Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015

Transkript

1 1(5) SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y Strauss, Carl Mikael Tel: carlmikael.strauss@naturvardsverket.se PM Ärendenr: NV Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015 Bakgrund Fördelningsplanen anger huvuddragen för hur anslaget 1:4 kommer att fördelas under För åtgärder samlar vi beslutstillfället till tre gånger per år och vi tillämpar prioriteringsgrunderna i den Nationella planen. Vi beslutar även för medel som ligger längre fram än 2015 genom att använda vårt bemyndigande. Vilka åtgärder vi beslutat om och vilket år de får medel utgör arbetsplanen, som är en del av den Nationella planen. Vi beslutar på enhets- och sektionsnivå enligt arbetsordningen samt delegationsordningen på G-avdelningen. Saneringsanslaget 1:4 för 2015 Vi utgår i fördelningsplanen för 2015 från det belopp som framgår av beloppet i Naturvårdsverkets regleringsbrev för Fördelningsplanen är en konkretisering av olika styrsignaler om hur anslaget ska fördelas. En tydlig styrsignal är att så mycket som möjligt av anslaget ska användas till konkreta åtgärder för att nå miljömålen. Förutom åtgärder fördelar vi även medel till länsstyrelserna för tillsyn och tillsynsprojekt samt inventering i storstadslänen som inventerar sista året Genom att inventeringen är i det närmaste färdigställd har vi ett bra underlag för en nationell prioritering. Tillsynsmedlen är avsedda att förstärka länens tillsyn på förorenade områden, i syfte att öka den privatfinansierade delen av efterbehandlingsarbetet. Fördelningen av medel mellan länen regleras med en överenskommen fördelningsnyckel. Vi fördelar även medel för utredningar så att länen ska kunna genomföra utredningar innan de ansöker om medel för åtgärder. Vi har samverkat med länsstyrelserna om anslagsfördelningen under året. Ett önskemål från länsstyrelserna är att öka tillsynsmedlen till 50 miljoner kr från tidigare 33 miljoner kr. Vi enades om den inriktningen under förutsättning att det finns utrymme i den del av anslaget som vi disponerar. Av regleringsbrevet framgår att Naturvårdsverket under 2015 disponerar ca 368 miljoner kr samt hela anslagsbehållningen från 2014 som är ca 29 miljoner kr. De outnyttjade bidragen är en följd av förseningar i arbetet med saneringen av Oskarshamns hamnbassäng under BE S ÖK: ST O C KH O L M V AL H A L L A V Ä GE N 195 ÖS TE R S U ND F OR S K ARE NS V Ä G 5, HU S UB PO S T: S T OC K H O LM TE L: FA X: E-P OS T: RE G IS T R AT O R@NAT U R V AR DS VE R KE T.SE IN TE R NE T: WW W.NATUR V AR DS VE RKE T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(5) Av höstpropositionen från 2013 framgår att anslaget skulle bli 391 miljoner kr för Samtidigt höjs SGU:s anslag till 50 miljoner kr för 2015 för att genomföra åtgärder vid de förorenade områden där staten är ansvarig. Under 2014 fördelade regeringen 40 miljoner kr till SGU. För 2015 tilldelar regeringen 2 miljoner kr av anslaget till SSM, liksom tidigare år. Därutöver kan Sjöfartsverkets använda 2 miljoner kr för arbete med vrak som utgör en potentiell risk för miljön. När vi nu får sänkta anslagsnivåer, samt att en ökad andel av anslaget fördelas till SGU får det flera konsekvenser. En första konsekvens är att vi inte har möjlighet att öka posten för förstärkt tillsyn mer än vad vi gjort tidigare år, det vill säga att vi fördelar totalt 33 miljoner kr för detta. Under 2014 beslutade vi om medel för annat efterbehandlingsarbete med en tjänst per län. Detta avsåg arbetsuppgifter som handlade om att avsluta inventeringsarbetet såsom kommunicering, kvalitetssäkring och uppdatering av inventerade objekt. När nu länen inte får resurser för annat än till förstärkt tillsyn så kommer det att resultera i svårigheter att kvalitetssäkra uppgifter i databasen för förorenade områden. Det finns en risk att länsstyrelserna prioriterar olika när vi inte särskilt fördelar medel till det arbetet. Vi bedömer dock att resurser för tillsyn är avgörande för att åtgärda förorenade områden där det finns en ansvarig, och därmed närma oss miljömålen. I våra beslut anger vi därför att tillsynsmedlen enbart ska användas för tillsyn. Vi får därmed också acceptera att länsstyrelserna har olika ambitionsnivå för kvalitetssäkring i databasen samt annat arbete som avslutar inventeringsarbetet. En annan konsekvens är att vi begränsar medlen för utredningar till 15 miljoner kr. Det innebär at att vi prioriterar hårt bland länens ansökningar om utredningar. På sikt är det svårt att försörja systemet med nya utredningar som leder till åtgärder med den här nivån. Men eftersom vi redan bundit upp en stor del av anslaget till åtgärder så kan vi inte öka andelen till utredningar. De åtgärder vi beslutar om under 2015 kommer främst att handla om kostnader som uppkommer under 2016 och framåt. Dessa beslut tar vi med stöd av bemyndiganderamen. Bemyndiganderamen på 1,020 miljarder kr gör att vi kan arbeta långsiktigt. En särskild svårighet är att det under 2015 inte finns mycket utrymme, däremot finns eventuellt mer tillgängliga medel Detta har inneburit att några fleråriga projekt behöver gå på sparlåga under 2015 för att sedan göras klara för att kunna starta upp igen Ytterligare en svårighet är att det är svårt att förutse de politiska prioriteringarna och anslagen för kommande år. Denna osäkerhet medför att vi inte driver efterbehandlingsprojekt på det mest kostnadseffektiva sättet och det kräver också en hel del administration både oss och för länsstyrelserna samt huvudmännen. SGU:s andel av anslaget utgör en särskild osäkerhet. SGU har äskat 90 miljoner kr för 2015 och 70 miljoner kronor för 2016 och 2017.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(5) För 2015 och framåt förbereder vi något fler objekt för åtgärd än vad budgeten tillåter med förväntade anslag. Av erfarenhet vet vi att det uppstår förseningar och då kan dessa objekt vara startklara. Vi samverkar även med SGU så att de har startklara objekt som snabbt kan starta med åtgärder. Dessa startklara objekt med SGU eller kommun som huvudman omnämns som nyckelfärdiga och ingår i en strategi för att fördela hela anslaget och minska oförbrukade bidrag. Under året räknar vi med att arbeta aktivt med omfördelning av medel från försenade projekt och vi räknar också med att fakturera länsstyrelsen eventuella bidrag som är oförbrukade. Vi genomför en noggrann uppföljning av oförbrukade bidrag i februari 2015, innan länen rekvirerar det årliga bidraget. En osäkerhet framöver är behovet av att finansiera utredningar och åtgärder på vrak som med sin miljöfarliga last utgör potentiella risker för miljön. I ett första skede beskriver Sjöfartsverket behovet av att få till stånd en långsiktig nationell plan för undersökning av vraken. Om detta arbete påbörjas 2015 kan de 31 prioriterade vraken antingen vara avskrivna eller införlivade i en nationell plan för övervakning och sanering av miljöfarliga vrak år Övriga 285 vrak ska också tas med i planen och utredaas där de antingen blir avskrivna eller konstaterade som reella hot. Undersökning av 10 vrak/år medför en kostnad på ca miljoner kronor/år. i våra vatten. Eventuella kostnader för åtgärder är svåra att uppskatta, men ca miljoner kronor/vrak kan vara en indikativ kostnad.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(5) Översiktlig fördelning av saneringsanslaget Fördelningen och ungefärlig budget framgår av tabellen nedan: Budgetpost Budget i tkr Åtgärder (beslutade på bemyndigande) Handräckning Utredning Tillsyn Tillsynsprojekt Inventering Konsult Databaser NV tjänst teknikutveckling Sjöfartsverket Anslag Anslagssparande Återstår att fördela till åtgärder Vi fördelar ca 30 miljoner kronor till nya åtgärder som är prioriterade enligt den Nationella planen under året. Vi kommer att göra en första prioritering av vilka åtgärder som kan bli aktuella för bidrag i januari Åtgärderna utgör grunden i fördelningen. Några av projekten som pågår under året är Oskarshamns hamnbassäng, Blaiken / Svärtträsk och Nässjö bangård. Totalt kommer ca 30 åtgärdsprojekt att vara pågående under året. Några särskilda satsningar inom EBH-arbetet 2015 Även under 2015 har vi fortsatt fokus på åtgärder och att utveckla bidragsfördelningen. Budgeten är ansträngd och vi informerar länen om att detta medför särskilda krav på planering, framförhållning samt behov att minska projektrisker. Genom vårt kontaktskap har vi en god kontakt med varje län. Vi arbetar även vidare med att minska de oförbrukade medlen hos länsstyrelserna och det är också särskilt utpekat i regleringsbrevet. Vi planerar ett särskilt projekt för att arbeta med innovationer och teknikutveckling. Detta projekt syftar till att ta oss ett steg längre bland annat i de delar som rör tillsynsvägledning och bidragsfördelning inom

5 NATURVÅRDSVERKET 5(5) efterbehandlingsområdet. SGI har uppdraget att arbeta med teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad inom efterbehandlingsområdet. Genom vår samverkan med både SGI och SGU kommer vi att hitta formerna för att arbeta vidare med teknikutveckling och innovation där våra uppdrag överlappar eller angränsar till varandra. Under de senaste åren är det mycket som har pekat på behovet av teknikutveckling inom efterbehandlingsområdet och vi behöver hitta alternativ till schakt och deponering när vi åtgärdar våra förorenade områden. I den fördjupade utvärdering från 2012 och i etappmålsförslaget pekar vi på teknikutveckling som ett särskilt viktigt område för att nå miljömålen. Parallellt med att jobba fram nya tekniker och innovationer behöver vi jobba inom tillsynsvägledning för att både ställa krav på, och öka acceptansen för annan teknik än schakt och deponering. Vi tror också att bidragsfördelningen är en viktig del för att visa vägen för ny teknik. I den nationella planen prioriterar vi särskilt sådana åtgärder. Vi utvärderar under året skäligheten i 10 kap miljöbalken som enligt rättspraxis har inneburit att den som har förorenat före 1969 får ta en relativt liten del av ansvaret. För att få ett mer väl underbyggt underlag genomför vi nu en utvärdering. Vi har även ett regeringsuppdrag om att utreda finansieringsformer för efterbehandling av förorenade områden där den ansvarige saknar betalningsförmåga. Ytterligare en planerad utvärdering gäller vårt vägledningspaket. Vi avser att titta på hur vägledningen används och vilket genomslag den har. Genom utvärderingen har vi ett underlag för att utveckla vägledningen. Båda utvärderingarna och satsningen på teknikutveckling är aktiviteter som tar vid efter utvärderingen av det statliga efterbehandlingsarbetet som vi genomförde under Vi jobbar vidare med kvalitetssäkring av vårt eget arbete genom det processorienterade arbetssättet och kommer under 2015 att använda bidragsmodulen i Modena fullt ut i bidragshanteringen. Vi tillämpar även den Nationella planen vid fördelning av medel till åtgärder. I ett myndighetsnätverk som består av bland annat SGU, SGI och Livsmedelsverket arbetar vi med PFAS, både när det gäller att kartlägga situationen, bedöma riskerna och utreda möjliga åtgärder. Tillsammans med SGI gör vi en översyn av beräkningsprogrammet för de riktvärden som finns för förorenade områden. Översynen är ett led i att ajourhålla riktvärdena utifrån att ny kunskap för bedömning av risker tillkommit.