Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande

Transkript

1 Aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande En litteraturstudie Författare Ann Lindquist Kari, leg arbetsterapeut Primärvården Karlsborg Märit Rydgård, leg arbetsterapeut Primärvården Töreboda Eva Thyrén, leg arbetsterapeut Primärvården Gullspång Projektredovisning 2006:1 Handledare Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg Berit Axelsson, leg arbetsterapeut Öppenvårdsrehab Skövde

2

3 Sammanfattning Bakgrund Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling och inkluderar arbetsterapi med dagliga er och fritidser som behandlingsmetoder. På regeringens uppdrag utvecklades en behandlingsmanual, FYSS, Fysisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som stöd för förskrivning av fysisk på recept, FaR, för att stötta patienter med olika sjukdomstillstånd eller risk för sjukdom till ökad fysisk. En del av dessa patienter klarar inte av ökad via traditionell träning utan kan behöva mentalt stöd och annan form av i början av träningen. Arbetsterapins resurser borde kunna utnyttjas bättre i detta förebyggande och behandlande arbetet och vara ett komplement vid förskrivning av FaR. Det är därför nödvändigt att undersöka hur arbetsterapi används i dagliga er och fritidser som behandling för förbättrad hälsa. Metod Databaserad litteraturundersökning gjordes på biblioteket Kärnsjukhuset i Skövde samt via sökmotor Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var occupational therapy, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Resultat Sökningen resulterade i totalt 31 arbeten, efter granskning kvarstod 23 som redovisats. Av dessa var fyra stycken longitudinella och visade att arbetsterapeutbehandling ger ökad genom adaptationsstrategier. Examensarbetena visade ej några vetenskapliga resultat, mera antaganden av författarna. I arbetsterapibehandlingen deltar patienten aktivt och den inriktas på vad patienten anser vara viktigast för honom/henne. Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av arbetsterapeutisk behandling. Flera studier finns som visar att dagliga er och fritidser har stor betydelse för hälsa och välbefinnande med meningsfulla och motiverande er. Patienten med fibromyalgi, artros etc erhåller en positiv syn på sig själv och på sin förmåga genom arbete/ och den upplevelse den ger. Diskussion Det finns få kliniska- och litteraturstudier inom arbetsterapi av värderande art. Sammantaget har studierna visat att arbetsterapi har positiv inverkan på sförmågan hos flera grupper av patienter. Litteraturstudien kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 METOD... 2 RESULTAT... 2 DISKUSSION... 6 REFERENSER... 8

6 Bakgrund Hälsa är ej lätt att definiera då den innefattar många aspekter. God hälsa kan man uppleva även om man har en sjukdom och omvänt så kan man må dåligt utan att ha fått någon medicinsk diagnos. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, definieras hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. På regeringens uppdrag gjorde Folkhälsoinstitutet i bred samverkan med andra myndigheter och organisationer 2001 till ett Fysiskt sår. Ett av målen med denna satsning var att inleda ett långsiktigt nationellt förändringsarbete som skulle öka den fysiska snivån hos befolkningen i Sverige. Ett annat mål var att ta fram riktlinjer för hur fysisk bör användas för olika patientgrupper med avseende på prevention och reaktivering, FYsisk i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, (FYSS) presenterades som ett verktyg för att kunna förskriva Fysisk på Recept, (FaR). Fysisk är all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskel exempelvis lättare/tyngre hushållsarbete, trädgårdsarbete, friluftsliv, motion mm (Statens Folkhälsoinstitut, 2003:44). Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på olika faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Målområde sex beskriver en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Där föreslår man att en övergång bör ske till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Resurser bör läggas på information om icke medikamentella insatser såsom fysik i vardagen, kost och ändrade vanor då det anses att sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är kostnadseffektiva (Statens Folkhälsoinstitut, rapport 2003:31). FaR utgör en konkret utveckling av verksamheten inom målområde sex. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är en del i all vård och behandling. I primärvården ingår arbetsterapi som en del i denna organisation och i arbetsterapi ingår rehabilitering och förebyggande behandling. Arbetsterapi är en länk mellan sjukdom och vardagliga er. Arbetsterapins mål är att utveckla individens sförmåga och i förekommande fall kompensera den så att individen upplever tillfredställelse. (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter 2005) Författarna till denna rapport är yrkesverksamma på tre olika vårdcentraler inom Östra Primärvårdsområdet och har under årens lopp uppmärksammat att ohälsan har ökat hos kommuninvånarna liksom i övriga landet med övervikt, smärtproblematik och psykisk ohälsa ( ). Vi anser att arbetsterapins resurser kan utnyttjas bättre i det förebyggande och behandlande arbetet än vad som görs idag. Syftet med denna studie var att undersöka vad som finns dokumenterat om hur arbetsterapeuter använder dagliga er och fritidser som behandlingsmetod för att individen skall uppnå en förbättrad hälsa. I ett fortsatt arbete skall undersökas hur dessa behandlingsmetoder kan användas som komplement till erna som beskrivs i behandlingsmanualen FYSS. 1

7 Metod En databaserad litteratursökning gjordes i samarbete med sjukhusbiblioteket på Kärnsjukhuset i Skövde under mars Sökning gjordes i databaserna Amed, Swemed+Libris, Arblin samt sökmotorn Google och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Primärvårdens och Försäkringskassans hemsidor. Sökorden var: Occupational therapi, physical fitness, arbetsterapi, livskvalitet och skapande. Vi har också gått igenom litteratur i våra egna bokhyllor och funnit användbart material. Litteratur om tyngre psykiatriska tillstånd har uteslutits då vi inte behandlar dem inom primärvården. I det material som vi läst fann vi ett antal kodord om tyngdpunkten i arbetsterapeutens arbete. Postitlappar placerades ut på varje arbete med kodorden var meningsfull, kunskap och balans. Resultatet av litteraturstudien sammanfattades i tabellform. För varje artikel eller arbete noterades årtal, författare, titel, land, vårdnivå, behandlingsdiagnos, metod, arbetsterapeutens roll, resultat, eventuellt stöd för att arbetsterapeutisk behandling ger hälsa samt de funna kodorden. Resultat I vår litteraturstudie fann vi totalt 31 artiklar, rapporter och examensarbeten. Antal artiklar var arton stycken varav fem uteslöts på grund av att de handlade enbart om medicinsk behandling, ej rehabilitering. Antal rapporter vi läst var två, ingen har uteslutits. Antal examensarbeten var elva stycken, varav tre uteslöts, en pga. att den berörde psykiatri och de andra härrörde ej till ens betydelse för hälsa. Sammanlagt har tretton artiklar sammanställts, två rapporter och nio examensarbeten. Vid genomläsningen av den utvalda litteraturen fann vi att det var vissa ämnesområden som återkom i samtliga arbeten. De återkommande ämnesområdena var: meningsfull, balans i dagliga er, kunskap om sjukdom/skada och ens betydelse. Dessa begrepp spelar en central roll inom arbetsterapi. Till exempel beskrivs att patienten kan få genomföra praktiska er i syfte att höja eller minska snivån, hitta balans mellan vila och arbete, balans mellan fysisk rörelse kontra stillasittande. Arbetsterapeutens roll är att motivera till förändringar genom att erbjuda meningsfulla er. Genom detta stöds patienten att hitta egna lösningar på sproblem och att tillvarata de egna resurserna (Persson 2001, Johansson och Kortesalmi 2003). Behandlingen läggs upp på en individanpassad nivå från ett deltagande i enskild till grupp. Genom att anpassa nivån efter den enskilda patienten kan de flesta personer delta och uppnå högt hälsovärde. Personer med bättre hälsovärde har flera er och ett större inslag av naturbaserade er så som friluftsliv, trädgårdsarbete mm. De med sämre hälsoläge har en mera passiv, lågstimulerande livsstil enligt en rapport av Ingemar Norling (2001). 2

8 I ettårsuppföljning av Fysisk på recept som gjorts på Livsstilsenheten i Malmö kom man fram till att skapa självförtroende är viktigare än den vetenskapliga rekommenderade dosen av fysisk. Andra viktiga faktorer är att ha motiverande samtal, ha förståelse för var i motivationsstegen personen befinner sig samt att ha uppföljning (Rydlöv, Herbertsson 2004). Vid sjukdom eller ohälsa förlorar individen en del av sina roller i livet. Människan behöver bli bekräftad och sedd för att må bra, känna att han/hon fyller en plats samt att han/hon behövs på arbetet, i hemmet och ute i samhället (Borell 1993). I litteraturen betonas vikten av att få balans i tillvaron. Obalans mellan olika er ger problem såsom smärta, koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Borg och Kylberg (2002) betonar vikten av att patienten får insikt i vad som ligger till grund för obalans i sförmågan och hur denna påverkar de dagliga erna. Genom information och utbildning får patienterna kunskap och förståelse för sin sjukdom och vilken påverkan den har fysiskt och psykiskt. Genom denna kunskap kan individen finna nya strategier för att hantera vardagen och uppnå ökat välbefinnande. Det finns ett samband mellan hälsa - välbefinnande. Aktivitetsnedsättning leder till ohälsa och tvärtom. Det som ger motivation är att en är meningsfull.(dahlin Ivanhoff, Kroksmark, Bauman & Owen, 1996.). 3

9 Tabell 1. Översikt över litteratur om dagliga er och fritidsers betydelse för hälsan Författare Titel Artikel/ Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod Arbetsterapeutens roll Resultat Kod/nyckelord Lindberg & Iwarsson Subjective quality of life, health, I- ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia Artikel Sverige Öppenvård Fibromyalgi 34 patienter Longitudinell treårig studie. Arbetsterapeuten är en del av det multi professionella-teamet Utbildare, informatör coach Majoriteten av patienterna utvecklade adaptions strategier för att klara I-ADL. Livskvalité och hälsa/välbefinnande kunde vidmakthållas. Worrel et al Treating Fibromyalgia With a Brief Interdisciplinary Program: Initial Out- comes and Predictors of Response Artikel USA Öppenvård Fibromyalgi 52 patienter Longitudinell studie. Utbildare, informatör gruppledare Patienter var mindre besvärade av sin sjukdom vid uppföljning efter en månad. Patienter med diagnosen depression förbättrades ej i lika stor grad som övriga. Reynolds Strategies for facilitating Physical Activity and Wellbeing: a Health Promotion Perspective Artikel England Öppenvård Blandade diagnosgrupper, muskelo-sketala besvär, hjärtkärl sjukdomar, psykiska besvär samt friska Ej systematisk litteraturstudie. Översiktsartikel Coach Mindre risk att drabbas av sjukdomar vid liten ökning av sförmågan i de dagliga erna. Författaren anser att arbetsterapeuten är stöd för patienten vid ändring av levnadsvanor. Balans Muncie Medical aspects of the Multidisiplinary Assesment and Manacement of Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis 77 patienter Tvärvetenskaplig teambehandling under 12 veckor Undersöka ledrörlighet, handikapp och ledskyddsundervisning 80% av patienterna förbättrades i sin sjukdom, 71% förbättrades i I-ADL och P-ADL. Arbetsterapi är en viktig del i teamarbetet. Block & Schnitzer Therapeutic Approaches to Osteoarthritis Artikel USA Öppenvård Osteoarthritis Ej systematisk litteraturstudie, översikt. Selekterad läsning av sju artiklar Rehabiliteringsinsatser ex hjälpmedelsutprovning adaptiva ideer för ökad funktion i ADL Medicinsk smärtbehandling blir mer effektiv om patienten även får rehabiliteringsinsatser. Balans

10 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord La Cour et al Creating connections to life during lifethreatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists Artikel Sverige Sluten vård Livshotande sjukdomar cancer, stroke Semistrukturerad kvalitativ intervju av åtta patienter och sju arbetsterapeuter Ledare för kreativa er Terapeuter och patienter skapar ett socialt rum med kreativ som redskap för att kunna bearbeta sin livssituation. Betydelsefullt med en god interaktion mellan behandlare och patient. Bauman & Owen Physical activity of adults australians: Epidemiological evidence and potential strategies for Health gain Artikel Australien Befolkning Friska vuxna av olika etniska ursprung, cirka individer Epidemiologisk litteraturstudie, nio studier Förebyggande arbete Förmedla kunskapen att fysisk är hälsosamt vilken ger effekt på folkhälsan. Arbetsterapeuter tillhör rehaliliteringspersonal som tillför rörelse. Zelazny, Therapeutic instrumental music playing In hand Rehabilitation for Older Adults with Osteoarthritis: Four Case Studies Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis fyra patienter Longitudinell fallstudie under fyra veckors Keyboardspelande Bedömning handstatus samt sledare Fick bättre struktur på sin dag, en ökat socialt nätverk, glädje. Ökad rörlighet och styrka i händer Persson et al An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain Artikel Sverige Öppen vård Kronisk smärta/friska vuxna och äldre, 13 patienter med smärta och 17 utan smärta Cohort studie. Bedömngsinstrument ESM, HSCL-25, SoC Hjälpa individen att finna en meningsfull och stödja individen i utförandet. Individer utan smärta skattade generell hälsa högre än de med hög smärta. Flow associerade med meningsfull och positiv erfarenhet men inte med hälsorelaterade variabel Persson Play and Flow in an Activity Group a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients Artikel Sverige Dagvård Kronisk smärta Explorativ studie, sex sgrupper var och en under!½ timme med fem patienter per grupp. Dokumentation med hjälp av videokamera och intervjuer. Gruppledare i er Aktivitetsgrupper ger lek och erfarenheter av Flow. Patienter glömmer sin smärta.

11 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Moskowitz et al Nonsurgical Approaches to Pain Management for Osteoarthritis of the Knee Artikel USA Öppen vård Osteoarthritis of the Knee Översiktsartikel av 23 arbeten Att lära patienten använda sig av adaptiva strategier Arbetsterapeut och sjukgymnast ger behandling som leder till minskad smärta och ökad ADL. Norling 1999 Om Hur Fritid - Kultur Rekreation Påverkar Äldres Hälsa Rapport Sverige Samhället Äldre friska Litteraturstudie från olika delar av världen sysselsättning och hälsofrämjande miljöer bibehåller och förbättrar fysiskt och psykisk hälsa samt minskar vårdberoende hos äldre Sim & Adams Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists Artikel England Öppen vård Fibromyalgia Frågeformulär till 47 arbetsterapeuter och 39 sjukgymnaster angående behandling för fibromyalgi patienter. Träna och anpassa funktions individuellt Behandlingen gör att patienten återfår funktioner och klarar vardagen bättre och lär sig leva med smärta. Berggren et al Reduction in the need for operation conservative Treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint: A seven year prospective study Artikel Sverige Öppenvård Osteoarthritis Longitudinell randomiserad studie Med olika behandlings strategier för tre grupper Berörande kunskapledskydd, hårda ortoser och mjuka ortoser. Hjälpmedelsförskrivare ledskyddsinformatör Efter 7 månader ville 70% ej operera sina tummar längre. Efter sju år ville 2 av de åter stående 19 patienterna bli opererade. Ingen skillnad mellan de olika behandlingsstrategierna

12 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Examensarbeten Kakonda & Borg, 2003 Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar Sverige Öppenvård Stressrelaterade sjukdomar Intervju av fyra kvinnor som deltagit i minst åtta veckors trädgårdsterapi Stödjande, Coach Patienterna utvecklade nya strategier för att hantera vardagliga er och nya rekreativa er. Självförtroende och självkänsla ökar Balans Lundqvist et al Arbetsterapeutens användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård Sverige Slutenvård Pat inom somatisk sjukhusvård Kvantitativ metod deskriptiv enkätstudie. 89 arbetsterapeuter har intervjuats Ledare för hantverks 90% angav att de använder hantverk i patientbehandlingen. Leufstadius, 1995 en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor Sverige Befolkning RA Fallstudier, djupintervju av två friska kvinnor och två kvinnor med reumatoid artrit. Visa intressen för tidigare er och livshistoria. Stimulera meningsfulla er. Reumatoid artrit patienterna tvingas förändra och avbryta meningsfulla er på grund av sin sjukdom. Mickelsson & Nyman, 2003 Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer av sex kvinnor. Hjälp att uppleva mening i livet. Deltagarna har begränsas sina er,och slutat med fysiskt krävande er pga smärta. Adaptiva strategier beskrivs Balans Johansson & Kortesalmi 2003 Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Examensarbete Sverige Öppenvård Folkhälsa Kvalitativ studie öppen frågeställning till tio distriktsarbetsterapeuter Stödjande Arbetsterapi i förebyggande syfte kan vara svårt att särskilja från arbetsterapi i rehabiliterande syfte Balans

13 Artikel/ Arbetsterapeutens Författare Titel Rapport Land Vårdnivå Diagnos Metod roll Resultat Kod/nyckelord Borg & Kylberg 2002 Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrivna för stressrelaterade besvär? Kandidat uppsats Sverige Primärvård Stress relaterade besvär Semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter. Coach, hitta nya strategier för att hantera vardagen. Hjälp till självhjälp Arbetsterapeuter inriktar sin behandling på att hjälpa patienterna att få balans och struktur på sin vardag. Balans Bäck & Nelson 2003 Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Sverige Smärtenhet Långvarig smärta Intervjuer med sex arbetsterapeuter Handledare, vara ett stöd och tro på patienten. Arbetsterapeuter ska arbeta klientcentrerat och insatserna ska hjälpa patienterna att finna er som fungerar och att uppnå lämplig snivå. Balans Lindeborg & Ostbring 2000 Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive rematoid artrit skattar sin livskvalitet - enligt Short Form 36 Sverige Intresse- förening. 28 patienter med reumatoid artrit och 48 patienter med fibromyalgi Examensarbete Examensarbete Självskattningsinstrument. Short Form 36 Vara medveten om behov som människor med kronisk smärta har. Se människans totala livssituation. Kvinnor med fibromyalgi upplever sämre livskvalitet än kvinnor med reumatoid artrit Balans Norling 2001 Rekreation och psykisk hälsa Rapport Sverige Samhället Litteraturstudie av aktuell internationell forskning inom området rekreation och psykisk hälsa. För att må bra psykiskt och fysiskt och att klara på- frestningar måste vi vara aktiva tillräckligt och optimalt både fysiskt, psykiskt och socialt. Balans + tecken i kolumnen författare, visar kvalitet i artikel enligt vår bedömning utifrån frågeställning. I-ADL (Instrumental activities of daily living) P-ADL (Personal aktivities of daily living FIQ (Fibrositis Impact Questionnaire) MPI (Multidimensional Pain Inventory) ESM (Experience Sampling Method) HSCL-25 (Hopkin s Symptom Check-List) SoC (Sense of Coherence) FLOW (Att uppslukas av görande processer)

14 Diskussion Denna litteraturstudie ger stöd för vårt antagande att arbetsterapi med hjälp av kan främja hälsa och välbefinnande, särskilt dagliga er och fritidser har stor betydelse. Genom att personen får delta i meningsfulla och motiverande er utvecklas ett intresse och fysiska-, psykiska och sociala funktioner förbättrats. Individen uppnår en mer positiv syn på sig själv och sin förmåga vilket kan ge en ökad livskvalité och en hälsosammare livsstil (Norling 1999, Lindberg & Iwarsson 2002, Worrel et al. 2001, Persson et al. 2001, Persson 1986, Berggren et al. 2001, Muncie 1986, La Cour et al 2005, Reynolds 2001, Block & Schnitzer 1997). I de artiklar som i sin undersökning använt sig av olika bedömningsinstrument går det att utläsa en förbättring av patientens sutförande och en ökning av hälsa och välbefinnande. I de artiklar som är litteraturöversikter har författarna bedömt att arbetsterapi ger ökad hälsa och välbefinnande. De examensarbeten som tagits med i litteraturstudien redovisar antaganden och ej påvisbara resultat. Arbetena i sig har tillfört intressanta tankegångar och styrker vardagsens betydelse för hälsa och har därför ändå varit värdefulla i vårt arbete. Inom området trädgårdsterapi har Kakonda och Berg (2003) beskrivit behandlingseffekter såsom att lära sig nya strategier för att kunna hantera situationer i vardagen. I dagliga er beskrivs i flera arbeten, Worrel et al (2001), Lindberg och Ivarsson (2002), Muncie (1986) att patienter upplever subjektivt ökad hälsa och välbefinnande då de klarar av att utföra dessa i hemmet. Genom att utföra ADL-er bibehålls rörlighet, kondition och självkänsla. Att arbetsterapi kan stimulera och påverka individen till ökad rörelse bekräftas i flera studier, Block & Schnitzer (1997), La Cour et al (2005), Zelazny (2001), Persson (1996), Berggren et al (2001). Arbetsterapeutisk behandling lär patienterna adaptationsstrategier för att på ett annat sätt klara av sin uppgift. Persson (1996) betonar vikten av arbetsterapeutens roll i behandlingsarbete. Arbetsterapeuten utgår från patientens snivå vilket gör att patienten kan gå vidare från de kunskaper och förutsättningar han/hon har. Reynolds (2001) skriver att arbetsterapeutyrket är ypperligt i det komplexa kognitiva förändringsarbetet som är när det gäller små förändringar i dagliga er. I tio arbeten utläser vi att kunskap har stor betydelse, dvs. att arbetsterapeuten kan utbilda och motivera patienten till anpassning av er samt utveckla strategier för att lättare klara sina vardagser. I sju av arbetena pekar man på vikten att ha balans i sutförande för att kunna klara påfrestningar och att må bra psykiskt och fysiskt. Merparten av den redovisade litteraturen (fjorton av tjugofyra), betonar att meningsfull är det viktigaste i arbetsterapeutiska behandlingsmetoder. När man får göra något meningsfullt upplever man glädje och kan även uppleva flow (att uppslukas av görande processer) vilket leder till att man är så engagerad i en att man 6

15 glömmer smärta, tid och rum (Persson 1996, Zelazny 2001). Vi har ej funnit några studier som visar att man mår sämre av dagliga er och fritidser. Denna litteraturstudie kommer att ligga till grund för utformandet av ett arbetsterapiprogram som kompletterar FaR, fysisk på recept, för de personer som ej har fysisk och psykisk möjlighet att öka kondition och styrka via traditionell träning. 7

16 Referenser Bauman A, Owen N: (1996) Physical activity of adult Australians: Epidemiological evidence and potential strategies for health gain. Journal of science and medicine in sport 2(1): Berggren M, Joost-Davidsson A, et al: (2001) Reduction in the need for operationconservative treatment of osteoartheritis of the first carpometacarpal joint. Scand J Plast Recondstr Hand Surg 35: , Block J, Schnitzer T: (1997) Therapeutic approaches to osteoartritis. Hospital practice february 15, Borell L: Arbetsterapi ur ett sperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Borg E, Kylberg M: (2002) Hur kan arbetsterapeutisk intervention hjälpa kvinnor sjukskrina för stressrelaterade besvär? Kandidatuppsats. Medicinska Fakulteten Lunds Universitet avd för arbetsterapi. Bäck A-K, Nelson A: (2003:021HV) Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja hos personer med långvarig smärta. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Carlsson A, Morin S: (2002:58 HV) Hur kan användas vid arbetsterapeutisk behandling för patienter med bestående neglekt. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Dahlin Ivanoff S, Kroksmark U: (2002) Folkhälsoarbete i arbetsterapi. DAHL Vmj. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, FSA (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter FSA Nacka. Johansson L, Kortesalmi H: (2003:025 HV) Arbetsterapeuters kliniska resonemang för att främja folkhälsa i primärvården - beskrivet ur ett rehabiliteringsperspektiv. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Kakonda A, Borg A: (2003) Kvinnor med stressrelaterade sjukdomar - Hur upplever de sina vardagliga er och trädgårdsterapi? Examensarbete 10 p Lunds universitet. La Cour et al.: (2005) Creating connections to life during life-threatening illness: Creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2005; 12: Leufstadius C: (1995) - en beskrivning av två kvinnor med reumatoid artrit och två friska kvinnor. Projektarbete 10p, Institutionen för Samhällsmedicin Lunds Universitet. 8

17 Lindberg L, Ivarsson S: (2002) Subjective quality of life, health, I-ADL ability and adaption strategies in fibromyalgia. Clinical rehabilitation 2002; 16: Lindeborg H, Östbring V: (2000) Hur vuxna kvinnor med fibromyalgi respektive reumatoid artrit skattar sin livskvalitet. Examensarbete, Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi. Lundqvist H, Lövgren K, Oskarsson E: (200:23HV) Arbetsterapeuters användande av hantverk inom somatisk sjukhusvård. Examensarbete Luleå tekniska universitet. Mickelsson A, Nyman M: (2003:026 HV) Erfarenheter av er hos unga kvinnor med långvarig smärta. Examensarbete, Luleå tekniska universitet. Moskowitz, K, et al: (2004) Nonsurgical Approaches to pain Management for Osteoarthritis of the knee. A Supplement to the American Journal of Orthopaedics. Muncie H: (1986) Medical aspects of the multidisciplanary assessment and management of osteoarthritis. Clinical therapeutics/vol.9, suppl.b, Norling I: (1999) Om hur fritid-kultur-rekreation påverkar äldres hälsa. Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenskauniversitetssjukhuset, Göteborg och svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete, Svenska kommunförbundet. Norling I: (2001) Rekreation och psykisk hälsa. Rapport. Sektionen för vårdforskning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Persson D: (1996) Play and Flow in an Activity Group-a Case Study of Creative Occupations with Chronic Pain Patients.Scandinavian journal of occupational therapy 1996; 3: Persson D, Eklund M, Andersson I (2001) An exploration of Experiences in Everyday Occupations as Related to Health among People With and Without Chronic Pain. Reynolds F: (2001) Strategies for facilitating physical activity and wellbeing: a health promotion perspective. British journal of occupational therapy, july (7). Rydlöv H: (2004) Ett-års uppföljning av Fysisk på recept i Malmö. Sim J, Adams N: (2002) Therapeutic approaches to fibromyalgia syndrome in the United Kingdom: a survey of occupational therapists and physical therapists. Euraian journal of Pain 7 (2003) Statens Folkhälsoinstitut: (2003) FYSS, fysisk i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Rapport nr 2003:44. Statens Folkhälsoinstitut, Ågren G: (2003) Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Rapport nr 2003:

18 Worrel LM, Krahn LE et al: (2001) Treating fibromyalgia with a brief interdisciplinar program. Initial outcomes and predictors of response. Mayo Clin Proc. 2001; 76: Zelazny C: (2001) Therapeutic Instrumental Music playing in hand rehabilitation for Older adults with osteoarthritis: Four case studies. The university of Kansas. Övrig litteratur som vi läst men ej refererar till: Dahlin-Ivanoff S, Archenholtz B: (1993) Förebyggande hälsoarbete inom arbetsterapi. Socialmedicinsk tidskrift nr 7-8. FSA:s principprogram nr 7: Arbetsterapi inom primärvård. Hallén K: (2004) Bild som terapeutiskt medel inom arbetsterapi och dess verksamma komponenter. Luleå tekniska universitet avd för arbetsterapi. Höök O: (1988) Medicinsk rehabilitering. Almqvist & Wiksell. Kielhofner G (andra upplagan 1995): The model of human occupation, en sammanfattning av aktuella begrepp. Klang B, Warming A: (2003) Kan människan växa av att odla? Några arbetsterapeuters upplevelse av effekten. Medicinska fakulteten Lunds universitet avd för arbetsterapi kandidatuppsats. Lindström I-B: Utveckling av arbetsterapeutyrket under de senaste 50 åren. Arbetsterapeuten publicerar sig nr 1. FSA. Lundgren-Lindquist B: Arbetsterapi för hälsa, Socialmedicinsk tidskrift nr , sid Ness NE: Utgangspunkt for sperspektivet. Ergoterapeuten nr Ottosson J: (1997) Naturens betydelse i en livskris. Stad och Land nr 148:1997. Rydqvist L-G, Winroth J: (2002) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Sisu idrottsböcker. 10

19

20 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: Hemsida: