PM Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron förslag med konsekvensanalys

Transkript

1 PM Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron förslag med konsekvensanalys Varför bör Lidingöbanan gå via centrum? Södra ön har ingen bra kollektivtrafikförbindelse med Centrum. Bussarna i Lidingö Centrum är överfulla redan idag i rusningstrafik. Med en trafiknod i Lidingö Centrum med både buss och spårvagn, kan kollektivtrafiken utvecklas för bra tillgänglighet och kapacitet. Lidingöbanan avlastar bussarna morgon och kväll. Lidingö centrum står också inför en kraftigt ökad konkurrens från handeln i Ropsten. Flera stora köpcentra planeras där. Lidingö Centrum behöver bättre tillgänglighet med koppling till den regionala spårtrafiken i Ropsten för långsiktig överlevnad. Den sista länken för ett bra långsiktigt kollektivtrafiksystem, är en omdragning av Lidingöbanan via centrum, så att Lidingö C blir samhällets nav med direktkoppling till regionen via Ropsten. Då får man maximal nytta av gjorda investeringar. En utbyggnad av spårtrafiken med nya spårvägar mot T-centralen, Sickla och Tvärspårvägen planeras inom projekten Spårväg City och Östlig förbindelse. Detta gör kopplingen till Lidingö C alltmer betydelsefull. Det är också viktigt att Lidingöbanan, som upprustats för tillgänglighet för äldre och rörelsehindrade, kan nyttjas för resande till/från Lidingö C för att utnyttja Lidingös stora satsning på Lidingöbanan. Förslag till omdragning av Lidingöbanan via Torsvik/Lidingö C Bifogade skisser (bilaga 2 och 3) med planer visar spårvägens dragning fram till Lidingö C och Torsviks Torg med hållplatser. Bytespunkten vid Torsviks Torg med bussar och spårvagn på det planerade däcket över trafikdiket, visas i sektion mellan berget och Klippoteket/Torsviks Galleria. Spårvägen går på egen bana med dubbelspår i ytläge mellan Baggeby/Bodal och fram till den Lilla Lidingöbron. För att inte störa biltrafiken utförs planskilda korsningar i Hans Lefvert ordf. centrala Lidingö Villaägareförening (CLV)

2 2 korta tunnlar/spårtråg på Södra Kungsvägen vid Lejonvägen och området före Mosstorpsvägen för att ansluta till Lidingöbanan mitt emellan hållplats Baggeby och Bodal. Spårvägen föreslås gå mitt i Södra Kungsvägen. En hög bro mot Lidingö innebär att gång-och cykeltrafiken från Ropsten möter Lidingö och Torsviks Torg, som ska utvecklas inom utbyggnaden av Torsvik/Lidingö C till skillnad från den trafikmiljö under broarna som möter gående och cyklister på den låga bron. Kostnader för en omdragning av Lidingöbanan via Lidingö Centrum Med låg bro mot Lidingö/Torsvik Att ansluta spårvägen från sin nuvarande låga höjd i Torsvik, till Centrum, är dyrt. Det har visats av Lidingö Stad vid tidigare utredningar. Vare sig mark-eller tunnelalternativen är ekonomiskt rimliga. Kostnaden för en spårvägstunnel med en hållplats i Torsviksberget har uppskattats till ca 250 Mkr. Med hög bro mot Lidingö/Torsvik Med en hög broanslutning i Torsvik förenklas anslutningen till Torsvik/ Centrum radikalt, eftersom spårvägen då hamnar direkt i markplanet bredvid bilbron. Det är av den anledningen synnerligen viktigt, att utreda om banan skall dras om via centrum innan man fattar ett brobeslut. Brons höjd och lutning i Lidingö Stads utredningar Lidingö Stads utredningar har utgått från ett inriktningsbeslut att den nya bron ska ansluta till befintliga spår vid nuvarande Torsviks hållplats. Detta innebär att bron måste vara låg mot Lidingö. Man har utrett en låg bro med så små lutningar som möjligt. I utredningen finns även en puckelbro, som är hög på mitten och låg i ändarna, med tillräcklig lutning för att klara samma segelfria höjd som bilbron (11.5 m). Man har också analyserat en mellanhög bro (puckelbro) med 8 m segelfri höjd med 2 % lutning, som är den största lutning som anses acceptabel för gång- och cykeltrafik enligt Lidingö Stads utredningar. Med en låg bro i Ropsten som utgångspunkt landade utredningen på en låg svagt sluttande bro med starkt begränsad fri segelfri höjd på 5.6 m. För att möjliggöra för fler båtar att komma under bron, är Lidingö Stads senaste(?) förslag en puckelbro med 1.4 % lutning och 7-8 m fri segelhöjd.

3 3 Förslag till principutformning av alternativ för Lilla Lidingöbron med låg bro mot Ropsten och hög bro mot Lidingö Ett alternativ där bron lutar från en låg nivå från Ropsten, där den nu planeras inom Kolkajen/Norra Djurgårdsstaden, till en hög nivå mot Lidingö, har inte analyserats inför tidigare beslut för val av bro. En bro med svag stigning, från en låg nivå i Ropsten, först upp till bilbrons höjd, för att sedan följa bilbron in mot Torsvik, får samma segelfria höjd, 11.5 m, som bilbron närmare Lidingö. Lutningen skulle kunna göras under 2 %. Se principskiss med höjdprofil bilaga 4. Kostnadsskillnader för olika brohöjder Enligt Lidingö Stads, PM Samhällsekonomi Ny Bro 2020, Underlag för inriktningsbeslut, framgår att byggkostnaden ökar med 7,7 Mkr för en mellanhög puckelbro och 15,3 Mkr för en hög puckelbro - båda jämfört med en låg bro. Det motsvarar ~2-3% av hela brokostnaden. En bro som börjar lågt vid Ropsten, stiger, och sen följer bilbron mot Torsvik, enligt bilaga 4, får sitt landfäste längre in på Lidingösidan jämfört med den föreslagna låga bron. Den låga bron delar emellertid upp sig med två landfästen, ett för spårvägsbron och ett för gång- och cykelbron. Merkostnaden för en hög anslutning i Torsvik bör därför bli jämförbar med den höga puckelbron, d.v.s. ca 15 mkr, p.g.a. högre brostöd. Ett eller två spår på bron Två spår på bron kommer att behövas för framtida kapacitet och punktlighet. I synnerhet om Spårväg City byggs som planerat. En omläggning av Lidingöbanan via Torsvik/Lidingö C, ökar naturligtvis trafikbehovet ytterligare. Även denna fråga borde utredas innan man fattar beslut om bron ska ha ett eller två spår. Restider och samhällskostnad för cyklister Denna fråga har tillmätts mycket stor betydelse för förslaget med låg bro. Cirka 2/3 av alla cyklister, bor på de södra och centrala delarna av Lidingö och har nu lutningar på 7-8 % samt en höjdskillnad på 30 m mot både Baggeby och Torsvik. Detta kan undvikas om de slipper cykla ned till vattnet i Torsvik. För den tredjedel som bor på norra ön är det enkelt att finna och bitvis skapa bra cykelvägar till en hög bro i

4 4 Torsvik. En bra cykelväg t ex är att följa den gamla banvallen för Lidingöbanan på norra ön, mellan Kyrkviken och Lidingö C med små lutningar. Vinden är normalt km/h och riktad från Ropsten mot Lidingö. En lutning på 2% mot Ropsten, balanserar då fint mot vindens mottryck vid omkring 20 km/h. På vägen hem seglar man uppför med vinden i ryggen. Ur total restids-synpunkt för cyklister är alternativ med låg bro i Ropsten och hög bro mot Lidingö överlägset alla andra studerade alternativ för hela cykelresan även den nuvarande bron. Med en puckelbro som är hög på mitten kommer alla cyklister få förlängd restid jämfört med att cykla på gamla bron. Kostnader för omdragning av Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron Kostnaden för en omdragning av Lidingöbanan via Torsvik/Lidingö C, från Baggeby/Bodal fram till en hög broanslutning mot Lidingö, har beräknats till ca 550 Mkr. Kostnaden för den föreslagna höga bron jämfört med den låga har bedömts vara ca 15 mkr högre, utan hänsyn till kostnadsskillnader som kan uppstå p.g.a. olika krav på gestaltning och det faktum att en puckelbro är dyrare än en rak bro. Se bilaga 1. Förslag till finansiering Fyra olika möjligheter till finansiering kan vara möjliga och bör omedelbart utvärderas: 1. Stadsmiljöavtal. Finansiering kan sökas för stadsutvecklingsprojekt för bl.a. kollektivtrafikutveckling. 2. Utveckling med bostäder på marken som frigörs vid Baggeby hållplats och ner mot Baggeby Gård, när spåren flyttas till Södra Kungsvägen. Försäljning av byggrätter ger intäkter. 3. Samfinansiering med SL, efter samhällsekonomisk analys av trafiknytta och samhällsnytta av projektet. 4. Egna medel eller byggande av bostäder som motprestation. För att få stöd till finansieringen krävs att Lidingö Stad visar sin vilja att dra om Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C. Lidingö Stad och Landstinget ska tillsammans ta fram förutsättningarna för en kostnadseffektiv trafiklösning som kan genomföras på villkor som båda parter kan acceptera. Viktiga faktorer som måste beaktas är den

5 5 gamla brons behov av kontinuerligt underhåll och den pågående planeringen i Ropsten. För underlag till våra beräkningar (t.ex. kostnader) och slutsatser som lett fram till detta förslag, kontakta oss gärna. Lidingö 2 oktober 2016 LIDINGÖ CENTRALA VILLAÄGAREFÖRENING, CLV Hans Lefvert Ordf. Anders Bergstén Sekr. clvkontakt@gmail.com

6 6 Bilagor:1 till 4 Bilaga 1 Brokostnad Kostnaden för Lilla Lidingöbron är helt beroende av vilken typ av bro som byggs och hur bron ska gestaltas för att smälta in i omgivningen. Kostnader för olika brotyper enligt Lidingö Stads utredningar. Brotyp Material Uppskattad påverkan på byggkostnad Samverkansbro Stål och betong 100 % Balanserad Prefabricerad betong 120 % konsolutbyggd bro Balanserad Platsgjuten betong 140 % konsolutbyggd bro Fackverksbro Stål 165 % Bågbro Stål och betong 180 %

7 7 Bilaga 2 Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C, spårvägens sträckning

8 8 Bilaga 3 Bytespunkt mellan spårvagn och bussar vid Torsviks Torg med sektion (sett mot Lidingö)

9 9 Bilaga 4 Principskiss Lilla Lidingöbron, låg vid Ropsten och hög vid Lidingö, höjdprofil