Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande"

Transkript

1 Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande En litteraturstudie Författare Ann Lindquist Kari, leg arbetsterapeut Primärvården Karlsborg Märit Rydgård, leg arbetsterapeut Primärvården Töreboda Eva Thyrén, leg arbetsterapeut Primärvården Gullspång Projektredovisning 2006:1 Handledare Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Berit Axelsson, leg arbetsterapeut Öppenvårdsrehab Skövde

2

3 Sammanfattning Bakgrund Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling och inkluderar arbetsterapi med dagliga er och fritidser som behandlingsmetoder. På regeringens uppdrag utvecklades en behandlingsmanual, FYSS, Fysisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som stöd för förskrivning av fysisk på recept, FaR, för att stötta patienter med olika sjukdomstillstånd eller risk för sjukdom till ökad fysisk. En del av dessa patienter klarar inte av ökad via traditionell träning utan kan behöva mentalt stöd och annan form av i början av träningen. Arbetsterapins resurser borde kunna utnyttjas bättre i detta förebyggande och behandlande arbetet och vara ett komplement vid förskrivning av FaR. Det är därför nödvändigt att undersöka hur arbetsterapi används i dagliga er och fritidser som behandling för förbättrad hälsa. Metod Databaserad litteraturundersökning gjordes på biblioteket Kärnsjukhuset i Skövde samt via sökmotor Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var occupational therapy, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Resultat Sökningen resulterade i totalt 31 arbeten, efter granskning kvarstod 23 som redovisats. Av dessa var fyra stycken longitudinella och visade att arbetsterapeutbehandling ger ökad genom adaptationsstrategier. Examensarbetena visade ej några vetenskapliga resultat, mera antaganden av författarna. I arbetsterapibehandlingen deltar patienten aktivt och den inriktas på vad patienten anser vara viktigast för honom/henne. Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av arbetsterapeutisk behandling. Flera studier finns som visar att dagliga er och fritidser har stor betydelse för hälsa och välbefinnande med meningsfulla och motiverande er. Patienten med fibromyalgi, artros etc erhåller en positiv syn på sig själv och på sin förmåga genom arbete/ och den upplevelse den ger. Diskussion Det finns få kliniska- och litteraturstudier inom arbetsterapi av värderande art. Sammantaget har studierna visat att arbetsterapi har positiv inverkan på sförmågan hos flera grupper av patienter. Litteraturstudien kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 METOD... 2 RESULTAT... 2 DISKUSSION... 6 REFERENSER... 8

6 Bakgrund Hälsa är ej lätt att definiera då den innefattar många aspekter. God hälsa kan man uppleva även om man har en sjukdom och omvänt så kan man må dåligt utan att ha fått någon medicinsk diagnos. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. På regeringens uppdrag gjorde Folkhälsoinstitutet i bred samverkan med andra myndigheter och organisationer 2001 till ett Fysiskt sår. Ett av målen med denna satsning var att inleda ett långsiktigt nationellt förändringsarbete som skulle öka den fysiska snivån hos befolkningen i Sverige. Ett annat mål var att ta fram riktlinjer för hur fysisk bör användas för olika patientgrupper med avseende på prevention och reaktivering, FYsisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, (FYSS) presenterades som ett verktyg för att kunna förskriva Fysisk på Recept, (FaR). Fysisk är all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskel exempelvis lättare/tyngre hushållsarbete, trädgårdsarbete, friluftsliv, motion mm (Statens Folkhälsoinstitut, 2003:44). Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på olika faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Målområde sex beskriver en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Där föreslår man att en övergång bör ske till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Resurser bör läggas på information om icke medikamentella insatser såsom fysik i vardagen, kost och ändrade vanor då det anses att sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är kostnadseffektiva (Statens Folkhälsoinstitut, rapport 2003:31). FaR utgör en konkret utveckling av verksamheten inom målområde sex. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling. I primärvården ingår arbetsterapi som en del i denna organisation och i arbetsterapi ingår rehabilitering och förebyggande behandling. Arbetsterapi är en länk mellan sjukdom och vardagliga er. Arbetsterapins mål är att utveckla individens sförmåga och i förekommande fall kompensera den så att individen upplever tillfredställelse. (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter 2005) Författarna till denna rapport är yrkesverksamma på tre olika vårdcentraler inom Östra Primärvårdsområdet och har under årens lopp uppmärksammat att ohälsan har ökat hos kommuninvånarna liksom i övriga landet med övervikt, smärtproblematik och psykisk ohälsa ( ). Vi anser att arbetsterapins resurser kan utnyttjas bättre i det förebyggande och behandlande arbetet än vad som görs idag. Syftet med denna studie var att undersöka vad som finns dokumenterat om hur arbetsterapeuter använder dagliga er och fritidser som behandlingsmetod för att individen skall uppnå en förbättrad hälsa. I ett fortsatt arbete skall undersökas hur dessa behandlingsmetoder kan användas som komplement till erna som beskrivs i behandlingsmanualen FYSS. 1

7 Metod En databaserad litteratursökning gjordes i samarbete med sjukhusbiblioteket på Kärnsjukhuset i Skövde under mars Sökning gjordes i databaserna Amed, Swemed+Libris, Arblin samt sökmotorn Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var: Occupational therapi, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Vi har också gått igenom litteratur i våra egna bokhyllor och funnit användbart material. Litteratur om tyngre psykiatriska tillstånd har uteslutits då vi inte behandlar dem inom primärvården. I det material som vi läst fann vi ett antal kodord om tyngdpunkten i arbetsterapeutens arbete. Postitlappar placerades ut på varje arbete med kodorden var meningsfull, kunskap och balans. Resultatet av litteraturstudien sammanfattades i tabellform. För varje artikel eller arbete noterades årtal, författare, titel, land, vårdnivå, behandlingsdiagnos, metod, arbetsterapeutens roll, resultat, eventuellt stöd för att arbetsterapeutisk behandling ger hälsa samt de funna kodorden. Resultat I vår litteraturstudie fann vi totalt 31 artiklar, rapporter och examensarbeten. Antal artiklar var arton stycken varav fem uteslöts på grund av att de handlade enbart om medicinsk behandling, ej rehabilitering. Antal rapporter vi läst var två, ingen har uteslutits. Antal examensarbeten var elva stycken, varav tre uteslöts, en pga. att den berörde psykiatri och de andra härrörde ej till ens betydelse för hälsa. Sammanlagt har tretton artiklar sammanställts, två rapporter och nio examensarbeten. Vid genomläsningen av den utvalda litteraturen fann vi att det var vissa ämnesområden som återkom i samtliga arbeten. De återkommande ämnesområdena var: meningsfull, balans i dagliga er, kunskap om sjukdom/skada och ens betydelse. Dessa begrepp spelar en central roll inom arbetsterapi. Till exempel beskrivs att patienten kan få genomföra praktiska er i syfte att höja eller minska snivån, hitta balans mellan vila och arbete, balans mellan fysisk rörelse kontra stillasittande. Arbetsterapeutens roll är att motivera till förändringar genom att erbjuda meningsfulla er. Genom detta stöds patienten att hitta egna lösningar på sproblem och att tillvarata de egna resurserna (Persson 2001, Johansson och Kortesalmi 2003). Behandlingen läggs upp på en individanpassad nivå från ett deltagande i enskild till grupp. Genom att anpassa nivån efter den enskilda patienten kan de flesta personer delta och uppnå högt hälsovärde. Personer med bättre hälsovärde har flera er och ett större inslag av naturbaserade er så som friluftsliv, trädgårdsarbete mm. De med sämre hälsoläge har en mera passiv, lågstimulerande livsstil enligt en rapport av Ingemar Norling (2001). 2

8 I ettårsuppföljning av Fysisk på recept som gjorts på Livsstilsenheten i Malmö kom man fram till att skapa självförtroende är viktigare än den vetenskapliga rekommenderade dosen av fysisk. Andra viktiga faktorer är att ha motiverande samtal, ha förståelse för var i motivationsstegen personen befinner sig samt att ha uppföljning (Rydlöv, Herbertsson 2004). Vid sjukdom eller ohälsa förlorar individen en del av sina roller i livet. Människan behöver bli bekräftad och sedd för att må bra, känna att han/hon fyller en plats samt att han/hon behövs på arbetet, i hemmet och ute i samhället (Borell 1993). I litteraturen betonas vikten av att få balans i tillvaron. Obalans mellan olika er ger problem såsom smärta, koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Borg och Kylberg (2002) betonar vikten av att patienten får insikt i vad som ligger till grund för obalans i sförmågan och hur denna påverkar de dagliga erna. Genom information och utbildning får patienterna kunskap och förståelse för sin sjukdom och vilken påverkan den har fysiskt och psykiskt. Genom denna kunskap kan individen finna nya strategier för att hantera vardagen och uppnå ökat välbefinnande. Det finns ett samband mellan hälsa - välbefinnande. Aktivitetsnedsättning leder till ohälsa och tvärtom. Det som ger motivation är att en är meningsfull.(dahlin Ivanhoff, Kroksmark, Bauman & Owen, 1996.). 3

9 Tabell 1. Översikt över litteratur om dagliga er och fritidsers betydelse för hälsan Författare Titel Artikel/ Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod Arbetsterapeutens roll Resultat Kod/nyckelord Lindberg & Iwarsson Subjective quality of life, health, I- ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia Artikel Sverige Öppenvård Fibromyalgi 34 patienter Longitudinell treårig studie. Arbetsterapeuten är en del av det multi professionella-teamet Utbildare, informatör coach Majoriteten av patienterna utvecklade adaptions strategier för att klara I-ADL. Livskvalité och hälsa/välbefinnande kunde vidmakthållas. Worrel et al Treating Fibromyalgia With a Brief Interdisciplinary Program: Initial Out- comes and Predictors of Response Artikel USA Öppenvård Fibromyalgi 52 patienter Longitudinell studie. Utbildare, informatör gruppledare Patienter var mindre besvärade av sin sjukdom vid uppföljning efter en månad. Patienter med diagnosen depression förbättrades ej i lika stor grad som övriga. Reynolds Strategies for facilitating Physical Activity and Wellbeing: a Health Promotion Perspective Artikel England Öppenvård Blandade diagnosgrupper, muskelo-sketala besvär, hjärtkärl sjukdomar, psykiska besvär samt friska Ej systematisk litteraturstudie. Översiktsartikel Coach Mindre risk att drabbas av sjukdomar vid liten ökning av sförmågan i de dagliga erna. Författaren anser att arbetsterapeuten är stöd för patienten vid ändring av levnadsvanor. Balans Muncie Medical aspects of the Multidisiplinary Assesment and Manacement of Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis 77 patienter Tvärvetenskaplig teambehandling under 12 veckor Undersöka ledrörlighet, handikapp och ledskyddsundervisning 80% av patienterna förbättrades i sin sjukdom, 71% förbättrades i I-ADL och P-ADL. Arbetsterapi är en viktig del i teamarbetet. Block & Schnitzer Therapeutic Approaches to Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis Ej systematisk litteraturstudie, översikt. Selekterad läsning av sju artiklar Rehabiliteringsinsatser ex hjälpmedelsutprovning adaptiva ideer för ökad funktion i ADL Medicinsk smärtbehandling blir mer effektiv om patienten även får rehabiliteringsinsatser. Balans

10 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord La Cour et al Creating connections to life during lifethreatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists Artikel Sverige Sluten vård Livshotande sjukdomar cancer, stroke Semistrukturerad kvalitativ intervju av åtta patienter och sju arbetsterapeuter Ledare för kreativa er Terapeuter och patienter skapar ett socialt rum med kreativ som redskap för att kunna bearbeta sin livssituation. Betydelsefullt med en god interaktion mellan behandlare och patient. Bauman & Owen Physical activity of adults australians: Epidemiological evidence and potential strategies for Health gain Artikel Australien Befolkning Friska vuxna av olika etniska ursprung, cirka individer Epidemiologisk litteraturstudie, nio studier Förebyggande arbete Förmedla kunskapen att fysisk är hälsosamt vilken ger effekt på folkhälsan. Arbetsterapeuter tillhör rehaliliteringspersonal som tillför rörelse. Zelazny, Therapeutic instrumental music playing In hand Rehabilitation for Older Adults with Osteoarthritis: Four Case Studies Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis fyra patienter Longitudinell fallstudie under fyra veckors Keyboardspelande Bedömning handstatus samt sledare Fick bättre struktur på sin dag, en ökat socialt nätverk, glädje. Ökad rörlighet och styrka i händer Persson et al An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain Artikel Sverige Öppen vård Kronisk smärta/friska vuxna och äldre, 13 patienter med smärta och 17 utan smärta Cohort studie. Bedömngsinstrument ESM, HSCL-25, SoC Hjälpa individen att finna en meningsfull och stödja individen i utförandet. Individer utan smärta skattade generell hälsa högre än de med hög smärta. Flow associerade med meningsfull och positiv erfarenhet men inte med hälsorelaterade variabel Persson Play and Flow in an Activity Group a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients Artikel Sverige Dagvård Kronisk smärta Explorativ studie, sex sgrupper var och en under!½ timme med fem patienter per grupp. Dokumentation med hjälp av videokamera och intervjuer. Gruppledare i er Aktivitetsgrupper ger lek och erfarenheter av Flow. Patienter glömmer sin smärta.

11 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Moskowitz et al Nonsurgical Approaches to Pain Management for Osteoarthritis of the Knee Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis of the Knee Översiktsartikel av 23 arbeten Att lära patienten använda sig av adaptiva strategier Arbetsterapeut och sjukgymnast ger behandling som leder till minskad smärta och ökad ADL. Norling 1999 Om Hur Fritid - Kultur Rekreation Påverkar Äldres Hälsa Rapport Sverige Samhället Äldre friska Litteraturstudie från olika delar av världen sysselsättning och hälsofrämjande miljöer bibehåller och förbättrar fysiskt och psykisk hälsa samt minskar vårdberoende hos äldre Sim & Adams Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists Artikel England Öppen vård Fibromyalgia Frågeformulär till 47 arbetsterapeuter och 39 sjukgymnaster angående behandling för fibromyalgi patienter. Träna och anpassa funktions individuellt Behandlingen gör att patienten återfår funktioner och klarar vardagen bättre och lär sig leva med smärta. Berggren et al Reduction in the need for operation conservative Treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint: A seven year prospective study Artikel Sverige Öppenvård Osteoarthritis Longitudinell randomiserad studie Med olika behandlings strategier för tre grupper Berörande kunskapledskydd, hårda ortoser och mjuka ortoser. Hjälpmedelsförskrivare ledskyddsinformatör Efter 7 månader ville 70% ej operera sina tummar längre. Efter sju år ville 2 av de åter stående 19 patienterna bli opererade. Ingen skillnad mellan de olika behandlingsstrategierna

12 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Examensarbeten Kakonda & Borg, 2003 Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar Sverige Öppenvård Stressrelaterade sjukdomar Intervju av fyra kvinnor som deltagit i minst åtta veckors trädgårdsterapi Stödjande, Coach Patienterna utvecklade nya strategier för att hantera vardagliga er och nya rekreativa er. Självförtroende och självkänsla ökar Balans Lundqvist et al Arbetsterapeutens användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård Sverige Slutenvård Pat inom somatisk sjukhusvård Kvantitativ metod deskriptiv enkätstudie. 89 arbetsterapeuter har intervjuats Ledare för hantverks 90% angav att de använder hantverk i patientbehandlingen. Leufstadius, 1995 en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor Sverige Befolkning RA Fallstudier, djupintervju av två friska kvinnor och två kvinnor med reumatoid artrit. Visa intressen för tidigare er och livshistoria. Stimulera meningsfulla er. Reumatoid artrit patienterna tvingas förändra och avbryta meningsfulla er på grund av sin sjukdom. Mickelsson & Nyman, 2003 Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer av sex kvinnor. Hjälp att uppleva mening i livet. Deltagarna har begränsas sina er,och slutat med fysiskt krävande er pga smärta. Adaptiva strategier beskrivs Balans Johansson & Kortesalmi 2003 Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Sverige Öppenvård Folkhälsa Kvalitativ studie öppen frågeställning till tio distriktsarbetsterapeuter Stödjande Arbetsterapi i förebyggande syfte kan vara svårt att särskilja från arbetsterapi i rehabiliterande syfte Balans

13 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Borg & Kylberg 2002 Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrivna för stressrelaterade besvär? Kandidat uppsats Sverige Primärvård Stress relaterade besvär Semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter. Coach, hitta nya strategier för att hantera vardagen. Hjälp till självhjälp Arbetsterapeuter inriktar sin behandling på att hjälpa patienterna att få balans och struktur på sin vardag. Balans Bäck & Nelson 2003 Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer med sex arbetsterapeuter Handledare, vara ett stöd och tro på patienten. Arbetsterapeuter ska arbeta klientcentrerat och insatserna ska hjälpa patienterna att finna er som fungerar och att uppnå lämplig snivå. Balans Lindeborg & Ostbring 2000 Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive rematoid artrit skattar sin livskvalitet - enligt Short Form 36 Sverige Intresse- förening. 28 patienter med reumatoid artrit och 48 patienter med fibromyalgi Examensarbete Examensarbete Självskattningsinstrument. Short Form 36 Vara medveten om behov som människor med kronisk smärta har. Se människans totala livssituation. Kvinnor med fibromyalgi upplever sämre livskvalitet än kvinnor med reumatoid artrit Balans Norling 2001 Rekreation och psykisk hälsa Rapport Sverige Samhället Litteraturstudie av aktuell internationell forskning inom området rekreation och psykisk hälsa. För att må bra psykiskt och fysiskt och att klara på- frestningar måste vi vara aktiva tillräckligt och optimalt både fysiskt, psykiskt och socialt. Balans + tecken i kolumnen författare, visar kvalitet i artikel enligt vår bedömning utifrån frågeställning. I-ADL (Instrumental activities of daily living) P-ADL (Personal aktivities of daily living FIQ (Fibrositis Impact Questionnaire) MPI (Multidimensional Pain Inventory) ESM (Experience Sampling Method) HSCL-25 (Hopkin s Symptom Check-List) SoC (Sense of Coherence) FLOW (Att uppslukas av görande processer)

14 Diskussion Denna litteraturstudie ger stöd för vårt antagande att arbetsterapi med hjälp av kan främja hälsa och välbefinnande, särskilt dagliga er och fritidser har stor betydelse. Genom att personen får delta i meningsfulla och motiverande er utvecklas ett intresse och fysiska-, psykiska och sociala funktioner förbättrats. Individen uppnår en mer positiv syn på sig själv och sin förmåga vilket kan ge en ökad livskvalité och en hälsosammare livsstil (Norling 1999, Lindberg & Iwarsson 2002, Worrel et al. 2001, Persson et al. 2001, Persson 1986, Berggren et al. 2001, Muncie 1986, La Cour et al 2005, Reynolds 2001, Block & Schnitzer 1997). I de artiklar som i sin undersökning använt sig av olika bedömningsinstrument går det att utläsa en förbättring av patientens sutförande och en ökning av hälsa och välbefinnande. I de artiklar som är litteraturöversikter har författarna bedömt att arbetsterapi ger ökad hälsa och välbefinnande. De examensarbeten som tagits med i litteraturstudien redovisar antaganden och ej påvisbara resultat. Arbetena i sig har tillfört intressanta tankegångar och styrker vardagsens betydelse för hälsa och har därför ändå varit värdefulla i vårt arbete. Inom området trädgårdsterapi har Kakonda och Berg (2003) beskrivit behandlingseffekter såsom att lära sig nya strategier för att kunna hantera situationer i vardagen. I dagliga er beskrivs i flera arbeten, Worrel et al (2001), Lindberg och Ivarsson (2002), Muncie (1986) att patienter upplever subjektivt ökad hälsa och välbefinnande då de klarar av att utföra dessa i hemmet. Genom att utföra ADL-er bibehålls rörlighet, kondition och självkänsla. Att arbetsterapi kan stimulera och påverka individen till ökad rörelse bekräftas i flera studier, Block & Schnitzer (1997), La Cour et al (2005), Zelazny (2001), Persson (1996), Berggren et al (2001). Arbetsterapeutisk behandling lär patienterna adaptationsstrategier för att på ett annat sätt klara av sin uppgift. Persson (1996) betonar vikten av arbetsterapeutens roll i behandlingsarbete. Arbetsterapeuten utgår från patientens snivå vilket gör att patienten kan gå vidare från de kunskaper och förutsättningar han/hon har. Reynolds (2001) skriver att arbetsterapeutyrket är ypperligt i det komplexa kognitiva förändringsarbetet som är när det gäller små förändringar i dagliga er. I tio arbeten utläser vi att kunskap har stor betydelse, dvs. att arbetsterapeuten kan utbilda och motivera patienten till anpassning av er samt utveckla strategier för att lättare klara sina vardagser. I sju av arbetena pekar man på vikten att ha balans i sutförande för att kunna klara påfrestningar och att må bra psykiskt och fysiskt. Merparten av den redovisade litteraturen (fjorton av tjugofyra), betonar att meningsfull är det viktigaste i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder. När man får göra något meningsfullt upplever man glädje och kan även uppleva flow (att uppslukas av görande processer) vilket leder till att man är så engagerad i en att man 6

15 glömmer smärta, tid och rum (Persson 1996, Zelazny 2001). Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av dagliga er och fritidser. Denna litteraturstudie kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR, fysisk på recept, för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning. 7

16 Referenser Bauman A, Owen N: (1996) Physical activity of adult Australians: Epidemiological evidence and potential strategies for health gain. Journal of science and medicine in sport 2(1): Berggren M, Joost-Davidsson A, et al: (2001) Reduction in the need for operationconservative treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint. Scand J Plast Recondstr Hand Surg 35: , Block J, Schnitzer T: (1997) Therapeutic approaches to osteoartritis. Hospital practice february 15, Borell L: Arbetsterapi ur ett sperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Borg E, Kylberg M: (2002) Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrina för stressrelaterade besvär? Kandidatuppsats. Medicinska Fakulteten Lunds Universitet avd för arbetsterapi. Bäck A-K, Nelson A: (2003:021HV) Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Carlsson A, Morin S: (2002:58 HV) Hur kan användas vid arbetsterapeutisk behandling för patienter med bestående neglekt. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U: (2002) Folkhälsoarbete i arbetsterapi. DAHL Vmj. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, FSA (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter FSA Nacka. Johansson L, Kortesalmi H: (2003:025 HV) Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården - beskrivet ur ett rehabiliteringsperspektiv. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Kakonda A, Borg A: (2003) Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar - Hur upplever de sina vardagliga er och trädgårdsterapi? Examensarbete 10 p Lunds universitet. La Cour et al.: (2005) Creating connections to life during life-threatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2005; 12: Leufstadius C: (1995) - en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor. Projektarbete 10p, Institutionen för Samhällsmedicin Lunds Universitet. 8

17 Lindberg L, Ivarsson S: (2002) Subjective quality of life, health, I-ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia. Clinical rehabilitation 2002; 16: Lindeborg H, Östbring V: (2000) Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive reumatoid artrit skattar sin livskvalitet. Examensarbete, Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi. Lundqvist H, Lövgren K, Oskarsson E: (200:23HV) Arbetsterapeuters användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Mickelsson A, Nyman M: (2003:026 HV) Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta. Examensarbete, Luleå tekniska universitet. Moskowitz, K, et al: (2004) Nonsurgical Approaches to pain Management for Osteoarthritis of the knee. A Supplement to the American Journal of Orthopaedics. Muncie H: (1986) Medical aspects of the multidisciplanary assessment and management of osteoarthritis. Clinical therapeutics/vol.9, suppl.b, Norling I: (1999) Om hur fritid-kultur-rekreation påverkar äldres hälsa. Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenskauniversitetssjukhuset, Göteborg och svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete, Svenska kommunförbundet. Norling I: (2001) Rekreation och psykisk hälsa. Rapport. Sektionen för vårdforskning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Persson D: (1996) Play and Flow in an Activity Group-a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients.Scandinavian journal of occupational therapy 1996; 3: Persson D, Eklund M, Andersson I (2001) An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain. Reynolds F: (2001) Strategies for facilitating physical activity and wellbeing: a health promotion perspective. British journal of occupational therapy, july (7). Rydlöv H: (2004) Ett-års uppföljning av Fysisk på recept i Malmö. Sim J, Adams N: (2002) Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists. Euraian journal of Pain 7 (2003) Statens Folkhälsoinstitut: (2003) FYSS, fysisk i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Rapport nr 2003:44. Statens Folkhälsoinstitut, Ågren G: (2003) Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Rapport nr 2003:31. 9

18 Worrel LM, Krahn LE et al: (2001) Treating fibromyalgia with a brief interdisciplinar program. Initial outcomes and predictors of response. Mayo Clin Proc. 2001; 76: Zelazny C: (2001) Therapeutic Instrumental Music playing in hand rehabilitation for Older adults with osteoarthritis: Four case studies. The university of Kansas. Övrig litteratur som vi läst men ej refererar till: Dahlin-Ivanoff S, Archenholtz B: (1993) Förebyggande hälsoarbete inom arbetsterapi. Socialmedicinsk tidskrift nr 7-8. FSA:s principprogram nr 7: Arbetsterapi inom primärvård. Hallén K: (2004) Bild som terapeutiskt medel inom arbetsterapi och dess verksamma komponenter. Luleå tekniska universitet avd för arbetsterapi. Höök O: (1988) Medicinsk rehabilitering. Almqvist & Wiksell. Kielhofner G (andra upplagan 1995): The model of human occupation, en sammanfattning av aktuella begrepp. Klang B, Warming A: (2003) Kan människan växa av att odla? Några arbetsterapeuters upplevelse av effekten. Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi kandidatuppsats. Lindström I-B: Utveckling av arbetsterapeutyrket under de senaste 50 åren. Arbetsterapeuten publicerar sig nr 1. FSA. Lundgren-Lindquist B: Arbetsterapi för hälsa, Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Ness NE: Utgangspunkt for sperspektivet. Ergoterapeuten nr Ottosson J: (1997) Naturens betydelse i en livskris. Stad och Land nr 148:1997. Rydqvist L-G, Winroth J: (2002) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Sisu idrottsböcker. 10

19

20 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida:

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet

Implementering av fysisk aktivitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Implementering av fysisk aktivitet Helen Sundberg leg sjukgymnast/fysioterapeut Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

en resurs i vård och omsorg

en resurs i vård och omsorg EXISTENTIELL HÄLSA Cecilia.Melder@teol.uu.se en resurs i vård och omsorg Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek,

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Arbetsterapi i primärvården

Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie. Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Existentiell hälsa i vården

Existentiell hälsa i vården Existentiell hälsa i vården Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), temadag 2016-11-29 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept. som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Let's Make our Day Harder Varför skall vi arbeta med fysisk aktivitet / FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl Välfärdsjukdomarna

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer