Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö

Transkript

1 Malmö stad Kulturförvaltning 1 (7) Datum Vår referens Genti Cifliku Projektledare genti.cifliku@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av jag bor i Malmö KN Sammanfattning Kulturförvaltningens svar på uppföljningen av Jag bor i Malmö visar på att arbetet med policyn för ungas inflytande behöver utvecklas. Verksamheter som har direkt koppling till målgruppen barn och unga har god kunskap om policyn och dess innehåll. Fler insatser behöver göras för att kunskapen kring policyn ska öka. Kulturförvaltningen arbetar med policyn som grund i flera projekt. Erfarenheter och kunskap från dessa projekt får inte bli isolerade händelser. Kulturförvaltningens ledningsgrupper behöver känna till och arbeta utifrån policyn för att leva upp till de principer som anges i Jag bor i Malmö. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö policy för ungas inflyttande Jag bor i Malmö policy för ungas inflyttande Ärendet Enligt kommunstyrelsens beslut i både KS-KOM och STK uppmanas samtliga nämnder att inkomma till Stadskontoret med en uppföljning av arbetet med Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande senast oktober Utifrån föregående uppföljningar och intervjuer kan det konstateras att det varierar mycket i implementeringsarbetet och likvärdigheten i tillgång till inflytande för unga flickor och pojkar. För att vi ska kunna förbättra detta, skickas i år något mer specifika frågor i denna uppföljning. Uppföljning kommer att ingå i underlaget för revideringen av policyn som enligt beslut ska genomföras efter varje ny mandatperiod. Yttranden kommer att sammanställas i en kommunövergripande rapport som sedan går via Folkhälsorådet till Kommunstyrelsen. Rapporten och resul- SIGNERAD

2 taten kan komma att presenteras och användas i olika samanhang. 2 (7) Kulturförvaltningens svar 1. Känner förvaltningens ledningsgrupp till innehållet i policyn? Kulturförvaltningens ledningsgrupp har varierande kännedom om innehållet i policyn. Delar av förvaltningen som arbetar med målgruppen barn och unga har god kännedom om innehållet i policyn. Kulturförvaltningen behöver arbeta ytterligare med hur policyn förmedlas i samtliga ledningsgrupper. Policyn kan förmedlas genom återkommande information till ledningsgrupperna workshop kring policyn och dess principer. 2. Hur säkerställs att nya chefer introduceras till policyn i er förvaltning? Nya chefer, i verksamheter med målgruppen barn och unga, introduceras för policyn när de påbörjar sin tjänst. Den tryckta policyn ingår i materialet som nya chefer får vid introduktion. Kultur för barn och unga och Malmö kulturskola är exempel på verksamheter som ser policyn som ett viktigt dokument för sitt arbete. För de verksamheter i kulturförvaltningen där målgruppen inte är barn och unga, saknas metoder för att säkerställa introduktion av policyn. 3. Hur har ledningen gått till väga för att säkerställa att medarbetare känner till och jobbar utifrån policyn? (ex. introduktion, APT, utbildningar, medarbetarsamtal, metodutveckling, kvalitetssäkring mm) Kulturförvaltningens verksamheter där barn och unga är den primära målgruppen har god kännedom om policyn. Det är i verksamheter med den här uttalade målgruppen som arbetet sker utifrån policyn. Kulturförvaltningens ledning har utsett en samordnare för policyn. Samordnaren har även uppdraget som projektledare för Kultursommar, ett projekt som utformats med policyn som grund. Policyn för ungas inflytande berör samtliga delar i förvaltningen, därför är interna utbildningar nödvändiga i det fortsatta arbetet. 4. Har ni i er förvaltning någon strategi för att implementera Jag bor i Malmö - policy för unga inflytande? Kulturförvaltningen har utsett en samordnare som representerar förvaltningen i nätverket för ungas inflytande. Samordnaren ansvarar även för implementeringen av policyn i kulturförvaltningen.

3 Särskilda seminarier med fokus kring policyn, samordnarens deltagande på APT, samt konkreta förslag på hur verksamheter kan implementera policyn planeras framöver. 3 (7) 5. Hur arbetar/bidrar er förvaltning till det sektorsövergripandearbetet med ungas inflytande (utöver nätverksträffarna)? Kultur för barn och ungas samarbeten med skolförvaltningarna är ett exempel på det sektorsövergripande arbetet med ungas inflytande. Samarbetet mellan Kultur för barn och unga och grundskoleförvaltningen kring Skapande skola är ett exempel där elevdelaktighet är ett av Kulturrådets viktigaste kriterier i fördelning av medel. Kulturförvaltningens nära samarbete med praktikenheten och Ung i sommar kring Kultursommar, bidrar till att skapa nya metoder kring ungas inflytande i organisationen Malmö stad. 6. Vilka former för dialog mellan unga och beslutsfattare finns i er nämnd/förvaltning? I samband med uppföljning av policyn 2013 uppmärksammade kulturnämnden bristen på konkreta metoder för dialog mellan unga och beslutsfattare. Kulturförvaltningen uppdrogs att återkomma med konkreta förslag på hur dialogen mellan unga och kulturnämnden kan se ut. Kulturförvaltningen har arbetat med att ta fram ett förslag som beaktar unga flickor och pojkars behov och kommunikationsvanor. Genom att arbeta med verksamheter som Ung i sommar, kommer kulturnämndens farhågor kring missrepresentation bland referensgrupper att minimeras. Kulturförvaltningens förslag syftar till att skapa en kontinuerlig dialog mellan unga och beslutsfattare genom regelbundna möten. Förslaget presenteras på kulturnämndens sammanträde 21 oktober Vilka yrkesgrupper/arbetsgrupper har fått utbildning i Barnkonventionen i er nämnd/förvaltning? På kulturförvaltningen är det främst pedagoger eller de yrkesgrupper som arbetar nära eller i direkt kontakt med målgruppen barn och unga som erbjudits och tagit del av utbildningar i Barnkonventionen. Utbildningar anordnas på initiativ av de verksamheter och institutioner som har ett behov av kunskaper kring Barnkonventionen. Kultur för barn och unga, beaktar barnperspektivet vid inköp och förmedling av produktioner. Kulturförvaltningen bör arbeta i högre grad med utbildningar kring Barnkonventionen, även för de verksamheter där målgruppen barn och unga inte är den primära. 8. Vilka utmaningar i implementeringsarbetet har ni identifierat? Implementeringen av policyn för ungas inflytande behöver prioriteras i förvaltningen. Trots stadens demografi där unga upp till 25 år utgör en stor del av stadens befolkning

4 har förhållandevis lite resurser avsatts i implementeringsarbetet. Många satsningar som lever upp till policyn görs i förvaltningen men riskerar att bli isolerade händelser, utan tydliga strategier för implementering. 4 (7) 9. Vilka framgångsfaktorer har identifierats i arbetet med policyn så här långt? Flera av kulturförvaltningens verksamheter har arbetat utifrån policyns grundprinciper. I många fall arbetar förvaltningen med barnperspektivet i processer som resulterar i konkreta verksamheter med målgruppen barn. Exempel på verksamheter är Barnbiblioteket, det nya Barnbiografen och Unga teatern. Malmö stadsteater och deras arbete med Malmö The True Story är ett bra exempel på hur arbete som grundar sig i policyns grundprinciper inkluderar, angår och berör i högre grad. Processen med att fånga upp berättelser för staden är värdefull i Unga teaterns kommunikationsarbete. 10. Vilka effekter av arbete med ungas inflytande har ni kunnat se så här långt? Arbetet med ungas inflytande på kulturförvaltningen är en fråga om demokrati. Effekterna av arbetet är svåra att mäta på kort sikt. De effekter som förvaltningen identifierat är att de verksamheter som arbetar med policyns principer som grund, har blivit synliga och tillgängliga för unga malmöbor. Malmö stadsarkiv, har blivit mer synlig i samband med genomförandet av projektet Malmö.nu. Projektet som genomförts för andra året i rad, syftar till att unga flickor och pojkar dokumenterar sin samtid i Malmö. 11. Har ni kommit på något sätt att mäta effekterna av arbetet med ungas inflytande? Under sommaren genomfördes projektet Kultursommar. Inom ramen för Kultursommar genomförs undersökningar kring kulturlivet och kulturförvaltningens verksamheter. Inom ramen för Researcher och Kultursommar kan kulturförvaltningen arbeta kontinuerligt med att värdera arbetet med ungas inflytande. Genom regelbundna mätningar av exempelvis, kunskap om förvaltningens verksamhet samt besöksfrekvens kan förvaltningen mäta effekterna av ungas inflytande. Malmö Museer har arbetat med Generic Learning Outcomes (GLO), för att mätta uppsatta effektmål i samband med utställningar och produktioner. Utställningsproducenter och projektledare ansvarar för att träffa referensgrupper och genom olika övningar bearbetar effektmål, innehåll och form. 12. Vilka goda exempel har ni från arbetet med policyn? (knyt gärna exemplet till relevanta principer i policyn) Kultursommar princip 2, 3 och 6

5 Kultursommar är en satsning med syfte att tillhandhålla 200 kvalitativa praktikplatser på förvaltningens institutioner, verksamheter och bolag. Praktikplatserna fördelas av Ung i sommar. Praktikplatserna är till för malmöbor i åldern år. Under 2014 erbjöds 194 praktikplatser på olika nivåer i förvaltningens olika verksamheter. 5 (7) Malmö Museer och GLO princip 2 och 3 Utställningsproducenter och projektledare ansvarar för att träffa referensgrupper och genom olika övningar bearbetar effektmål, innehåll och form. Efter att utställningarna har öppnat träffas de åter för att följa upp hur resultatet blev. Malmö Museer genomför även publikundersökningar och kundströmsanalyser. RMS Korinth princip 3 och 4 Ett mål för Malmö kulturskola är att skapa utvecklande konstnärliga möten, och våren 2014 innehöll flera exempel på sådana. Ett av dem sammanföll med Malmö kulturskolas nya satsning på sportlovet, då erbjöds ett antal flickor och pojkar några heldagar ihop med sina lärare för att repetera och genomföra en specialföreställning. Resultatet blev pjäsen RMS Korinth som framfördes på ett fullsatt Palladium av åtta skådespelare (15-19 år) som fick hjälp av ett tjugotal musikelever i samma ålder. Pjäsen skapades av en elev på kulturskolan, och musiken specialskrevs för dramat. K-Ungarna princip 3 och 5 K-ungarna är Kultur för barn och ungas referensgrupp. Varje år väljs en klass, som är med och hjälper Kultur för barn och unga att välja ut produktioner som ska köpas in och fördelas. Malmö.nu princip 3 och 6 Grundtanken med Malmö.nu har varit att låta ungdomarna själva dokumentera Malmös samtid utifrån sina sätt att se på staden. Genom att fotografera, intervjua människor, göra observationer och skriva texter har de att skapat ett unikt och väldigt värdefullt källmaterial om unga människors liv i stadsmiljö att bevara för framtiden. Vad de har dokumenterat har i hög utsträckning utgått från vad de själva tycker är intressant. Vad ser de, vad gör de, vad tycker de är viktigt? 13. Hur har organisationen tillvaratagit unga medarbetares kompetens i enlighet med princip 6 i policyn? Kulturförvaltningen behöver bli bättre på att ta tillvara på unga medarbetares kompetenser. Konkret kan förvaltningen arbeta med att fånga upp praktikanters perspektiv och erfarenheter under genomförd praktik. Majoriteten av anställda under 25 år finns i verksamheten under en tidsbegränsad period. Kulturförvaltningens statistik kring unga medarbetare Hur många anställda under 25 år finns i er förvaltning?

6 Anställda under 25 år (7) Inga kommentarer. Vilken anställningsform har de anställda som är under 25 år? Tillsvidare Visstid Projekt Timavlönad Annat Ca 40% av de som får tillsvidareanställningar på kulturförvaltningen har börjat som timavlönade på förvaltningen. Frågan ovan bör ställas regelbundet, även när det gäller jämnställdhets och mångfaldsaspekterna. Hur många praktikanter har förvaltningen tagit emot under 2014? Praktikanter Inga kommentarer. Hur många av dessa praktikanter var inom ramen för: Högskola/Universitet Trainee Arbetsförmedling Ung i sommar Annat Majoriteten av praktikanterna på kulturförvaltningen är resultatet av satsningen Kultursommar. Kulturförvaltningen behöver bli bättre på att erbjuda och följa upp praktikplatser. Förslag Kunskaperna kring policyn för ungas inflytande varierar på kulturförvaltningen. Verksamheter som arbetar med målgruppen barn och unga är bekanta med policyn och principerna som anges

7 i den. Verksamheter som inte har barn och unga som primär målgrupp, ser ingen koppling till policyn. 7 (7) Under 2015 bör kulturförvaltningen arbeta mer med att implementera policyn. Implementeringen påbörjas genom att samtliga medarbetare i förvaltningen informeras om policyn. Ledningsgrupper kan själva avgöra hur information ska spridas i samtliga verksamheter, men samtliga ledningsgrupper ska känna till policyn och dess innehåll. Exempel på god implementering från andra förvaltningar bör beaktas och lyftas, som ett sätt att arbeta sektorsövergripande. Ansvariga Elisabeth Lundgren Kulturdirektör