årsredovisning Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Transkript

1 2012 årsredovisning Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 1

2 2

3 Innehåll 5 Överintendentens kommentar 6 Vision och strategi myndighetens utveckling 7 Myndigheten som arbetsplats 9 Samverkan med andra aktörer 11 Publik och tillgänglighet 12 Livrustkammarens besöksutveckling 13 Skoklosters slotts besöksutveckling 14 Hallwylska museets besöksutveckling 15 Tillgänglighet 16 Myndighetens prestationer 17 Samlingskontroll 19 Tillfälliga utställningar 22 Pedagogiska tjänster 26 Publikationer 28 Forskning och utveckling 30 Övrig väsentlig information 30 Lokalförsörjning 31 Inköp och efterlevnad LOU 32 Externa finansieringskällor 33 Ekonomisk redovisning 3

4 Livrustkammaren Foto: Jan-Olav Wedin Skoklosters slott Foto: Lotta Lindley Hallwylska museet Samarbeten med andra aktörer präglade året på de tre museerna. Här den specialskrivna teaterpjäsen Macbeth för barn med Romeo & Julia Kören i Livrustkammaren. Tornerspel med Nordic Knights i parken på Skoklosters slott. Den katalanske konstnären och forskaren Joan Sallas skapar skulpturalt i stärkt linne i Hallwylska museets utställning Vackert vikt. 4

5 Överintendentens kommentar I strävan att erbjuda det mångfaldiga utbud som vi återger i denna årsredovisning är det viktigt att framhålla betydelsen av samarbete med andra aktörer. Utställningar producerades för olika målgrupper och samtliga nio i samarbete med andra, varav en visades regionalt och en internationellt. Jag kan glädjande notera att alla tre museer hade stigande besökssiffror, sammantaget nådde vi drygt besökare. För den största ökningen stod Hallwylska museet, som tack vare utställningssuccéer kunde notera en uppgång på 15%. Ett resultat i linje med vår Vision 2014 är att de pedagogiska tjänsterna ökar både i antal och i bredd. Såväl antalet vuxna som barn blev fler, så även skolgrupperna. Som del i den pedagogiska utvecklingen lanserades vår nya webbplats och ett strategiskt viktigt utvecklingsprojekt kom därmed i hamn. Webben har nu fler funktioner för att öka tillgängligheten och förbättra dialogen med framför allt de unga besökarna. Digital tillgänglighet står högt på vår agenda och vi kan vara stolta över att 99% av samlingarna blivit tillgängliga via vår egen tjänst Sök i samlingarna och andra som t ex K-samsök. Därtill kan måleri från de tre museerna studeras via Google Art Project, en webbplats med miljontals besökare, och på sajten Historypin återfinns dokumentation kring drottning Elisabeths statsbesök Under året påbörjades samarbete med Wikimedia Sverige som bjöds in till Hallwylska museet för att fotografera och sprida bilder av samlingarna. Graden av extern finansiering är fortsatt hög, en tredjedel. Lokalkostnaderna minskade något som resultat av översyn och effektivisering av lokalbeståndet. Antal årsarbetskrafter har stigit efter flera års nedgång. Museerna stärktes med verksamhetsutvecklare som ett led i den nya organisation som trädde i kraft den 1 januari. Omställning tar en del kraft men den nya organisationen har också visat att vi är på rätt väg. Till exempel kunde vi kraftsamla på ett nytt sätt och avsluta en omfattande inventering av Skoklosters slotts samlingar. Nu när året summeras kan jag konstatera att resultaten blev mycket goda inom alla områden och i många fall bättre än Vi har med denna årsredovisning infört några kvalitetsmått och det är en början på vår fortsatta väg att arbeta med kvalitetsfrågorna. Magnus Hagberg Överintendent 5

6 Vision och strategi myndighetens utveckling Utifrån regeringens styrdokument och vår Vision 2014 och strategi för förändring driver myndigheten verksamhetens utveckling. Visionen beskriver vart vi strävar, hur vi ska agera och hur vi vill uppfattas av omvärlden, medan strategin uttrycker hur visionen nås. Förändringsprocessen startade under Syftet är att öka tillgängligheten till det kulturarv som myndigheten förvaltar och åstadkomma en starkare positionering i museivärlden. För en tydligare fokusering av marknadsföring och kommunikation bildades en gemensam kommunikationsenhet Kansliet blev då myndighetens gemensamma administrativa enhet och en rationalisering genomfördes som följd. Även den dåvarande Enheten för konservering och foto fick en tydliggjord roll som myndighetsgemensam resurs. I januari 2012 sjösattes ytterligare förändringar av organisationen som ett led i detta arbete. Främst syftade det till att stärka museerna i deras roll som kulturarenor, tillvarata kompetens i hela myndigheten och skapa en organisation med tydligare ansvar och befogenheter. Utställningsverksamheten bedrivs nu i projektform och underställt ledningsgruppen för att skapa gemensam framgång och nå målet att öka antalet besökare i de tre museerna till Museer och gemensamma enheter Museerna har i uppdrag att utveckla pedagogiken och mötet med besökarna, i och utanför museet. Genom fler samarbeten ska museerna utvecklas som kulturarenor och angelägna mötesplatser, med en mångfald av kulturella aktiviteter. Genom rekryteringar av pedagoger och verksamhetsutvecklare har museerna stärkts i det publika uppdraget. I de myndighetsgemensamma enheterna organiseras experter som tidigare varit knutna till enbart ett museum. Ansvaret för att bevara och utveckla det materiella, immateriella och digitala kulturarv som myndigheten förvaltar har förtydligats. I Samlingsenhetens uppdrag ingår att kontextualisera samlingarna med hela ledet i kunskapsproduktionen, från studiet av enskilda föremål till förmedling av kunskap om samlingarna liksom dess sociala, politiska och kulturella sammanhang under olika historiska perioder. Att tillgängliggöra det förvaltade kulturarvet är en angelägen uppgift, liksom att fritt dela det myndigheten producerar främst kunskap. Genom att driva den digitala utvecklingen underlättas uppgiften att tillgängliggöra så mycket som möjligt för så många som möjligt. Enheten Digitala museet har uppdraget att utveckla digitala produktioner och tillgängliggöra samlingarna digitalt, såväl nationellt som internationellt. Inrättandet av de myndighetsgemensamma enheterna medför att arbetsinsatser kan planeras och fokuseras på ett mer effektivt sätt. Att en omfattande inventering av Skoklosters slotts samling kunde avslutas blev ett praktiskt exempel på den förstärkning som de nya enheterna inneburit för verksamheten. Då arbetet sker i samlade enheter etableras plattformar för samarbete och utveckling inom verksamhetsområdet och är ett led i att stärka myndighetens position gentemot omvärlden. Som en del i det räknas Kommunikationsenhetens arbete som lett myndighetens utveckling av webb och sociala medier, med flera kommunikationskanaler för att nå framför allt yngre målgrupper. Projektkontor och Kansli Projektkontoret är en ny funktion inrättad under överintendenten, med främsta uppgift att samordna utställningsarbetet inom myndigheten och att ansvara för en gemensam utställningsplan. Till uppdraget hör att säkerställa att alla utställningsprojekt följer myndighetens riktlinjer och strategier och att utställningsprojekten tar tillvara den kraft som det innebär att arbeta i projektform. I Projektkontoret finns även en gemensam resurs för utställningsteknik. Kansliets uppdrag har delvis förändrats då IT-frågorna flyttats till Digitala museet samtidigt som upphandlingsfrågorna tenderar att ta mer resurser i anspråk. Rationalisering har genomförts och en tjänst har dragits in, istället deltar myndigheten i extern samordning av tjänster. 6

7 Medarbetare monterar en bildskärm i utställningen Barockt? på Skoklosters slott. Myndigheten som arbetsplats Kompetensinsatser och kompetensöverföring Museiverksamhet präglas av kunskapsproduktion i många former. Inom ledarskap, kärn- och stödverksamheter har kompetensinsatser gjorts. I arbetet med Vision 2014 och myndighetens förändringsarbete identifierades behov att utveckla nya och gemensamma arbetssätt. Under några års tid har samtliga medarbetare beretts möjlighet till utbildning i projektarbete. Nio medarbetare deltog under året i en tvådagars projektutbildning med specialinriktning mot museiverksamhet. Samtliga projektledare för utställningar deltog i en internutbildning, där budgetarbete, swotanalys med flera verktyg för en projektledare gicks igenom. Interna workshops och utbildningar genomfördes för att öka delaktigheten på nya webben, öka kompetensen att använda sociala medier för att nå nya besökare samt säkerställa kvalitet och interna rutiner i myndighetens föremålsdatabas. Inom ledarskapsutveckling deltog cheferna i en gemensam kompetensutveckling under ledning av externa konsulter. Nya chefer deltog i Arbetsgivarverkets utbildningar i bl a grundläggande arbetsrätt och ledarskapsutbildningen UGL. Tre chefer påbörjade utbildningen Leda mångfalt i Riksutställningars och Jämus regi. Internt genomfördes utbildningar i ekonomistyrning och i ALFA-avtal. Regelbundet deltar medarbetare i utbildnings- och nätverkskonferenser i regi av branschorganisationer såsom ICOM och Riksförbundet Sveriges museer liksom i vetenskapliga sammanhang. Studier av samlingar och museiverksamhet i Europa är också en viktig del av kompetenshöjande åtgärder för medarbetare inom kärnverksamheten. Medarbetare deltog under året bl a i keramiksymposium i London, konferens runt renässansstudier i Bergamo och symposium om möbelkonservering i Amsterdam. Enskilda medarbetare gjorde studieresor främst internationellt, däribland till Berlin och Istanbul. Myndighetens samlingsenhet gjorde en studieresa till museer och kulturarvsinstitutioner i Tyskland och Österrike. Enheten Skoklosters slott genomförde en studieresa till Västergötland med bl a Läckö slott. Inom området museiteknik deltog en medarbetare i Riksutställningars utbildning, tre medarbetare gick utbildningen Skriv bättre på webben, arrangerad av Poppius Journalistskola, och flera medarbetare deltog i seminarier som arbetsgruppen Jämus vid Historiska museet arrangerade. Möjlighet till studier på deltid med full lön medgavs till en medarbetare på doktorandnivå. Inom stödverksamheten deltar medarbetare inom administration regelbundet i utbildningar för att upprätthålla rätt kompetens. Etablerade nätverk mellan museer 7

8 finns inom ekonomi, upphandling, HR-verksamhet och numera även inom arkivfrågor. Inom säkerhet och fastighetsdrift genomfördes säkerhetsgenomgångar med nyanställda samt brandövningar. Extern kompetens anlitas sedan flera år systematiskt inom stödverksamheten för IT-drift, löneadministration, e-faktura, telefoni- och bevakningstjänster och nu även bokföringstjänster. Införande av verksamhetsbaserad arkivredovisning Med den nya organisationen infördes en ny tjänst som arkivarie, med första uppdrag att myndigheten skulle kunna införa verksamhetsbaserad arkivredovisning den 1 januari Under året gjordes ett omfattande arbete för att kartlägga vilka handlingar som uppstår i olika arbetsprocesser. I december kunde myndigheten besluta om en ny klassificeringsstruktur och förberedelser göras för att också införa ett myndighetsgemensamt diarium. Arbetet har åtföljts av en introduktion till verksamhetsbaserad arkivredovisning för alla medarbetare och genomgång av begreppet allmän handling. Arbetsmiljö och hälsa LSH arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. En satsning på en modern arbetsplats påbörjades 2009 med en förtätning av kontorsplatser, anskaffning av höj- och sänkbara skrivbord, arbetsstolar, ljuddämpande skydd, bättre belysning och ny sammanträdesteknik. Under året anskaffades nya arbetsplatser till kontoret i Tumba. Omflyttningar gjordes inom Slottsbacken där tre enheter har sina kontor. Ytor för forskarsplatser avsattes i anslutning till Livrustkammarens specialbibliotek. Så kallade mobila arbetsplatser inreddes och ordnades som icke-personliga arbetsplatser vid varje arbetsställe, vilka underlättar för medarbetarna att växla arbetsställe. Myndigheten erbjuder en modern arbetsmiljö genom en virtuell IT-miljö och smartphones, där medarbetare kan kommunicera och nå arbetsdokument oberoende var de befinner sig. Detta i sin tur bidrar till ett flexibelt arbetssätt som gynnar såväl verksamheten som den enskilda medarbetaren. Friskvårdsbidraget var kronor och 31 personer utnyttjade bidraget, 55% (53%). Fruktkorgar levereras sedan ett flertal år tillbaka en gång per vecka till de fyra arbetsställena. Arbetsmiljökommittén utökades för att inkludera en representant från myndighetens samtliga arbetsställen. Skyddsronder genomfördes enligt plan och har lett till åtgärder. Förbättringar av den ojämna luftfuktigheten på arbetsstället i Tumba och den låga inomhustemperaturen i Hallwylska museet vintertid har initierats i samråd med hyresvärdarna. Åldersbalans och antalet anställda Medelantalet anställda var 56 (55), vilket omräknat blev 50 (48) årsarbetskrafter. Av myndighetens medarbetare är 48% 50 år eller äldre. Under åren kommer elva personer ha nått åldern 65 år. LSH ser positivt på möjligheterna att rekrytera medarbetare med relevant utbildning och har alltid många sökande till utlysta tjänster som rör kärnverksamheten. Jämställdhet och mångfald Myndigheten arbetar efter en handlingsplan för jämställdhet och mångfald, men är fortsatt kvinnodominerad med 72% (70%) kvinnor och 28% (30%) män. Utvecklingen pekar inte i önskad riktning vilket förklaras bäst av att av årets externa rekryteringar till tillsvidareanställningar eller längre visstidsanställningar var fem kvinnor och två män. Av myndighetens åtta chefer är en man och av de tillsvidareanställda har ca 12% utländsk bakgrund, dvs är födda utrikes eller i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Strävan vid rekrytering är att kalla lika många män som kvinnor till intervju. Det är dock endast vid bedömd likvärdig kompetens som jämställdhets- eller mångfaldsaspekter kan bli utslagsgivande. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i statliga myndigheter har sjunkit de senaste åren. LSHs sjukfrånvaro ligger högre, 3,6% (3,8%), vilket beror på att vi hade en långtidssjuk under större delen av året samt ytterligare en längre sjukskrivning. Även frånräknat längre sjukfrånvaro har korttidsfrånvaron ökat. Med 56 anställda ger varje enskild sjukfrånvaro stort procentuellt genomslag i statistiken. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, totalt 3,6% 3,8% 2,0% Sjukfrånvaro, exkl frånvaro 60 dagar 1,8% 1,4% 1,2% eller längre Jämförelse kön Kvinnor 1,8% 3,0% 1,3% Män 8,7% 5,7% 3,7% Jämförelse ålder 50 år 4,9% 6,1% 3,2% år 2,4% 1,4% 1,2% 29 år * * * * Gruppen bedöms för liten för att redovisas explicit. Miljöledning Myndigheten fortsatte under året arbetet med miljöledningssystemet och genomförde för första gången en intern miljörevision för att kontrollera att LSH följer gällande regler, myndighetens miljöpolicy och miljömål med handlingsplan. Revisionen gav en signal till verksamheten att miljöledningssystemet ständigt ska förbättras och personalen uppmärksammades på betydelsen av miljöarbetet. Naturvårdsverkets senaste bedömning av kvaliteten gav systemet 11 poäng av 12 möjliga. Foto: Lotta Lindley 8

9 Äppeldagen ett av många evenemang på Skoklosters slott som genomfördes genom samarbete. Samverkan med andra aktörer Myndigheten ska lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Resultatet av 2012 års samverkan kan sammanfattas som omfattande och avgörande för att kunna bedriva en verksamhet präglad av mångfald, som beskrivs i denna årsredovisning. Samarbete är i många sammanhang krävande, men även effektiviserande. Genom samarbeten ökar vi delaktigheten. Partners bidrar, granskar och tillför kunskap vilket ökar kvaliteten i verksamheten. Samarbeten påverkar och ger insikter, samtidigt ökar andras tillgång till verksamheten och till vår kunskap. Nedan ges exempel ur det dryga 120-tal samarbeten som pågick, vilket är fler än föregående år. De är indelade enligt tre definitioner, då det som i dagligt tal kallas samarbete kan utformas på olika vis. Den mer informella samverkan saknar, till skillnad mot samarbete, avtal eller överenskommelse för att nå ett bestämt resultat. Samverkan kan vara ett förstadium och kan mynna ut i samarbete eller samordning. Benämningen samordning används när gemensamma funktioner skapas eller delas. Samordning sker för närvarande nationellt medan samverkan och samarbete även sker internationellt. Samverkan Myndigheten samverkar regelbundet med nästan ett femtiotal aktörer. Samverkan med andra museer, bibliotek, arkiv och kulturminnesinstitutioner är de vanligast förekommande. Intresset för ett ämnesområde kan vara det sammanlänkande. Exempelvis möter ideella föreningar som Svenska Vapenhistoriska Sällskapet museiintendenter regelbundet och tillsammans utbyts och skaffas mer kunskap om vapensamlingar, till nytta för såväl museet som föreningen. Tre vänföreningar finns knutna till museerna, vilka bidrar till verksamheten men också erbjuds aktiviteter i utbyte. Nätverk och forum för erfarenhetsutbyte är viktiga för verksamhetens utveckling. Forum för utställare och FUISM föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer är två exempel. I Föreningen Genus i museer har myndigheten två medlemmar i styrelsen och deltar i arbetet med genus och jämställdhet i museer. Ett annat exempel är Nemus, ett nätverk för ekonomistyrningsfrågor i museer. Samarbete Ett drygt sjuttiotal samarbeten pågick med ett bestämt mål eller resultat och är mycket viktiga för myndighetens samlade prestationer, varför exempel också nämns längre fram i årsredovisningen där resultat levererats. 9

10 Tesalong med teaterföreställningen Kärlekens ljuva plåga, ett samarbete som blev en succé i Livrustkammaren. Samarbete kan handla om såväl kärn- som stödverksamhet med exempelvis utgivning och spridning av publikationer, visningar av utställningar och kunskapsuppbyggnad. Samtliga utställningar kom till stånd genom samarbeten. Arbetsgruppen Jämus vid Historiska museet undersökte Livrustkammarens utställning Jag är Armfelt som en del i ett regeringsuppdrag om jämställd representation i museiverksamhet. Samarbetets syfte var att följa en utställning för att få fram nyckelpunkter för en genusmedveten utställningsproduktion med målsättning att skapa en genusverktygslåda för nyproduktion av utställningar. Resultatet ska redovisas i artikeln Sex punkter för genusmedveten utställningsproduktion i en antologi som Jämus ger ut. Tillsammans med andra museer var myndigheten engagerad i Riksutställningars uppdrag i syfte att utveckla gemensamma metoder för publikundersökningar. Mälarslott, som är ett nätverk där Skoklosters slott ingår, Foto: Johan Paulsen resulterar varje år i samordnad marknadsföring. Några av aktörerna inom turismsektorn som myndigheten samarbetade med är Stockholm Visitors Board AB, Destination Stockholm AB, Destination Sigtuna, Svenskt Kulturarv, Visere Stockholm AB, N&J Travels och Håbo Marknads AB med flera. Det resulterade i fler exponeringsytor för museernas marknadsföring och möjlighet att nå fler målgrupper. Strömma Kanalbolaget är ytterligare en samarbetspartner inom turistnäringen, där det bl a handlar om båttrafik till Skoklosters slott. Samordning Liksom föregående år pågick ett drygt dussin samordningsaktiviteter i syfte att effektivisera verksamheten. Gemensamma funktioner skapades eller delades, initiativ till detta togs av LSH och av andra. I det digitala utvecklingsarbetet tog myndigheten en framträdande plats i flera projekt, och var engagerad och efterfrågad t ex i samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Digisam. Myndigheten ingår också i Centralmuseernas samarbetsråds, CMS, digitaliseringsgrupp, tillsammans med tre andra centralmuseer. Under året prioriterades samarbetet med Wikimedia Sverige där ett flertal s k edit-a-thons arrangerades. Intendenter från centralmuseerna utbildades i hur man skriver på Wikipedia och delar bilder till Wikimedia Commons. Svensk museitjänst är sammanhållande i en väsentlig samordning av magasinsutrymmen och tillhörande tjänster och för myndighetens utveckling för effektivare förvaring av museernas samlingar. Andra exempel på genomförd samordning och effektivisering är köp av tjänster av Kammarkollegiet/Statens servicecenter inom personal och ekonomi och av privata aktörer inom ITdrift och bevakning. Gemensamma upphandlingar bland centralmuseerna blev vanligare genom nätverket Museer för upphandling, MUPP. Foto: Saga Mellin I samarbete med dansgruppen Contre Temps framfördes dansuppvisning i 1700-talsdräkter på Skoklosters slott. 10

11 Snigeljakten dramavisning för de yngre barnen i Hallwylska museet. Publik och tillgänglighet Statistik över det totala antalet besökare baserades på besöksräknare, liksom tidigare år. Antalet som registrerades via räknare dividerades med minst två, utifrån hur besökare rör sig i varje museum. Stickprovskontroller gjordes för att säkerställa kvaliteten. Därutöver användes registreringen via entrékassorna i systemet Blå Boken som underlag till statistik, t ex uppgifter om antalet besökare under 19 år. Besöksstatistiken levererades till Myndigheten för kulturanalys i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrev. Besöksantalet ökade i samtliga tre museer och gick upp till drygt besökare. Insatser för att öka den unga publiken gjordes. Verksamhet riktades till målgruppen med t ex utställningar. Antalet pedagogiska tjänster ökade liksom antalet deltagare i dessa, ändå sjönk andelen besökare under 19 år till 25% (26%). Fem publikundersökningar genomfördes på uppdrag av Myndigheten för kulturanalys. Därutöver gjordes tre egna undersökningar, som visade att antalet besökare som var nöjda eller mycket nöjda med besöket fortfarande låg på en hög nivå, men hade minskat i jämförelse med tidigare år. Detta beror på flera faktorer. I Hallwylska museet kunde t ex en minskad nöjdhet avläsas i höstens undersökning då den stora publiktillströmningen orsakade köer och trängsel. Utöver besökare i de tre museerna tillkommer besökare till utställningar som LSH producerat och som visats hos samarbetspartners, drygt besökare såg dessa produktioner. Såväl nationellt som internationellt finns möjlighet för besökare att möta föremål ur myndighetens samlingar. Drygt 1,2 miljoner besökare såg föremål som utlånats, fler än föregående år. Dessa besökare minskade internationellt och ökade nationellt. Det beror på att den internationella efterfrågan på föremålslån sjönk till 179 (252) stycken, troligen förklarad av att lågkonjunkturen minskade möjligheterna för internationella museer att låna. Nationellt utlånades 137 (95) föremål, bl a till Mjellby konstmuseum och Moderna museet i Malmö. Internationella utlån gjordes exempelvis till Palais impérial de Compiègne, Frankrike, till Suermondt-Ludwig-Museum, Aachen, och till Gemäldegalerie, Berlin. LSH BESÖKARE Antal besökare * barn & ungdomar <19 år 25% 26% 27% Fördelning män & kvinnor kvinnor 60% - - män 40% - - Antal besökare externt** internationellt Sverige Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare*** 94% 99% 98% * Justerad beräkning på Livrustkammaren ger lägre utfall ** Avser besökare till andras utställningar med föremål från LSH. *** Fråga ställd till besökare i museernas egen undersökning. 11

12 Med interaktiv teknik fick besökarna ta ställning till Gustaf Mauritz Armfelts dilemman, i utställningen Jag är Armfelt. Livrustkammarens besöksutveckling BESÖKARE Antal besökare * barn & ungdomar <19 år 36% 33% 33% Fördelning män & kvinnor kvinnor 57% 63% 62% män 43% 37% 38% nå en yngre manlig publik. Resultatet blev att andelen män ökade till 43% (37%) och andelen besökare under 19 år ökade till 36% (33%). Samtidigt som nya grupper bidrog till en ökning av antalet besökare, fortsatte museet attrahera återkommande besökare genom att erbjuda en mångfald av aktiviteter riktade till olika målgrupper. Familje- och barnaktiviteterna var många och välbesökta. Barnlördagarna blev mycket populära, Riddarklubbens maskerad hade rekordpublik och uppsättningen av Macbeth för barn i museets stämningsfulla lokaler blev utsåld, för att nämna några lyckade aktiviteter. Även andra publika aktiviteter såsom teaterföreställningen Kärlekens ljuva plåga, nya koncept för visningar och föredrag bidrog till att göra Livrustkammaren till en angelägen kulturarena. Liksom tidigare år hade visningsverksamheten fokus på det livslånga lärandet och tillgänglighet för alla, med visningar för föräldrar med barnvagn samt visningar tolkade för besökare med syn- och hörselnedsättningar. Livrustkammarens publikundersökningar och de enkäter som terminsvis fyllts i av besökande lärare med grupper gav mycket goda resultat. Av museets besökare var 97% nöjda eller mycket nöjda med besöket. Lärarnas nöjdhet med besöket ökade till hela 99%, vilket visar att museet i hög grad möter de krav och behov som skolan har. Den sammantagna bilden är att museets satsningar att möta den yngre publikens behov och intressen gav resultat och att fler besökare hittade till Livrustkammaren. Malin Grundberg Museichef livrustkammaren Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare** 97% 99% 98% * Justerad beräkning ger lägre utfall ** Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. Antalet besökare ökade med drygt 4%. Både med den stora utställningen Jag är Armfelt och den mindre Kungliga med dig och mig var målsättningen att nå yngre personer. Genom att använda interaktiva QR-koder kunde besökaren uppleva de dilemman som Armfelt ställts inför. I fallet Jag är Armfelt handlade det dessutom om att 12

13 Christine Eyde Viennets keramik med inspiration från barockens formspråk mötte besökarna i sommarens utställning. Skoklosters slotts besöksutveckling BESÖKARE Antal besökare barn & ungdomar <19 år 24% 18% 19% Fördelning män & kvinnor kvinnor 58% 64% 53% för skapande av såväl keramik som porträtt och julpynt. Samarbeten med externa aktörer bidrog till framgången. Tillsammans med tornersällskapet Nordic Knights framfördes tornerspel i parken framför slottet, vilket lockade många familjer. Andra samarbeten breddade utbudet av aktiviteter. Slottet var scen för dramatiserade mordgåtor samt arrangerade författarvandringar och genomförde en ovanligt välbesökt julmarknad talets lyxblomma tulpanen uppmärksammades liksom äppelträdgårdens rika innehåll. Ett nytt grepp togs för sommarens tillfälliga utställning. Tidigare har något ur slottets rika samling gestaltats. Nu kontrasterades 1600-talsmiljön med nutida barockuttryck i den norsk-franska keramikern Christine Eyde Viennets keramikutställning. Visningsverksamheten hade ett utökat antal visningar per dag under sommarsäsongen jämfört med föregående år. Besökare kunde välja att gå själva i paradvåningen eller följa med på en visning då fler rum besöktes såsom Rustkammaren och den ofullbordade festsalen. Fler teman på visningarna infördes, exempelvis fascinerades både barn och vuxna när slottet visades i ficklampans sken när mörkret lagt sig. Publikundersökningen visade att 94% var mycket nöjda eller nöjda med besöket, medan hela 97% av besökarna som deltagit i en visning var mycket nöjda eller nöjda med den. Kvinnor utgjorde 58% av besökarna och män 42%, vilket var en jämnare fördelning än föregående år. Ett varierat och rikare utbud av verksamhet tillsammans med samverkan med andra aktörer var en lyckad kombination för ett ökat antal besökare på Skoklosters slott. Rebecka Enhörning Museichef Skoklosters slott män 42% 36% 47% Kvalitetsmått nöjda el. mkt nöjda besökare* 94% 97% 98% * Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. Med ett varierat program och fler aktiviteter ökade antalet besökare på Skoklosters slott med 4,8% men med hela 22% i jämförelse med Antalet barn och ungdomar ökade med 28% och andelen besökare under 19 år uppgick till 24%. Mer verksamhet riktades till hela familjen med t ex speciella visningar under sommaren. Barnverkstaden öppnades under loven med nya teman 13

14 Hallwylska museets utställning med dräkter från den brittiska tv-serien Downton Abbey blev en stor succé. Hallwylska museets besöksutveckling BESÖKARE Antal besökare barn & ungdomar <19 år 8% 14% 13% Fördelning män & kvinnor kvinnor 69% 69% 69% män 31% 31% 31% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare* 93% 99% 99% * Fråga ställd till besökare i museets egen undersökning. Hallwylska museet ökade antalet besökare med drygt 15% och hade det bästa året någonsin med över besökare. Av besökarna var andelen män 31% och kvinnor 69%, i linje med tidigare år. För att nå nya målgrupper har samarbeten med externa aktörer präglat utställningarna. Vackert vikt byggde på den katalanske Joan Sallas forskning kring vikkonstens ursprung och utveckling i Europa. Den fick stor uppmärksamhet i media och andelen barn ökade med ca 25% under utställningsperioden. I samarbete med Gallery Pascale visades design av italienaren Luca Nichetto. Design har en stor publik, bland såväl unga som män, och lockade därmed en för museet viktig målgrupp. Dräkter från Downton herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion tog avstamp i palatsmiljön och de sociala hierarkierna som utmärkte en högreståndsmiljö. Utställningen blev museets största publika framgång genom tiderna. Enligt publikundersökningen var dessutom 36% av besökarna förstagångsbesökare. De dramavisningar och aktiviteter under lov och lördagar som riktade sig till barn och unga var välbesökta. Däremot minskade andelen barn utanför dessa aktiviteter, då den totala andelen besökare under 19 år sjönk till 8%. Likaså sjönk antalet nöjda eller mycket nöjda besökare till 93%. Det förklaras av höstens enorma publiktryck, då det var tids- och tålamodskrävande att behöva köa för att besöka museet. De exceptionellt goda besöksiffrorna har en baksida. Den privatbostad som idag är museum har logistiska och säkerhetsmässiga begränsningar vid stora besöksmängder. En mängd aktiviteter med mångfaldsperspektiv arrangerades. I samarbete med Ateljé Inuti, en daglig verksamhet för personer inom autism- och aspergerspektrat, gjordes salongskoncept med teman som hälsa, gymnastik och kultur. Museet utvecklade litterära salonger i dramaform som tog upp relationen mellan män och kvinnor, med avstamp i litteraturen kring sekelskiftet Queervisningarna väckte intresse bland gymnasieskolor. Regelbundna visningar vände sig till syn- och hörselskadade och särskilt visningarna på teckenspråk var uppskattade och välbesökta. Kulturutövare erbjuds möjligheten att använda museet som en arena inom musik och teater. Under året etablerades nya samarbeten och vi åstadkom en kvalitativ förbättring genom mer medvetna val av samarbetspartners, vilket avspeglades i bra recensioner och ökat antal besökare på föreställningarna. Heli Haapasalo Museichef Hallwylska museet 14

15 Tillgänglighet Myndigheten ska enligt regleringsbrev redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Åtkomst till museernas verksamhet kan begränsas vid funktionsnedsättningar, men också beroende på andra faktorer som t ex boendeort och språk. LSH tillämpar ett brett synsätt på tillgänglighet, där funktionsnedsättning tillsammans med andra hinder utgör grunden för arbetet med att överbrygga eller att riva hinder. Olika exempel på resultat av tillgänglighetsarbetet redovisas under respektive prestation. Här beskrivs grunderna för det dagliga arbetet och hur tillgänglighetsaspekter säkerställs i arbetsprocesserna. Den publika verksamheten bedrivs utifrån myndighetens strategi för livslångt lärande, olika målgruppers behov och med en pedagogisk grund som utgår från olika lärstilar vilket främjar tillgängligheten. I ordinarie utbud ingår programaktiviteter och visningar som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar, bl a visningar för synskadade, visningar på teckenspråk och teckentolkade visningar. Därutöver finns hörselutrustning och vissa taktila hjälpmedel att tillgå. För att säkerställa att samtliga utställningar uppfyller kraven på tillgänglighet produceras de med stöd av en checklista. Exempelvis ska scenografin alltid vara utformad med hänsyn till olika funktionsnedsättningar och utställningsinformation ska alltid erbjudas i minst två alternativa format. En del museiverksamhet är uppsökande. Kunskapen om målgruppers behov och kvaliteten på verksamheten utvecklas genom samarbeten. LSH har med hjälp av hyresvärdarna genomfört förbättringar för att öka besökarnas tillgänglighet i och till museilokalerna. Livrustkammaren bedöms ha fullt tillgängliga lokaler. Skoklosters slott och Hallwylska museet har däremot svåra hinder och bedömningen är att full tillgänglighet inte kan uppnås utan mycket omfattande ingrepp i de kulturhistoriska lokalerna. Huvudentrén på Skoklosters slott har försetts med en ny ramp som un- derlättar för bl a rullstolsburna att nå slottets bottenvåning. I Hallwylska museet har ljusförhållandena förbättrats och orienteringsmöjligheterna underlättats för dem som har kognitiva funktionsnedsättningar. Med digital utveckling kan tillgängligheten till museernas verksamhet och samlingar öka. Myndighetens satsningar inom området har tidigare resulterat i digitalt sökbara samlingar på webben och under 2012 lanserades nya webbplatser för museerna. Med nya funktioner som exempelvis Upptäck museet visas hur museernas miljöer ser ut och med fler kommunikationskanaler, såsom videoklipp och sociala medier, ökar interaktiviteten med besökaren. Tillgänglighetsaspekter kvalitetssäkrades genom att använda riktlinjer och råd från Web Content Accessibility Guidelines samt från Funka Nu. Det digitalt tillgängliga materialet ökade under året. Samarbetet med Kungliga biblioteket runt Skoklosters slotts boksamling ledde till att den nationella bibliotekskatalogen Libris kompletterades med ca nya poster. Nu finns information om merparten av boksamlingen tillgängliggjord i en av de mest använda söktjänsterna för böcker. I Libris finns också Livrustkammarens specialbibliotek och därmed service till allmänheten med fjärrlån. Myndigheten har sedan 2008 utvecklat ett digitalt bildarkiv. Forskare och författare var återkommande beställare av bilder och antalet externa publikationer med bilder ur museernas samlingar låg i nivå med Myndigheten fattade under året beslutet att anpassa sin verksamhet till EU:s PSI-direktiv om rätten att vidareutnyttja handlingar från den offentliga förvaltningen. Beslutet innebär fri tillgång att använda innehållet i bildarkivet och att en digital tjänst lanseras En ny stenramp vid huvudentrén på Skoklosters slott förbättrar tillgängligheten. Foto: Lotta Lindley 15

16 Barnen upptäcker Livrustkammaren med hjälp av det pedagogiska programmet Slottsmusen. Myndighetens prestationer Myndigheten bedriver museiverksamhet och resultaten redovisas som myndighetens prestationer. Nedan redovisas de prestationer som myndigheten bedömer vara väsentliga, dvs med krav på redovisning av volym, kostnad och kvalitetsaspekter. Myndighetens prestationer är samlingskontroll, tillfälliga utställningar, pedagogiska tjänster, publikationer samt forsknings- och utvecklingstjänster. Tillfälliga utställningar och publikationer drivs i projektform och verksamheten pågår vanligtvis över flera år. Resultaten redovisas det år en utställning öppnas för publik respektive en publikation är tryckt och utgiven. I den mån kvalitet i slutprestationen går att mäta redovisas det som kvalitetsmått, t ex besökarnas upplevelse av museibesöket. För FoU-samarbeten som är pågående anges samarbete med universitetsinstitution som kvalitetsmått, i aspekten att forskningsbaserad metod ger substantiell kvalitet i slutprestationen, s k produktkvalitet. Myndigheten har identifierade arbetsprocesser och arbetar med gemensamma rutiner för att säkerställa rätt kvalitet i arbetet, s k processkvalitet. Exempel på sådana kvalitetsaspekter kan framkomma i texter nedan. Redan i inköp av resurser, rekryteringar m m sker arbete med att säkerställa rätt kvalitet, sådana kvalitetsaspekter tas inte upp här. För verksamhetens totala intäkter och kostnader hänvisas till resultaträkningen. 16

17 Samlingskontroll SAMLINGSKONTROLL Antal samlingsposter (föremål, bild o bok) Kostnader, tkr Kvalitetsmått andel digitalt tillgängliga samlingsposter sökbara på webb 99% 96% - De tre museisamlingar som myndigheten förvaltar innehåller drygt poster förtecknade i en databas. En samlingspost kan utgöras av ett eller flera föremål som hör samman. Databasen är en förutsättning för arbetet att systematiskt inventera, verkställa vårdplaner och göra löpande dokumentation. Kontrollera och vårda Kontrollera och vårda Antal förvärvade samlingsposter Antal gallrade samlingsposter Antal kontrollerade samlingsposter varav vårdade eller konditionsbedömda varav konserverade Andel kontrollerade samlingsposter av totalt antal 14% 23% 4% För att säkerställa långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande planeras arbetet med hjälp av långsiktiga vårdplaner, vilka sträcker sig till år Accession till samlingarna skedde som tidigare år i ytterst begränsad omfattning. En jubileumsring från 1620 förvärvades till Livrustkammarens samling. Fyra monterhuvar tillfördes den Hallwylska samlingen, tidigare inte registrerade. På Skoklosters slott slutfördes ett inventeringsprojekt som pågått under flera år med målet att inventera slottets samling på poster. Med insats från medarbetare i hela myndigheten kontrollerades den aktuella placeringen av drygt (2 845) poster. Enligt myndighetens rutin genomfördes detta år stickprovsinventering av ett slumpmässigt urval poster i Livrustkammarens och Hallwylska museets samlingar. Skoklosters slotts samling undantogs med anledning av den nyligen genomförda inventeringen. Vid Riksrevisionens granskning av samlingarna med stickprov på Skoklosters slotts samlingar, blev den övergripande bedömningen att det råder god intern styrning och kontroll av samlingarna. Samlingarna konditionsbedömdes och vårdades i enlighet med vårdplanerna. Regelbundna skadedjurskontroller och klimatmätningar utfördes och dokumenterades. Nästan föremålsposter konditionsbedömdes, vilket är något färre än under 2011 men betydligt fler än I samband med ett klimatprojekt på Skoklosters slott, beskrivet under rubriken Forskning och utveckling, har Grå rummet och Blå rummet mögelsanerats och rengjorts. Mögelskadade föremål flyttades och transporterades till magasin för frysning och sanering. I övrigt konserverades föremål främst inför utställningar och utlån. Samlingskatalogisera Samlingskatalogisera Antal nyregistrerade samlingsposter Antal bearbetade samlingsposter Andel bearbetade samlingsposter 30% 53% 47% Antal katalogiserade samlingsposter Ett antal föremål i Skoklosters slott, vilka endast funnits i ett analogt register, registrerades in i databasen. Totalt bearbetades 30% (53%) samlingsposter. Tidigare års högre resultat förklaras av den kraftsamling som gjordes vid webbpubliceringen av samlingsdatabasen. Myndigheten vill säkerställa att omvärlden kan ta del av samlingarna samt skapa öppenhet till magasinerade samlingar med såväl beskrivning som bild. Antalet publicerade samlingsposter ökade 2012 och därmed är 99% digitalt sökbara på webb. Undantagna är ca poster, där publicering framför allt inte kan ske på grund av donatorernas restriktioner. Av de webbpublicerade samlingsposterna kompletterades ett drygt hundratal med bild och kontext, s k katalogisering. Fler föremål fotograferades då drygt 800 nya bilder registrerats. LSH har ett fortsatt stort arbete med att fotografera föremål. Inom ramen för Kulturarvslyftet har projekt för detta påbörjats. Myndigheten är samordnare för användargruppen av samlingsdatabassystemet MuseumPlus, med representanter från olika museer inom Sverige. Användarträffar arrangerades, däremellan diskuterade användargruppen gemensamma frågor via Riksförbundet Sveriges museers webbtjänst Mötesplats museer. 17

18 Förvara MAGASINSPROJEKTET tkr Förvara Antal samlingsposter förvarade i magasin Antal samlingsposter med förbättrad förvaringsmiljö Kvalitetsmått andel samlingsposter förvarade i klimatiserade magasin 30% - - I och med detta år avslutades myndighetens utvecklingsprojekt i enlighet med Vision 2014 med uppdrag att se över hela myndighetens magasinssituation och framtida behov för att skapa en grund för långsiktiga förbättringar av samlingarnas bevarande. Magasinsprojektet har resulterat i att myndigheten nu har magasinslokaler med styrbart klimat anpassat till olika föremålstyper, detta i lokaler samordnade med andra museer genom Svensk museitjänst. Driftkostnader varav personalkostnader (inkl OH 25%) Andel bidragsfinansierat 24% Investeringar kompaktförvaring m m Andel bidragsfinansierat 86% Investeringarna fortsätter 2013 med oförbrukade bidrag 646 Under projektets ledning har knappt föremål flyttats för placering i rätt klimat. Omflyttning mellan de befintliga magasinen och uppackning i det nya magasinet var resurskrävande, ca arbetstimmar. Av de föremål som under 2011 flyttades från Logårdsmagasinet har föremål packats upp, vilket gör att arbetet måste fortgå. Omfattande investeringar gjordes med extern finansiering för nya, ändamålsenliga inredningar med kompaktsystem och säkerhetsklassade skåp motsvarande vapenlagens krav. I anskaffningen ingick hyllsystem för tavlor och dräktpersedlar samt för arkivmaterial. Den nya magasinslokalen har försetts med ett larmsystem som väsentligt höjt säkerheten. Ett nytt kvalitetsmått anger andelen magasinerade föremål, 30%, förvarade i klimatiserade magasin. Bevarandeaspekten är avgörande för beslut att flytta föremål eller arkiv från museerna till en mer permanent placering i den nya förvaringen. I samband med utflyttningen från Stenhuset, beläget bredvid Skoklosters slott, flyttades 128 föremålsposter ur slottets samlingar från ett förvaringsutrymme i huset till dels slottet, dels magasin. Även Skoklosters slotts ämbetsarkiv med ca 50 hyllmeter flyttades till nya ändamålsenliga lokaler. Skoklosters slott överlämnade sitt gårdsarkiv till Riksarkivet. Det består av ca 20 hyllmeter arkivmaterial rörande driften av godset, i huvudsak räkenskaper från slutet av och början av 1900-talet samt ett större antal kartor och ritningar. Därmed uppnåddes flera viktiga kvalitetsaspekter. Bevarandeförhållandena för arkivet förbättrades avsevärt, eftersom det på slottet inte finns lokaler som uppfyller kraven på arkivstandard. Tillgängligheten ökade och materialet fördes dessutom samman med det s k Skoklosterarkivet, som sedan slutet av 1800-talet finns i Riksarkivet. Från Hallwylska museet flyttades 31 föremålsposter till magasin i Tumba. Dessutom flyttades tio lastpallar med museets föremål, exempelvis stenornament, från hyrda pallplatser till egna klimatiserade magasin. Från Livrustkammaren flyttades inga föremål till de nya magasinen under året. Konservatorer dammsuger mögelangripna gravyrer från Skoklosters slott. 18

19 Keramikern Christine Eyde Viennet och myndighetens tekniker förbereder utställningen Barockt? sommarens utställning på Skoklosters slott. Tillfälliga utställningar ÅRETS UTSTÄLLNINGAR Antal öppnade utställningar Antal nedtagna utställningar Kostnader, tkr Intäkter av bidrag, tkr Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets livslängd samt nedtagningskostnader under Intäkter avser bidrag som mottagits för att finansiera årets utställningar. uppfyllelsen. Samarbeten kan också handla om kreativa uttryck och skapande processer. Genom utställningar möts nya och fler målgrupper och åstadkoms en mångfald i utbudet. Jämställdhetsaspekter kommer till uttryck i produktionerna, dels genom val av ämnen, dels genom bearbetning av utställningsteman. Media Antal artiklar i dagspress Antal inslag i radio och TV Utställningsantalet var i nivå med föregående år, men färre än Två utställningar visades utanför de egna museerna med drygt besökare, utöver de knappt utställningsbesökarna i museerna. Samtliga utställningar tillkom genom samarbeten av olika karaktär. Det kan gälla kunskapsutveckling som sedan förmedlas i utställningsform. Det kan också handla om att få tillgång till föremål och material som stärker kvaliteten och mål- Tjänst för bevakning av pressklipp kan variera mellan åren. En webbaserad presstjänst utvecklades och närvaron i medierna ökade med fler artiklar, tv- och radioinslag. I jämförelse med 2010 var exponeringen lägre, det år då kronprinsessbröllopet bidrog till ett exceptionellt mediegenomslag. 19

20 Öppnade utställningar i museerna Entréer till museerna Antal besökare till utställningar varav barn och ungdomar <19 år andel barn & ungdomar <19 år 25% 26% 27% Intäkter av entré, tkr I samarbete med Finlands nationalmuseum tillkom Livrustkammarens stora utställning Jag är Armfelt, om Gustaf Mauritz Armfelt en av Gustav III:s gunstlingar. I samarbetet ingick kunskapsutbyte, föremålslån och fortsatt bearbetning av utställningsteman. Armfelts dramatiska historia berättades, men också Gustav III:s samt den franska revolutionens följdverkningar och inte minst kvinnohistoriska aspekter behandlades. Målgruppen var yngre män, svåra att mobilisera till museibesök. Sociala medier användes därför på ett nytt sätt, genom en Armfeltblogg och en applikation för smartphones med QRkoder i utställningen. I appen Äventyret Armfelt skapades interaktivitet, användarna ställdes inför dilemman som Armfelt själv mött. I samarbete med SVT och Pampas Produktion AB kunde museet visa delar av TV-serierna Armfelt och Anno Sommarens utställning på Skoklosters slott Barockt? var ett samarbete mellan den norsk-franska keramikern Christine Eyde Viennet och museet. Med utställningens tre teman möttes nutidens barockuttryck med den ursprungliga 1600-talsstilen som är så väl representerad i slottet. Christine Eyde Viennets urnor och fat, dekorerade med ormar, fiskar och ödlor, är inspirerade av renässanskonstnären Bernard Palessy. Där visades också hennes egna tolkningar av havsdjur och växter, verkliga och imaginära. En annan del, i slottets kungssal, utgjordes av ett dukat barockbord med porslin och mat i trompe l'oeil-keramik. Vackert vikt mästerverk av linne handlade om servettvikningskonstens hittills relativt okända historia och utveckling. Utställningen producerades i samarbete med katalanen Joan Sallas, som sedan 1995 bor i Tyskland och är verksam som konstnär och forskare i västvärldens vikkonst. I Hallwylska museet omsattes hans forskningsresultat i en utställning med hundratals spektakulära skulpturala vikningar, hämtade från 1600-tal till samtid. Den Hallwylska palatsmiljön är från samma epok som skildras i tv-serien Downton Abbey. I samarbete med BBC:s kostymförråd Cosprop producerades utställningen Dräkter från Downton herrskap och tjänstefolk i fakta och fiktion. TV-produktionens fiktiva hushåll har många likheter med historien från det Hallwylska hemmet. Utställningen lyfte fram livsstil och relationer mellan herrskap och tjänstefolk, med föremål ur den Hallwylska samlingen och ett 20-tal inlånade dräkter. Ett par mindre utställningar gjordes i Livrustkammaren, en med temat Kungliga med dig och mig. Målningar av Benny Cruz visade ett antal personers fantasier om möjligheten att träffa en kunglighet i sin egen vardag. Utställningen gjordes för barn och unga med ett flertal kreativa aktiviteter kopplade till temat. I purpurn född handlade om kungliga födslar och dop och öppnade i samband med prinsessan Estelles dop. Dokument och föremål från fem århundraden visades. Föremål lånades Foto: Alexander Lagergren Kungliga dopkläder visades i utställningen I purpurn född. Porträttet föreställer Gustav III som spädbarn. 20

21 En ny serie glas och keramik av den internationellt kände italienske formgivaren Luca Nichetto visades i utställningen Les Poupées i det Hallwylska palatsköket. genom samarbete med Husgerådskammaren, som också gjorde en utställning på det aktuella temat på Stockholms Slott. Det enda föremål i Livrustkammaren som använts för sitt ändamål i senare tid är Karl XI:s dopvagga, som kom i bruk 1655 och sedan dess använts till tronarvingars dop. Efter användandet vid det kungliga dopet ingick den i Livrustkammarens utställning. Den mindre utställningen Les Poupées producerades i samarbete mellan Hallwylska museet och Gallery Pascale och i anslutning till Möbelmässan. I den visades en serie nya glasföremål av den internationellt kände formgivaren Luca Nichetto. Denna kontrastering av palatset med samtida design hade målgruppen yngre personer och män med designintresse. Utställningar hos andra Utställningen Vävda modedrömmar från Ripsa till New York producerades 2011 av Hallwylska museet tillsammans med ett antal samarbetspartners, däribland NK- Villans vänner i Nyköping. Denna berättelse om svensk modehistoria med internationella inslag är också en del av lokal sörmländsk historia. Som en fortsättning på samarbetet gick utställningen 2012 vidare till Nyköping, där den visades i samarbete med bl a Textilhistoriska föreningen. Som tidigare nämnts pågick ett samarbete med Finlands nationalmuseum. Livrustkammarens utställning Trofast hov och tass i kunglig tjänst, som visades i Stockholm , kunde genom samarbetet öppnas i en ny tappning. Finlands nationalmuseum fick tillgång till kunskapsunderlag och föremål från denna familjeutställning som handlade om kungligas förhållande till hästar och hundar. I samarbetet vidareutvecklades utställningen till Trogna vänner, som visades knappt nio månader under i Helsingfors. 21