppen vård Fibromyalgia Frågeformulär till 47 arbetsterapeuter och 39 sjukgymnaster angående behandling för fibromyalgi patienter. Träna och anpassa funktions individuellt Behandlingen gör att patienten återfår funktioner och klarar vardagen bättre och lär sig leva med smärta. Berggren et al Reduction in the need for operation conservative Treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint: A seven year prospective study Artikel Sverige Öppenvård Osteoarthritis Longitudinell randomiserad studie Med olika behandlings strategier för tre grupper Berörande kunskapledskydd, hårda ortoser och mjuka ortoser. Hjälpmedelsförskrivare ledskyddsinformatör Efter 7 månader ville 70% ej operera sina tummar längre. Efter sju år ville 2 av de åter stående 19 patienterna bli opererade. Ingen skillnad mellan de olika behandlingsstrategierna

12 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Examensarbeten Kakonda & Borg, 2003 Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar Sverige Öppenvård Stressrelaterade sjukdomar Intervju av fyra kvinnor som deltagit i minst åtta veckors trädgårdsterapi Stödjande, Coach Patienterna utvecklade nya strategier för att hantera vardagliga er och nya rekreativa er. Självförtroende och självkänsla ökar Balans Lundqvist et al Arbetsterapeutens användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård Sverige Slutenvård Pat inom somatisk sjukhusvård Kvantitativ metod deskriptiv enkätstudie. 89 arbetsterapeuter har intervjuats Ledare för hantverks 90% angav att de använder hantverk i patientbehandlingen. Leufstadius, 1995 en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor Sverige Befolkning RA Fallstudier, djupintervju av två friska kvinnor och två kvinnor med reumatoid artrit. Visa intressen för tidigare er och livshistoria. Stimulera meningsfulla er. Reumatoid artrit patienterna tvingas förändra och avbryta meningsfulla er på grund av sin sjukdom. Mickelsson & Nyman, 2003 Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer av sex kvinnor. Hjälp att uppleva mening i livet. Deltagarna har begränsas sina er,och slutat med fysiskt krävande er pga smärta. Adaptiva strategier beskrivs Balans Johansson & Kortesalmi 2003 Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Sverige Öppenvård Folkhälsa Kvalitativ studie öppen frågeställning till tio distriktsarbetsterapeuter Stödjande Arbetsterapi i förebyggande syfte kan vara svårt att särskilja från arbetsterapi i rehabiliterande syfte Balans

13 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Borg & Kylberg 2002 Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrivna för stressrelaterade besvär? Kandidat uppsats Sverige Primärvård Stress relaterade besvär Semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter. Coach, hitta nya strategier för att hantera vardagen. Hjälp till självhjälp Arbetsterapeuter inriktar sin behandling på att hjälpa patienterna att få balans och struktur på sin vardag. Balans Bäck & Nelson 2003 Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer med sex arbetsterapeuter Handledare, vara ett stöd och tro på patienten. Arbetsterapeuter ska arbeta klientcentrerat och insatserna ska hjälpa patienterna att finna er som fungerar och att uppnå lämplig snivå. Balans Lindeborg & Ostbring 2000 Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive rematoid artrit skattar sin livskvalitet - enligt Short Form 36 Sverige Intresse- förening. 28 patienter med reumatoid artrit och 48 patienter med fibromyalgi Examensarbete Examensarbete Självskattningsinstrument. Short Form 36 Vara medveten om behov som människor med kronisk smärta har. Se människans totala livssituation. Kvinnor med fibromyalgi upplever sämre livskvalitet än kvinnor med reumatoid artrit Balans Norling 2001 Rekreation och psykisk hälsa Rapport Sverige Samhället Litteraturstudie av aktuell internationell forskning inom området rekreation och psykisk hälsa. För att må bra psykiskt och fysiskt och att klara på- frestningar måste vi vara aktiva tillräckligt och optimalt både fysiskt, psykiskt och socialt. Balans + tecken i kolumnen författare, visar kvalitet i artikel enligt vår bedömning utifrån frågeställning. I-ADL (Instrumental activities of daily living) P-ADL (Personal aktivities of daily living FIQ (Fibrositis Impact Questionnaire) MPI (Multidimensional Pain Inventory) ESM (Experience Sampling Method) HSCL-25 (Hopkin s Symptom Check-List) SoC (Sense of Coherence) FLOW (Att uppslukas av görande processer)

14 Diskussion Denna litteraturstudie ger stöd för vårt antagande att arbetsterapi med hjälp av kan främja hälsa och välbefinnande, särskilt dagliga er och fritidser har stor betydelse. Genom att personen får delta i meningsfulla och motiverande er utvecklas ett intresse och fysiska-, psykiska och sociala funktioner förbättrats. Individen uppnår en mer positiv syn på sig själv och sin förmåga vilket kan ge en ökad livskvalité och en hälsosammare livsstil (Norling 1999, Lindberg & Iwarsson 2002, Worrel et al. 2001, Persson et al. 2001, Persson 1986, Berggren et al. 2001, Muncie 1986, La Cour et al 2005, Reynolds 2001, Block & Schnitzer 1997). I de artiklar som i sin undersökning använt sig av olika bedömningsinstrument går det att utläsa en förbättring av patientens sutförande och en ökning av hälsa och välbefinnande. I de artiklar som är litteraturöversikter har författarna bedömt att arbetsterapi ger ökad hälsa och välbefinnande. De examensarbeten som tagits med i litteraturstudien redovisar antaganden och ej påvisbara resultat. Arbetena i sig har tillfört intressanta tankegångar och styrker vardagsens betydelse för hälsa och har därför ändå varit värdefulla i vårt arbete. Inom området trädgårdsterapi har Kakonda och Berg (2003) beskrivit behandlingseffekter såsom att lära sig nya strategier för att kunna hantera situationer i vardagen. I dagliga er beskrivs i flera arbeten, Worrel et al (2001), Lindberg och Ivarsson (2002), Muncie (1986) att patienter upplever subjektivt ökad hälsa och välbefinnande då de klarar av att utföra dessa i hemmet. Genom att utföra ADL-er bibehålls rörlighet, kondition och självkänsla. Att arbetsterapi kan stimulera och påverka individen till ökad rörelse bekräftas i flera studier, Block & Schnitzer (1997), La Cour et al (2005), Zelazny (2001), Persson (1996), Berggren et al (2001). Arbetsterapeutisk behandling lär patienterna adaptationsstrategier för att på ett annat sätt klara av sin uppgift. Persson (1996) betonar vikten av arbetsterapeutens roll i behandlingsarbete. Arbetsterapeuten utgår från patientens snivå vilket gör att patienten kan gå vidare från de kunskaper och förutsättningar han/hon har. Reynolds (2001) skriver att arbetsterapeutyrket är ypperligt i det komplexa kognitiva förändringsarbetet som är när det gäller små förändringar i dagliga er. I tio arbeten utläser vi att kunskap har stor betydelse, dvs. att arbetsterapeuten kan utbilda och motivera patienten till anpassning av er samt utveckla strategier för att lättare klara sina vardagser. I sju av arbetena pekar man på vikten att ha balans i sutförande för att kunna klara påfrestningar och att må bra psykiskt och fysiskt. Merparten av den redovisade litteraturen (fjorton av tjugofyra), betonar att meningsfull är det viktigaste i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder. När man får göra något meningsfullt upplever man glädje och kan även uppleva flow (att uppslukas av görande processer) vilket leder till att man är så engagerad i en att man 6

15 glömmer smärta, tid och rum (Persson 1996, Zelazny 2001). Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av dagliga er och fritidser. Denna litteraturstudie kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR, fysisk på recept, för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning. 7

16 Referenser Bauman A, Owen N: (1996) Physical activity of adult Australians: Epidemiological evidence and potential strategies for health gain. Journal of science and medicine in sport 2(1): Berggren M, Joost-Davidsson A, et al: (2001) Reduction in the need for operationconservative treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint. Scand J Plast Recondstr Hand Surg 35: , Block J, Schnitzer T: (1997) Therapeutic approaches to osteoartritis. Hospital practice february 15, Borell L: Arbetsterapi ur ett sperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Borg E, Kylberg M: (2002) Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrina för stressrelaterade besvär? Kandidatuppsats. Medicinska Fakulteten Lunds Universitet avd för arbetsterapi. Bäck A-K, Nelson A: (2003:021HV) Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Carlsson A, Morin S: (2002:58 HV) Hur kan användas vid arbetsterapeutisk behandling för patienter med bestående neglekt. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U: (2002) Folkhälsoarbete i arbetsterapi. DAHL Vmj. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, FSA (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter FSA Nacka. Johansson L, Kortesalmi H: (2003:025 HV) Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården - beskrivet ur ett rehabiliteringsperspektiv. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Kakonda A, Borg A: (2003) Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar - Hur upplever de sina vardagliga er och trädgårdsterapi? Examensarbete 10 p Lunds universitet. La Cour et al.: (2005) Creating connections to life during life-threatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2005; 12: Leufstadius C: (1995) - en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor. Projektarbete 10p, Institutionen för Samhällsmedicin Lunds Universitet. 8

17 Lindberg L, Ivarsson S: (2002) Subjective quality of life, health, I-ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia. Clinical rehabilitation 2002; 16: Lindeborg H, Östbring V: (2000) Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive reumatoid artrit skattar sin livskvalitet. Examensarbete, Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi. Lundqvist H, Lövgren K, Oskarsson E: (200:23HV) Arbetsterapeuters användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Mickelsson A, Nyman M: (2003:026 HV) Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta. Examensarbete, Luleå tekniska universitet. Moskowitz, K, et al: (2004) Nonsurgical Approaches to pain Management for Osteoarthritis of the knee. A Supplement to the American Journal of Orthopaedics. Muncie H: (1986) Medical aspects of the multidisciplanary assessment and management of osteoarthritis. Clinical therapeutics/vol.9, suppl.b, Norling I: (1999) Om hur fritid-kultur-rekreation påverkar äldres hälsa. Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenskauniversitetssjukhuset, Göteborg och svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete, Svenska kommunförbundet. Norling I: (2001) Rekreation och psykisk hälsa. Rapport. Sektionen för vårdforskning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Persson D: (1996) Play and Flow in an Activity Group-a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients.Scandinavian journal of occupational therapy 1996; 3: Persson D, Eklund M, Andersson I (2001) An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain. Reynolds F: (2001) Strategies for facilitating physical activity and wellbeing: a health promotion perspective. British journal of occupational therapy, july (7). Rydlöv H: (2004) Ett-års uppföljning av Fysisk på recept i Malmö. Sim J, Adams N: (2002) Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists. Euraian journal of Pain 7 (2003) Statens Folkhälsoinstitut: (2003) FYSS, fysisk i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Rapport nr 2003:44. Statens Folkhälsoinstitut, Ågren G: (2003) Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Rapport nr 2003:31. 9

18 Worrel LM, Krahn LE et al: (2001) Treating fibromyalgia with a brief interdisciplinar program. Initial outcomes and predictors of response. Mayo Clin Proc. 2001; 76: Zelazny C: (2001) Therapeutic Instrumental Music playing in hand rehabilitation for Older adults with osteoarthritis: Four case studies. The university of Kansas. Övrig litteratur som vi läst men ej refererar till: Dahlin-Ivanoff S, Archenholtz B: (1993) Förebyggande hälsoarbete inom arbetsterapi. Socialmedicinsk tidskrift nr 7-8. FSA:s principprogram nr 7: Arbetsterapi inom primärvård. Hallén K: (2004) Bild som terapeutiskt medel inom arbetsterapi och dess verksamma komponenter. Luleå tekniska universitet avd för arbetsterapi. Höök O: (1988) Medicinsk rehabilitering. Almqvist & Wiksell. Kielhofner G (andra upplagan 1995): The model of human occupation, en sammanfattning av aktuella begrepp. Klang B, Warming A: (2003) Kan människan växa av att odla? Några arbetsterapeuters upplevelse av effekten. Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi kandidatuppsats. Lindström I-B: Utveckling av arbetsterapeutyrket under de senaste 50 åren. Arbetsterapeuten publicerar sig nr 1. FSA. Lundgren-Lindquist B: Arbetsterapi för hälsa, Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Ness NE: Utgangspunkt for sperspektivet. Ergoterapeuten nr Ottosson J: (1997) Naturens betydelse i en livskris. Stad och Land nr 148:1997. Rydqvist L-G, Winroth J: (2002) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Sisu idrottsböcker. 10

19

20 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.

Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun

Spisvakt arbetsterapeutisk utredning i Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-02-17 Gäller för: Arbetsterapeuter Karlstad kommun Utgåva: 1 Godkänd av: Utarbetad av: Kristina Grubb Karin Bjurbäck, Maria Carlsson

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007 FoU-Centrum/CKFD

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till personer som åldras Innehåll 1. Om kompetensinventeringen i delprojektet... 3 2. Grundläggande kompetensutvecklingsbehov... 3 Kontakt

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Instrument från FSAs förlag

Instrument från FSAs förlag Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI

INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper

Läs mer

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete

Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Specialistarbetsterapeuten - en resurs för handledning av kvalitets- och utvecklingsarbete Christina Lundqvist, leg arbetsterapeut, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka Kvalitet inom arbetsterapi

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi

BOT-avdrag. Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi BOT-avdrag Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi Billigare att vara sjukskriven än betala för hälsa - det är dags att införa BOT BOT-avdraget är en skattereform på samma sätt som för ROT- och RUT-avdragen.

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer