Designforskning som en serie fruktbara kollisioner - en resa genom KLIV-projektet
|
|
- Kristin Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Designforskning som en serie fruktbara kollisioner - en resa genom KLIV-projektet En klassisk och etablerad bild av forskningsverksamhet är atomfysikern vid sin partikelaccelerator. I väl definierade och avgränsade experiment får partiklar kollidera med varandra i hög fart i gigantiska cirkulära tunnlar. Atomfysikerna studerar sedan händelseförloppet och jämför det med sina förutsägelser. Bilden kan tyckas långt från designforskning och fysikerns praxis skiljer sig påtagligt från designforskarens, men det finns en koppling. I de designprojekt jag deltagit i har också kollisionen varit i centrum, inte lika dramatiskt och den har skett i betydligt lägre fart än fysikernas partiklar. Kollisionerna har inte iscensatts i laboratoriemiljö utan mitt ute i en vardaglig hälso- och sjukvårds-miljö. De har varit av två slag, dels en kollision mellan olika perspektiv och värderingar, och dels mellan fruktbara ideérs möjliga hållbarhet och en verklig praxis med allt det motstånd den kan erbjuda. Teorier om vad som ska komma att ske vid impact har funnits men parametrarna har varit öppna och antalet möjliga händelseförlopp närmast oändliga. Gemensamt med fysikernas experiment är att kollisionerna genererar mängder med data och i vårt fall framförallt ideér om möjlig design. Det som för oss oftast visat sig mest fruktbart är överraskande och oväntade resultat som inte kunnat förutses. Att nyttja en kollisionsmetafor för interaktionsdesign får en kanske att tänka på hur IT-system ofta designats utan hänsyn till brukskontexten för att sedan bryskt och okänsligt landa mitt i en praxis med förödande konsekvenser. De kollisioner jag förespråkar har snarare skett stegvis och de har varit välriktade efter grundligt underättelsearbete. Efter varje kollision har vi följt upp och reflekterat över hur vi ska gå vidare med designen. KLIV-projektet KLIV står för Kontinuerligt Lärande Inom Vården och har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan intensivvårdsavdelningen (IVA) på Universitetssjukhuset MAS, Interaktiva Institutet och Malmö Högskola. Det startade hösten 2000 då jag och min kollega Erling Björgvinsson (som tillsammans med mig är den som har varit mest involverad i projektet) blev inbjudna av IVA för att om möjligt kunna hjälpa dem med att utforma ett IT stöd för kompetensutveckling. På IVA vårdas svårt sjuka patienter som kräver särskild övervakning eller livsuppehållande hjälp i form av respiratorvård. Avdelningen har tio patientplatser och c.a. 140 anställda. Personalen hade själva en idé om att man skulle kunna göra något slags interaktivt lärandematerial baserat på deras intranät men vi fick fria ramar att arbeta utifrån. Eftersom vi kom från en forskningsmiljö med en tradition av skandinavisk systemutveckling där man lägger stor vikt på samarbete med brukarna, i internationella termer ofta betecknat som Participatory Design (PD), föll det sig naturligt att bygga projektet på ett nära samarbete med IVA. Resultatet av KLIV-projektet Designprocessen utmynnade i en idé som successivt implementerades, där personalen till viss del upprätthåller och utvecklar sin praxis genom att själva filma varandra när de utför olika arbetsmoment. Under filmningen drar de nytta av sin erfarenhet och sin vardagliga kontext för att artikulera och beskriva hur de brukar genomföra momenten. Filmerna görs
2 sedan tillgängliga ute i arbetsmiljön via streckkoder. När någon i personalen behöver påminnas om ett handhavande kan de spela upp en film på en handdator genom att skanna av en streckkod. Filmerna är inte tänkta för nybörjare utan mer som stöd för etablerad personal. De tar till vara på en utpräglat muntlig kultur som ständigt förändras och de ger bara mening under en begränsad tid varefter de görs om. Under projekttiden blev det tydligt att det redan vid filmtillfället sker en reflektion över praxis, där den som filmar och den som filmas diskuterar momenten. Denna reflektion fortsätter när personalen gemensamt granskar filmerna, något som ger personalen förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin arbetspraxis. Resultatet med egenproducerade filmer, handdatorer och streckkoder uppskattades mycket av personalen och skiljde sig påtagligt från deras första idéer om en intranätbaserad lösning med interaktiva frågeuppgifter. Det genomfördes i en anda av Participatory Design trots att denna formen av samarbete ofta har fått kritik för att inte leda till innovativa eller nya designlösningar. Denna kritik bygger på att ett nära samarbete anses kunna leda till att man utgår för mycket från hur brukarna gör idag istället för att tänka nytt. Ett nära samarbete och studier av bruksmiljön behöver dock inte innebära att man bara lyssnar på brukarna och löser vad de ser som sina nuvarande problem. Jag ska på de följande sidorna försöka visa hur samarbetsprojektet KLIV snarare genomfördes genom att vi utmanat rådande ideér och gjort oväntade experiment mitt i personalens vardag. Att förbereda för kollision med ett etnografiskt underlag Vi kunde inte utmana våra samarbetspartners i blindo, för att skapa en fruktbar kollision krävdes en närhet och ett ömsesidigt engagemang i projektet. Det skulle också bli svårt att utmana sjukvårdspersonalen om de inte tog oss på allvar och det skulle de bara göra om vi tog deras praxis på allvar. Vi tillbringade därför inledningsvis mycket tid i deras miljö för att bygga upp ett förtroende mellan oss och dem. Via etnografiskt influerade metoder bildade vi oss en egen uppfattning om miljön. Under projektets gång hade vi dock aldrig några avsikter eller förhoppningar om att exakt försöka förstå hur deras verksamhet fungerar. De etnografiska intryck vi försökte fånga användes snarare för att kunna generera olika slags designutspel gentemot deras miljö. Avsikten var att skapa olika generativa kollisioner mellan vårt perspektiv och deras med avsikt att utveckla relevanta och spännande designkoncept. På avdelningen fanns det exempelvis tankar om att samla mycket information på intranätet, sådant som fanns på anslagstavlor eller i pärmar. Men det som tidigt gjorde intryck på oss var hur många lager av information det fanns i miljön. Utöver det lager som de medicinska maskinernas displayer eller olika pärmar tillhandahöll, kompletterades miljön med mer skräddarsydd och tillfällig information. På infusionspumparna satt tejplappar med text obs styrkan! Det satt instruktioner om hur ett nytt formulär skulle användas upptejpat på fönstret etc. Denna informationstäthet med många lager i den fysiska miljön såg vi inte som ett problem utan snarare som en möjlighet och den skulle komma att spela en roll i det koncept som så småningenom växte fram. Inom hälso- och sjukvården i stort liksom på IVA fanns det under projekttiden ett intresse för att utforma gemensamma riktlinjer och standardisera olika procedurer. Man
3 hade också nyligen övergått till en mer formell skriftlig överrapportering mellan olika arbetsskift istället för den mer informella muntliga variant som praktiserats tidigare. De etnografiska intryck vi fann intressanta pekade delvis i en annan riktning. Miljön var i en konstant förändring, där patientkategorier, behandlingsmetoder och utrustning succesivt byttes ut. Arbetet bedrevs också i en typisk muntlig och informell lärandekultur, där personalen dagligen utbytte erfarenheter och lärde av varandra som en del av sitt övriga arbete. Slutligen visade det sig också finnas många initiativ till interna utvecklingsarbeten där personalen utifrån olika intressen påverkade och förändrade arbetsprocedurer och utrustning. Någon i personalen hade nyligen utvecklat ett eget övervakningsark där viktig patientinformation sammanställdes. En annan hade precis kommit på ett nytt sätt att tejpa fast nutritionssonden på patientens ansikte, en metod avdelningen vann ett fint pris för. En första kollision via dialog Vi försökte bygga den fortsatta dialogen med personalen på dessa intryck men för att yttrerliggare öka på graden av utmaning utvecklade vi olika metaforspel som skulle skapa distans till arbetsmiljön och som användes på olika workshoppar för att tillsammans med personalen diskutera verksamheten från oväntade synvinklar. I en metafor försökte vi se IVA som ett professionellt kunskapsproduktionsbolag istället för att se enheten som enbart en mottagare av kunskap, i en annan utgick vi från IVA som en trädgård för att belysa hur kunskap sås, odlas, växer och skördas på IVA. Metaforerna underströk att det produceras mycket kunskap på IVA i olika former men gjorde det tydligt att den inte alltid sprids tillräckligt mellan personalen på salarna. Under dessa workshoppar fick personalens vardagliga bild av sin verksamhet kollidera med helt andra metaforiska bilder av vad verksamheten skulle kunna vara. Under en annan workshop konfronterade vi personalen med olika teknologier med fokus på sådana som på olika sätt medierade den kunskap som redan fanns på IVA. Exempelvis introducerade vi dem för digitala länkar (tags) i form av streckkoder och rfidtags (små radiosändare som kan länka fysiska föremål till digital information). Tags gör det möjligt att koppla miljöns alla olika informationslager till digital information. Vi presenterade också olika former och storlekar av mobila skärmar/displayer. Likaså möjligheten att bokmärka olika värden från medicinska apparater för att kunna diskutera dem med annan personal vid senare tillfällen. Eftersom deras arbetskultur till stor del bygger på en muntlig tradition så presenterade vi även olika sätt att använda ljud eller video. Workshoppen hölls i en tom patientsal och till vårt stöd hade vi liksom i de tidigare workshopparna gjort spelpjäser och en spelplan. Vid detta tillfälle hade vi även gjort små papp-modeller av exempelvis små displayer, tags och digitala pennor. Paralellt med teknikkomponenterna presenterade vi också olika slag av kunskapsinnehåll som komponenterna skulle kunna mediera exempelvis; bra berättelser, medicinsk teknik, praktiska tips, olösta problem. Teknikkomponenterna kolliderade väl med personalen samt med utrustningen som fanns i salen där workshoppen hölls och den starkaste responsen fick vi på idén att kunna länka digital information till miljön. En sjuksköterska tog spontant tag i en liten papp-skärm och en tag och gick bort till en andningsblåsa (utrustning för att underlätta andning) som hängde på väggen i patientsalen. Kunde man inte ha en sån där
4 tag på denna och så kunde man läsa av den med en liten skärm och så fick man upp text och kanske en bild p hur den ska sättas ihop. Utöver idéen om digitala länkar uttryckte personalen mest intresse för att använda video. Vi beslöt gemensamt att gå vidare med dessa båda idéer. Kollision via utforskande experiment i miljön För att undersöka idéernas bärkraft lät vi dem kollidera med ett vardagligt arbetsskift. Potentialen i att koppla digitala länkar till olika föremål och platser i miljön undersöktes genom att vi lät ett par av personalen gå runt med varsin pappskärm i fickan under ett skift. Närhelst de kände att de behövde någon slags information i sitt arbete där de trodde att en sådan skärm skulla vara behjälplig fick de säga till oss. De fick då berätta vilken slags information de skulle behöva för att kunna lösa sin arbetsuppgift. Det kom spontant upp flera exempel under dessa arbetspass. Bl.a. hade några problem med en portabel ekg apparat som sällan användes där de ville veta hur elektroderna skulle kopplas. Vi gjorde också ett par filmer där ett par olika anställda som ansågs duktiga på en viss utrustning spontant och utan förberedelse fick visa och berätta hur de handskades med utrustningen. Filmerna visades sedan för en stor grupp av personalen under ett frukostmöte. Vi hade en idé om att den här typen av kollegiala filmer skulle kunna finnas tillgängliga i deras fikarum. Personalen blev förtjusta och förvånade över hur bra filmerna var. De trodde inte att deras kollegor spontant kunde prestera så pass bra resultat. De såg däremot hellre att sådana filmer fanns tillgängliga ute i arbetsmiljön. Fikarummet ville de ha kvar som en frizon. Det föll sig därför ganska naturligt att kombinera de två ideérna med egenproducerade filmer och digitala länkar till en idé där filmer produceras lokalt och görs tillgängliga på små skärmar via streckkoder utplacerade i miljön. Nästa utforskande experiment var att kollidera den nya kombinerade idén med tillgänglig teknologi. Vi köpte in en IPAQ handdator som precis släppts på marknaden och som kunde spela upp video. En sjuksköterska fick sedan utan något annat stöd än filmsekvenser på handdatorn montera ihop utrustning hon tidigare ej använt. På filmsekvenserna förklarar en av IVAs sjukgymnaster hur hon går tillväga för att montera utrustningen och väver då in praktiska tips från sin egen erfarenhet. Sjuksköterskan klarade uppgiften utmärkt och menade att hon kände sig tryggare jämfört med skrivna instruktioner. Vi hade undrat om den lilla skärmen skulle utgöra en allvarlig begränsning, men överraskande nog visade det sig tvärt om att det gjorde att sjuksköterskan lätt kunde hålla upp och jämföra det hon såg på filmen med den utrustningen hon hade framför sig. Filmanvändningen fick sen succesivt kollidera med allt skarpare situationer inne på patientsalarna som en del i personalens vardagliga praxis. Vad som överraskade oss var bl.a. att personalen ofta såg filmerna tillsammans och diskuterade innehållet i relation till de uppgifter de försökte utföra. När det stod klart att filmerna skulle kunna utgöra ett bra stöd var nästa fråga huruvida personalen själva skulle klara av att fortlöpande producera filmer av tillräcklig kvalité. När vi i flera experiment i deras vardagliga miljö undersökte detta var det flera saker som överraskade oss. Dels visade det sig att filmerna blev bättre när personalen själva tog över filmandet. Dels eftersom det blev det en dialog och en reflektion mellan
5 den som filmade och den som filmades om vad filmen borde innehålla. Dessutom så kände filmaren momenten och kunde bättre följa händerna som filmades. Framförallt kände de sig tryggare när det var en kollega som filmade och uppskattade att de hade möjlighet att se igenom materialet direkt och göra om filmen om de var missnöjda. En annan extremt viktig överraskning hur filmproduktionen ledde till att personalen började reflektera över sin praxis. När de såg filmerna gemensamt så började de ifrågasätta hur olika procedurer utfördes och fundera på alternativa lösningar. Konversation, fruktbara kollisioner och engagemang Att tala om kollisioner kan tyckas var lite grovt, poängen är att en designer inte själv kan förutse alla de problem eller möjligheter en viss miljö eller situation bjuder på. Designforskaren Donald Schön diskuterar exempelvis hur designers är i konstant konversation med den situation och det material de arbetar med, där materialet och situationen talar tillbaka (Schön 1987). Genom att använda begreppet fruktbar kollision istället för konversation vill jag understryka utmaningen, friktionen och att man inte riktigt vet vad som kan komma att hända. Att det som slår imot en kan vara en resurs och att samarbete inte behöver betyda ett möte i fullständigt samförstånd eller bara leda till kompromisser. Uttrycket betonar också vikten av att göra experiment där de möter så stort motstånd som möjligt dvs. mitt i den vardagliga verksamheten, med alla dess olika personer, föremål och motstridiga ideér. Kollisionen är ett kraftfullt verktyg (inte bara för atomfysiker) som låter oväntade parametrar mötas. Under inledningen av KLIV-projektet fick våra intryck och värderingar kollidera med personalens. De ideér som kom ut av detta fick i sin tur kollidera med personalens vardagliga verksamhet samt med teknik, allt för att se hur långt det kunde bära. Jag menar att en väl genomförd samarbetsprocess inte nödvändigtvis bara måste leda till en utveckling av vad man gör idag, det kan också leda till helt nya ideér. I KLIV-projektet kan man säga att IVApersonalens verksamhet teknologiskt till stor del stöttades av ett textbaserat och kategoribaserat journalsystem. Vi utgick varken från eller vidareutvecklade detta stöd eller denna praktik. De hade själva idéer om att utveckla en intranätlösning med interaktiva frågor. Mötet och kollisionen mellan våra perspektiv tydliggjorde helt andra aspekter av personalens vardag, mer situerade och dolda för dem själva. Exempelvis den utpräglade muntliga kulturen och deras kontinuerliga interna utvecklingsarbete. I en bemärkelse byggde vi på deras nuvarande praxis, men det stöd som utformades skulle aldrig tillkommit genom deras egen inre utveckling eller för den delen tagits fram enväldigt av en utomstående designer. Projektet kvalitéer tillkom snarare som en serie fruktbara kollisioner genom ett nära samarbete. Till sist vill jag understryka att det finns fler kvalitéer i lyckade samarbeten utöver kollisionen. Den kanske viktigaste i vårt fall var det engagemang personalen visade när de fick vara delaktiga i hela designprocessen. Detta engagemang har bidragit till att de känner att det är deras projekt, att det är värt att lägga energi i det och att projektet fortfarande lever vidare och utvecklas. Tack till Erling Björgvinsson, Sue Harden, Else-Maj Rosenlöf, Thomas Binder, Eva Brandt, Viktor Bergkvist, Marcus Emilsson samt all personal på IVA Referenser:
6 Schön, Donald A. (1987): Educating the Reflective Practitioner - Toward a New Design for Teaching and Learning in the Professions, New York, Basic Books.
FRUKT BARA KO LLISI ONER
69 FRUKT BARA KO LLISI ONER PER-ANDERS HILLGREN En klassisk och etablerad bild av forskningsverksamhet är atomfysikern vid sin partikelaccelerator. I väl definierade och avgränsade experiment får partiklar
Läs merKontextualiserad video för kontinuerligt lärande inom vården
Kontextualiserad video för kontinuerligt lärande inom vården Erling Bjarki Björgvinsson Per-Anders Hillgren Space & Virtuality Interactive Institute Bejerskajen 8 205 06 Malmö Sverige +46 (0) 40 665 71
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för
Läs mer2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merParticipatory Design III
Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merTjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland Tjänstedesigner Elina Svensson
Tjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland 2018 Tjänstedesigner Elina Svensson Elina.svensson@liv.se 6 åring om kreativitet Mamma, alla kan rita. Det är de som inte har en penna som inte kan rita Tjänstedesign
Läs merDokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merFörändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen
2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se
Läs merDESIGNSPEL - En ram för dialogen
DESIGNFÖRÄNDRINGAR DESIGNSPEL - En ram för dialogen! När medarbetare ska arbeta för att bidra till en ny utformning av arbetsplatser, är det viktigt att skapa en ram för både dialog och det önskade utbytet.
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs merMed blicken i spegeln. Mija Renström
Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker
Läs merVill du beställa broschyren?
Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät
Läs merChefens glasögon och två områden för framgång
Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg
Läs merINTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.
INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet 201809120 2018-09-21 1 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer?
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merSystemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister
Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merMålkatalog för projekt ArbetSam
Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merSå här gör du. Utbildningens ingångssida
Så här gör du Verkställighet - grund är en datorbaserad utbildning och anpassad för självstudier. Här får du veta hur du ska genomföra dina studier. Utbildningen utspelas i en kontorsmiljö. Du kommer att
Läs merVarje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merMiniskrift Kompetensförsörjning som en grund för bättre förändringsberedskap
Miniskrift Kompetensförsörjning som en grund för bättre förändringsberedskap Skrift fem i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merArkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg
Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg Förberedelse av examensarbete i arkitektur HT14 Mattias Hambraeus Victorson KTH-A 2014-05-15 Innehåll: 1. Sammanfattning
Läs merDesignkoncept Field Study Organizer
1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merArbetet började med en ganska rejäl research och uppräkning av situationer, användare och kvaliteter.
[Avsiktligt tom.] Med hjälp av några exempel ur min egen designpraktik (och mina studenters) ska jag försöka lyfta fram några saker som utmärker interaktionsdesign för mig. Ett studentarbete under ganska
Läs merBranding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015
Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs mer➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra
Läs merSlutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar
Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1
Läs merKom igång med utbildningen bättrevardag.nu!
Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar
Läs merPower Through Paris Workshop
Power Through Paris Workshop (en 2,5 timmar lång session) Material som behövs Blädderblock och pennor Mediaspelare för den 15 minuter långa filmenwww.350.org/power-through-parisvideo) Utskriven information
Läs merLäsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?
Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merDet sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Läs merVälkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merVerksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012
Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Enhetens namn Toltorps förskola 1 Barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 Vision Mölndals stad ger optimala
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merSamtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap
Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merModul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok
Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publicering är av uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen är inte
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?
Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad
Läs merDe åldersindelade samlingarna/grupperna gör att varje åldersgrupp har större chanser till utveckling
Föräldraenkät förskolan 2014 Vad tycker du är bra på ditt barns förskola? Allas möjligheter till inflytande Personalens bemötande vis lämning och hämtning De åldersindelade samlingarna/grupperna gör att
Läs merRedo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merWilhelm Käll. Rapport Användarsupport 2014-05-18
Rapport Användarsupport Wilhelm Käll 2014-05-18 Innehåll Introduktion... 1 Genomförande... 1 Diskussion... 2 Referenser... 2 Appendix A Planering... 3 Introduktion Lärobjektet som har skapats är ämnad
Läs merAPPARAT SLUTRAPPORT. 1. Inledning
APPARAT SLUTRAPPORT 1. Inledning Diskussioner kring smartphoneanvändande har ökat i takt med att användandet av mobil teknik har vuxit i utbredning. Nya sociala beteenden, beroendebeteenden och avkopplingsbeteenden
Läs merReflekterande Design. Materialet utan egenskaper. God Design. Grundbegrepp. Introduktion till Design. Introduktion till Design
Föreläsning diskuterar och tar upp grundläggande begrepp för design och designarbete generellt, så som: design vad är det, designförmåga, hur ser designprocessen, etc. Design Artificell värld värld som
Läs merNorlandiavärderingar i vardagen
Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster
Läs merMEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN
MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN ansvar engagemang respekt VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG: KRONOBERGARNAS BÄSTA Alla vi som är medarbetare
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Gulsparven 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Gulsparven 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merE n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Läs merDå vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det?
Då vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det? Kistamässan M5 kl 11.00-11.45 24 januari 2017 Isabella Scandurra Marie Sjölinder 1 MVTe nyhetsbrev Redan i augusti 2016 2 18 72
Läs merManual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT
Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Workshop arbetsplatslärande
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merKVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården
KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merWorking with parents. Models for activities in science centres and museums
Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merHandledning. för arbete med. Dialogduk
A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska
Läs merKom igång med Vår arbetsmiljö
Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.
Läs merRapport skolturné våren 2017 samtals
www.samtalsaktivisterna.se Rapport skolturné våren 2017 samtals 2 Bakgrund Under ett antal år har Samtalsaktivisterna utvecklat en metod för att lära personer att lyssna och kommunicera bättre med varandra.
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merHär följer en berättelse om ett KIM uppdrag sett från en kunds perspektiv.
En förändringsresa med Göteborgs Hamn och KIM Här följer en berättelse om ett KIM uppdrag sett från en kunds perspektiv. Hej Christer Henriksson. Du var produktionschef för en IT avdelning under några
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs mer