Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby

Transkript

1 VÄGPLAN GRANSKNINGSHANDLING Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Lidköpings och Götene kommuner, Västra Götalands län Vägplanbeskrivning Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Vägplan granskningshandling Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Skapat av: Structor Mark Göteborg AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2014/27092 Projektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mattias Andersson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Kent Sjöholm, Structor Mark Göteborg AB Tryck: Majornas Grafiska AB Fotograf: Structor Mark Göteborg om inget annat anges. Distributör: Trafikverket, Box 110, Skövde, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Behov av förändring Ändamål och projektmål Riksintressen Överensstämmelse med miljökvalitetsnormer Samhällsekonomiska effekter Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Analys enligt fyrstegsprincipen Val av lokalisering Bortvalda alternativ Alternativ utformning Val av utformning Utformning av väg Hydrologi och hydroteknik Geoteknik Byggnadsverk Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/komfort Framkomlighet Kapacitet Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Trafiksäkerhet Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Åtgärder att fastställa Ytterligare åtgärder Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Konsekvenser för pågående markanvändning Konsekvenser för befintliga ledningar... 33

4 4.5 Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Översiktlig tidplan Tillstånd och dispenser Utbyggnad Finansiering... 42

5 1 Sammanfattning Riksväg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Idag passerar befintlig väg 44 genom samhället Filsbäck och har på sträckan låg standard i förhållande till funktion. Tillgängligheten och framkomligheten är låg, då sträckan har hög trafikbelastning. För att klara dagens och framtidens trafikflöden krävs nyinvestering i form av nybyggnation av väg 44 och ombyggnad av väg 184. Vägförslaget börjar vid Skararondellen i Lidköping och omfattar breddning av väg 184 söderut till Ängen, där en cirkulation anläggs. Därifrån kommer en helt ny vägsträckning att byggas österut fram till cirkulationen söder om Källby. Vägen får som helhet så kallad 2+1-standard. När ny väg 44 är anlagd, blir den nuvarande sträckningen lokalväg genom Filsbäck och vidare in till Lidköping. Söder om Källby kommer vägen att läggas om, liksom anslutningen av väg 2705 från Skeby. Väg 2704 stängs av norr om Skeby. I den nuvarande korsningen vid Källby kommer en gång- och cykelväg att anläggas in till samhället under väg 44. De projektmål som identifierats berör trafiksäkerhet, restid, god tillgänglighet och miljö. Konsekvenser som ny väg 44 och breddning av väg 184 medför är främst en positiv inverkan på framkomligheten och trafiksäkerheten. Den högre hastigheten och omkörningsmöjligheterna på ny väg 44 minskar restiden jämfört med dagens situation. Vidare ger mötesfriheten på ny väg 44 samt att oskyddade trafikanter kan använda befintlig väg 44 efter utbyggnaden en avsevärt tryggare trafikmiljö. Väg 44 i ny sträckning ger även en positiv inverkan på samhället Filsbäck med kraftigt reducerade buller- och utsläppsnivåer. Utbyggnaden ger även en möjlighet att utveckla samhället Filsbäck med ytterligare bebyggelse och verksamheter. Väg 44 i ny sträckning placeras i ett landskap med omväxlande jordbruk- och skogsmark med ett antal gårdar belägna utmed sträckan. Utbyggnaden kommer att påverka landskapsbilden, kultur- och naturmiljön samt gårdarnas boendemiljö med ökade buller- och utsläppsnivåer. Även jord- och skogsbruk i området kommer att påverkas negativt av väg 44 i ny sträckning. Figur 1.1 Översiktskarta. 5

6 2 Beskrivning av projektets bakgrund förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Funktion och utformning Riksväg 44 är en viktig regional led som kopplar samman vägarna E6 i sydväst vid Uddevalla och E20 i nordöst vid Götene. Åt väster förbinder vägen Lidköping med Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla. Åt öster fungerar vägen som en länk till E20 mot Mariestad, Mälardalen och Stockholm. Vägen utgör tillsammans med E45 också ett alternativ till E20 mot Göteborg. Aktuell sträcka är cirka 7,6 kilometer lång, där Skararondellen utgör anslutningspunkt i väster, medan cirkulationsplatsen i Källby utgör anslutningspunkt i öster. Bredden på väg 44 varierar idag mellan 6,5 och 13,5 meter och hastighetsgränsen varierar mellan 50, 60, 80 och 90 km/h på sträckan. På delen genom Filsbäck varierar hastighetsgränsen mellan 50 och 60 km/h och vägbredden är cirka 9 meter. På sträckan finns cirka 51 anslutningar till väg 44, varav ett flertal är fastighetsanslutningar med de risker som dessa utgör. Alla korsningar är korsningar mellan vägar i plan. Trafik Årsdygnstrafiken (ÅDT) varierar längs väg 44. Mätningar från år 2010 visar att direkt öster om Skararondellen är ÅDT cirka fordon varav 14 % är tung trafik. Öster om Kartåsen, där Wennerbergsvägen ansluter, uppmättes trafikmängden till cirka fordon per årsmedeldygn med 9 % tung trafik. Mellan Filsbäck och Källby var trafikmängden cirka fordon per årsmedeldygn med 10 % tung trafik. På väg 184, söder om Skararondellen uppmättes trafikmängden år 2009 till cirka fordon per årsmedeldygn med 8 % tung trafik. Trafikmängderna förväntas öka med cirka 1 % per år fram till år 2035, vilket innebär en ökning med cirka 27 % från 2010-års nivåer. Trafikmängderna redovisas i figur Figur Trafikmängder. 6

7 Kollektivtrafik Kollektivtrafikutbudet i området är bra, här finns både buss- och tågtrafik. Flera busslinjer kör längs väg 44 och 184. Utöver vanlig linjebusstrafik finns skolbusstrafik på flera av vägarna inom området. En viktig kollektivtrafikförbindelse i området är järnvägen Kinnekullebanan. Persontåg körs på sträckan Örebro Hallsberg Mariestad Lidköping Herrljunga Göteborg. Gång- och cykeltrafik Det finns gång- och cykelbana hela vägen mellan Lidköping och Källby som delvis går utmed väg 44, delvis en bit ifrån vägen. I Filsbäck finns det en planskild korsning för fotgängare och cyklister och busshållplatserna har bra anslutande gångvägar. Cyklister är i övrigt hänvisade till att använda väg 184 och det lokala vägnätet och blandas med biltrafik. Lidköpings kommun planerar dock att anlägga en ny gång- och cykelbana parallellt med väg 2611 mellan Vinninga och Filsbäck. Trafiksäkerhet Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, har 58 trafikolyckor med personskada rapporterats från de aktuella vägsträckorna under en 11-årsperiod ( ). De rapporterade olyckorna innebar 2 dödsolyckor samt 10 svåra respektive 46 lindriga olyckor. Totalt har 95 personskador rapporterats under perioden varav 85 lindriga. De flesta av olyckorna har skett i anslutning till Skararondellen, på väg 184 samt på väg 44 på sträckan genom Filsbäck. I 54 av 58 olyckor var personbil eller lastbil inblandad medan tre olyckor var singelolyckor med MC eller moped. En av olyckorna involverade en oskyddad trafikant (fotgängare) och rubriceras som svår olycka. De vanligaste olyckstyperna har varit singelolyckor (20 st) följt av avsväng- (10 st) och upphinnandeolyckor (9 st). De två dödsolyckorna under perioden har utgjorts av en mötesolycka och en avsvängolycka på väg 44. Av de 10 svåra olyckorna har 9 skett på riksväg 44 och en på väg 184. Figur Olycksstatistik från aktuell sträcka. Röd markering motsvarar dödsolycka, orange markering svår olycka och blå markering lindrig olycka. 7

8 2.2 Behov av förändring I förhållande till trafikbelastningen är vägstandarden på väg 44 förbi Lidköping låg med stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är framför allt avsaknaden av mötesfri väg och att vissa sträckor har en låg tillåten hastighet som är negativ för resande och transporter. Syftet med vägprojektet är att stärka tillgängligheten och framkomligheten på väg 44 samt att minska trafiken på befintlig väg 44 genom Filsbäck vilket ger ökad trafiksäkerhet. 2.3 Ändamål och projektmål Projektmål som tydliggör projektets ambitioner och prioriteringar ska tas fram i varje vägprojekt. Syftet med projektmålen är att säkerställa att Trafikverket bidrar till att uppfylla de transportpolitiska målen och de nationella miljökvalitetsmålen samt Trafikverkets miljöpolicy. De transportpolitiska målen beslutades av riksdagen år 2009 och består av ett funktionsmål avseende tillgänglighet och ett hänsynsmål som omfattar säkerhet, miljö och hälsa. Riksdagen har även beslutat om de 16 övergripande miljökvalitetsmålen som ska nås till år Övergripande projektmål Under arbetet med förstudien för aktuellt projekt formulerades fem övergripande projektmål: Väg 44 är en trafiksäker vägsträcka, utformad med hänsyn till målsättningen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Väg 44 erbjuder god tillgänglighet och framkomlighet för alla trafikanter på sträckan mellan Lidköping och Källby. Gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikresande i området främjas. Miljöpåverkan minskar och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar i Filsbäck. Förutsättningarna för att nå de nationella miljömålen och att åstadkomma ökad hälsa hos människor förbättras. För projektets miljöarbete formulerades även konkreta projektmål under förstudieskedet: Naturvärdet hos vattendragen Filsbäcken och Öredalsån och deras omgivande lövskogsridåer ska inte försämras av föreslagna åtgärder. Förutsättningarna för att bruka det omgivande odlingslandskapet ska inte försämras av föreslagna åtgärder. Förutsättningarna för att erbjuda människor en god och hälsosam levnadsmiljö ska förbättras, både i befintlig och i planerad bebyggelse. Minimera negativ miljöpåverkan. Projektmål i vägplaneskedet Under vägplaneskedet har målen för projektet utvecklats vidare. Som stöd har bland annat Trafikverkets inriktningsmål använts. Det är väganpassade mål som kan betraktas som vägsektorns motsvarighet till delmål under miljökvalitetsmålen. Landskap Vägen ska ta stöd i landskapet och ta hänsyn till landskapets karaktärsgivande former och strukturer. 8

9 Bullerskyddsåtgärder ska utformas med stor hänsyn till dess påverkan på landskapet. Impedimentytor ska undvikas. Trafikantupplevelse och förutsättningar för att förstå landskapet I söder och väster ska utblickarna från vägen visa det öppna flacka landskapet med spridda gårdsgrupper. Möjligheten till utblickar ska varieras i öster där det halvöppna, böljande landskapet bevaras. Trafikanten ska uppleva väg 44 som ett självklart val för genomfart. Naturmiljö Intrång i värdefulla naturmiljöer ska i första hand undvikas och i andra hand begränsas. Naturvärdena hos vattendragen Filsbäcken och Öredalsån med omgivande lövskogsridåer ska inte försämras. Lämpliga kompenserande åtgärder ska studeras tidigt om inte intrång som påverkar naturvärden kan undvikas. Med stöd av kunskap om landskapsförutsättningar och faunarörelser ska åtgärder genomföras för att minimera både barriäreffekter och risk för viltolyckor. Vägens sidoområden ska utformas så att de bidrar till att gynna biologisk mångfald. Vattenflödena i Filsbäcken och Öredalsån ska inte väsentligt förändras. Föreslagna åtgärder ska bidra till att behålla och om möjligt förbättra vattenkvalitén i områdets vattendrag, dammar och våtmarker. Kulturmiljö Öppenheten och kulturbärande objekt i odlingslandskapet såsom gårds- och torpmiljöer ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De kulturhistoriska sammanhangen i landskapet ska fortsatt kunna utläsas. Möjligheten att bruka och hålla markerna kring den nya vägsträckningen öppna ska underlättas. Genom att begränsa intrången i fornlämningsmiljöer och genom att få kunskap om fornlämningar som behöver slutundersökas, ska kontinuiteten i områdets bosättningsmönster kunna utläsas och förstås i framtiden. Friluftsliv Möjligheten att fortsatt använda etablerade gång- och cykelstråk i området ska beaktas. Stråk kopplade till områden för friluftsliv vid Vänern ska förstärkas genom förbättrad tillgänglighet till stranden. Hänsyn ska tas till skogsområden som är eller kan bli värdefulla strövområden för närboende. Boendemiljö Hänsyn ska tas till människors boendemiljö så att den i så liten utsträckning som möjligt påverkas av störningar från trafiken. Störningar ska minska väsentligt för boende i Filsbäck. 9

10 Förutsättningarna för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikresande inom och i anslutning till området ska förbättras. Trafiksäkerheten ska förbättras för oskyddade trafikanter. Åtgärder för att minska barriäreffekter för brukare och boende ska utföras. Projektet ska medverka till att de nationella miljömålen långsiktigt kan uppnås. Uppfyllelse av projektmålen Målen om att bevara landskapet samt upplevelsen och förutsättningarna att förstå landskapet kommer i huvudsak att kunna uppfyllas. Vägen har anpassats så långt som möjligt i profil och plan till landskapets karaktär för att minska ingrepp, dock blir påverkan stor i Dalvik och Öredalsån. En god förståelse för landskapet uppnås genom att bevara vida utblickar i väster och att återställa delar av nuvarande väg 44 till jordbruksmark. Projektmålen för naturmiljö bedöms kunna uppnås delvis. Intrången i naturmiljön kan begränsas men inte helt undvikas, framförallt inte i anslutning till vattendragen. Flera skyddsåtgärder föreslås, bl.a. gällande dagvattenhantering för att minska grumling och undvika transport av föroreningar till känsliga recipienter. Målen för kulturmiljö kommer att kunna uppnås helt eller delvis. Fysiska intrång på kulturhistoriska värden kommer att kunna undvikas, bortsett från att nya vägsträckan inte följer samma historiska stukturer i landskapet. Påverkan blir dock främst visuell. Möjligheterna till att bruka markerna kvarstår i stor utsträckning och intrång i fornlämningar sker i relativt liten omfattning, vilket uppfyller projektmålen. Samtliga projektmål för friluftsliv kommer att kunna uppnås, bl.a. genom att ny väg genererar en bättre framkomlighet för gång- och cykelstråk. Tillgängligheten till Vänern med strandområden kommer att förbättras när huvudsaklig trafik flyttas från nuvarande väg 44. Dock kommer en del av skogsområdet söder om Filsbäck tas i anspråk vilket kan påverka friluftslivet för de närboende. Samtliga projektmål för boendemiljö kan uppnås då framkomligheten samt trafik- och boendemiljön i Filsbäck längs med den nuvarande väg 44 förbättras väsentligt när trafiken flyttar till ny väg. Genom att vidta bullerdämpande åtgärder längs med ny sträcka kan den uppkomna störningen minska. 2.4 Riksintressen Berörda riksintressen redovisas nedan: Riksintresse för kulturmiljövård, MB 3 kap Riksintresseområdet Kinnekulle (R11) är en rikt sammansatt centralbygd kring platåberget Kinnekulle. Området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Vägprojektet tangerar riksintresseområdets södra gräns vid korsningen med väg 2704 vid Källby. Riksintresse för yrkesfiske, MB 3 kap Vänern är av riksintresse för yrkesfisket. Området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett bedrivande av näringen. Den nya vägsträckningen bedöms inte förändra vattenförhållandena i Vänern som är förutsättningen för näringen, varken när det gäller flöden eller vattenkvalitet. Därmed bedöms vägprojektet inte medföra någon skada på riksintresset. 10

11 Riksintresse kommunikationer, MB 3 kap Väg 44 utgör en kommunikationsled som är av riksintresse. Även Lidköpings hamn och Kinnekullebanan är utpekade som riksintressen. Det innebär att anläggningarna ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av desamma. Det aktuella vägprojektet kommer att stärka väg 44 som riksintresse med förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Även tillgängligheten till hamnen och järnvägen förbättras. Särskilda hushållningsbestämmelser, MB 4 kap Vänerstranden omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser i miljöbalkens 4:e kapitel 2. Riksintresset omfattar Vänern med öar och strandområden och är utpekat på grund av de natur- och kulturvärden som finns i området. Turismens och det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas när exploateringsföretag bedöms. Nuvarande väg 44 utgör en grov avgränsning av riksintresseområdet i söder. Natura 2000 Skebykärret som ligger nordost om befintlig väg 44 är ett Natura 2000-område bildat enligt habitatdirektivet i EU:s nätverk för hotade arter och livsmiljöer. Det främsta syftet med Natura 2000-området är att bevara och utveckla ett hävdat och artrikt kärr och på så sätt gynna förekomsten av de rödlistade arterna kalkkärrgrynsnäcka och otandad grynsnäcka. Det är förbjudet att vidta en åtgärd eller planera en verksamhet som kan skada livsmiljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs om miljön på ett betydande sätt påverkas. Kärret utgör även riksintresse enligt 4:e kap i miljöbalken. 2.5 Överensstämmelse med miljökvalitetsnormer Vattenförekomster Det område som berörs av vägutbyggnaden avrinner norrut mot Vänern som omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. I det aktuella delområdet, kallat Vänern Värmlandssjön, bedöms den ekologiska statusen och den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) som god och den kommer vara fortsatt god till år Hela Vänern med Klarälven och Gullspångsälven är även upptagen i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vägutbyggnaden ligger som närmast cirka 800 meter från Vänern. Åtgärder kommer att vidtas vad gäller dagvattenhantering samt under byggtiden för att inte försämra vattenkvaliteten i Vänern och i vattendragen. En trafiksäkrare väg minskar risken för påverkan i samband med en farligt gods-olycka. Skyddsåtgärder för att t ex minska grumling, sedimenttransport och föroreningar bidrar till att statusen i vattenförekomsten inte försämras. Även Öredalsån omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Den kemiska statusen bedöms som god och bedömningen är att den kommer att vara fortsatt god till år Ekologisk status bedöms idag som måttlig. Det beror på att vattendraget är påverkat av närsalter samt att det förekommer artificiella vandringshinder. För att avgöra vilka åtgärder som behövs för att uppnå miljökvalitetsnormen god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Vattenförekomsten omfattas därför av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till år 2021, från målet om god status. I projektet kommer en passage över Öredalsån att bli aktuell. Passagen kommer att ske med en bro uppdelad på tre spann vilket minskar intrången och mildrar vägens 11

12 barriäreffekt. Skyddsåtgärder kommer att vidtas vad gäller dagvattenhantering samt under byggtiden för att inte försämra vattenkvaliteten i vattendraget. Ny väg innebär att en trafiksäker lösning kommer till stånd, vilket minskar risken för påverkan i samband med en farligt gods-olycka. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms projektet inte motverka till att fastlagda miljökvalitetsnormer för vatten samt fisk- och musselvatten kan uppnås. Utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Normerna reglerar i dagsläget halterna av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10, PM 2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. I kombination med att vägen ligger utanför de centrala delarna av Lidköping och luftomsättningen i det öppna odlingslandskapet är god, bedöms vägutbyggnaden inte medföra att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. 2.6 Samhällsekonomiska effekter En vägutbyggnad får såväl direkta som indirekta samhällsekonomiska effekter. Till direkta effekter hör kostnader som uppkommer i samband med byggandet och driften av vägen, men också trafikanternas och samhällets kostnader för t ex restid, fordon, olyckor, utsläpp m.m. Påverkan på exempelvis näringsliv, naturmiljö, marknadseffekter m.m. betraktas som indirekta effekter. Trafikverkets EVA-modell har använts vid beräkningen av nyttan. Grunden för modellen är de statistiska samband baserade på dagens trafiksystem och de kalkylerade effekterna bedöms enligt standardiserade metoder för att olika investeringar ska bli jämförbara. Miljökostnaden för luftföroreningar och driftskostnader räknas som en direkt effekt medan indirekta effekter som påverkan på naturmiljön inte tas hänsyn till i modellen. Indirekta effekter måste tas i beaktande vid de samhällsekonomiska bedömningarna. Med hjälp av modellen får man fram en nettonuvärdeskvot som visar anläggningens lönsamhet. Differensen mellan befintligt och nytt vägnät värderas och om den är större än kostnaden för investeringen är nettonuvärdeskvoten positiv, vilket betyder att projektet är lönsamt då det skapar nyttor som är större än investeringskostnaden. Nettonuvärdeskvoten uppgår till cirka 2.6, det vill säga att effekterna överstiger investeringskostnaden med 2.6 gånger. Öppningsår har antagits till 2017 med en jämn fördelning av produktionskostnaderna över 2 år. Den helt dominerande faktorn utgörs av restidseffekten, som är en följd av att det går fortare att färdas på väg 44 i ny sträckning jämfört med dagens situation. Ingen hänsyn har tagits till framtida fortsättning på förbifart väg 44 förbi Lidköping utan endast förhållanden efter utbyggnad av denna del. 12

13 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Analys enligt fyrstegsprincipen Under förstudieskedet genomfördes en analys enligt fyrstegsprincipen Trafikverkets modell för att hushålla med resurser och för att minska de negativa effekterna av vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Tabell 3.1:1 De olika analysstegen i fyrstegsprincipen. Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Steg 1 Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Begränsade ombyggnationer. Åtgärder i form av nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Åtgärder i enlighet med steg 1 kan vara att öka antalet resor med kollektivtrafik för att minska belastningen på väg 44. Med en lägre trafikbelastning är det möjligt att acceptera något lägre standard både vad gäller tillgänglighet och säkerhet, men det kräver att tillgängligheten och säkerheten i kollektivtrafiksystemet är god. Således finns ett samband mellan önskad påverkan på transportsättet, steg 1, och ett behov av fysiska förbättringar, steg 3 4. Trafikverket kan också genom påverkansåtgärder förstärka effekten av fysiska förbättringar. Kollektivtrafikförsörjningen inom utredningsområdet är god med både tät busstrafik och tågtrafik. Tänkbara åtgärder för att ytterligare förbättra situationen för kollektivtrafiken är en genomgång av hållplatsstandard, se åtgärder under steg 3. En annan åtgärd i det här steget kan vara att föra över vissa transporter till järnvägen på den aktuella sträckan som idag inte utnyttjas till godstransporter, och på så sätt reducera den tunga trafiken på väg 44. Detta ger övrig trafik bättre tillgänglighet och säkerhet. Inom ramen för den nu aktuella förstudien ser vi dock inga åtgärder som skulle kunna leda till en ökad godstrafik på järnvägen. Ett tredje åtgärdsförslag är att få boende att ta cykeln för kortare resor. Mellan Lidköping och Filsbäck finns en gång- och cykelväg, men Vinninga som ligger på cykelavstånd till både Lidköping och Källby saknar idag lämplig cykelförbindelse. För att kunna öka andelen resor med cykel krävs dock åtgärder för att erbjuda ett gent, tryggt och överskådligt cykelvägnät som i huvudsak är skilt från bilvägnätet dvs. fysiska åtgärder enligt steg 3 i fyrstegsprincipen. Trafikverket kan också genom påverkansåtgärder förstärka effekten av fysiska förbättringar. Steg 2 Steg 2-åtgärder kan vara att se över hastighetsgränser för att öka trafiksäkerheten, då det finns en direkt koppling mellan olycksrisk och hastighet. Med nuvarande utformning görs bedömningen att dagens låga hastighet genom Filsbäck krävs för att uppnå en rimlig nivå på trafiksäkerheten i Filsbäck. Samtidigt är dagens hastighetsgräns för låg ur framkomlighetssynpunkt. För att förbättra hastighetsanpassningen är övervakning med automatiska kameror, ATK eller fartkameror, ett verktyg som kommit att användas på senare år. På vägsträckor där hastigheten övervakas på detta sätt har det visat sig att andelen 13

14 hastighetsöverträdelser minskar och medelhastigheten sjunker. Även antalet döda och svårt skadade har minskat. Fartkameror finns idag på väg 44 vid Källby och i Filsbäck och möjligen skulle situationen ur trafiksäkerhetssynpunkt kunna förbättras med ytterligare kameror på någon delsträcka. Om fler människor kan samordna sina resor kan antalet bilrörelser reduceras. Åtgärder för att stimulera detta ligger delvis utanför väghållarens ansvarsområde, men genom väl placerade och utformade samåkningsparkeringar kan samåkning gynnas. Dessa bör kunna samordnas med parkering för bussresenärer. Steg 3 Åtgärder som kan ingå i steg 3 är exempelvis övergripande åtgärder för att gynna kollektivtrafikens resenärer och redovisas tidigare som ett led i en förändring av transportsättet. Bland dessa ingår en genomgång av busshållplatser, som resulterar i en prioritering av hållplatser vars standard bör höjas. Av problemanalysen framgår att både tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter till och från Vinninga är bristfällig. Även på andra platser, t ex vid lokala målpunkter som busshållplatser eller inne i Filsbäck kan åtgärder för att förbättra tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter vara lämpliga. Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter ger också en ökad trygghet som i förlängningen kan leda till minskad lokal biltrafik genom att fler går eller utnyttjar cykel. Tänkbara åtgärder är: Utbyggnad av det befintliga cykelvägnätet i området så att även Vinninga ansluts. Åtgärder inne i Filsbäck för att ytterligare förbättra säkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. För att mildra konsekvenserna av olyckor som medför avåkning, särskilt singelolyckor, kan åtgärder vidtas, såsom att avlägsna fasta hinder, flacka ut branta slänter eller komplettera med vägräcke på sträckor med osäkra sidoområden. Åtgärderna innebär i princip att området kring nuvarande väg 44 och 184 utformas efter de principer som tillämpas vid nybyggnad. Att komplettera med viltstängsel är också en typ av sidoområdesåtgärd som kan vara aktuell, men som i så fall både innebär ett utökat vägområde och en större barriäreffekt än vad nuvarande väg har. För vägar med upp till fordon per dygn är det möjligt att förbättra trafiksäkerheten genom att erbjuda omkörningsfält med jämna mellanrum, 2 3 sträckor per 10 kilometer. Här kan omkörning göras utan risk för konflikt med mötande trafik. Denna typ av åtgärd bedöms dock inte kunna tillämpas på väg 44 eller väg 184 då trafikmängderna överstiger fordon per dygn. Korsningar som har brister när det gäller trafiksäkerhet, framkomlighet eller kapacitet kan förbättras med enklare ombyggnader. Vissa ombyggnader kan ske inom befintligt vägområde medan andra kräver att vägområdet vid korsningen utökas. Problemanalysen visar att det på studerad sträcka av väg 44 finns flera korsningar som skulle kunna förbättras. Vid korsningarna Skararondellen (väg 44/väg 184), Kartåsen (väg 44/väg 44.05) och Eolsborg (väg 44/väg 2714/väg 2704) har många trafikolyckor rapporterats. Trafiksäkerheten i Skararondellen är inte uppenbart enkel att förbättra enbart genom utformningsåtgärder. Utformningen av korsningen Kartåsen (väg 44/ väg 44.05) kan förbättras t ex genom att förbjuda vänstersväng från väg 44. Trafiksäkerheten i korsningen vid Eolsborg har redan förbättrats genom att trafikmängderna här har minskat, efter det att en ny cirkulationsplats och infart till Källby har byggts ut. Situationen kan förbättras ytterligare genom att ersätta de båda vägarna 2704 och 2705 med en ny väg som ansluter till cirkulationsplatsen vid Källby. Korsningen Eolsborg väg 14

15 44/väg 2714/väg 2704 blir då en trevägskorsning, men detta är en mer omfattande ombyggnad, steg 4 enligt fyrstegsprincipen. Som en riktad åtgärd mot bullerstörningar kan fönsteråtgärder eller bullerskärmar genomföras utmed befintliga vägar där bullerproblemen är stora. Trafikverket prioriterar då bostäder med bullernivåer som ligger mer än 5 10 dba över gällande riktvärden för nybyggnad. Eftersom åtgärden endast är riktad mot bullerproblem är den inte optimal för sträckor som samtidigt har problem med exempelvis dålig trafiksäkerhet och framkomlighet. Steg 4 Ombyggnad till mötesfri landsväg, med mitträcke För att förbättra trafiksäkerheten genom att mötes- och omkörningsolyckor förhindras bör vägar med högre trafikflöde än fordon per dygn utformas som mötesfri landsväg med mitträcke. Möjligheten till omkörning säkerställs då genom att delar av sträckan utformas med två körfält. Andelen tvåfältighet kan variera beroende på trafikbelastning, men rekommenderas vid högre belastning vara minst 30 %. Överstiger trafikflödet fordon per dygn krävs att gång- och cykeltrafiken separeras och planskilda korsningar kan bli aktuella. Över fordon bör vägen vara fyrfältig. Mötesfri landsväg ges normalt en tillåten hastighet av 100 km/h, men kan ha lokala nedsättningar t ex vid korsningar. Utbyggnad till mötesfri väg innebär en minsta rekommenderad vägbredd av drygt 10 meter på sträckor utan omkörningsmöjlighet. Vid utbyggnad till trefältiga (2+1) sträckor är normal minimibredd cirka 13 meter. Befintliga 9 meter breda vägar kan dock byggas om utan breddning annat än där det behövs för att åstadkomma omkörningssträckor. Detta innebär att man måste acceptera begränsad framkomlighet vid t ex havererade fordon. Antalet anslutningar bör begränsas och i många fall tillåts endast högersväng, dvs. att det inte är möjligt att korsa mitträcket. Goda detaljlösningar för passager över vägen t ex vid busshållplatser och för förflyttning längs vägen är viktiga för att ge de oskyddade trafikanterna god tillgänglighet och säkerhet. Tänkbara åtgärder är ombyggnad av väg 184 och vissa delar av väg 44 till mötesfri landsväg. Mest fördelaktigt är det om man kan bygga om sträckor som är tillräckligt breda för att tillåta omkörning i ena riktningen, dvs. minst cirka 13 meters bredd. Väg i ny sträckning En ny sträckning av väg 44 utanför Filsbäck kan vara lämplig för att förbättra boendemiljön i Filsbäck och för att kunna förbättra tillgängligheten för motorfordon längs nuvarande väg 44. Den nya cirkulationsplatsen vid Källby är byggd så att den kan kompletteras med en fjärde anslutningsväg. De båda vägarna 2704 och 2705 kan ersättas med en ny väg i ny sträckning som bildar den fjärde anslutningen från söder i cirkulationsplatsen. Därmed kan korsningen Eolsborg väg 44/väg 2714/väg 2704 då bli en trevägskorsning och korsningen Trädgårdstorp, väg 44/ väg 2705 kan stängas. Måluppfyllelse Funktionsmålen består dels av målet att alla trafikantgrupper ska erbjudas god tillgänglighet och framkomlighet, dels av målet att gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikresande ska främjas. Hänsynsmålen är fler och omfattar att väg 44 i framtiden ska vara en trafiksäker väg, att trafikens negativa påverkan i Filsbäck ska minska och att både naturvärden och brukningsvärden i området ska bestå. Vidare ska förutsättningarna för att erbjuda människor en god livsmiljö sammantaget förbättras. 15

16 Att främja kollektivtrafikresande och öka andelen korta resor med cykel, åtgärder enligt steg 1, bedöms kunna förbättra tillgänglighet för vissa trafikantgrupper, men kräver i sin tur fysiska åtgärder, steg 3, för att vara effektiva. Att se över hastighetsgränser och utöka den automatiska hastighetsövervakningen, åtgärder enligt steg 2, bedöms kunna förbättra trafiksäkerheten, men kan samtidigt försämra framkomligheten. Förbättrade busshållplatser och riktade åtgärder för oskyddade trafikanter, åtgärder enligt steg 3, bedöms förbättra tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för de utpekade trafikantgrupperna. Sidoområdesåtgärder och mindre ombyggnader av korsningar, åtgärder enligt steg 3, bedöms framförallt förbättra trafiksäkerheten och i viss mån även framkomligheten för berörda trafikanter. Åtgärder mot bullerstörningar, steg 3, bedöms förbättra livsmiljön för direkt berörda människor. Ombyggnad av lämpliga sträckor till mötesfri landsväg med mitträcke, åtgärd enligt steg 4, bedöms förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet för trafikanter på vägen, men kan påverka förutsättningarna för jordbruket negativt. Att lägga om vissa av de berörda vägarna i ny sträckning, åtgärd enligt steg 4, bedöms ge goda möjligheter att skapa en trafiksäker väg med god framkomlighet. Förutsatt att vald sträckning, tillsammans med lämpliga åtgärder på befintligt vägnät, blir attraktiv för huvuddelen av trafikanterna innebär åtgärden också en avlastning av befintlig väg och därigenom en förbättrad livsmiljö för boende kring vägen. Övriga hänsynsmål måste säkerställas genom att ny väg får lämplig sträckning och utformning. För att nå projektmålen har bedömningen gjorts att åtgärder enligt steg 1 3 inte är tillräckliga. Förslag till åtgärder baseras därför på steg 4. De studerade åtgärderna i steg 1 3 bör ingå som komplettering. Poängteras bör att i analysen har inga åtgärder som ligger utanför utredningsområdet och vägtransportsystemet tagits med. Det man jämför med är det så kallade nollalternativet, dvs. de framtida förhållanden som bedöms uppkomma om inga åtgärder utöver normalt underhåll genomförs. 3.2 Val av lokalisering Efter förstudien inleddes vägplanskedet med en skissfas där tre åtgärdsförslag studerades: 1. Ombyggnad av nuvarande väg 184 till mötesfri landsväg, eventuellt med fyra körfält, från Skararondellen söderut cirka 2 kilometer. 2. Nybyggnad av mötesfri landsväg från nuvarande väg 184 österut i södra delen av förstudiens utredningsområde. Aktuell vägkorridor är mellan 0,5 och 1,0 kilometer bred. Sträckan ansluter till nuvarande väg 44 cirka 1,3 kilometer söder om cirkulationsplatsen vid Källby södra infart. 3. Ombyggnad av nuvarande väg 44 till mötesfri landsväg på återstående sträcka fram till cirkulationsplatsen vid Källby, cirka 1 kilometer. Vidare skulle ett separat åtgärdprogram tas fram för befintlig väg 44 genom Filsbäck. I vägplan samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ, utreddes lokaliseringen av vägkorridor för ny väg 44 inom utredningsområdet, enligt förstudiens åtgärdsförslag nummer 2 och 3 ovan. Vägkorridorerna studeras för 2+1-väg med mitträcke för tillåten hastighet 100 km/h. Tre huvudalternativ och tre kombinationer studerades. 16

17 Inom det utredningsområde, se figur som omfattar ny sträckning av väg 44 finns tre huvudalternativ, samt tre kombinationer. Nollalternativet beskriver den framtida situation för väg 44 om ingen förbifart byggs och att inga åtgärder utöver normalt underhåll vidtas. Nollalternativet betraktas som ett referensalternativ och inte som ett åtgärdsförslag. Figur Utredningsområde. Vägkorridor B1, Blå Vägkorridor B1 är placerad längst norrut i utredningsområdet. Ny väg 44 ansluter i väster till befintlig väg 184 med en cirkulation ca 1,3 km söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I öster ansluter ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Figur Korridor B1, Blå. 17

18 Vägkorridor B2, Grön Vägkorridor B2 är placerad centralt i utredningsområdet. Ny väg 44 ansluter i väster till befintlig väg 184 med en cirkulation ca 1,7 km söder om Skararondellen. Detta läge förutsätter att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr om Lidköpings flygplats. I öster ansluter ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Figur Korridor B2, Grön. Vägkorridor B3, Röd Vägkorridor B3 är placerad i den södra delen av utredningsområdet. Ny väg 44 ansluter i väster till befintlig väg 184 med en cirkulation ca 2,1 km söder om Skararondellen. Detta läge möjliggör att en fortsättning av förbifart Lidköping västerut förläggs norr eller söder om Lidköpings flygplats. I öster ansluter ny väg 44 till befintlig Källbycirkulation. Figur Korridor B3, Röd. Vägkorridor B1-B2, Mörkblå Vägkorridor B1-B2 viker av från vägkorridor B1 vid sektion 1/000 och ansluter till vägkorridor B2 vid sektion 3/

19 Figur Korridor B1-B2, Mörkblå. Vägkorridor B3-B2, Ljusröd Korridor B3-B2 viker av från vägkorridor B3 vid sektion 2/600 och ansluter till vägkorridor B2 vid sektion 4/700. Figur Korridor B3-B2, Ljusröd. Vägkorridor B2-B4, Lila Vägkorridor B2-B4 viker av från vägkorridor B2 vid sektion 4/000 och ansluter tillbaka till vägkorridor B1 vid sektion 6/350. Vägkorridor B2-B4 går utanför samrådshandlingens utredningsområde, men inom förstudiens utredningsområde, på del av sträckan. Syftet med vägkorridoren är att gå nordväst om bebyggelsen vid Backagården och Tyskagården. 19

20 Figur Korridor B2-B4, Lila. Trafikverket beslutade om att utforma planförslag i en kombination av vägkorridorerna B1/B1-B2/B2/B2-B4/B1, då denna bedömdes bäst ta hänsyn till de flesta projektmålen i olika utsträckning. Sträckningen innebär att vägen i väster, vid anslutningen till väg 184, först går inom vägkorridor B1 (sektion ca 0/000 1/000). Därefter övergår vägen till vägkorridor B2, med anslutning vid sektion ca 1/3000, för att slutligen övergå till vägkorridor B2-B4 strax innan passagen av Öredalsån. Vägen avslutas med vägkorridor B1 i anslutningen mot cirkulationen i Källby. På den första delen av sträckan, där vägen går i vägkorridor B1, uppnås kortast restid jämfört med de andra alternativen. Intrånget i jordbruksmark minimeras med vägkorridor B1 på denna sträcka, då marken här består till största delen av skog. För kulturmiljön innebär vägkorridor B1 dock en försämring, då Kusketorpen splittras. Den försämring som vägkorridor B1 innebär i form av högre bullernivåer bedöms inte få stor inverkan på boendemiljön, då området består mestadels av skog. Övergång till vägkorridor B2 är främst fördelaktig ur boendemiljö, då det är relativt stor skillnad mellan bullernivåerna i vägkorridor B1 jämfört med B2. Även för det tätortsnära friluftslivet är vägkorridor B2 ett bättre alternativ än B1, då det innebär ett mindre intrång i det skogsområde som sträcker sig från Filsbäck och söderut in i utredningsområdet. Med vägkorridor B2 splittras dock landskapet och därmed också jordbruksmark. Dock är intrånget i jordbruksmark mindre jämfört med vägkorridor B3. Här görs en avvägning mellan boendemiljö och jordbruksmark. Vägkorridor B2 innebär betydligt mindre bullernivåer jämfört med alternativ B1. Intrången i jordbruksmark är större i jämförelse med vägkorridor B1, men mindre än i B3. En framtida utveckling av Filsbäck med bostadsbebyggelse möjliggörs med vägkorridor B2. Vid passagen vid Filsbäck-Helde påverkas kulturmiljön negativt med vägkorridorvalet B1 och B2 då kulturhistoriska sammanhang och vissa strukturer i landskapet försvinner. Genom att gå mellan dessa två korridorer (vägkorridor B1-B2) mildras intrånget. Vägkorridor B3 har bäst möjligheter att bevara kulturmiljön men går i gengäld genom högproduktiv jordbruksmark. Vid en avvägning mellan bevarande av två viktiga allmänna intressen har de naturresursvärden som jordbruksmarken i korridor B3 representerar getts större tyngd än de värden som finns i det småskaliga kulturlandskapet i B1 och B2. Dessutom utgör vägkorridor B3 den längsta sträckningen av ny väg 44 som med avseende på restid sämst uppfyller projektmålet om ökad framkomlighet. 20

21 På den sista delsträckan, öster om Öredalsån, är vägkorridor B2-B4 ett bättre alternativ än övriga vägkorridorer, eftersom den inte gör intrång i och i lika hög grad splittrar gårdar och det öppna odlingslandskapet. Ur boendemiljö är B2-B4 det bästa alternativet. I detta alternativ kommer vägen något närmare Skebykärret, som utgör Natura 2000-område, än övriga vägkorridorer. Genom noggrann detaljprojektering så att markavvattning inte sker i områdets närhet bedöms ingen skada på riksintresset uppstå. Figur Vald korridor. 3.3 Bortvalda alternativ Under utredningsarbetet har ett antal olika väglinjer och trafiklösningar inom utredningsområdet studerats men valts bort av olika skäl och beskrivs inte som alternativ i denna handling. Nedan redovisas de bortvalda alternativen. Trafikplats I den östra delen av utredningsområdet, mellan Dalvik och Tyskagården, har en trafikplats studerats med av- och påfartsramper för anslutning in mot Filsbäck. Denna lösning valdes bort eftersom det skulle kunna medföra att genomfartstrafiken även i fortsättningen valde befintlig väg genom Filsbäck. Vägkorsning i plan En ny vägkorsning i plan, cirka en kilometer väster om Källbycirkulationen, för anslutning mot Filsbäck har studerats. Förslaget förkastades då en plankorsning skulle innebära stor risk att genomfartstrafiken fortsatt skulle välja befintlig väg genom Filsbäck. Framkomligheten på väg 44 skulle även begränsas då hastigheten mellan Källbycirkulationen och vägkorsningen in till Filsbäck skulle behöva sänkas. Vägkorridorer Två alternativ av vägkorridor B2 studerades för att få större skala på linjeföringen och därmed bättre stöd i landskapet. Båda vägkorridorerna gick mellan vägkorridor Grön och Blå vid Helde men valdes bort då intrången bedömdes bli för stora i natur-, kulturoch boendemiljön. 3.4 Alternativ utformning Ett antal olika alternativa detaljlösningar för utformning av vägen och dess anläggningar har studerats inom ramen för arbetet med vägplanen. Bland annat gäller det: 21

22 Utformning av cirkulationsplatsen Skararondellen Förutom det extra körfält som ingår i projektet har möjligheten och behovet av att bygga om hela cirkulationsplatsen utretts i en separat trafikutredning. Den visade att en ombyggnad inte gav någon positiv effekt för trafikflöden jämfört med nuvarande utformning. Utformning och läge av cirkulationsplatsen vid Ängen Ett alternativ med cirkulationsplatsen 100 meter österut har valts bort. Det valda alternativet innebär ett bättre utnyttjande av befintliga vägar och mindre markintrång i skogsområdet. Läge för viltpassage vid Alebäck Dragning av enskilda vägar har prövats i olika sträckningar runt viltpassagen /faunaporten. Lågt/högt läge för passage Filsbäcken Ett högt läge för passage över Filsbäcken valdes bort eftersom en låg profil över den öppna slätten ska eftersträvas. I högt alternativ skulle väg 2611 läggas i port under väg 44. Alternativet med en hög vägbank för väg 44 och bro bedömdes få större påverkan både på terrängen runt Filsbäcken och landskapsbilden. Lågt/högt läge för passage Öredalsån Ett lågt läge av bron skulle innebära ett större intrång i omgivningarna än ett högt läge. Passagen skulle inte få funktionen som faunapassage eller ge möjlighet för människor att röra sig utmed ån. Ett lågt läge skulle innebära att väg 2702 skulle läggas på en bro över väg 44 och få för stor lutning ner mot befintlig bro över Öredalsån. Alternativet valdes bort till förmån för ett högt läge av bron för väg 44 över ån. Utformning av väg 2702 vid allé Dalvik Tidigt förkastades vägens befintliga läge på grund av för stora ingrepp i allén och svårigheten att få en god utformning. Alternativet att lägga väg 2702 på en bro över väg 44 valdes bort eftersom det innebar svårigheter att få en bra vägprofil och lutning till befintlig bro. Alternativet var även kopplat till alternativet ett lågt läge över Öredalsån, se ovan. Läge för ny lokalväg till Filsbäck Alternativa lägen över respektive under väg 44 med anslutning till befintlig cirkulation vid Källby har studerats. Alternativet att lägga lokalvägen på en bro över väg 44 valdes bort eftersom höga vägbankar skulle innebära barriärer i landskapet och komma för nära Natura 2000-området Skebykärret. Läge/utformning av korsning lokalväg till Filsbäck/väg 2705 Ett alternativ med väg 2705 som genomgående till cirkulationsplatsen och lokalvägen till Filsbäck som en anslutning till väg 2705 har studerats men valts bort. Valt alternativ innebär istället att lokalvägen blir genomgående och att väg 2705 ansluter till denna. Hänsyn till markanvändning har inneburit att flera alternativa sträckningar av vägarna har studerats för att minska påverkan på odlingsmark. Vägdragning av enskilda vägar bl a vid Filsbäck-Helde Flera alternativa vägdragningar har studerats i samråd med markägare. I ett första alternativ föreslogs ingen passage vid Helde utan parallella enskilda vägar på båda sidor av väg 44. Därefter har bro över eller port under väg 44 i ett västligare läge än det föreslagna studerats. Påverkan på landskapsbilden och synpunkter på vägdragningar av enskilda vägar innebar att dessa alternativ valdes bort. Det aktuella förslaget till läge 22

23 innebär att porten även kan få en viss funktion som passage för fauna och för friluftslivet. Anpassningar av tillfällig nyttjanderättsområden Anpassning av tillfälliga nyttjanderättsområden har gjorts med hänsyn till bland annat fornlämningar, naturmiljöer och tomtmark. 3.5 Val av utformning Utformning av väg Väg 184 Utbyggnaden startar i nordvästra änden vid Skararondellen. Där görs åtgärder inom vägområdet för att underlätta högersväng från väg 44 västerifrån och söderut mot väg 184. Väg 184 breddas från 13 meter bred tvåfältsväg till 16,3 meter mötesfri fyrfältsväg (2+2). Breddningen sker på den sydvästra sidan av vägen på den 1,2 km långa sträckan mellan Skararondellen och en ny cirkulationsplats vid Ängen. Sträckan byggs för hastigheten 100 km/h. I den befintliga slänten på östra sidan sätts slänträcke förutom förbi rastplatsen som behåller sin nuvarande utformning. Enskilda vägar med anslutning till denna sträcka stängs. Vid cirkulationsplatsens läge behöver två vägar flyttas för ny anslutning mot väg 184, sydväst respektive nordost om cirkulationsplatsen. Cirkulationen och anslutande ben får två körfält. Väg 44 Från väg 184 och österut byggs väg 44 i ny sträckning ca 6,5 km tills den ansluter mot befintlig väg 44. Denna breddas ca 500 meter sista biten mot den befintliga cirkulationsplatsen i Källby. Sträckan byggs för hastigheten 100 km/h. Väg 44 byggs för att ha ca 40 % omkörningsbar längd. Sträckan har på grund av detta tre olika mötesfria typsektioner; 1+1 (11,7 m), 1+2 (14 m) och 2+2 (16,3 m), se figurer nedan. Figur Vägsektion för 2+1-sträcka. Figur Vägsektion för 1+1-sträcka, skyddsräcke vid hinder inom säkerhetszon. 23

24 Nybyggnaden startar efter cirkulationsplatsen vid Ängen med en 1+2-sträcka (två fält österut) genom skogsmark för att vid sektion 0/800 gå över mot ängs-/åkermarken vid Alebäck. Strax innan skogsbrynet planeras en passage under vägen som utformas för enskild väg och passage för människor och djur. Mot Filsbäcken går vägen i svag lutning utför till skärning för att gå över i 1+1-sträcka och passera under väg 2611 i ett läge ca 40 meter öster om befintlig väg. Väster om bron planeras en pendelparkering samt två busshållplatser. Efter Filsbäcken går vägen i marknivå svagt uppför och vid sektion 3/000 går den in i en vänsterkurva samtidigt som vägen går över till 2+2. Enskilda vägar som skärs av linjen binds ihop från sektion 2/500 parallellt söder om väg 44 till skogsbrynet i sektion 3/750 där trafik till och från norra sidan passerar genom en planerad port under väg 44. Vänsterkurvan fortsätter ca 1,5 meter över marknivå genom skogspartiet söder om golfbanan för att komma ut vid åkern öster om gården Dalvik. Här går vägen ner i bredd till 1+1 och passerar därefter på bro över väg 2702 en bit väster om befintlig väg. Strax därefter i sektion 4/850 passerar vägen Öredalsån och ut i en högerkurva på åkrarna vid Tyskagården där vägen går över till 2+1 (ett körfält österut). I sektion 5/700 korsar vägen befintlig väg 44 för att därefter gå uppför på bank över till en vänsterkurva genom Skebyåsen. På denna sträcka passerar den nya anslutningen från Filsbäck under väg 44 mot cirkulationsplatsen i Källby. Efter skärningen genom Skebyåsen går vägen ihop med befintlig väg 44 som breddas på västra sidan för att i sektion ca 6/900 ansluta mot cirkulationsplatsen i Källby. Den befintliga anslutningen av väg 2705 i sektion 6/600 stängs. Istället får väg 2705 en ny sträckning från korsningen med väg 2704 mot den nya lokalvägen mellan cirkulationsplatsen i Källby mot Filsbäck. Även andra enskilda vägar som får sin anslutning stängd ansluts mot denna väg. Väg 2704 dras in från allmänt underhåll och korsningen mot väg 44 stängs. Istället ersätter väg 2705 anslutning till väg 44 via lokalvägen. Vid läget för den stängda korsningen 2704/44 byggs en planskild gång- och cykelpassage under väg 44. Gång- och cykelvägen ansluts i Källby vid Mobergs väg. Väg 2611 och 2702 Väg 2611 och 2702 byggs om på kortare sträckor för att anpassas till ny väg 44 och kunna korsa vägen i planskildheter. Inga förändringar av dagens hastighet planeras. Väg 2611 utförs med en bredd av sex meter belagd yta och går på en bro över ny väg 44. Bron byggs nio meter för att kunna möjliggöra en framtida gång- och cykelbana utmed väg 2611 mellan Vinninga och Filsbäck. I anslutning till väg 44 byggs en pendelparkering som ansluter till busshållplatser på väg 44. Väg 2611 byggs om på en sträcka av cirka 400 meter. Väg 2702 utförs med en bredd av sex meter belagd yta och väg 44 går på bro över väg Ombyggnadsträckan uppgår till cirka 400 meter Hydrologi och hydroteknik Planerad väg 44 går genom fyra större avrinningsområden. Vattendelarna mellan de tre största områdena går i nord-sydlig riktning och avrinning sker mot Vänern i norr. Västra avrinningsområdet avvattnas genom vägdiken till väg 184 samt Brantabäcken som rinner väster om vägen. Avrinningsområdet runt Alebäck, Filsbäck och Vinninga i söder avvattnas via Filsbäcken. Öredalsån avvattnar avrinningsområdet öster om Filsbäck samt ett avrinningsområde uppströms ån. I öster finns ett fjärde avrinningsområde vars vattendelare går i mer väst-östlig riktning innan den svänger mot norr och Vänern. Det östra avrinningsområdet vid Källby avvattnas mot Vänern. 24

25 Fyra markavvattningsföretag och tolv täckdikningsföretag berörs av vägplanen. Längs de sträckor där planerad väg 44 skär av befintlig åkerdränering anläggs en uppsamlingsledning till vilken dränledningarna ansluts. Uppsamlingsledningen leder sedan vattnet förbi vägen till befintligt opåverkat dräneringssystem eller närmaste vattendrag. Större diken och vattendrag som ingår i markavvattningsföretag och korsas, kulverteras för så lite påverkan på flöden som möjligt. Där ny väg 44 korsar naturliga vattendrag kulverteras dessa och leds under vägen genom trummor. Trummorna dimensioneras för 50-årsflöden. Kulvertering kommer endast att genomföras på kortare sträckor för att undvika påverkan på det naturliga flödet. Över Öredalsån kommer ny väg 44 gå på bro för att undvika störning av vattendraget. Planerad väg 44 avvattnas via vägdiken och bankdiken. Fördröjning och rening av vägdagvattnet sker i de fördröjningsdiken som anläggs längs sträckan innan dagvattnet leds ut i befintliga diken och vattendrag. Fördröjningsdiken utformas som långsträckta flacka diken. Utlopp från dikena utformas som en vall något lägre än dikesdjupet med en utloppsledning genom vallen som är dimensionerad för det tillåtna avtappningsflödet. Den något lägre vallen fungerar som bräddutlopp vid större regn än dimensionerande. Vid de tillfällen där vägen går på bank och fördröjningsdiken kan anläggas i bankfot utan risk för stående vatten upp till vägens terrassyta integreras dessa med vägdiket. I sektion ca 2/000 går väg 44 i så djup skärning att vägdagvatten inte kan ledas bort med självfall. En pumpstation anläggs som pumpar dagvattnet upp till fördröjningsdike med utlopp i Filsbäcken. För att förhindra eventuella föroreningar från vägdagvattnet att nå Skebykärret och Natura 2000-området i nordost, kommer vägdiken på planerad väg 44, inom kärrets avrinningsområde, att utformas med material som ger en låg genomsläpplighet så att vägdagvattnet inte infiltrerar ner till grundvattnet. Ytvatten från vägarna leds primärt till fördröjningsdiken. Därigenom skulle förorenat ytvatten som orsakats av en olycka på vägen kunna omhändertas innan det når diken och vattendrag väster om Natura området. Vägens diken avrinner sedan mot kvävefällan samt norrut vidare ut mot Vänern. Dränering av vägöverbyggnaden sker genom dräneringsledning längs de sträckor där grunda vägdiken anläggs. Där vägen går på tillräckligt hög bank sker dränering av terrass genom bankslänten. Avvattning av väg 184 kommer fortsatt ske som tidigare. Breddning av väg innebär att nytt vägdike anläggs längs med breddningssidan, med fortsatt avvattning till dike som leder vägdagvattnet mot cirkulationsplats i norr där det släpps i Brantabäcken som korsar väg 184. Ny väganslutning mellan Filsbäck och Källby korsar under ny väg 44 i öster. Anslutningen avvattnas via vägdiken som i lågpunkt släpper dagvattnet vidare i befintligt dike norr om, varifrån det sedan rinner mot kvävefällan och Vänern. Längs den del av vägen som går genom Skebykärrets avrinningsområde kommer vägdikena att utformas med material med låg genomsläpplighet för att förhindra föroreningsspridning till Natura 2000-området. Dagvatten från lokalväg 2611 rinner över vägens bankslänter som fungerar som översilningsytor. För väg 2702 avrinner dagvatten till vägens diken som sedan leder det vidare till Filsbäcken där det släpps. Nya vägportar i Alebäck och Helde, som anläggs för faunapassage och korsande enskilda vägar, avvattnas mot lågpunkt i portarna. Pumpstationer anläggs vid varje port som för dagvattnet upp till fördröjningsdiken där dagvattnet renas och fördröjs innan det släpps i befintliga vattendrag och diken. 25

26 3.5.3 Geoteknik Jordlagren utgörs generellt av 1 3 meter sand som överlagrar ett 10 till 20 meter mäktigt lerlager. Lerlagret innehåller sand- och siltskikt. Leran har låg odränerad skjuvhållfasthet och är sättningskänslig. Leran utgörs i stor utsträckning av så kallad kvicklera. För geotekniska åtgärder och förutsättningar hänvisas till Teknisk PM Geoteknik väg samt Teknisk PM Geoteknik byggnadsverk Byggnadsverk I projektet ingår ett antal byggnadsverk. Nedan listas de aktuella byggnadsverken. Namn Längdmätning Konstruktion/ Spännvidd Total brolängd Fri brobredd Fri höjd Preliminär grundläggning Ritningsnummer/ Konstruktionsnr Bro över Brantabäcken vid Kartåsen 0/130 (Väg 184) Rörbro 30 m 16,3 m - Packad bädd Redov. ej/ Bro över väg N Alebäck Bro över väg 1,5 km SV Filsbäck Bro över Filsbäcken 1,5 km SV Filsbäck Bro över väg vid Helde Bro över väg vid Dalvik Bro över Öredalsån vid Dalvik Bro över väg 2,3 km Ö Filsbäck Bro över GCväg SÖ Källby 0/800 Plattram 13 m 2/080 Balkbro m 2/210 Rörbro 3,7 m 3/750 Plattram 10 m 4/710 Plattram 26 m 4/850 Balkbro m 6/060 Plattram 27,7 m Utanför längdm. Plattram 6 m 26 m 14,0 m 4,0 m Spetsburna pålar 72 m 9,0 m 4,7 m Spetsburna pålar 142K2001/ K2001/ ,7 m 11,7 m - Packad bädd Redov. ej/ m 16,3 m 4,7 m Spetsburna pålar 40 m 11,7 11,9 m 4,7 m Spetsburna pålar 83 m 11,7 m - Spetsburna pålar 42,7 m 17,1 m 14,0 m 4,7 m Spetsburna pålar 20,1 21,2 m Redov. ej/ K2001/ K2001/ K2001/ ,8 m Packad bädd Redov. ej/

27 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen De transportpolitiska målen beslutades av riksdagen år 2009 och består av ett funktionsmål avseende tillgänglighet och ett hänsynsmål som omfattar säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Uppfyllelse av transportpolitiska målen Föreslagen åtgärd överensstämmer väl med de transportpolitiska målen. Utbyggnad till mötesfri landsväg med 100 km/h förväntas ge förbättrad framkomlighet och risken för trafikolyckor på väg 44/väg 184, inklusive olyckor med farligt gods, minskar i och med att vägstandarden höjs med säkrare sidoområden, uppsättning av mitträcken o.s.v. Trafiksäkerheten intill befintlig väg 44 kommer att bli förbättrad i och med projektet. Boendemiljön blir bättre inne i Filsbäck bland annat med avseende på trafiksäkerhet, framkomlighet och friskare luft för oskyddade trafikanter. Även kollektivtrafikresande gynnas. Utformningen av föreslagen väg och de skyddsåtgärder som föreslås innebär att risken för föroreningsspridning till vattendrag, för ökade barriäreffekter och för bullerstörningar vid bostäder i Filsbäck reduceras. För överensstämmelse med miljökvalitetsmålen se kapitel 9 i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning Restid/komfort För väg 44 och väg 184 skapas en säker miljö med säkra sidoområden, mötesfrihet och omkörningssträckor på 30 40% av sträckan. Den höga vägstandarden innebär att hastigheten kan sättas till 100 km/h, vilket ger cirka tre minuter kortare restid mellan Skararondellen och Källbycirkulationen. Befintlig väg 44 får ny funktion som sammanbindande allmän väg, med låga trafiktal och sänkt hastighet, vilket ger högre tillgänglighet och trafiksäkerhet för de som rör sig i anslutning till befintlig väg 44. Det ges möjlighet att utforma busshållplatser och korsningspunkter på ett trafiksäkert sätt och skapa en långsiktigt hållbar miljö. Busstrafikens restid påverkas positivt då trafiken minskar på befintlig väg 44 samt anläggande av busshållplatser på ny väg 44 som medger stopp för regionala bussar. 27

28 4.1.3 Framkomlighet Utbyggnad av väg 44 och väg 184 ger en förbättrad framkomlighet för all trafik, både personbilstrafiken och den tunga trafiken såväl som kollektivtrafiken. Enskilda fastigheter kan få längre körväg då det enskilda vägnätet anpassas till förslaget. Framkomligheten för oskyddade trafikanter ökar främst i Filsbäck och en fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägen mellan Vinninga och Filsbäck möjliggörs genom anpassning av bro för väg Kapacitet Kapaciteten i systemet ökar då väg 44 byggs ut i ny sträckning med möjlighet till omkörning. Vid olyckor finns bättre möjlighet att passera samt leda om trafik vid behov Bytespunkter med koppling till andra transportsystem En pendelparkering anläggs utmed väg 2611 för att angöra de nya busshållplatserna på väg 44 vilket ytterligare ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten ökar för alla trafikslag då väg 44 byggs om i ny sträckning. Oskyddade trafikanter får en trygg miljö på befintlig väg 44 i Filsbäck efter utbyggnad. 4.2 Miljökonsekvenser Vägutbyggnadens huvudsakliga inverkan på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser framgår av den miljökonsekvensbeskrivning som hör till vägplanen. Av nedanstående utdrag ur miljökonsekvensbeskrivningens sammanfattning framgår de viktigaste konsekvenserna. Vägförslaget innebär, jämfört med nollalternativet då inga åtgärder görs, positiva konsekvenser för boendemiljön kring nuvarande väg 44 i Filsbäck. Störningar från trafiken kommer här att minska och tillgängligheten till strandområdet vid Vänern att förbättras. Vid väsentlig ombyggnad av väg bör inte riktvärdena 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostad eller 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats överskridas. För ljudnivåerna inomhus är kraven striktare, där får inte riktvärdena 30 dba ekvivalent ljudnivå eller 45 dba maximal ljudnivå (nattetid) överskridas. Nära ny sträckning för väg 44 kommer ett mindre antal bostadshus att bli exponerade för ekvivalenta ljudnivåer över 55 dba. Konsekvenserna bedöms som godtagbara, förutsatt att förslag på bullerdämpande åtgärder säkerställer att gällande riktvärden inte överskrids. Vägen medför framförallt negativa konsekvenser för det natur- och kulturlandskap som den nya sträckningen passerar. Vägen blir ett nytt inslag i landskapet och går tvärs befintliga strukturer såsom flera vattendrag med omgivande vegetation och äldre vägsträckningar. Med de miljöåtgärder som är inarbetade i vägplanen kan framförallt skada på naturmiljöer med högt värde undvikas. Inarbetade åtgärder kan lokalt medverka till positiva effekter för växt- och djurliv. Vägen tar i anspråk högproduktiv jordbruksmark och ger konsekvenser för jordbruket i form av arealförluster och uppkomst av svårbrukade restytor. Ny väg 44 blir en barriär i landskapet för djur och människor. För att minimera barriäreffekten innehåller vägförslaget en faunapassage vid Alebäck och passager för att 28

29 underlätta jordbruksdriften, bl a genom en port vid Helde. En hög bro byggs över Öredalsån för att underlätta passage för strövande människor och för vilt. Flera trummor anläggs även under vägen som kan användas av småvilt. Genom vägutbyggnadens höga trafiksäkerhetsstandard bedöms sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska inträffa som lägre än i nollalternativet trots att hastigheten på ny väg blir högre. Inarbetade miljöåtgärder minskar även risken för allvarliga konsekvenser till följd av olycka med farligt gods. Vägdagvatten kommer att fördröjas och renas med hjälp av särskilt utformade fördröjningsdiken. Ny väg bedöms därmed inte medföra någon total ökad belastning av flöden och föroreningar till områdets vattensystem och närliggande recipienter. Vid några av brolägena längs sträckan uppstår grundvattensänkningar. Konsekvenserna bedöms sammantaget som små då samtliga sänkningar är mycket begränsade i utbredning. Inverkan på Natura 2000-området Skebykärret bedöms inte vara av sådan karaktär att förhållandena i den skyddsvärda våtmarken kommer att påverkas på ett betydande sätt. Inga riksintressen påverkas i övrigt. Vägutbyggnaden bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer överskrids. I fortsatt arbete med vägutbyggnaden krävs olika typer av tillstånd och dispenser. Till exempel är flera av de åtgärder som planeras i de berörda vattendragen vattenverksamhet enligt miljöbalken. Det behövs också tillstånd enligt kulturmiljölagen för de ingrepp som vägutbyggnaden medför i fornlämningar och fornlämningsområden. Dispens från strandskydd och generellt biotopskydd i jordbruksmark krävs inte vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Däremot har syftet med områdesskydden beaktats vid planering av vägprojektet. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Åtgärder att fastställa Utöver den hänsyn till omgivande miljö och människors hälsa som tagits i arbetet med vägens lokalisering och utformning redovisas i vägplanen ett antal särskilda skyddsåtgärder. Nedan beskrivs dessa närmare för att förtydliga vad de praktiskt innebär, vad som är syftet med åtgärden och hur de i princip kommer att utformas. Åtgärd enligt vägplanen Sk1 Erbjudande om bullerskyddsåtgärder utanför vägområde Beskrivning Avser fasadåtgärder som erbjuds på våning 2 för fastigheterna Alebäck 1:10, Alebäck 1:2 söder om väg 44, Dalvik 1:3, Torestorp 3:20 och Skeby 3:8 Sk2 Åtgärd för skydd mot olycka med farligt gods Avser fasadåtgärder våning 1 och 2 för Skeby 6:2, Skeby 7:2 och Skeby 10:7. Avser bullerskyddsskärm, höjd 2 m ovan vägbanan och fasadåtgärder vån 2 för Helde 8:5 Avser avåknings och/eller strålningsskydd för fastigheterna Alebäck 1:2 söder och norr om väg 44, Helde 8:5, Skeby 6:2, Skeby 7:2, Skeby 10:7 och Skeby 10:11. Sk3 Bullerskyddsskärm; höjd 2 m ovan Avser bullerskyddsskärm söder om väg 44 29

30 vägbanan Sk4 Bullerskyddsvall/-skärm; höjd 3.2 m ovan vägbanan sektion cirka 0/850 1/000 samt norr om väg 44 sektion cirka 1/000 1/150 för fastigheterna Alebäck 1:2. Avser skärm norr om väg 44 sektion cirka 5/650 5/760 för Skeby 6:2. Vidare anordnas en vall söder om väg 44 sektion cirka 5/700 5/900 för Skeby 7:2. Sk5 Sk6 Sk7 Sk8 Bullerskyddsvall, höjd 1.8 m ovan vägbanan Bullerskyddsskärm; höjd 2,5 m ovan vägbanan Komplettering av befintligt bullerskydd Faunaport med omgivande terränganpassning Bullerskyddsvall nära väg 44 sektion cirka 6/150 6/390 för Skeby 1:14. Avser skärm söder om väg 44 sektion cirka 6/490 6/590 för Skeby 10:7. Besiktning och ev. komplettering av befintligt bullerskydd, fasadåtgärder våning 1 för Skeby 10:11. En faunapassage planeras under väg 44 vid cirka sektion 0/800 för att minska barriärverkan för klövvilt och andra djur. Sk9 Anpassning för faunapassage Avschaktning av strandbrink ska utföras så att klövvilt kan passera utmed ån under vägbron vid normalvatten. Sk10 Erosionsskydd och lekbottnar Avser erosionsskydd med hänsyn till geoteknik i Öredalsån. Erosionsskydden utformas med ytskikt av naturmaterial och växtjord från omgivningen. Anläggning av lekbotten ska utföras på en sträcka av 30 meter. Se vidare Geotekniskt PM Väg samt MKB. Sk11 Fördröjningsdike för dagvatten Utmed sträckan för väg 44 anordnas fördröjningsdiken med avsikten att fördröja och rena dagvattnet i anslutning till befintliga vattendrag och diken. Sk12 Avlastningsschakt Avser avlastningsschakt med hänsyn till geoteknik, se vidare Geotekniskt PM Väg samt MKB. Sk13 Åtgärder för skydd av allé För att skydda kvarvarande alléträd ska en brant slänt med gabionmur anläggas utmed den sida av väg 2702 som vetter mot allén. Nedtagna alléträd ersätts med nyplanterade träd där det är möjligt i befintliga luckor i allén. Delar av nedtagna träd ska tas tillvara och läggas på lämplig, solbelyst plats i närheten för naturlig nedbrytning. Sk14 Småviltpassage Avser småviltpassage som förläggs i 30

31 rörbro för Filsbäcken samt som torrtrummor i anslutning till Alebäcken, Brantabäcken och vid sektion 4/180. Sk15 Åtgärd för skydd av grundvatten Vid Skebyåsen utförs vägdiken längs ny väg 44 och ny lokalväg till Filsbäck med material med låg genomsläpplighet för att förhindra infiltration till grundvattnet Ytterligare åtgärder Utöver de åtgärder som beskrivs i avsnitt har i miljökonsekvensbeskrivningen identifierats möjliga åtgärder som inte bedöms kunna fastställas i vägplanen, men som kan innebära en bättre anpassning till omgivande miljö. Arbetet med dessa åtgärder fortsätter, dels för åtgärder som Trafikverket avser att genomföra i samarbete eller samråd med andra intressenter, dels för åtgärder som inbegriper detaljutformning och principer för den framtida driften av anläggningen. Där nya vägslänter uppstår i befintliga grusmarker vid Skebyåsen kommer särskilda grusmiljöer att anläggas. Syftet är att gynna arter, både insekter och flora, som är knutna till torra, grusiga marker. Lämpliga lägen är där väg 44 passerar genom Skebyåsen och längs lokalvägen till Filsbäck där höga, syd- och västvända vägslänter kommer att uppstå. Vid pendelparkeringen uppstår också lämpliga sydvästvända slänter för väg 2611 där särskilda grusmiljöer kan anläggas. Här kommer sandigt-grusigt material att påföras eftersom det inte finns naturligt i omgivningen. För att materialet ska ligga kvar krävs att slänterna är flacka, lutningen bör inte överstiga 1:4. En annan åtgärd är flytt av milstenen Skeby 12:1 som flyttas till motsvarande läge vid den nya vägens bakslänt. Åtgärder i samarbete med andra intressenter Överskottsmassor ska användas eller placeras på ett genomtänkt sätt. Branta vallar och högar kan kännas onaturliga i detta landskap och utläggning av massor ska därför föregås av noggrann planering. Utblickar över landskapet ska inte brytas och siktlinjer bör tas tillvara så långt det är möjligt. De områden som är aktuella för placering av överskottsmassor framgår av illustrationsplaner. I det fortsatta arbetet kommer en diskussion om möjlig utformning att föras med berörda fastighetsägare. För att kompensera de diken och vattendrag som tas i anspråk av ny väg kommer nya öppna diken eller småvatten att anläggas på annan plats i jordbruksmark. Alternativt kan miljön i närbelägna småvatten förbättras för att skapa bättre förutsättningar för vattenlevande arter. För att kompensera den del av stenmur som försvinner kommer de stenar som tas bort användas till att förlänga befintlig mur eller restaurera de muravsnitt som sparas. I det fortsatta arbetet kommer en diskussion om möjliga åtgärder och lämpliga platser att föras med berörda fastighetsägare. Befintliga trummor i Öredalsån vid golfbanan, som idag utgör vandringshinder, kommer att tas bort. En ny passage över ån utformas så att fisk kan passera vidare uppströms och under den nya väg 44 vid Dalvik. Trafikverket kommer att genom ekonomiskt bidrag till Lidköpings fågelklubb finansiera en utredning, dels om förekomst av befintliga häckningslokaler för kungsfiskare i Öredalsån, dels hur och var lämpliga sådana skulle kunna anläggas i vattendragets brinkar. En sådan utredning bidrar till kunskap om kungsfiskarens livsmiljöer och fyller 31

32 ett syfte som ett allmänt planeringsunderlag. Utredningen och eventuella vidare åtgärder som utredningen leder till genomförs i fågelklubbens regi. Trafikverket kommer även att bidra ekonomiskt till att fågelholkar för bl a forsärla sätts upp på bron över Öredalsån. Fågelklubben ansvarar för vilken typ av holkar som bör sättas upp och för underhållet av holkarna. Lämplig placering på bron sker i samråd med Trafikverket så att drift på bron och holkarnas funktion kan säkerställas. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Principer Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på en meter utanför föreslaget viltstängsel på båda sidor om vägen. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av viltstängsel utmed väg 44. Inom vägområdet ingår också en säkerhetszon. Säkerhetszonen är en zon närmast vägbanan utformad för att minska kollisionsriskerna i avkörningsolyckor. Zonens bredd är beroende av hastighet och utformningen på sidoområdet. Oeftergivliga föremål får endast i undantagsfall finnas inom säkerhetszonen. På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka 36 hektar. Vägområde med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Nytt vägområde med vägrätt i aktuell vägplan omfattar cirka 34 hektar. Ägoslag och vilka fastigheter som berörs framgår av bifogad fastighetsförteckning samt av plankarta. Vägområde med inskränkt vägrätt Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren överlåter åt berörd markägare att utnyttja området för jord- eller skogsbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering). Den inskränkta vägrätten framgår av plankarta och bifogad fastighetsförteckning. Nytt vägområde med inskränkt vägrätt i aktuell vägplan omfattar cirka 2 hektar. 32

33 Av nedanstående tabell framgår närmare motiv och omfattning för den tillfälliga nyttjanderätten. Vi1 Omgrävning av vattendrag Avser mark som krävs för omgrävning av Öredalsån, Filsbäcken och Brantabäcken, omfattar cirka 0.1 hektar. Vi2 Ledning för vägdagvatten Avser mark som krävs för anläggande av ledning för omhändertagande av vägdagvatten, omfattar cirka 600 m 2. Vi3 Avlastningsschakt, erosionsskydd och lekbottnar Avser mark som krävs för avlastningsschakter med avseende på geoteknik samt erosionsskydd och anläggande av lekbottnar vid passage av Öredalsån, omfattar cirka 600 m 2. Vi4 Bullerskydd Avser mark som krävs för bullerskydd, vidare specificerat under avsnitt 4.3.1, avser cirka 0.6 hektar. Vi5 Dike för vägdagvatten Avser mark som krävs för omgrävning av diken i anslutning till nya fördröjningsdiken för omhändertagande av vägdagvatten, omfattar cirka 0.3 hektar Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås att Trafikverket under 24 månader från byggstart tillfälligt får nyttjanderätt till markområden enligt redovisning på plankarta för upplag och arbetsytor, omfattar cirka 14 hektar. De områden som tillfälligt nyttjas under byggtiden kommer att återställas i samråd med fastighetsägaren Konsekvenser för pågående markanvändning Sammanlagt tas cirka 22 hektar, till stor del högproduktiv, jordbruksmark och cirka 10 hektar skogsmark i anspråk för själva vägen genom antingen vägrätt, inskränkt vägrätt eller tillfällig nyttjanderätt. Markförluster och sämre arrondering blir den direkta påverkan medan indirekt påverkan sker till följd av att jordbruksmark i anslutning till väganläggningen blir svårbrukad eller obrukbar. En effekt kan bli att sådan mark växer igen. Vägen får generellt en barriäreffekt för jord- och skogsbruket i och med att den delar upp brukningsenheter. Utan åtgärder kan avstånden mellan åkerskiften i vissa områden bli så stora att det kan vara svårt att bedriva jordbruket rationellt. Förslag på placering av nya enskilda vägar och brukningsvägar har samråtts med markägare. På flera platser är det möjligt att passera över/under väg 44 med jordbruksmaskiner. Även samråd om eventuella markbyten pågår. Ett antal detaljplaner berörs vid en utbyggnad av väg 184 och väg 44. Vägförslaget strider inte mot gällande detaljplaner. De båda kommunerna har tillsammans diskuterat en komplettering av bostadsbebyggelsen i Filsbäck österut, när förbifarten är genomförd och trafiken på nuvarande väg 44 minskat betydligt. Det pågår även utredningar om ett nytt verksamhetsområde i anslutning till sydvästra delen av Skararondellen Konsekvenser för befintliga ledningar Väg 44 Markförlagda el- (hög- och lågspänning), tele- och optokablar korsas vid ett flertal tillfällen längs planerad väg 44. Ett fåtal ledningar går även parallellt längs vissa sträckor av vägen. Korsande ledningar som hamnar för grunt eller exponeras där vägen går i skärning schaktas fram för att sedan förläggas djupare i befintlig sträckning. Ledningar 33

34 som går under vägen en längre sträcka schaktas fram för att läggas om utanför vägens hårdgjorda yta. Kommunala VA-ledningar korsas i Alebäck där väg 44 går på bank och bedöms endast påverkas av ny väg genom ökad belastning på ledningar vid själva vägkorsningen. Åkerdränering och bevattningsledningar berörs vid ett antal tillfällen längs sträckan. Åkerdränering läggs om och ansluts till ny uppsamlingsledning som leder vattnet vidare förbi vägen. De bevattningsledningar som korsas då väg 44 går i skärning schaktas fram och förläggs med tillräcklig täckning under ny väg. Ett flertal luftledningar av högspänning korsar planerad vägsträckning. Luftburna högspänningsledningar ( kv) korsar väg 44 i sektion 0/800, 6/380 och 6/410. Luftledningar (44 kv) korsas vid sektion 5/140, och 6/600. Luftburen lågspänningsledning kommer i konflikt med ny väg vid sektion 1/060. Vid sektion 0/800 går väg 44 på en ca 2 meter hög bank. Stolpar till ledningarna kommer söder om väg 44 i konflikt med nysträckning av enskild väg. Korsande elledningar föreslås markförläggas vid korsning av väg 44 och förbi nysträckning av enskild väg och två stolppar rivs. Vid sektion 6/380 och 6/410 går planerad väg 44 i skärning. Befintliga stolpar till de luftburna högspänningsledningarna berörs inte av vägen och fri höjd under ledningar vid korsningstillfälle bibehålls. Ingen åtgärd bedöms behöva utföras. I sektion 5/140 går väg 44 på ca 1 meter hög bank. Ledningar med stolpar föreslås höjas så kravet på fri höjd för vägen uppnås vid korsningstillfället. Vid sektion 6/600 är ny nivå på vägen strax ovan nivån för befintlig. Luftledningar föreslås höjas om fri höjd för vägen inte uppnås med befintlig höjd på ledningarna. Luftburen lågspänningsledning till fastighet korsar ny väg 44 där vägbanken är ca 1,7 meter hög. Ledning föreslås markförläggas från innan korsning med väg och fram till fastighet. Väg 184 Väg 184 breddas vilket föranleder att befintliga markförlagda teleledningar hamnar under vägens hårdgjorda yta. Ledningar föreslås flyttas ut till ny ytterslänt på vägdike vid vägbreddningen. El för belysning vid Skararondellen i nordväst kan om den berörs behöva flyttas ut tillsammans med belysningsstolpe som eventuellt kommer i konflikt med breddningen av väg 184. Vid ny cirkulationsplats där ny väg 44 ansluter till väg 184 går markförlagda teleledningar rakt genom planerad trafikplats. Förslaget är att teleledningar läggs om runt cirkulationsplats. Lokalväg 44 och 2705 Markförlagda tele-, opto- och högspänningsledningar kommer i konflikt med ny väganslutning mellan Filsbäck och Källby. Där ledningar berörs av ny väg i skärning föreslås ledningar schaktas fram och förläggas djupare i befintlig sträckning. Spillvattenoch dricksvattenledningar tillhörande Broby Vatten och Bredband ekonomiska förening berörs av nysträckningen vid ett flertal tillfällen. Där vägen går på bank påverkas inte ledningarna, dock skär ny vägs dike eventuellt av vattenledningen vid ett tillfälle. Där föreslås vattenledning schaktas fram och förläggas med tillräcklig täckning under vägdike. Luftburna elledningar kommer i konflikt med nysträckningen vid fyra tillfällen. Luftburen högspänning ( kv) korsar vägen i sektion 1/680 där ny väg går på ca 1 meter hög bank. Eventuell höjning av högspänningsledningarnas stolpar till erforderligt avstånd över lokalväg 44 kan behövas. Samma högspänningsledningar kommer sedan i konflikt med Lv 2705 i sektion 0/270 där väg går i skärning. Då vägens nivå är lägre än befintlig marknivå antas att erforderligt avstånd över väg kommer finnas. I sektion 34

35 1/860 korsar luftburna högspänningsledningar (44 kv) lokalväg 44, samma ledningar korsar även nysträckning av lokalväg 2705 ca 80 meter åt öster. Nivå på ny vägbana är något högre än befintlig marknivå. Beroende på luftledningars höjd kan stolpar och ledningar eventuellt behöva höjas över vägbanan. Lokalväg 44 går under luftburen lågspänningsledning i sektion 1/940. Samma lågspänningsledning korsar sedan lokalväg Höjd på ny väg är i båda fallen i nivå med befintlig mark och elstolpar ska ej påverkas. Ingen åtgärd föreslås för dessa ledningskonflikter. Markförlagda högspännings- och optoledningar samt en privat dricksvattenledning kommer i konflikt med nysträckning av lokalväg Då ledningarna korsar lokalvägen vid två tillfällen förslås ledningar läggas om i ny sträckning ca 130 meter längs lokalvägens södra sida och med det inte korsa vägen förrän i sektion ca 0/350 där ledningar kan ligga kvar i befintligt läge. 4.5 Påverkan under byggnadstiden Allmänt Att bygga en väg medför ett omfattande arbete med schaktning, sprängning och pålning, transporter med tunga fordon och massförflyttningar. Vägutbyggnaden genererar även överskottsmassor som ska tas om hand. Byggtiden för projektet bedöms till månader beroende på när på året entreprenaden startar. Byggtiden är beroende av tre faktorer; geotekniska förstärkningsåtgärder med eventuella liggtider samt liggtider på vägbankar som byggs upp med befintliga massor. Även byggnation av broar kommer vara en kritisk faktor för byggtiden. Förutom vägområdet för själva vägen, kommer även mark att tas i anspråk med så kallad tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden i anslutning till vägområdet kommer att behövas för olika ändamål under byggtiden, bl a för tillfällig uppläggning av massor samt uppställning av bodar och maskiner. Påverkan under byggtiden kan dels bestå av tillfällig miljöpåverkan, som ger temporära störningar enbart under byggtiden eller en kort tid därefter, dels permanent miljöpåverkan med skador som är svåra att återställa. Störningar Närboende och människor som arbetar eller av annan anledning vistas inom området, kan under byggtiden komma att påverkas av buller, stoft och damm, avgasutsläpp och vibrationer från pålnings- och schaktarbeten. Transporter av byggmaterial och massor med tunga fordon kan också ge upphov till störningar. Transporter under byggskedet förutsätts kunna ske i väglinjen samt på befintliga vägar. I vissa fall kan det krävas att befintliga enskilda vägar förstärks. Utöver transporter i väglinjen kan entreprenören ha egna förslag som får diskuteras i byggskedet. För dessa krävs särskilda tillstånd och avtal. Transporterna till och från byggarbetsplatsen kan under byggtiden medföra försämrad framkomlighet på andra vägar i och i anslutning till området. Trafiken på väg 44 påverkas i princip inte då entreprenaden utförs skilt från befintlig väg 44 på större delen av sträckan. Skador Värdefulla naturmiljöer med särskilt skyddsvärda träd förekommer i området. Oaktsamhet vid anläggningsarbeten kan leda till bl a påkörningsskador och skador på rotsystemen. 35

36 Vid arbeten i eller nära bäckar och diken kan vattnet grumlas vilket kan påverka vattendragen och känsliga recipienter även nedströms vägbygget. Schaktningsarbeten innebär att vegetationen avlägsnas och jordytor friläggs. Det medför ökad risk för snabb transport av närsalter och jord till vattendragen, vilket dels ger grumlingseffekter och dels kan bidra till övergödning. Delar av jord- och skogsbruksmarken kommer att tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta innebär skördebortfall under den tid vägbygget pågår samt att skog kan komma att avverkas innan den nått optimal avverkningsålder. Vibrationsskador kan uppstå på fastigheter. Under avsnitt Utbyggnad redovisas möjliga åtgärder för att minimera skador och störningar under byggskedet (MKB kapitel 8). Miljösäkring under byggskedet kommer att ske via de generella och objektspecifika krav som inarbetas i förfrågningsunderlaget. De objektspecifika kraven utgår från förslag som redovisas i MKB. Vidare tillkommer de krav som tillsynsmyndigheterna ställer till följd av ingivna anmälningar, dispenser och tillstånd. Trafikverket kommer att utarbeta kontrollprogram som syftar till att säkerställa att miljökraven uppfylls. 36

37 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Figur 5.1:1 Planeringsprocessen enligt väglagen och plan- och bygglagen. Stjärnan betecknar var i processen projektet befinner sig. Arbetet med förbifarten inleddes i enlighet med tidigare gällande planlagstiftning där en förstudie togs fram. Denna har sin motsvarighet i samrådsunderlag i den nya planprocessen. Samrådsunderlaget utgör, likväl som förstudien tidigare utgjorde, underlag för det beslut länsstyrelsens fattar om ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har bedömt att projektet kan antas medföra betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därför upprättas i enlighet med miljöbalkens sjätte kapitel. Sedan förstudien avslutades genomförs projektet enligt den nya lagstiftningen. Inledningsvis gjordes en studie av ett antal olika vägkorridorer för ny väg 44 inom utredningsområdet. Arbetet resulterade i samrådshandling, val av lokaliseringsalternativ. Handlingen ställdes ut för allmänheten och skickades på remiss till länsstyrelse, kommuner och övriga myndigheter och organisationer. Inkomna yttranden och synpunkter låg sedermera till grund för Trafikverkets beslut om inom vilken korridor den nya vägen skulle placeras. Därefter har projekteringen varit inriktad på att vidareutveckla vägförslaget inom vald vägkorridor. Ritningar har arbetats fram där vägsträckningen för väg 44 med lokalvägnät framgår mer detaljerat. När vägplanen nu kungörs och möjliggörs för granskning har den status granskningshandling. Granskningen ger allmänheten möjlighet att studera förslaget och komma med skriftliga synpunkter. Efter granskningstiden sammanställs och besvaras inkomna yttranden och synpunkter i ett granskningsutlåtande. Om revideringar görs efter granskningstiden kommer dessa att kommuniceras med berörda sakägare. Vid större revideringar krävs ett nytt granskningsförfarande. Därefter begär Trafikverket länsstyrelsens yttrande över planen, och sedan upprättas vägplan med 37

38 status fastställelsehandling som skickas till Juridik och planprövning vid Trafikverket i Borlänge som utför fastställelseprövningen. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på vägplanens plankarta samt de villkor som tas upp i beslutet. En fastställd vägplan ger väghållaren rätt att ta mark i anspråk med vägrätt och tillfällig nyttjanderätt mot ersättning. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vägrätten innebär också att väghållaren får ta tillvara naturtillgångar, till exempel jord- och bergmassor, inom vägområdet. Tillfällig nyttjanderätt innebär rätt att använda mark eller annat utrymme i närheten av vägområdet i samband med byggandet av vägen för till exempel uppställningsplatser, tillfälliga upplagsplatser och transportvägar. Vägplanen lägger fast vad som utgör allmän väg och väganordning. Anslutningar av enskilda vägar till ny väg 44 kommer att behöva stängas eller flyttas. Område för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via marklösenförhandlingar och anläggningsförrättning i Lantmäteriets försorg. Vilka anslutningar som behöver stängas och förslag på omdragning av enskilda vägar redovisas på illustrationsplanerna. Kommunala planer Den kommuntäckande översiktsplanen för Lidköpings kommun är antagen Arbete med en ny översiktsplan är påbörjat. I översiktsplanen redovisas ett område för ny sträckning av väg 44 från Siggetorp väster om Lidköping till kommungränsen vid Öredalsån. Redovisningen av aktuell sträcka är delvis inaktuell även om intentionen är att väg 44 ska ges en ny sträckning söder om staden. För Götene kommun gäller Framtidsplan för Götene kommun , är antagen En ny sträckning av väg 44 är redovisad i översiktsplanen från Öredalsån till Källby. I planen visas också att ny väg ska ansluta till cirkulationsplatsen söder om Källby. Följande detaljplaner i Lidköpings kommun berörs vid en utbyggnad av väg 184 från Skararondellen till anslutning av ny sträckning av väg 44 mellan väg 184 och Källby: 1. Detaljplan för Änghagens industriområde, laga kraft Detaljplan för Kartåsens industriområde, laga kraft Den förstnämnda planen omfattar Skararondellen och berörs vid anslutningen av väg 184. Ombyggnad av det nordöstra sidoområdet av väg 184 berörs av detaljplanen för Kartåsens industriområde. Inom gällande detaljplaner berörs endast, och i marginell omfattning, allmän plats - gata samt allmän plats - park. Avfallsanläggningen vid Kartåsen i Lidköping samt motorbanan omfattas av detaljplan liksom större delen av bostadsbebyggelsen i Filsbäck norr om utredningsområdet. Dessa planer berörs inte vid utbyggnad av ny väg. 38

39 Följande detaljplaner i Götene kommun finns i anslutning till planerad ny väg vid befintlig cirkulationsplats söder om Källby samt föreslagen ny infartsväg till Källby från korsningen med nuvarande väg Detaljplan för Källby RV44, Ny infart, laga kraft Detaljplanen omfattar ett område runt cirkulationsplatsen i södra Källby och ger väster om cirkulationen byggrätt för bensinstation, bilverkstad och liknande samt för handel. Anslutningen av ny väg 44 till den befintliga tangerar planen söder om cirkulationsplatsen. 4. Detaljplan för område vid Mobergs väg, etapp 1, laga kraft Planen omfattar en tomt för småindustri. Tomten ingår i ett större område för småindustri som ska detaljplaneläggas i en senare etapp när förutsättningarna kring ombyggnad av Källbykorsningen och eventuell planskild korsning för gång- och cykeltrafik är utredd. Närmast väg 44 ligger ett skyddsområde. Planen berörs inte. 5. Detaljplan (stadsplan) för Källby 1:37, Bergmans hage, laga kraft Planen medger bostäder och garage med bilservice. Planen berörs inte. Lidköping och Götene kommun har tillsammans diskuterat en komplettering av bostadsbebyggelsen i Filsbäck österut, när förbifarten är genomförd och trafiken på nuvarande väg 44 minskat betydligt. Det pågår även utredningar om ett nytt verksamhetsområde i anslutning till sydvästra delen av Skararondellen. Figur Detaljplaner i närheten av planerad sträckning av väg Genomförande Översiktlig tidplan Den formella handläggningen av vägplanen planeras ske under vintern 2014/2015. Under förutsättning att planen har vunnit laga kraft planerar Trafikverket att påbörja utbyggnaden i slutet av