GRUVPROJEKT I HANNUKAINEN NATURABEDÖMNING

Transkript

1 Mottagare Northland Mines Oy Dokumenttyp Naturabedömning Datum GRUVPROJEKT I HANNUKAINEN NATURABEDÖMNING

2 GRUVPROJEKT I HANNUKAINEN NATURABEDÖMNING Datum Skriven av Tarja Ojala Godkänd av Jaana Hakola Beskrivning Konsekvenser av gruvprojektet i Hannukainen för Naturaområden i Finland och Sverige Referens Ramboll Niemenkatu LAHTI P

3 NATURABEDÖMNING INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. LÄGE 1 3. PROJEKT MKB Miljötillståndsansökan Produktion och därtill hörande konstruktioner Vattenhantering Stängningsplan 7 4. BEDÖMNINGENS GRUNDER Lagstiftning Känslighet Storlek Betydelse Obrutenhet Konsekvensens varaktighet Åtgärder för att lindra konsekvenserna Tidpunkt Material som använts vid bedömningen Osäkerheter Avgränsning av influensområdet PROJEKTOMRÅDETS NUVARANDE TILLSTÅND Grundvatten Ytvatten Vattensystem Vattenföringar Näringsbelastningens ursprung Ytvattnets kvalitet Bottenfauna Laxens och öringens livscykel och krav på livsmiljön Fiskarternas tungmetallhalter Buller, vibrationer och damm Riktvärden som Sverige ställer för vattenkvaliteten NATURAOMRÅDENAS NUVARANDE SITUATION Niesaselkä (FI , SCI) Läge och allmän information Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Arter i habitatdirektivets bilaga II Torne älv Muonio älvs vattensystem (FI ) Läge och allmän information Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Arter i habitatdirektivets bilaga II Ramdirektivet för vatten Torne och Kalix älvsystem (SE ) Läge och allmän information Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Arter i habitatdirektivets bilaga II OBJEKT SOM PÅVERKAS AV KonsekvensERNA Konsekvenstyper Vattenfraktioner som uppkommer under byggtiden Vattenfraktioner som uppkommer under driften Inverkan på ytvattnets mängd och kvalitet utan lindringsåtgärder Damm och dess påverkningsmekanismer Buller och dess påverkningsmekanismer 39

4 NATURABEDÖMNING 8.7 Vibration och dess påverkningsmekanismer Utsläpp från kraftverk och sprängningar samt utsläppens påverkningsmekanismer Fast substans och dess påverkningsmekanismer Tungmetallhalter och deras påverkningsmekanismer Åtgärder för att lindra konsekvenserna Möjligheter att lindra konsekvenserna under byggtiden och driften Möjligheter att lindra konsekvenserna efter stängningen Konsekvenser för Naturaområdena Konsekvenser för Niesaselkä Naturaområde Konsekvenser för direktivnaturtyperna Konsekvenser för direktivarter och andra arter Konsekvenser för Naturaområdet Torne älv Muonio älvs vattensystem Konsekvenser för en direktivnaturtyp Konsekvenser för direktivarterna Konsekvenser för Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem Konsekvenser för Naturaområdenas obrutenhet ANDRA PROJEKT OCH PLANER SAMMANDRAG 57 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Halter av skadliga ämnen i vattnet som avleds till Muonio älv Gruvprojekt i Hannukainen, lindring av konsekvenserna, SRK Consulting Ltd 2013 Kumulativa konsekvenser av gruvprojekten i Kaunisvaara och Hannukainen, Pöyry 2014

5 1 1. INLEDNING Northland Mines Oy svarar för koncernen Northland Resources S.A.:s operativa verksamhet i Finland. Utöver gruvprojektet i Hannukainen har bolaget ett pågående gruvprojekt i Kaunisvaara i Sverige. Bolaget lämnade in MKB-beskrivningen för gruvprojektet i Hannukainen till Lapplands NTM-central i slutet av år 2013 och har för avsikt att lämna in miljötillståndsansökan till regionförvaltningsverket under första hälften av år På projektområdet utarbetas också en delgeneralplan och tre detaljplaner. Hannukainens malmförekomst, som innehåller järn, koppar och guld, finns i Kolari kommun i norra Finland. Malmen ska enligt planerna brytas i två dagbrott, ett större dagbrott i Hannukainen och ett mindre dagbrott i Kuervitikko. Den mängd som ska brytas uppskattas till 6 7 Mt malm och i genomsnitt 26 Mt gråberg och ytjord per år. Malmtillgången uppskattas till 115 Mt och räcker till för cirka 17 års produktion. Enligt planerna ska produktionen inledas i slutet av år Gruvans slutprodukter består av cirka 2 2,5 Mt högklassigt järnmalmskoncentrat samt cirka t koppar-guld-koncentrat per år. Järnmalmskoncentratet transporteras med tåg till hamnen och koppar-guld-koncentratet med långtradare till ett smältverk i Sverige eller Finland. Det beslöts att projektets Naturabedömning görs separat från MKB-förfarandet, eftersom de slutliga bedömningarna av projektets utsläpp i vattendragen samt metoderna för att lindra dessa konsekvenser har blivit färdiga efter att MKB-beskrivningen färdigställts. Naturabedömningen har gjorts utgående från alternativ ALT 4, eftersom det i MKB visade sig att konsekvenserna av alternativen ALT 1A, ALT 1B och ALT 1C för vattenkvaliteten och -mängden i Niesajoki skulle bli betydande. I Naturabedömningen ingår på finska sidan Naturaområdena Niesaselkä och Torne älv- Muonio älvs vattensystem samt på svenska sidan Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem. Naturabedömningen har gjorts av FM biolog Tarja Ojala vid Ramboll Finland Oy och den är baserad på resultaten av undersökningar som gjorts i samband med MKB-förfarandet och miljötillståndsansökan, litteraturen samt miljöförvaltningens och Forststyrelsens material. 2. LÄGE Projektområdet ligger i Kolari kommun cirka 25 kilometer nordost om Kolaris kommuncentrum. Dagbrotten och gråbergsområdena ligger i Hannukainen, anrikningsverket och bassängerna för anrikningssand i Rautuvaara, som ligger cirka 5 kilometer söder om byn Hannukainen och järnmalmsförekomsten. I Hannukainenområdet finns två vattenfyllda dagbrott från tidigare verksamhet samt ett gråbergsområde. I Rautuvaaraområdet finns en tidigare underjordisk gruva, två små dagbrott, gråbergshögar samt ett område för anrikningssand. Av de Naturaområden som ska bedömas ligger Niesaselkä sydost om Rautuvaaraområdet. Projektområdet ligger dessutom i sin helhet inom Naturaområdet Muonio älv-torne älvs vattensystem. Vattnet från projektområdet rinner till Muonio älv, som rinner samman med Torne älv i Pajala. Torne älv hör på svenska sidan till Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem. Figur 2-1 visar läget för gruvprojektet i Hannukainen, läget för Tapuli dagbrott i Kaunisvaara gruvprojekt samt läget för de planerade dagbrotten i Sahavaara och Pellivuoma.

6 2 Figur 2-1 Läget för projekten i Hannukainen och Kaunisvaara. 3. PROJEKT 3.1 MKB MKB-programmet för järngruvsprojektet i Hannukainen färdigställdes i slutet av år 2010 och MKB-beskrivningen sommaren I MKB:n granskades följande fyra projektalternativ: Alternativ 1A, 1B och 1C: Anrikningsverket inklusive processvattenbassäng placeras på Hannukainens centrala industriområde; gråbergsområdet med dess funktioner placeras på Hannukainenområdet; filtreringsanläggningen placeras i Rautuvaara; mellan områdena i Rautuvaara och Hannukainen byggs en transportkorridor som omfattar rör- och elledningar samt en serviceväg; koncentratet transporteras längs transportkorridorens rörledning till Rautuvaara; från Rautuvaara transporteras koncentratet efter avvattning med järnväg till hamnarna i Kemi, Brahestad eller Karleby; råvatten tas från och överskottsvatten avleds till Niesajoki; området för anrikningssand placeras på tre alternativa platser: A) området i Hannukainen, B) området i Rautuvaara, C) området i Juvakaisenmaa. Alternativ ALT 4 är likadant som alternativ 1B i det avseendet att området för anrikningssand och tågets lastningsområde placeras i Rautuvaara. I Rautuvaara placeras dessutom anrikningsverket som har en filtreringsanläggning samt ett malmlager. På det centrala industriområdet i Hannukainen placeras krossverket, maskinernas service- och reparationsutrymmen, vattenreningsverk och byggnader med andra hjälputrymmen. Ett transportband transporterar den krossade malmen längs en transportkorridor från krossverket till anrikningsverket i Rautuvaara. Det renade överskottsvattnet pumpas till en sedimenteringsbassäng på Rautuvaaraområdet och därifrån vidare till Muonio älv.

7 I samband med MKB-förfarandet granskades alternativen ALT 1A, ALT 1B och ALT 1C, där vattnet som uppkommer på projektområdet avleds till Niesajoki. Enligt modelleringen skulle den vattenmängd som avleds från projektet till Niesajoki ha blivit lika stor som den mängd som avleddes dit innan avrinningsområdet delades. Avledningen av vatten till Niesajoki skulle ha lett till en situation där vattenmängden på vintern skulle ha tiofaldigats och på sommaren mångfaldigats. Den ökade vattenföringen skulle ha förändrat de nuvarande levnadsförhållandena för vegetationen och faunan i Niesajoki och vid dess stränder och förändrat ekosystemens struktur. Den ökade vattenmängden skulle sannolikt också ha förstört flera växtplatser för arten lappranunkel, som ingår i habitatdirektivets bilaga IV. Dessa växtplatser finns söder om bassängerna i Rautuvaara vid Niesajokis låga översvämningsstränder. Konsekvenserna för vattenkvaliteten i alternativ 1A 1C skulle ha blivit så stora att larmvärdena skulle ha överskridits för alla undersökta parametrar och halterna av flera skadliga ämnen skulle fortfarande ha hållits över larmvärdena där Muonio älv och Niesajoki rinner samman. Efter att MKB-förfarandet avslutats har man av ovan nämnda orsaker börjat bereda en miljötillståndsansökan utgående från alternativ ALT 4. Av samma orsak har Naturabedömningen också gjorts endast för alternativ ALT Miljötillståndsansökan Produktion och därtill hörande konstruktioner I projektet utnyttjas två malmförekomster som innehåller järnoxid-koppar-guld på Hannukainenområdet; i Hannukainen och Kuervitikko där brytningen kommer att ske i dagbrott. Brytningen i Hannukainen ska ske på en areal av 220 hektar och maximidjupet är 300 meter. I Kuervitikko är arealen 64 hektar och maximidjupet 110 meter. Gruvans huvudprodukt kommer att vara magnetit (Fe 3 O 4 ) och som biprodukt fås guld-koppar-koncentrat. Då produktionen når full kapacitet kommer produktionen att bli 2 Mt magnetitkoncentrat per år. Årsproduktionen av guld- och kopparkoncentrat blir ton. Mängden gråberg och lösjord som uppkommer blir i genomsnitt 26 MT per år och mängden anrikningssand 4,4 Mt per år. Byggnationen ska enligt planerna starta år Brytningen ska ske mellan åren 2017 och Stängningen kommer att ske under åren Utöver två dagbrott innehåller projektet 2 gråbergsområden och ett deponeringsområde för ytjord, vattenlagringsbassäng, krossverk, malmtransportör, anrikningsverk, område för anrikningssand, vägar, kraftledning och transportband samt bangård för lastning av koncentrat på tåg. De verksamheter som placeras på Hannukainenområdet är brytning, gråbergsområden, vattenlagringsbassäng och förkrossverk. Anrikningsverket och området med anrikningssand placeras i Rautuvaara. Mellan områdena går en 9 km lång och 20 m bred transportkorridor (innehåller serviceväg, transportband, vägarnas underfarter och broar, 20 kv kraftledning samt underjordisk vattenledning) som sammanbinder områdena. Gruvan kräver ingen täkt av tilläggsråvatten från omgivande vattendrag. Överskottsvattnet pumpas längs en underjordisk rörledning till Muonio älv. I projektet ingår också en totalrenovering av järnvägen mellan Kolari och Rautuvaara. I Hannukainenområdet finns två vattenfyllda dagbrott från tidigare verksamhet, Laurinoja och Kuervitikko samt ett gråbergsområde. I Rautuvaaraområdet finns en tidigare underjordisk gruva, två små dagbrott, gråbergshögar samt ett område för anrikningssand. 3

8 4 Figur 3-1 Funktionernas placering på området i Hannukainen. PAF = syrabildande gråberg, NAF = gråberg som inte är syrabildande, OVB = ytjord. Vesivarastoallas ja Kivivuopionojan siirretty uoma = vattenlagringsbassäng och Kivivuopionojas flyttade fåra, Kuljetin, huoltotie ja voimajohto = transportband, serviceväg och kraftledning. Överskottsvattnet pumpas från sedimenteringsbassängen i Rautuvaara till Muonio älv längs en cirka 11 kilometer lång underjordisk rörledning. Rörledningens pumpstation finns i närheten av sedimenteringsbassängen. Utloppsplatsen har man försökt välja på en plats där älvens strömningshastighet är tillräckligt stor för att inblandningen ska ske effektivt, risken för uppkomst av isdammar ska vara liten och på stranden finns ingen bebyggelse i närheten av utloppsplatsen. Med en årlig produktion på 6 7 Mt malm uppkommer i genomsnitt 26 Mt gråberg och lösjord per år, och den totala mängden gråberg som uppkommer under hela verksamhetstiden blir cirka 370 Mt och den totala mängden lösjord cirka 75 Mt. Stenmaterial för byggande av infrastruktur bryts och krossas vid nyttostensbrottet som ligger mellan dagbrottet i Hannukainen och det västra gråbergsområdet (areal 8 hektar). Malmen transporteras med stenbilar från dagbrotten till en konkross på industriområdet i Hannukainen. Den krossade malmen transporteras på ett transportband från Hannukainen till Rautuvaara där det läggs på hög på ett täckt lagerområde. Malmanrikningen omfattar en serie mekaniska och kemiska processer där järnkoncentrat och koppar-guld-koncentrat avskiljs från malmen.

9 Deponeringsområdena för marksubstans på Hannukainenområdet är följande (figur 3-1): Lösjorden (OVB) består av sand eller grus och i någon mån siltblandad morän. Det material som inte används för byggandet deponeras på Hannukainenområdet. Mängden lösjord under hela verksamhetstiden blir 75 Mt och för deponeringen har en areal på 237 hektar reserverats. Gråberg som inte är syrabildande (NAF) låg svavelhalt (<0,1 %), låga metallhalter och liten löslighet av metaller. Mängden under hela verksamhetstiden blir 180 Mt och för deponeringen har en areal på 199 hektar reserverats. Gråberg som eventuellt är syrabildande (PAF) hög svavelhalt (i genomsnitt 5,5 %), förhöjda metallhalter och förhöjd löslighet av metaller. Mängden under hela verksamhetstiden blir 190 Mt och för deponeringen har en areal på 146 hektar reserverats. I samband med processningen av mineraler uppkommer tre olika slag av anrikningssand som deponeras i Rautuvaara (figur 3-2): LIMS-anrikningssand som uppkommer vid primärsepareringen (största delen är silikatmineraler, LIMS = Low Intensity Magnetic Separation). High-S anrikningssand som innehåller rikligt med ferrosulfider och som uppkommer vid utvinningen av koppar (främst pyrit, Py). High-S anrikningssand som innehåller rikligt med ferrosulfider och som uppkommer i det andra steget av järnseparering (främst pyrit och magnetkis, Po). Fraktionerna av anrikningssand deponeras som två flöden: flöde av LIMS-anrikningssand med låg svavelhalt (65,2 Mt) och flöde av LIMS-anrikningssand med hög svavelhalt (11,1 Mt). LIMSanrikningssanden deponeras ovanpå det gamla deponeringsområdet för anrikningssand i Rautuvaara. High-S-anrikningssand som innehåller pyrit och magnetkis klassificeras eventuellt som syrabildande (PAF) material och placeras på separata lagringsområden på området för anrikningssand. LIMS-anrikningssand placeras med cirka 3,7 % lutning vid deponeringen. Anrikningssand med hög svavelhalt deponeras under vattenytan och deponeringen är plan. För deponeringen av anrikningssand på Rautuvaaraområdet krävs en sedimenteringsbassäng och en damm för sedimenteringsbassängen, den södra dammen på området för LIMS-anrikningssand, den norra dammen på området för anrikningssand, bottenkonstruktioner och damm på området för High-S-anrikningssand, en höjning av avloppsreningsverkets damm samt diken som avgränsar området och servicevägar. 5