Ärendenr: NV Miljöministeriet PB Stadsrådet Finland

Transkript

1 1(6) SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y Enocksson, Egon Tel: Ärendenr: NV Miljöministeriet PB Stadsrådet Finland Att:lasse.tallskog@ymparisto.fi Sveriges svar på begäran om utlåtelse om miljökonsekvensbeskrivningen angående gruvprojektet i Hannukainen i Kolari, enligt artiklarna 4 och 5 i Esbokonventionen Naturvårdsverket mottog den 29 september en begäran från Miljöministeriet i Finland om ett utlåtande om den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen (mkb:en) i anslutning till gruvprojektet Hannukainen i Kolari kommun. Delar av mkb:en på finska hade översatts till svenska. Naturvårdsverket har efter en underrättelse från Finland 2011 svarat att Sverige avsett att delta i samrådet om miljökonsekvensbedömningen. Naturvårdsverket redovisar här det genomförda samrådet i Sverige och sammanfattar de svar som inkommit under samrådet samt förtydligar det behov av fortsatt konsultation som föreligger. Samrådsförfarande Naturvårdsverket har sänt mkb:en angående gruvprojektet till nationella myndigheter, Länsstyrelsen i Norrbottens län, kommuner och organisationer som kan vara berörda av gränsöverskridande miljökonsekvenser av gruvverksamhet i Hannukainen. Samrådet och ett informationsmöte i Kolari kommunhus den 9 oktober annonserades i tidningen NSD. Miljökonsekvensbeskrivningen ställdes ut i kommunhuset i Pajala kommun och har varit tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats. Efter begäran från Naturvårdsverket översände företaget den 7 november två översatta kapitel i mkb:en som saknades i den ursprungliga versionen. Dessa BE S ÖK: ST O C KH O L M V AL H A L L A V Ä GE N 195 ÖS TE R S U ND F OR S K ARE NS V Ä G 5, HU S UB PO S T: S T OC K H O LM TE L: FA X: E-P OS T: RE G IS T R AT O R@NAT U R V AR DS VE R KE T.SE IN TE R NE T: WW W.NATUR V AR DS VE RKE T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) kapitel vidarebefordrades till remissinstanserna och lades ut på Naturvårdsverkets webbplats. Samrådstiden har varit från 3 oktober till den 25 november Åtta svar har inkommit. Samtliga svar bifogas. Sammanfattning av inkomna synpunkter Havs- och vattenmyndigheten anser att mkb:en kräver kompletteringar för att de gränsöverskridande miljöeffekterna på vattenmiljön ska kunna bedömas. Det redovisas inte med tydlighet hur stor den sannolika gränsöverskridande påverkan för Sveriges del förmodas bli och det saknas även till stora delar beskrivning av vilka åtgärder som avses vidtas för att reducera eller eliminera eventuell påverkan på vattenmiljön. Havs- och vattenmyndigheten förtydligar att det saknas en bedömning av hur höga halterna av nitrit, ammonium och ammoniak kommer bli i recipienterna inkluderande Muonio älv. Vidare har ingen bedömning gjorts för halten av utsläpp av oljor som ingår i sprängämnen. Det saknas också en redovisning för vilka kemikalier som kommer användas i eventuell flotation eller vid övriga verksamheter och vilka halter av dessa kemikalier som kan förväntas till vattendragen. Havs- och vattenmyndigheten anser att det är av stor vikt att i bedömningen av påverkan av gruvan i Hannukainen även ta hänsyn till belastningen på Muonio älv av gruvorna i Sahavaara och Tapuli som sker uppströms det planerade utsläppet från Hannukainen. Det behöver därför klargöras hur höga de sammanlagda halterna av relevanta ämnen och effekterna av dessa blir om utsläpp tillåts från samtliga tre gruvor. Utsläppsberäkningarna bör omfatta metaller inkluderande uran, kväveföreningar inkluderande ammoniak och nitrit, sulfat, PAH och de övriga kemikalier som släpps ut till följd av flotation och andra aktiviteter. Havs- och vattenmyndigheten anser att det är av stor vikt att det utreds hur verksamheten kommer att påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för nedströms liggande vattenförekomster inklusive Muonio älv och hur kravet på icke-försämring i Muonio älv ska uppfyllas. Havs- och vattenmyndigheten anser att verksamheten i första hand ska redovisa hur föroreningarna kan omhändertas framförallt direkt vid källan inom verksamhetsområdet eller eventuellt nedströms innan utsläppet till älven. Men även möjligheterna till rening av förorenat vatten vid utsläppspunkten i Muonio älv bör utredas. En blandningszon på upp till 500 m bedömer myndigheten vara alltför stor. Havs- och vattenmyndigheten anser att mkb:en bör kompletteras med de åtgärder och försiktigsåtgärder som avses vidtas för att säkerställa fiskbeståndens överlevnad och möjlighet till reproduktion.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) Havs- och vattenmyndigheten anser att Natura 2000-områdena borde ingå i den nu presenterade mkb:en då detta skulle möjliggöra en helhetsbedömning av projektets totala miljökonsekvenser på ett tidigt stadium. Havs- och vattenmyndigheten anser att den planerade vattenhanteringen inom verksamhetsområdet tydligare bör beskrivas vad gäller vattenreningsanläggningar och vilka metoder som avses användas för att behandla vattnet. Havs- och vattenmyndigheten påtalar att det saknas en tydlig beskrivning av hur verksamheten ska övervaka och kontrollera utsläppen till vatten under och efter stängningen och anser att det redan i mkb:en krävs en beskrivning av planerade åtgärder för att undvika, minska och om möjligt avhjälpa betydande skadliga verkningar. I yttrandet nämns också att verksamheten även måste beakta EG-direktiv som innebär krav på bl a avfallshanteringsplan och statusrapport över markförhållanden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekar att redovisningen av identifierade risker och dammsäkerhet är relativt övergripande redovisade och anser att det på ett tydligare sätt borde redovisas om någon olycka i den planerade verksamheten bedöms få gränsöverskridande konsekvenser. Sametinget konstaterar i och med att alternativ 3 är förkastat att det inte uppstår några direkta konsekvenser för den samiska kulturen i Sverige. Det är dock viktigt att vid eventuell transport av koppar-guldkoncentrat till smältverk i Sverige att informera samebyar som kan komma att beröras. Trafikverket uppskattar att eventuella transporter av koppar-guldkoncentrat inte kommer att påverka flödena av trafik på vägarna i Sverige. Länsstyrelsen i Norrbottens län påtalar att det inte finns något underlag i mkb:en för bedömning av redovisade uppgifter gällande halter förorenande ämnen i vattnet från planerad gruvverksamhet. Länsstyrelsen konstaterar utifrån befintlig mkb att påverkan på gränsälven är störst enligt alternativ 4 och bedömer att det är viktigt att det vatten som kommer till älven har så låga koncentrationer av föroreningar som möjligt. Vidare upplyses om att miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen beslutades för Bottenvikens vattendistrikt den 18 december 2009 och är nu juridiskt bindande och ska säkerställas. Mkb:en bör därför omfatta en bedömning av den nya verksamhetens effekter på miljötillståndet och måluppfyllelse utifrån gällande miljökvalitetsnormer för vatten avseende både ekologisk och kemisk status där gällande normer ska ses som en minimikvalitet som ska uppnås. I bedömningen ingår även principen om icke försämring som innebär att vattnets kvalitet inte får försämras från nuvarande status. Länsstyrelsen saknar vidare en bedömning av hur miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas vid de olika redovisade alternativen för utsläpp av

4 NATURVÅRDSVERKET 4(6) gruvvatten. I det sammahanget lyfts de prioriterade ämnena kadmium, nickel, bly och kvicksilver fram. Förslag på gränsvärden avseende särskilt förorenande ämnen såsom nitrat, ammoniak, koppar och zink har tagits fram. Länsstyrelsen saknar vidare en redovisning och bedömning av utsläpp av olika kväveföreningar och suspenderade ämnen samt en redovisning av baskemiska parametrar samt en redogörelse av aktuella utsläpps kumulativa effekter. Länsstyrelsen saknar även en bedömning av hur miljökvalitetsnormerna för Bottenviken påverkas av transporter som berör detta område. Finsk-svenska Gränsälvskommissionen konstaterar att den vilda laxen har fått relativt lite uppmärksamhet i rapporten och den utrotningshotade öringen nämns ganska hastigt i rapporten. Samband mellan vattenkvalitet och fiskarternas levnadsförhållanden har inte alls beskrivits. De hydrologiska bedömningarna tar inte hänsyn till fjällflöde och översvämningar då kalkylerna baserar sig på månatliga genomsnittliga flöden. Gränsälvskommissionen anser att man definitivt ska ta hänsyn till laxens och öringens reproduktionsområden samt älvynglens födoområden nedströms avloppsrören vid placering av dessa. Vidare påtalas vattenkvalitetens påverkan på laxynglen under vinterperioden samt vattenkvaliténs betydelse för utvecklingen av rom. Gränsälvskommissionen har synpunkter på spridningsmodellen av avloppsvatten och använd metod för bedömning av vattenkvalitet. Vid bedömning av vattenkvaliten borde man utnyttja allmänt tillgängliga uppgifter om vattenkvaliten som har samlats vid kontroll av recipienten. Projektets påverkan ska sättas i samband med kvalitetsmål i ramdirektivet för vatten och detta bör bifogas till konsekvensbedömningen och dess slutsatser. Vidare påtalas att nedläggningsplanen är ett viktigt dokument för vidare planering av gruvdrift samt för omfattande konsekvensbedömning. Mkb:en har inte beaktat urans potentiella ekotoxitet för akvatiska ekosystem i dess lösliga form vid gruvdrift. Slutligen framförs att gruvdriftens övervakningsprogram är väldigt knappt beskriven jämfört med annat material i mkb:en. Pajala kommun framhåller att en bedömning av gruvprojektets effekter på Natura 2000 området borde ha lämnats in tillsammans med mkb:en för att möjliggöra en samlad bedömning av verksamhetens totala påverkan. Även en avlutnings- och stängningsplan borde ha lämnats in tillsammans med mkb:en för att kunna bedömas av myndigheterna. I övrigt anser Pajala kommun att den inkomna mkb:en bör kompletteras med information som redovisasr hur länge efter stängning av gruvan som gruvområdet kan antas läcka ur skadliga ämnen i en omfattning som kan orsaka olägenhet för miljön eller människors

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) hälsa. Det saknas en beskrivning av reningsmetod för överskottsvatten och ev hantering av slam. Beskrivning av tillvägagångssätt vid stabilisering av gråbergsupplag med hög svavelhalt saknas. Modellering av de svenska och finska gruvprojektens sammanlagda effekt på vattenkvalitén i Muonio älv saknas. Vidare saknas förslag på begränsning av vatteninflödet till dagbrotten Hannukainen och Kuervitiko efter gruvans stängning. Haparanda stad anser att de miljökonsekvenser som kan beröra Sverige har beskrivits på ett relevant sätt. Behov av annan konsultation i ärendet enligt artikel 5 i Esbokonventionen Miljöministeriet har i samrådsbrevet från 29 september önskat Naturvårdsverkets utlåtande om det finns behov av annan konsultation i ärendet enligt artikel 5 i Esbokonventionen. Naturvårdsverket, såsom ansvarig myndighet för genomförandet av Esbokonventionen i Sverige, konstaterar att remissmyndigheterna, Pajala kommun och Finsk- svenska gränsälvskommissionen påtalar ett stort antal brister i den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen. Företaget har aviserat ytterligare underlag bl a vad gäller bedömningen av påverkan på Natura 2000 områden. Flera av remissinstanserna har påpekat att bedömningen av påverkan på Natura 2000 områden borde göras som en del av den gemensamma konsekvensbedömningen och redovisas i befintlig mkb. Naturvårdsverket konstaterar därför att någon slutlig bedömning av den betydande gränsöverskridande miljöpåverkan inte kan göras utifrån befintligt underlag. Naturvårdsverket ser därför behov av ytterligare konsultation vad gäller de frågor som tagits upp i de inkomna remissvaren och särskilt vad gäller påverkan på Natura 2000 områden och möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. Det bör ligga i båda ländernas intresse att följa EU-rätten och praxis på ett korrekt sätt, d v s att underlaget ska vara tillräckligt bra för att på vetenskapliga grunder kunna säkerställa att det inte uppstår någon skada på Natura 2000-området. Hannukainen gruva ligger inom det område som omfattas av den Finsk-svenska gränsälvsöverenskommelsen och i kommande tillståndsprocess kommer svenska myndigheter att kunna delta i enlighet med gränsälvsöverenskommelsen. Naturvårdsverket anser dock att de frågor som inte tillfredställande har beskrivits och bedömts i mkb:en bör redovisas och samrådas med Sverige i god tid innan bevakningsmyndigheten i Sverige underrättas och ärendet kungörs. Förutom förtydliganden i skriftlig form kan ett möte mellan berörda myndigheter på svensk och finsk sida och företaget vara ett konstruktivt sätt att komma vidare i processen. Ett sådant möte skulle exempelvis kunna förtydliga vilket ytterligare informationsbehov som finns för att kunna bedöma den gränsöverskridande miljöpåverkan och klargöra om det finns information hos företaget eller i den finska mkb:en som inte har översatts och kommit svenska myndigheter till del. Naturvårdsverket föreslår en fortsatt dialog om möjligheten och lämpligheten av ett sådant möte.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(6) För Naturvårdsverket EvaLinda Sederholm Sektionschef Egon Enocksson Bilagor Yttrande från: Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sametinget Trafikverket Länsstyrelsen i Norrbottens län Finsk-svenska Gränsälvskommissionen Pajala kommun Haparanda stad För kännedom Miljödepartementet, Sten Jerdenius Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sametinget Trafikverket Länsstyrelsen i Norrbottens län Finsk-svenska Gränsälvskommissionen Pajala kommun Haparanda stad