Naturtypen källor och källkärr finns på Niesaselkä Naturaområde främst i områdets norra del på sluttningarna och i anslutning till aapamyrarna.
|
|
- Astrid Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Små åar och bäckar Naturtypen omfattar mindre åar och andra småvatten i naturtillstånd såsom bäckar och källbäckar. Denna naturtyp har undergått stora förändringar under de senaste årtiondena. Endast några procent av de ursprungliga rinnande småvattnen befinner sig fortfarande i naturtillstånd. Naturtypen hotas av skogsbruk och annan markanvändning, t.ex. rensning samt byggande av skogsbilvägar. Till denna naturtyp kan också räknas vattendrag vilkas naturtillstånd i någon mån tagit skada, men vilka dock har värdefull vegetation eller värdefulla arter eller vilka annars är särskilt representativa. Vattenkvaliteten kan vara försämrad, men strandvegetationen är representativ eller strandzonen som är i naturtillstånd kan vara mycket smal men vattenvegetationen värdefull. Vattendrag av denna typ kan klassificeras enligt bottnens beskaffenhet: vattendrag med torv-, morän-, grus- eller lerbotten. En annan indelningsgrund är vattnets näringsinnehåll: näringsrika, mesotrofa och karga vattendrag. Till små åar och bäckar borde, utöver egentliga småvatten, också räknas små objekt, korta stumpar av åar m.m. Till exempel enstaka små forsar med enhetlig mossvegetation hör till den här typen. På Niesaselkä Naturaområde förekommer naturtypen i norra delen av Naturaområdet i bäcken Kerojoki, som rinner ut i Kerojärvi, samt i Naturaområdets södra del i bäcken som rinner upp från Pokanlaki. 26 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Naturtypen öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn är torvbildande växtsamhällen på näringsfattigt eller mesotroft underlag som uppvisar drag av både minerotrofa och ombrotrofa typer. I typen ingår bl.a. minerotrofa mossar samt öppna madkärr och busk-madkärr (öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn) som utgör en väsentlig del av denna naturtyp i Finland. Typiskt för madkärren är att de är blöta, och de ligger ofta vid stränder av vattendrag. Madkärren kan vara rika på örter men ha ett oenhetligt mosstäcke. Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn förekommer vid norra kanten av Niesaselkä Naturaområde samt på Niesaselkäs västsluttning. Källor och källkärr Källor och källkärr karakteriseras av ständigt strömmande grundvatten. Vattnet är kallt och temperaturväxlingarna små. Eftersom vattnet är i ständig rörelse är det rikt på syre och mineraler. I källor kan det finnas en uppvällningsbassäng, i vilken grundvatten ansamlas, samt en utloppsbäck som karakteriseras av en särpräglad vegetation. I källkärr sipprar grundvattnet fram ur marken eller torvtäcket och upprätthåller en särpräglad vegetation. Naturtypen omfattar öppna källor, gungflyn, sipperytor och källkärr med undantag av källkärr med tuffbildning. Kännetecknande är att dessa områden tydligt och varaktigt påverkas av källvatten. I öppna källor med branta stränder kan det förekomma rätt sparsamt med egentlig källvegetation, medan planktonalgerna och faunan ofta är mycket särpräglad; även källvegetationen, t.ex. för källor typiska mossor, i utloppsbäckarna räknas till denna naturtyp. Vegetation i källkärr och gungflyn övergår i allmänhet zonvis, med avtagande källpåverkan, i vegetation av annat slag, såsom t.ex. rikkärr eller madkärr. Källkärren kan vara trädbevuxna eller själva källan omgiven av skog. Skuggningen har stor betydelse för källfloran och -faunan. Typiskt för den källpåverkade vegetationen är att den uppträder fläckvis kring källan samt vid de utlöpande bäckarna. Naturtypen källor och källkärr finns på Niesaselkä Naturaområde främst i områdets norra del på sluttningarna och i anslutning till aapamyrarna.
2 Rikkärr Rikkärr är våtmarker som till övervägande eller avsevärd del domineras av torv- eller kalktuffbildande samhällen av lågvuxna starrarter och brunmossor. Dessa har uppkommit på varaktigt blöta marker. Vattennivån är densamma eller något högre eller lägre än grundvattennivån. Torvbildningen, ifall sådan förekommer, sker under vattnet. På rikkärren förekommer exceptionellt rikligt med ståtliga arter, som är specialiserade och starkt bundna till speciella växtplatser. Denna naturtyp omfattar alla finska rikkärrstyper bortsett från kalkkärr med gotlandsag, som huvudsakligen förekommer på Åland och utgör en särskild naturtyp. Även trädbevuxna rikkärrs-tallkärr, rikkärrsartade skogskärr och björk-rikkärr räknas till naturtypen rikkärr. Egentliga bladmossor är karakteristiska för rikkärrsvegetationen. Rikkärr förekommer på Niesaselkä Naturaområde på tre små figurer vid områdets norra kant och i den mellersta delen. 27 *Aapamyrar Aapamyrar är en myrkomplextyp som karakteriseras av minerotrof fattigkärrsvegetation i de centrala delarna. I den nordboreala zonen utgörs vegetationen huvudsakligen av en oligomesotrof mosaik av flarkar och strängar. I aapamyrarnas kantområden finns olika typer av tallmossar, tallkärr och skogskärr. Aapamyrarna är i allmänhet vidsträckta myrar, som mottar största delen av sitt vatten från smältvattnet som ligger på myrarna om våren. Myrbassängens tillrinningsområde är oftast mycket större till arealen än själva myrbassängen. Aapamyrarna i Nordbotten (fi. Perä-Pohjola) har vidsträckta flarkar. Typiskt för dessa aapamyrar är de smala och höga med dvärgbjörk bevuxna strängarna, som alternerar med mellanliggande Drepanocladus-, Scorpidium- och lösbottenfattigkärr. Här upptar Sphagnum-flark-fattigkärr relativt sett en mindre yta än i Skogslappland. Aapamyrar förekommer på Niesaselkä Naturaområde på vidsträckta områden i sänkorna mellan fjällen. På aapamyrfigurerna förekommer också skogbevuxna myrar samt källor och källkärr. Silikatrika bergsluttningar Till den här naturtypen hör vegetation i klippspringor på silikatrika bergarter i inlandet. Vegetationen kan indelas i ett flertal regionala undergrupper. Denna naturtyp är mycket omfattande och inbegriper största delen av hällmarkerna och klipporna i Finland, d.v.s. samtliga bergytor i inlandet vilka inte innehåller kalksten. Silikatklippor vid sjöstränder i inlandet hänförs till naturtypen pionjärvegetation på silikatbergytor. Vanliga, karga och artfattiga klippor räknas i allmänhet inte till denna naturtyp. Vegetationen på silikatrika bergytor är mycket varierande, och i de enskilda områdena förekommer i allmänhet vegetationstyper av många olika slag. Artsammansättningen är beroende av bland annat områdets geografiska läge, närmiljöns karaktär, sluttningens lutningsgrad och -riktning samt av hur starkt klippväggen är överlutande och klippans stenart. Silikatrika bergsluttningar kan indelas i tre huvudgrupper: karga bergytor, mesotrofa bergytor och ultrabasiska bergytor. På Niesaselkä Naturaområde finns silikatrika bergsluttningar på tre figurer på Niesaselkäs krönområde. *Västlig taiga Den här naturtypen omfattar gamla naturskogar samt brandfält i naturtillstånd och unga skogar som utvecklats naturligt efter brand. Gamla naturskogar är skogar som befinner sig i klimaxstadiet eller sena successionsstadier och som endast svagt eller inte alls har påverkats av mänsklig verksamhet. De nutida naturliga, gamla skogarna är bara en liten relikt av de ursprungliga naturliga skogarna i Fennoskandien. Intensivt skogsbruk, som utövas i praktiskt taget hela Norden, har till stor del förstört gamla naturskogars väsentliga särdrag som är bl.a. riklig förekomst av döda stående träd och lågor, varierande ålder, storlek och trädslag bland de levande träden, träd av en tidigare trädgeneration samt jämnare mikroklimat än i ekonomiskogar. Naturskogarna är ofta livsmiljöer för många hotade arter, speciellt svampar, lavar, mossor och insekter. I en del av de nuvarande gamla naturskogarna kan påverkan av människan ses (t.ex plockhuggning och kreatursbete), men trots det har de tydliga drag av naturskog.
3 Över hälften av Niesaselkä Naturaområde hör till naturtypen västlig taiga. Dessa naturskogar finns på krönområdena och sluttningarna av Niesaselkä och andra skogklädda berg. 28 Lundar Lundar finns i den boreala zonen på områden med näringsrik mull och de karakteriseras av skiktad vegetation: bottenskiktet är luckigt och endast delvis bevuxet med mossor, fältskiktet domineras av örter och gräs och träd- och buskskiktet är artrikt. För dessa boreala lundar har flera olika lundvegetationstyper beskrivits. Huvudgrupperna är torra, friska och fuktiga lundar. De viktigaste särdragen är stort antal lundarter samt trädbeståndets struktur och artsammansättning. Lundar finns på två figurer i norra delen av Naturaområdet. *Skogbevuxna myrar Skogbevuxna myrar består av barr- och lövskogar på fuktiga eller våta torvmarker där vattennivån är varaktigt hög, till och med högre än i omgivande områden. Vattnet är alltid mycket näringsfattigt. I dessa växtsamhällen domineras trädskiktet vanligen av glasbjörk, brakved, tall och gran. I fältskiktet växer arter som är karakteristiska för myrar eller mera generellt andra näringsfattiga platser, t.ex. ris, vitmossor och starrarter. I den boreala zonen förekommer också grankärr, som är minerotrofa kärr som förkommer i kanterna av myrkomplex samt som stråk i dalgångar, svackor och vid bäckar. Representativiteten avspeglas av dominans i sådana drag i vegetationen som är typiska för skogskärr och mossar, den för respektive myrtyp karakteristiska artsammansättningen samt vegetationens struktur och områdets karaktär. På Niesaselkä Naturaområde finns skogbevuxna myrar i övergångszonen mellan naturskogar och aapamyrar, främst vid områdets norra och västra kant Arter i habitatdirektivets bilaga II På Niesaselkäområdet finns inga kända förekomster av arter som ingår i habitatdirektivets bilaga II, men Naturaområdet utgör livsmiljö för många hotade kärlväxt- och svamparter. Andra arter som nämns på Natura-datablanketten är lavskrika, lappmes, stor aspticka och doftticka. 7.2 Torne älv Muonio älvs vattensystem (FI ) Läge och allmän information Naturaområdet omfattar de vattendrag som motsvarar det som avses i vattenlagen och ligger inom Torne älvs och Muonio älvs vattensystem i kommunerna Enontekis, Kittilä, Kolari, Muonio, Pello, Torneå och Övertorneå. Av Naturaområdet ligger 70 % i den boreala och 30 % i den alpina zonen. Det främsta sättet att verkställa skyddet är gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland samt vattenlagen. Beträffande Torne älv Muonio älvs biflöden tillämpas också forsskyddslagen. Torne älv Muonio älvs vattensystem är också skyddat med stöd av vattenramdirektivet. Vattendrag som ligger inom projektets influensområde och hör till naturtypen är Äkäsjoki, Niesajoki, Valkeajoki, Kuerjoki och Muonio älv samt deras biflöden och bäckarna Kivivuopionoja, Rautuoja, Laurinoja och Kylmäoja. Alla ovannämnda älvar och bäckar är livsmiljöer för laxfiskar och bortsett från Laurinoja är alla också reproduktionsälvar för laxfiskar. I Laurinoja, vid vägen till Äkäslompolo, finns vägtrummor som hindrar laxfiskar från att vandra från Äkäsjoki till Laurinoja under andra tider än vid högvatten. Den vanligaste fiskarten i Äkäsjoki och dess biflöden är öring. Laxens andel av fiskarna ökar i riktning mot Äkäsjokis nedre lopp. Andra fiskarter som påträffas i Äkäsjoki och dess biflöden samt i Niesajoki är lake, harr, bergsimpa, småspigg och elritsa.
4 29 Figur 7-3 Projektområdets läge på Naturaområdet Torne älv Muonio älvs vattensystem samt läget för Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem på den svenska sidan. Läget för gruvprojektet i Hannukainen anges med en röd cirkel Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Naturaområdets vattendrag hör till direktivnaturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210), vars representativitet på hela Naturaområdet enligt datablanketten har bedömts som god. Till naturtypen hör alla vattendrag som motsvarar det som avses i vattenlagen. De vattendrag som hör till naturtypen är älvar i naturtillstånd eller nästan naturtillstånd eller delar av sådana i den boreala och hemiboreala zonen. Vattnet är näringsfattigt, vattenståndets höjdvariation under året är stor och på vintern fryser vattenytan till. Vattenståndet är högt speciellt på våren. Älvavsnitten är varierande, de kan ha vattenfall, forsar, lugnvatten och det kan också finnas små sjöar. På grund av älvvattnets eroderande och transporterande verkan är vattnets näringshalt störst vid älvmynningen där det material som vattnet fört med sig ackumuleras. På de högsta fjällen och bergen får vattenflödet sin början från glaciärer, tjocka snöskikt eller vidsträckta myr- och skogsområden med tjockt snötäcke. Arter som är karakteristiska för naturtypen i den boreala zonen är strömstare, utter, fiskarten asp, vandringssik, nejonöga, lax, havsöring och flodpärlmussla. I Finlands rapport till EU:s kommission om verkställning av habitatdirektivet för åren är den totala bedömningen av skyddet för naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ ogynnsam och otillräcklig. Faktorer som räknas upp som hot mot naturtypen är skogsvård, torvtäkt, förorening, vattenförorening, dränering och ändring av vattendrag. Bland de arter som är typiska för naturtypen är i den senaste granskningen av hotstatus (Rassi m.fl. 2010) havsöring klassificerad som akut hotad (CR) och havslax som sårbar (VU).
5 Arter i habitatdirektivets bilaga II Av arterna i habitatdirektivets bilaga II förekommer utter på Naturaområdet. I Finlands rapport till EU:s kommission om verkställning av habitatdirektivet för åren har utterns skyddsnivå bedömts vara gynnsam i hela Finland. I den nyaste klassificeringen av hotstatus (Rassi m.fl. 2010) hör uttern till de nära hotade (NT) arterna. Förekomsten av uttern inom projektets influensområde utreddes i samband med MKB-förfarandet under åren 2008 och Som observationsplatser valdes strömmande vatten, eftersom uttern främst lever på fisk och därför är beroende av ställen med öppet vatten på vintern. Storleken på utterns revir varierar och hanarna kan vandra tiotals kilometer. Honorna däremot håller sig vid goda fiskevatten medan de har ungar och rör sig sträckor på endast några kilometer. Uttern lever främst på andra fiskar än laxfiskar samt bl.a. grodor, snäckor och insekter. Uttern är högst i sin näringskedja, vilket gör den känslig för skadliga ämnen som ackumuleras i organismen. Enligt den utredning som gjordes år 2008 lever två utterindivider i Äkäsjoki. Deras revir omfattar på de undersökta områdena Mannajoki, Äkäsjoki, Valkeajoki och Kuerjoki. Räkning av spår i snön år 2011 stöder också uppfattningen att två utterindivider lever i Äkäsjoki och dess biflöden. I Niesajoki, sydväst om Rautuvaaraområdet, upptäcktes dessutom spår av en utter. Den här uttern som lever i Niesajoki är sannolikt en annan än den individ som har rört sig i Äkäsjokis huvudfåra och dess biflödens mynningar. Vid Muonio älv påträffades inga spår av utter år Utbredningsområdena är sannolikt större på sommaren än på vintern, eftersom uttrarna då åtminstone sporadiskt utnyttjar föda också i mindre delar av vattendragen. Det finns inga uppgifter om uttrarnas rast- och boplatser, men de utnyttjar sannolikt hålor och rävgryt i strandbrinkarna som bon. Figur 7-4 Utterförekomst under åren 2008 och Ei jälkihavaintoa = inga spårobservationer, Jälkihavainto = spårobservation.
6 7.2.4 Ramdirektivet för vatten Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, det s.k. ramdirektivet för vatten, trädde i kraft år Syftet med direktivet är att skydda, förbättra och restaurera vatten så att deras tillstånd inte försämras och så att vattendragens tillstånd är minst gott inom hela EU-området år Habitat- och fågeldirektivet tillsammans med ramdirektivet för vattenpolitiken omfattar en central helhet med vilken skyddet av naturens mångfald samt bevarandet och förbättringen av naturtillståndet inom Europeiska unionens område styrs. Utgångspunkt för alla tre direktiven är att trygga och vid behov förbättra ekosystemen och deras naturtyper och tillståndet i arternas livsmiljöer. Områden som hör till nätverket Natura och där underhåll eller förbättring av vattnets tillstånd är viktigt med tanke på skyddet av livsmiljön eller arter har inkluderats i registret över skyddsområden enligt ramdirektivet för vatten. Huvudkriterier för valet beträffande habitatdirektivet har varit förekomsten av vattennaturtyper, arter som lever i vatten samt naturtyper och arter som är direkt beroende av vatten på området. Dessutom har områdets betydelse för skyddet av ifrågavarande naturtyper och arter bedömts. Beträffande fågeldirektivet har huvudkriteriet varit arter som är beroende av vatten samt arter för vilka vattenlivsmiljöer är viktiga födo- och rastplatser under flyttningen samt områdets betydelse för skydd av ifrågavarande arter. Ett kriterium för valet har också varit nationellt hotade fiskarter. I Finland har man vid valet dessutom beaktat de nationella och internationella skyddsprogram som utgör grund för skyddet av Naturaområdena, geografisk täckning, miljötryck samt områdenas förbindelse med grundvattenområden. Myrarna har inte tagits med i granskningen med undantag av de madkärr och källkärr som är tydligast beroende av andra vatten. Ungefär en tredjedel av de områden som uppfyller något av valkriterierna har tagits med i registret. År 2006 valdes med hjälp av ett nationellt prioriteringsförfarande sammanlagt 332 viktiga Naturaområden till särskilda områden för uppföljning av vattenvården. Bland dessa områden finns Naturaområdet Torne älv Muonio älvs vattensystem, som valdes på grund av älvarnas representativitet, laxfiskar, fågelbestånd samt Karunginjärvi Naturaområde (FI ) som är ett skyddat område enligt fågeldirektivet (SPA). Vid utarbetning av de skötselplaner som avses i ramdirektivet för vatten beaktas områden som hör till nätverket Natura som vattenförvaltningsområdets skyddsområden. Skyddsområdenas skyddsmotiveringar och bevarandet av en gynnsam skyddsnivå tryggas genom att särskilda åtgärdsprogram för att värna om Natura-skyddsvärdena utarbetas. 7.3 Torne och Kalix älvsystem (SE ) Läge och allmän information Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem (SCI) ligger i norra delen av Sverige i Norrbottens län. Naturaområdet omfattar endast älvfårorna, inte älvarnas strandområden, frånsett Könkämäjoki. Torne älv, som rinner upp inom Naturaområdet, rinner samman med Muonio älv i Pajala. Avståndet från platsen där Torne älv och Muonio älv rinner samman till den plats där Niesajoki mynnar ut är över 10 kilometer. Läget för Naturaområdet Torne och Kalix älvsystem framgår av figur Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I på Naturaområdet är alpina vattendrag med örtrik strandvegetation, naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, dystrofa sjöar och småvatten, små åar och bäckar samt oligotrofa-mesotrofa sjöar. Största delen av Naturaområdet ligger utanför projektets influensområde och konsekvenserna kan beröra endast naturtypen naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ och där cirka tre kilometer nedströms från utloppsplatsen från projektet i Hannukainen Arter i habitatdirektivets bilaga II Arter som finns upptagna i habitatdirektivets bilaga II och förekommer på Naturaområdet är utter, flodpärlmussla, stensimpa, venhavre, grön flodtrollslända och lax. Uttern är rödlistad som sårbar (VU) art i Sverige. Flodpärlmussla förekommer i biflödena i den boreala zonen och venhavre växer i den alpina zonen. Grön flodtrollslända är en art som förekommer i den boreala zonen. Lax, utter och stensimpa förekommer i både den alpina och den boreala zonen. Inom projektets influensområde i Torne älv förekommer lax, utter och stensimpa. 31
Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott
Laulukarhakanoja Vattnet i Laulukarhakanoja innehåller mera humus och det är svagt surt. Buffertkapaciteten mot försurning är i genomsnitt god (alkalinitet 0,13 mmol/l). Under vårflödestiden sjunker buffertkapaciteten
Läs merFörvaltningsplan Natura 2000
Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merÖversiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland
Bilaga 2 S0315E71 Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland Fastställd den 22.12.2015 Innehåll Översiktlig förvaltningsplan Natura 2000-områden på Åland... 1 1. Förvaltningsplanens bakgrund
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBevarandeplan. Guorte, Joesjö SE0810367
Bevarandeplan Guorte, Joesjö SE0810367 Namn: Guorte, Joesjö Sitecode: SE0810367 Områdestyp: SAC Area: 480,0 ha Kommun: Storumans kommun Karta: Ekonomiska kartan 24E 6 7 i j Koordinat: 7285205 1442520 (RT
Läs merUtlåtande om bedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 om konsekvenserna av Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan för Natura-områden
VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL Plats Vasa Datum Dnr Naturvårdsgruppen 4.5.2007 LSU-2004-L-1133(255) Nro H46-349 Veli-Pekka Koivu Planläggningstjänster Tekniska servicecentret Karleby stad PB 43 67101 Karleby
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merKolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde
Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merPlanerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2014-09-28 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2015 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Läs merArvidsjaurs Natur & Kultur Guide. Sjöar 37 % Dystrofa sjöar 7 % Alpina vattendrag
Älvar BYSKEÄLVEN - GYÖHKAHE Natura 2000 Till Byskeälven räknas förutom själva älvfåran även källflöden och biflöden. Från Guollasjåkkå, Västra och Östra Jerfojaur, Jerfer Seudnur, Västra Kikkejaur, Arvidsjaursjön
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merVärdefulla kalkberg och lundar i Nyland. Skyddet av objekt som är viktiga för naturens mångfald ersätts till skogsägare
Värdefulla kalkberg och lundar i Nyland Skyddet av objekt som är viktiga för naturens mångfald ersätts till skogsägare Innehållsförteckning 3 METSO-handlingsplanen 4 Kalkberg 6 Kalkbergsbranter 8 Kalkhällar
Läs merPlanerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven
Uppsala 2015-10-26 Martina Schäfer Bilaga 1 Natura 2000 tabeller och kartor Planerade ramområden för myggbekämpning 2016 inom Natura 2000-områden i nedre Dalälven Aktuella Natura 2000-områden sammanfattas
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merKartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Dalarnas län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Dalarnas län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merVerkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merÖversiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé
Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1772/2009, ingiven av Helena Maijala, finsk medborgare, för Pro Hanhikivi, om Fennovoimas
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merEKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog
EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merNaturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Läs merStatsrådets beslut. om komplettering av Finlands förslag till Europeiska unionens nätverk Natura 2000. Utfärdat i Helsingfors den 1 mars 2012
Statsrådets beslut om komplettering av Finlands förslag till Europeiska unionens nätverk Natura 2000 Utfärdat i Helsingfors den 1 mars 2012 1. Allmänt 1.1 Statsrådets tidigare beslut Nätverket Natura 2000
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merRedovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven
Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merVid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro
15(1) Daphne 13 Hur skyddar vi floran genom Natura 2000? HANS RYDBERG Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 undertecknade huvuddelen av världens stater en konvention om hållbar utveckling och med
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merSkogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs mer6 Naturvärden. 6.1 Ett landskapsekologisk perspektiv. Geomorfologi
6 NATURVÄRDEN - ETT LANDSKAPSEKOLOGISK PERSPEKTIV Figur 6.1. Utredningen om naturvärdena i området görs i flera olika ekologiska nivåer från det storskaliga landskapet i den första nivån till enskilda
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merGranskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merHAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.
HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merVärdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings
Läs mer