Bidrag till åtgärder på det förorenade området Svärtträsk i Storumans kommun

Transkript

1 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Cathrine Lundin Tel: BESLUT Ärendenr: NV Länsstyrelsen i Västerbottens län Att: Karin Söderström UMEÅ Bidrag till åtgärder på det förorenade området Svärtträsk i Storumans kommun Beslut Naturvårdsverket ger bidrag med ytterligare 56 miljoner kronor för åtgärder på det förorenade området Svärtträsk i Storumans kommun (se tabell 1). Naturvårdsverket beslutar enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Detta beslut med villkor avser kostnaderna som uppkommit/uppkommer genom att tillsynsmyndigheten begärt rättelse på felandes bekostnad enligt 26 kap. 18 miljöbalken, beslut med ärendebeteckning , daterat den 3 april Beslutet om rättelse riktar sig mot ScanMining AB:s konkursbo ( ), Blaikengruvan AB:s konkursbo ( ) och Lappland Goldminers Sorsele AB:s konkursbo ( ). Länsstyrelsen beslutar enligt 26 kap 18 Miljöbalken att gruvområdet ska efterbehandlas i enlighet med fastställd efterbehandlingsplan. Beslutet med villkor gäller samtliga bidrag för det förorenade området Svärtträsk och ersätter samtliga tidigare beslut. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Tabell 1: Beslutade medel för det förorenade området Svärtträsk i Storumans kommun (NV ) Kommun och Huvudman Objektsnamn Ärendenummer Ändamål Bidrag* (%) # (Mkr) År Svärtträsk Storumans kommun SGU är huvudman NV Åtgärder Rättelse på felandes bekostnad Redan beviljat den 21 maj 2014 Svärtträsk Storumans kommun SGU är huvudman NV Åtgärder Rättelse på felandes bekostnad Svärtträsk Storumans kommun SGU är huvudman NV Åtgärder Rättelse på felandes bekostnad * Andel av kostnaden där ansvar inte kan utkrävas alternativt finansieras på annat sätt. Villkor för åtgärder vid Svärtträsk 1. Projektet ska genomföras enligt senaste utgåvan av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden och enligt länsstyrelsens ansökan till Naturvårdsverket, samt inom den kostnad som länsstyrelsen angett i ansökan. 2. Bidraget får användas till både åtgärdsförberedande arbete (projektering inklusive entreprenadförberedande undersökningar och upprättande av ansökningshandlingar) och för genomförande av efterbehandlingsåtgärder (entreprenader inklusive bygg- och miljökontroll). Bidraget får också användas för projektstöd samt för den uppföljning som krävs för att bedöma att åtgärderna fungerar som avsett eller ger förväntad effekt. 3. Det ska finnas nödvändiga tillstånd och anmälningar innan huvudmannen påbörjar åtgärden. 4. Bidraget täcker inte Länsstyrelsens egna kostnader för styrning och administration av bidraget. 5. Bidraget får bara användas för åtgärder där det inte skäligen kan utkrävas ansvar enligt miljöbalken eller annan författning eller när ansvarig inte har möjlighet att betala för åtgärderna. Naturvårdsverket kan komma att kräva tillbaka medel om det inkommer medel i konkursbona exempelvis vid en försäljning av anrikningsverket. 6. Det förorenade områdets status ska redovisas i Länsstyrelsens årliga redovisning till Naturvårdsverket i februari.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) 7. Länsstyrelsen ska lämna en uppdaterad ekonomisk kalkyl för efterbehandlingen till Naturvårdsverket var tredje månad (den s.k. kvartalsrapporten). 8. Länsstyrelsen ska omedelbart meddela och kommentera betydande förändringar i projektet, till exempel ändringar i tidsplanen, uppfyllelse av mål eller kostnadsförändringar. Vi kan då göra en omprövning av bidragsbeslutet och komma att minska bidraget eller helt upphöra med bidrag. Vid en omprövning gör vi även bedömningen utifrån en nationell prioritering och hur länsstyrelsen uppfyller bidragsvillkoren. 9. Länsstyrelsen ska lämna en slutredovisning av projektet enligt senaste utgåvan av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. 10. Uppgifter om utförda efterbehandlingsinsatser, uppfyllda åtgärdsmål och eventuella resthalter och lägen ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen ska föra in uppgifterna i lämplig omfattning i databasen om förorenade områden (EBH-stödet). 11. Verksamheten ska vara föremål för samma kontroll och löpande revision som Länsstyrelsens övriga verksamhet. Naturvårdverket kan ställa krav på en extern revisor eller initiera egna revisioner. Bakgrund Av länsstyrelsens ansökan framgår följande: Svärtträskgruvan ligger i Storumans kommun, belägen på Hemberget norr om Abborrtjärnsberget och nordost om Oxdödberget. Verksamhetsutövarna bröt zinkmalm mellan åren Under denna tid bröts omkring ton zinkmineralisering. I området finns en sedimentationsbassäng som en del av gruvvattnet passerar innan det rinner ut i Börtingbäcken och sedan vidare till Gunnarbäcken. Innan gruvvattnet når sedimentationsbassängen behandlas vattnet med kalk och järnsulfat. Enstaka vattenprov analyserade på vatten uppströms befintlig reningsanläggning visar på mycket höga zinkhalter, μg/l. Den vattenrening som finns vid gruvområdet i Svärtträsk har försämrats under de senaste åren. Resultaten från 2013 års utsläpps- och recipientkontroll visar på mycket allvarliga överskridanden av riktvärden gällande zink i utsläppspunkten, samt en markant ökning av zinkhalter i nedströms recipient, Gunnarbäcken. Länsstyrelsen uppger att med tanke på den utveckling som skett under 2013 så är det troligt att situationen för nedströms recipienter ytterligare förvärras under 2014 och framåt om området inte efterbehandlas. Länsstyrelsen uppger vidare att halten zink i utgående vatten i en utsläppspunkt har under år 2013 vid tillfälle varit så högt som μg/l, att jämföra med gällande riktvärde på 100 μg/l. För Svärtträskgruvan finns ett utsläppsvillkor på det sammanlagda utsläppet till vattenrecipient. För zink gäller som riktvärde (för utsläppspunkten SV1) att halten får vara högst 100 μg/l zink. Miljökvalitetsnorm för Gunnarbäcken är bedömd till 20 μg/l zink vilket överskreds vid samtliga

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) mätningar Bakgrundshalterna låg på 1-14 μg/l zink innan verksamheten påbörjades. När det gäller recipienten Gunnarbäcken kan även där rapporteras en markant ökning av zinkhalterna under 2013 och 2014 (i mars och maj 2013 låg halten på 140 μg/l och i april 2014 hade halten ökat till 160 μg/l). Efter länsstyrelsens kommunikation med konkursboet Lappland Goldminers Sorsele AB har det framkommit att reningsanläggningen i Svärtträsk inte längre klarar den reningseffekt som tillståndet kräver på grund av att anläggningen är uttjänt. Hela vattensystemet ingår i avrinningsområdet för Juktån som så småningom mynnar ut i Umeälven. Det finns ett stort intresse av jakt och fiske i regionen både hos kommuninvånare och turister. Motivering till beslut Länsstyrelsen har den skickat in en reviderad ansökan till Naturvårdsverket. Ansökan omfattar hela efterbehandlingen av Svärtträskgruvan i enlighet med efterbehandlingsplanen som beslutats av Miljödomstolen (M ). I enlighet med aktuell dom ska allt gråberg vara slutligt täckt inom 5 år från det att domen vunnit laga kraft, d.v.s. senast den 8 oktober Tätskiktet ska enligt domen även utformas så att vatteninfiltrationen inte överstiger 50 l/m 2 per år samt att efterbehandlingsåtgärderna först då zinkhalten i recipienten Gunnarbäcken i mätpunkt SV3, stadigvarande är mindre än 20 μg/l utan att lakvattnet genomgått rening. Konkursbona bekostar under 2014 uppbyggnad av ny vattenreningsanläggning i Blaiken, den kontinuerliga driften av vattenreningarna vid båda gruvorna samt projektering av åtgärder i Svärtträsk. Utöver detta avser konkursbona upphandla de kompletterande utredningar som ska utföras på gruvområdet i Blaiken och som ska redovisas till Miljödomstolen senast december I nuläget saknas likvida medel i konkursbona som kan bära kostnaden för hela efterbehandlingsåtgärden vid Svärtträsk. Det finns dock anläggningstillgångar i konkursbona i form av bland annat ett anrikningsverk. Om anrikningsverket kan säljas så frigörs medel som kan användas för avhjälpandeåtgärder. Sveriges geologiska undersökning (SGU) skriver i ett beslut daterat att de åtar sig huvudmannaskapet för åtgärder vid objektet Svärtträsk i Storumans kommun. Vidare skriver de SGU delar Länsstyrelsens i Västerbotten bedömning att åtgärd krävs vid det aktuella objektet. SGU kan därmed åta sig huvudmannaskapet för det fortsatta arbetet. När SGU går in som huvudman i ett projekt är avsikten att gå in i projektet som helhet. I vanliga fall delar SGU in åtagandet i två steg, huvudmannaskap för utredningar respektive huvudmannaskap för åtgärder. I fallet Svärtträsk går SGU in som huvudman för åtgärd inklusive åtgärdsförberedelser i ett skede då åtgärdsförberedelser med en annan huvudman redan påbörjats. För SGUs del är åtagandet långsiktigt i syfte att förhindra miljöskador i vid ett objekt som har högsta prioritet hos Länsstyrelsen i Västerbotten. Inom området finns två dagbrott. Det södra brottet ska kalkas samt att morän ska återföras. I anslutning till brytningsområdet finns två alternativ där det ena innebär att alkaliskt material läggs på bergytan i samband med täckning och våtmark anläggs i bottendelarna. Det andra alternativet innebär återfyllning med

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) gråberg med kvalificerad täckning över de återfyllda delarna. Vid det norra dagbrottet kommer återföring av gråberg ske och troligen kommer alkaliskt material blandas in. Kvalificerad täckning kommer ske även här. När det kommer till sedimentationsdammen så på går utredningar om bland annat slammets kvalitet, volymer och om och hur avvattning bör ske. Utredningarna kommer att visa på vilken metod som är lämplig att gå vidare med. Naturvårdsverket bedömer att nuvarande utsläpp av zink är allvarliga och att det är angeläget att snabbt komma vidare med de åtgärder som länsstyrelsen föreslagit i sin ansökan. Det är fastställt att det finns ansvariga som ska bära kostnaden för efterbehandling av området. Genom att länsstyrelsen ansökt om medel för rättelse på den felandes bekostnad och att det föreligger stor risk för allvarlig miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att det är motiverat att bevilja medel för saneringen så att framtida utsläpp begränsas. Länsstyrelsen ansökan var på totalt 70 miljoner kronor och nu tas beslut om resterande 56 miljoner kronor för åtgärder. Naturvårdsverket har i tidigare beslut, daterat den 26 juni 2014 med diarienummer, NV , beslutat om första delen i ansökan, om 14 miljoner för uppbyggnad av ny vattenreningsanläggning. För att om möjligt hitta samordningsvinster samt för att få en samlad bild över kostnaderna önskar Naturvårdsverket att länsstyrelsen så långt som möjligt samordnar åtgärder som rör samma konkursbon, d.v.s. Svärtträsk och Blaiken. Enligt Naturvårdsverkets regleringsbrev får anslaget användas till kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap 17 miljöbalken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap 18 miljöbalken (villkor 5 för anslag 1:4). Naturvårdsverket kan ompröva beslutet om bidrag om de ekonomiska förutsättningarna ändras i och med de nivåer som anges i Naturvårdsverkets regleringsbrev.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) Rekvirering av medel Ni rekvirerar bidraget med en särskild blankett från Naturvårdsverket, senast en månad från beslutsdatum. Vi bifogar en blankett som ni kan använda. Saknas rekvisitionsblankett för aktuellt år ansvarar länsstyrelsen för att informera Naturvårdsverket om detta. Rekvisitionen ställs till Naturvårdsverket, Ekonomienheten, Stockholm. Länsstyrelsen kompletterar rekvisitionen med det belopp som Länsstyrelsen vill ha utbetalat samt plusgirokonto till vilket bidraget ska utbetalas. I och med att ni använder medlen accepterar ni också villkoren för bidraget. Länsstyrelsens beslut om eventuell vidarefördelning av bidragsmedel enligt 10 a förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande ska innehålla villkoren ovan i tillämpliga delar samt i övrigt de villkor Länsstyrelsen anser behövs. Detta beslut kan inte överklagas enligt 12 i Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Beslut i ärendet har fattats av Ingela Hiltula. I handläggningen av ärendet har sektionschef Carl Mikael Strauss deltagit och handläggare Cathrine Lundin deltagit, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Ingela Hiltula Cathrine Lundin