YTTRANDE

Transkript

1 Naturvårdsverket STOCKHOLM Samråd enligt Esbokonventionen, Hannukainens järnmalmsgruva Ert ärendenr: NV Naturvårdsverket har gett länsstyrelsen tillfälle att lämna synpunkter på bedömningsprogram inför framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning för planerad gruvetablering i Harmukainen, Kolari kommun, Finland. Projektet omfattar två dagbrott (Harmukainen och Kuervitikko), uppläggningsområden, anrikningsverksamhet (i Rautuvaara) samt övrig infrastruktur. Gruvområdet ligger ca 1,5 mil från svenska gränsen och planeras för en årlig produktion av 5-10 Mton malm samt Mton gråberg. Det är ännu inte klarlagt hur och till vilken utskeppningshamn transportema av den anrikade och finfördelade malmen (sligen) kommer att ske. Ett altemativ är transporter via Sverige till hamnen i Narvik. Detta ska studeras i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Projektet Produktionen i Hannukainens dagbrott planeras starta år Enligt preliminära planer öppnas Kuervitikkos dagbrott inom fyra år från att brytning i Harmukainen påbörjats. När full produktionskapacitet uppnåtts ska 2-4 Mton slig produceras per år. Gmvomas beräknade verksamhetstid är år. Sligen ska transporteras till utskeppningshamn i Finland altemativt till Kaimisvaara i Sverige genom pumpning i rörledning eller som lastbilstransport. 1 programmet för miljökonsekvensbedömning beskrivs altemativen för förverkligandet av projektet. Därtill framläggs en plan för att klarlägga vilka konsekvenser som ska bedömas i miljökonsekvensbedömningen och hur bedömningen ska göras. Hannukainen är en malmfyndighet av s.k. locg-typ (Iron oxide-copper-gold eller jämoxid-koppar-guld), som ansluter till samma Pajala-Kolari-skjuvzon som Sahåvaaraoch Tapulifyndighetema på svenska sidan om gränsen. 1 Kuevertikkos malm finns mindre jäm än i Hannukainens malm, lika mycket koppar men klart mera guld. POSTADRESS LULEÅ BESÖKSADRESS Stationsgatan 5 TELEFON TELEFAX E-POST Lansstyrelsen@bd.lst.se Intemel

2 2 (7) /^ Deponiområdets lak- och avrinningsvatten "leds till vederbörlig behandling före utsläpp i vattenområdet". Altemativa deponier för gråberg utreds. Som ett altemativ granskas igenfyllning av Kuervitikko-brottet med anrikningssand och gråberg när brytningen har upphört. Eventuellt överskottsvatten som bildas i anrikningsprocessen, dräneringsvatten från gmvan samt lak- och avrinningsvatten från upplags- och verksamhetsområden ska efter erforderlig behandling ledas till Niesajoki eller Äkäsjoki. Projektets vattenbalans kommer att preciseras under MKB-processen. Rörlinjer Ett transportaltemativ är pumpning av sligen i rörledning till Kaunisvaara. På svenska sidan följer linjen sträckningen som har fastställts i miljötillståndet för Tapuli. Hamnar 1 denna MKB utreds inte miljökonsekvensema för förbättringar av hamnama eller farledema, utan separata miljöutredningar görsfördessa. Övriga verksamheter och strukturer Här nämns inget om transportaltemativet lastbilstransport av sligen till Kaimisvaara och vidare till Narvik. Tömning av befintliga dagbrott (2 st) I början av gruvverksamheten måste dagbrotten i Laurinoja och Kuervaara tömmas. Tillstånd till tömning av brotten har beviljats. Av projektbeskrivningen framgår vidare att vattenvolymen i Laurinoja dagbrott är ca 3,2 Mm^ och vattenkvaliteten är relativt bra. Vattenvolymen i Kuervaara dagbrott är ca 0,18 milj. m^, och vattenkvaliteten är sämre än i Laurinoja dagbrott. Vattnets ph är lågt (3,4-6) och i de de djupare lagren är vattnet nästan syrefritt samt sulfat- och jämhaltigt. Dagbrottens vatten måste behandlas iiman det leds ut i vattenområdet, så att vattnet inte orsakar olägenheter i recipienten. Tillstånd till tömning av dagbrotten har beviljats av Finsk-svenska gränsälvskommissionen. Vattenmängden som ska pumpas har beräknats till 300 1/s under sommaren, till 100 1/s imder vintem och till 400 1/s under högvattenperioden. Vattnet från dagbrotten leds till en "sedimenterings- och uppblandningsbassäng" och därefter till en öppen myr, som ska fungera som översilningsfalt. Från myren leds vattnet till Laurinojas sidofåra och vidare via Laurinoja till Äkäsjoki. Vattnet från dagbrotten beräknas medföra en ökning av vattenföringen i Äkäsjoki med ca 7 %. Miljökonsekvensbedömning Trafik 1 ett altemativ sker transport av slig till Kaunisvaara med lastbilar eller i en rörledning. Lastbilstransporter kommer att orsaka projektets mest betydande inverkan på trafiken.

3 3(7) Jämvägstransportema av slutproduktema hör inte till denna MKB, och därför behandlas miljökonsekvensema av dessa på en allmän nivå. Vid bedömning av konsekvensema från trafik och transporter utreds dagens trafikmängd och andelen tung trafik inom transportvägnätet samt de förändringar i trafikmängderna och -stmkturen som projektet medför. Vidar bedöms vägtrafikens bullerkonsekvenser samt konsekvenser för trafiksäkerheten och den allmänna trivseln längs transportsträckan. Ytvatten På förhand kan man utgå från att gmvdriften påverkar åtminstone halten kväve och fast substans i ytvatten. Projektets tekniska planer är tillsvidare så preliminära att mängden utsläpp från gmvdriften och anrikningsverket till recipienten inte kan uppskattas. Närmare uppgifter om utsläpp ges då de tekniska planema preciseras. Inverkan på Natura 2000-områdena För gmvproj ektet i Hannukainen görs en behovsutredning för en Natura 2000-bedömning och vid behov en Naturabedömning i enlighet med 65 naturvårdslagen av de eventuella konsekvenserna för Naturaområdena i Tome-Muonio älvs vattenområde och Niesaselkä. Granskningen görs separatförvarje naturtyp och art som ligger till gmnd för skyddet. Naturadokumentet inkluderas i MKB-beskrivningen. Gemensamma konsekvenser Med hjälp av bedömning av gemensamma konsekvenser utreds huruvida projektet tillsammans med annan verksamhet inom närområdet orsakar inverkan som totalt sett är mer omfattande än projektets miljökonsekvenser. 1 detta MKB-förfarande granskas konsekvensema från projektet i Finland. I Sverige pågår ett MKB-förfarandeför miljökonsekvensema från företagets projekt där. 1 MKB:n ska utöver projektets konsekvenser även gemensamma konsekvenser bedömas. 1 detfinska projektområdets närhet finns också planerade gravprojekt i Sverige. 1 detfinskaprojektet kan gemensamma konsekvenser uppstå bl a på grand av trafik och transporter, utsläpp i luften och belastning på recipienten. Vidare ska socioekonomiska konsekvenser beaktas. Tillstånd till tömning av Laurinojas och Kuervaaras vattenfyllda dagbrott Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen (GK) lämnade i beslut den 2 oktober 2008 tillstånd att länspumpa Laurinojas och Kuervaaras vattenfyllda dagbrott samt släppa ut vatten fiån länspumpningen till sedimenteringsbassängen och via översilningsfältet till Laurinoja och vidare till Äkäsjoki i enlighet med ingivna ansökningshandlingar samt på följande villkor. Tillståndet gällde till den 31 december yttrade sig den 19 oktober 2007 över ansökan.

4 4 (7) /'F Synpunkter medverkar gäma i det fortsatta MKB-förfarandet. Angående bedömningen av miljökonsekvenser av projektet som kan beröra Sverige lämnar länsstyrelsen följande synpunkter. Tömningen av dagbrotten i Laurinoja och Kuervaara och övrig påverkan på vattendrag yttrande sig den 19 oktober 2007 till Finsk-svenska gränsälvskommissionen angående länspumpning av Laurinojas och Kuervaaras vattenfyllda dagbrottsgravor i Kolari kommun. hänvisar i denna del till det yttrandet, se bilaga. 1 yttrandet ovan tillstyrkte länsstyrelsen avledning av de fria vattenvolymer (ej bottenvatten med eventuellt slam/sediment) som planerades länspumpas från de två dagbrotten. tog dock inte ställning till länspumpningens inverkan på eventuella bottensediment/slam och vatten bundet till dessa (bottenvattnet) i dagbrotten. Nu anges, underrabrikenförberedande arbeten (punkt 2.2.2), att "dagbrottens vatten måste behandlas innan det leds ut i vattenområdet, så att vattnet inte ors ikar ölägenheter i recipienten". föratsätter att med "dagbrottens vatten" avses även eventuella bottensediment/slam och vatten bundet till dessa. 1 alla utredningar och prövningar är det viktigt att man tar i beaktande vad som följer av kraven i vattendirektivet (2000/60/EG) och vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) samt den förvaltningsplan som antogs av vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt Målet är att uppnå åtminstone god vattenstatus i alla vatten och att förhindra en försämring av vattnets status, det så kallade icke-försämringskravet. Av detta följer att man måste genomföra alla åtgärder som är nödvändigaföratt förebygga en försämring samt återställa vatten som riskerar att inte nå målet om god status Underlaget till fastställd norm är baserad på vattnets nuvarande status. De vattendrag som i främst är intresserade av är Muonioälven och Tomeälven men även Äkäsjoki påfinskasidan av gränsälven eftersom Äkäsjoki fungerar som reproduktionsområde för bl.a. öring. Alla tre vattendrag har klassats till god och har därmed miljökvalitetsnormen god. 1 ansökan till GK, som kom in till länsstyrelsen den 31 augusti 2007 genom remiss, redovisas uppskattad belastning av vattendragen baserat på mätningar i gruvschakten (bilaga 3 i ansökan till GK)förolika flödessituationer (tabell 8 och 9, ansökan 2007). Dessa visar att höga halter av både av koppar och zink kommer attfinnasi Laurinojas mynning när pumpningen sker. Det finns inga beslutade gränsvärden för metaller, t.ex. koppar och zink. Däremot finns det i en rapport från Naturvårdsverket (5799:2008) en vägledning till vilka gränsvärden som bör sättas. Det övergripande gränsvärdetförkoppar i vattenfas föreslås till 4 i,g/l. Gränsvärdetförzink föreslås till 8 ag/l vid hårdhet >24 mg CaCOs/l eller 3 ^g/l vid hårdhet <24 mg CaCOa/l, d.v.s. vattnets ph avgör hur farligt zink är i olika koncen-

5 ' 5 (7) /5" trationer. 1 norra delen av Skandinavien är vatten generellt mjukt, d.v.s. det har lite kalciumkarbonat. Gränsvärdet avser den totala halten löst koppar och zink. Metallers toxicitet är beroende av deras biotillgänglighet. Biotillgängligheten är beroende av i vilken form metallema finns i vattnet; hietallema kan t.ex. vara adsorberade till partiklar, eller ingå i lösta men inte biotillgängliga komplex. Biotillgängligheten är också beroende av koncentrationen av konkurrerande katjoner, vattnets ph, hårdhet, salinitet och innehåll av löst organiskt kol. 1 riskbedömningama har man använts sig av "den lösta delen", för att få en bättre uppskattning av biotillgängligheten. 1 praktiken definieras den lösta delen av en metall som den del som mäts i ett vattenprov som passerat ett 0,45 ^im filter (rapport 5799:2008). Vid utvärdering av data mot angivet gränsvärde för koppar och ziiik bör hänsyn tas till metallemas biotillgänglighet, naturliga bakgrundshalter och konstaterade biologiska effekter i området. Av vad som framkommit i underlaget för prövningen och med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, behöver mätningar av halten koppar och zink i aktuella vatten ske med jämförbara metoder som angivits. Tömningen av dagbrotten kommer troligen att påverka vattnets biologiska och kemiska sammansättning. 1 bolagets redovisning anges att det kommer att tasfi-amett kontrollprogram inom ramen för egenkontrouen. Kontrollprogrammet bör följa eventuell förändring av vattenkvalitén och biota före, under och efter tömning av dagbrotten för att kunna följa upp eventuell påverkan på vattendragens ekologi. Då underlaget delvis bara redovisas påfinskaoch endast i medelvärden emotser länsstyrelsen kompletteringar där man, på svenska, redovisar vilka halter som kommer att släppas ut i samband med länspumpningen av de vattenfyllda dagbrotten (inte bara medelvärden utan även de högsta värdena). Bolaget ska utreda biotillgängligheten av det koppar och zink som kommer att släppas ut i Muonioälven och dess biotillgänglighet. Eftersom Äkäsjoki fungerar som reproduktionsområde för bl.a. öring som kan vandra till Muonio- och Tomeälv bör även utsläppen till Äkäsjoki och rnetallemas biotillgänglighet redovisas. Därefter kan en bedömning göras humvida metallema kommer att påverka ekosystemet negativt. Acid mine drainage anser även att det är av mycket stor vikt att det i kommande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs vilka åtgärder som planeras för att motverka pyritvittring (acid mine drainage). har uppfattat att det föreligger en sådan problematik vid Hannukainen. Miljökonsekvenser av transporter av slig via Sverige till hamnen i Narvik Miljökonsekvenser av transporter av slig via Sverige till hamnen i Narvik bör beskrivas. Transporter av slig via Sverige till hamnen i Narvik torde medföra miljökonsekvenser inklusive ökad belastning på vägnätet. Dessa konsekvenser ska beskrivas för de olika altemativa uppläggen av transportema av sligen genom Sverige som kan bli aktuella.

6 6(7) Northland Resources planerar för närvarande omfattande lastbilstransporter av mahn från den nyöppnade gmvan i Pajala till en omlastningsstation Svappavaara i Kiruna kommun och en ny omlastningsstation till tåg,förvidare transport på jämväg till hamnen i Narvik. Därför är det angeläget att det i kommande miljökonsekvensbeskrivningförhaimukainens jämmalmsgmva beskrivs vilka samlade miljökonsekvenser det ärfirågaom vid samtida lastbilstransporter på samma vägnät. Framförallt behöver man belysa vägtransportemas miljökonsekvenser ur ett helhetsperspektiv där de sammantagna effektema av malmtransportema på väg från Tapuli och Sahavaara till Svappavaara också tas med i den samlade bedömningen. Detta är mycket viktigt att belysa då dessa konsekvenser kommer att bli mycket stora. Även konsekvensema av byggande av rörledning ska beskrivas. Exempelvis ska det framgå vilka skyddade områden som kommer att beröras och konsekvensema beskrivas. Påverkansområden för dessa projektaltemativ bör redovisas på karta jämförbart med det påverkansområde som är redovisat på karta (bilaga 3 i föreliggande handlingar). Andra tänkbara effekter i Sverige med anledning av projektet anser att det är viktigt att konsekvensema av alla varianter av projektet med tänkbara effekter i Sverige som kan komma ifråga utreds så att det fullt ut fi-amgår vilka konsekvenser projektet kan medföra, till exempel om sligen ska transporteras genom Sverige till utskeppningshamn och då särskilt om lastbilstransport väljs. Uppföljning av konsekvenserna Till uppföljning och kontroll av konsekvensema bör kopplas en utvärderingförprojektet med möjliga åtgärdsförändringar. håller i sammanhanget med om behovet av att kontrollera bland annat vattenvegetationen ochfiskamaslekområden. Om gränsöverskridande miljöpåverkan skulle konstateras fömtsätter länsstyrelsen att behövliga samråd sker med berörda svenska myndigheter om den fortsatta utvärderingen och förslag till nya åtgärder. Ärendets handläggning I detta ä end3 har miljödirektör Martin Lindgren beslutat och byrådirektör Jan Bengtson varit wijedrafflknde. I yttrandets utformning har limnolog Sofia Perä deltagit. gren Jan Bengtson

7 7(7) ^ Bilaga Kopia av länsstyrelsens yttrande den 19 oktober 2007, diarienr , till Finsksvenska gränsälvskommissionen i mål Ml2/07 Referens Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Rapport 5799:2008