4. JÄMFÖRELSE AV PROJEKTALTERNATIV

Transkript

1 JÄMFÖRELSE AV PROJEKTALTERNATIV Enligt MKB-förordningen 2006/713 10/8 måste i konsekvensbeskrivningen göras en jämförelse av de bedömda projektalternativen. Avsikten med jämförelsen är att sammanställa och tolka den information och de bedömningar som presenterats i konsekvensbeskrivningen på ett lättfattligt sätt. På detta sätt försöker man stödja beslutsprocessen och hjälpa berörda parter att förstå skillnaden mellan olika projektalternativ. 4.1 Miljökonsekvenser En sammanställning av de centrala miljökonsekvensera under driftsfasen av de olika projektalternativen presenteras i tabell 1. Tabell 4-1. Sammanställning av miljökonsekvenser under driftsfasen av olika projektalternativ. Jämförelse av miljökonsekvenser Konsekvensobjekt 0 1A 1B 1C 4 Andra kommentarer Landskap Mark och berggrund Luftkvalitet - Damm Buller Vibrationer Grundvatten Mest betydande konsekvenser i alternativ 1A Utan dammbekämpning är konsekvensen betydande Måttlig negativ effekt på trivsel p.g.a. tryckvåg vid sprängningar Alt. 4 något fördelaktigare Ytvatten Äkäsjoki Kuerjoki Valkeajoki Niesajoki Ylläsjoki Muonio älv Fiskbestånd (Lekområden för lax och öring) Natur, livsmiljöer och arter Icke fredade allmänna livsmiljöer Hotade naturtyper Värdefulla livsmiljöer enligt skogslagen Källor i naturtillstånd Landlevande djur och växtarter Allmänna arter Stora rovdjur Milt positiva konsekvenser för vattenkvaliteten under driftsfasen i alt. 4 Vattenkvaliteten i första delen av blandningszonen sämre i alt. 4 än för övriga alternativ Konsekvenserna för fiskbeståndet är i linje med konsekvenserna för vattendraget Mindre antal förstörda källor i alt. 4

2 271 Jämförelse av miljökonsekvenser Konsekvensobjekt 0 1A 1B 1C 4 Andra kommentarer Uttern Ryggradslösa djur För alt. 4 liten konsekvens under driftsfasen, måttlig efter nedläggning Nordisk fladdermus Lappnycklar Myrstarr Lappranunkel Slakstarr Låsbräken Fågelbestånd, livsmiljöer Fåglars häckningsområden Flyttfåglars livsmiljöer Livsmiljöer för rastande och ätande fåglar Fågelbestånd, arter Hotade arter (EN, VU) och direktivarter Hotad rovfågelart I alt. 4 är effekten av industriområdet i Rautuvaara mindre är för övriga alternativ. Rautuvaaraområdet en viktig rastplats Markanvändning Byggd miljö Kulturmiljön Konsekvensen efter Northlands kompenserande och mildrande åtgärder Trafik Trafikkonsekvenser allmänt Trafikkonsekvenser under skidsäsong Hälsa 4.2 Jämförelse av miljökonsekvenser Huvudsakligen finns det endast små skillnader mellan projektalternativen, vilka inte leder till ändrad nivå på betydelsen (liten, måttlig eller betydande) av konsekvensen. T.ex. är i alternativ 4 antalet källor som förstörs något mindre än för alternativen 1A-1C, men som helhet bedöms konsekvensens betydelse vara måttlig för samtliga alternativ. När det gäller konsekvenser för landskapet bedöms konsekvenserna vara störst för alternativ 1A, eftersom projektområdet i Hannukainen är störst i detta alternativ. Som helhet kan landskapskonsekvensen dock bedömas vara måttlig för samtliga alternativ. Den mindre totala arealen i alternativ 4 ger generellt sett mindre konsekvenser. Som helhet har det dock inte någon stor betydelse, även om t.ex. några artförekomster besparas tack vare ett mindre konsekvensområde. De sociala och miljökonsekvenserna som järnvägstransporter orsakar är de samma för samtliga projektalternativ.

3 272 Mest betydande är skillnaderna mellan projektalternativen när det gäller konsekvenser för vattensystem, vilket har sin bakgrund i skillnader i placeringen av området för anrikningssand, PAFområden (gråbergsområden) och av skillnader mellan punkter för utsläpp av överskottsvatten. Konsekvenserna för ytvatten och fiskbestånd av alternativ 4 under driftsfasen är klart mindre än konsekvenserna av övriga alternativ. Altenativ 1A har störst konsekvenser för området vattendrag eftersom lakvatten från området med anrikningssand, och ett mindre basflöde, bedöms ha betydande konsekvenser för älven Valkeajoki. Konsekvenserna för Äkäsjoki är också större i alternativ 1A än för de övriga alternativen. Då konsekvenserna för Niesajoki är betydande i alternativ 1A-1C, är konsekvenser för denna älv positiva (kvalitet) eller måttliga (kvantitet) för alternativ 4. I alla alternativ är konsekvensen för Muonio älv liten nedanom blandningszonen, även om konsekvenserna inom blandningszonen är större i alternativ 4 än för övriga alternativ. När det gäller naturkonsekvenser är alternativ 4 något bättre än de övriga alternativen. De mindre konsekvenserna för Niesajoki av alternativ 4 leder också till mindre konsekvens för uttern som har observerats i Niesajoki. För övriga alternativ bedöms konsekvensen för uttern vara måttlig. De mindre förändringarna i flödet i Niesajoki (alt. 4) förbättrar förutsättningarna för lappranunkeln, som observerat i älvens översvämmande områden, att överleva. Av detta skäl bedöms konsekvenserna för denna direktivart vara små, när för övriga alternativ konsekvenserna är betydande och förekomsterna sannolikt dör ut. I alla alternativ kommer förekomsterna av de hotade växterna myrstarr och lappnycklar att förstöras, vilket anses vara en betydande konsekvens. Rautuvaarabassängen är en viktig rast- och matplats för fåglar och konsekvenserna för ifrågavarande fågelbestånd betraktas vara måttliga i alternativen 1B ja 4, i vilka man placerar ett område för anrikningssand i Rautuvaaraa. I alternativen 1A ja 1C bedöms däremot konsekvensen vara liten. Konsekvenserna efter stängningen baseras på en preliminär nedläggningsplan, och man skall förhålla sig med reservation till dem, speciellt när det gäller konsekvenserna för vattendrag. När det gäller konsekvenser för vattendrag finns det i praktiken ingen skillnad mellan alternativen för tiden efter en nedläggning. Enligt den preliminära planen, då mildrande åtgärder saknas, är konsekvenserna efter stängningen betydande för Äkäsjoki och Kuerjoki i samtliga projektalternativ p.g.a. den dåliga kvaliteten på det vatten som svämmar över från stenbrotten. I alternativ 1A är konsekvenserna för Valkeajoki betydande efter en nedläggning, måttliga för alternativen 1B och 1C och små för alternativ 4. Konsekvensen för Niesajoki efter en stängning är, utan mildrande åtgärder, betydande i alternativen 1B och 4 p.g.a. lakvatten från området med anrikningssand. För de övriga alternativen bedöms konsekvensen för Niesajoki vara liten. Konsekvensen för Ylläsjoki är betydande i alternativ 1C, övriga alternativ innebär inga konsekvenser för Ylläsjoki. De olika alternativen innebär konsekvenser för olika älvar efter en nedläggning och alternativen är likvärdiga när det gäller kvardröjande effekter. Sammanfattningsvis kan man konstatera att alternativ 4 innebär minst miljökonsekvenser av projektet. 4.3 Sociala konsekvenser När det gäller sociala konsekvenser finns det inga betydande skillnader mellan de olika projektalternativen. De sociala konsekvenserna av de olika projektalternativen är i praktiken likartade när det gäller lokala invånare, användningen för rekreationsändamål, KKM-områdets (Kolari-Kittilä- Muonio) ekonomi, KKM-områdets serviceutbud, gemenskapen i KKM-områdets och turistnäringen. För rennäringen däremot har de olika alternativen betydelse för konsekvenserna. Alla projektalternativ har betydande konsekvenser för rennäringen, men enligt bedömning skulle alternativ 4 innebära allra minst konsekvenser för Muonio renbeteslag. En sammanfattning av de sociala konsekvenserna finns presenterad nere i tabell 2. Med färger anges om den negativa konsekvensen är liten (gult), måttlig (orange) eller betydande (rött). Positiva konsekvenser har markerats i blått. Betydande positiva konsekvenser med mörkblå färg och små/måttligt positiva konsekvenser med ljusblå färg.

4 273 Tabell 4-2. Sammanställning av sociala konsekvenser. Konsekvensobjekt 1A 1B 1C 4 Lokala invånare och fastighetsägare Grundberedningsfasen Boende i Hannukainenområdet innanför skyddszon Lokala företag (innanför skyddszonen) Företagare (inom 3 km) Ägare av fritidsbostäder innanför skyddszonen Ägare av fritidsbostäder just utanför skyddszonen Forststyrelsen/Skogsbruket Bygg- och driftfasen Fastighetsägare inom 3 km Fastighetsägare på längre än 3 km avstånd Rennäringen grundberedningsprojekt Renarnas beteende Rennäringens bestående strukturer Renskötarna Muonio renbeteslag Betesområden Bygg- och driftfasen Renarnas beteende Rennäringens bestående strukturer Renskötarna Muonio renbeteslag Betesområden Användning för rekreationsändamål Byggfasen Boende i Hannukkainenområdet och ägare av fritisstugor Jakt Lokalt bosatta på mer än 3 km avstånd Ägare av fritidsstugor i större område på 3-8 km avstånd från projektområdet Besökare/turister Användning för rekreationsändamål Driftfasen Boende i Hannukainenområdet och ägare av fritisstugor Jakt Lokalt bosatta på mer än 3 km avstånd Ägare av fritidsstugor i större område på 3-8 km avstånd från projektområdet Besökare/turister Användning för rekreationsändamål

5 274 Konsekvensobjekt 1A 1B 1C 4 Ekonomin i Kolari-, Kittilä- och Muonioområdet Byggfasen Ekonomin inom den privata sektorn Ekonomin inom offentlig sektor Sysselsättningen Driftfasen Sysselsättning (fas då verksamheten startas upp) Ekonomin inom den privata sektorn Ekonomin inom offentlig sektor Sysselsättningen Samhällsservice i Kolari-, Kittilä- och Muonioområdet Byggfasen Hälsovårdstjänster Boende och inkvartering Social service Kommunal service Driftfasen Hälsovårdstjänster Boende och inkvartering Social service Kommunal service Samfund i Kolari-, Kittilä- och Muonioområdet Byggfasen Socialt beteende Befolkningsstruktur Trafik Driftfasen Socialt beteende Befolkningsstruktur Trafik Turistverksamhet Byggfasen Uppfattning om områdets image Turistverksamhet (negativ) Turistverksamhet (positiv) Driftfasen Uppfattning om områdets image Turistverksamhet (negativ) Turistverksamhet (positiv)

6 Jämförelse av sociala konsekvenser På basen av bifogade sammandrag kan projektets konsekvenser för områdets ekonomi, sysselsättning och befolkningsstruktur sägas vara positiv. För turismen har projektet däremot både positiva och negativa konsekvenser. Projektets konsekvenser för lokalbefolkningen, fastighetägare och företag, speciellt innanför skyddszonen, har bedömts vara väsentligt negativa. Konsekvenserna är de samma i alla alternativ eftersom placeringen av skyddszonerna är de samma för samtliga projekt. Upprättandet av skyddszoner mildrar betydligt eventuella negativa konsekvenser för lokalbefolkning och företag. Bosättningen och företagen inom skyddszonerna kommer att inlösas av Northland och människorna måste flytta bort. Som en del av metoderna för att mildra konsekvenserna förhandlar Northland och samverkar aktivt med dessa boende i skyddszonerna och kommer att ersätta orsakad skada på ett korrekt sätt. Användningen av projektområdets närliggande omgivningar för rekreationsändamål kan i någon mån minska eller störas av projektet, men rekreationsanvändningen kan lätt hänvisas till andra motsvarande områden Man kan bedöma att projektet innebär lindrigt eller måttligt negativa konsekvenser för KKMområdets samhällsservice. Projektet innebär att befolkningsmängden i området ökar, och samtidigt ökar då även behovet av hälsovårdstjänster, boende- och inkvarteringstjänster, social service samt annan kommunal service. Denna utmaning ställer i sin tur utmaningar på volymen av tjänster som är tillgängliga i Kolar kommun och i hela KKM-området. Projektet kan ha små negativa konsekvenser för den sociala sammanhållningen i området, och det kan hända att det uppträder ändrade sociala beteenden i samband med att befolkning från andra orter flyttar in i området. Gruvverksamheten kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för turistnäringen. Gruvverksamheten kan ha en positiv konsekvens för turistnäringen genom att ballansera säsongsfluktuationerna. Gruvprojektet kan innebära en risk för att, om de förväntade miljökonsekvenserna blir större än beräknat, områdets image som orört, vildmarksliknande och på naturturism baserat objekt kommer att ta skada. Det är svårt att på förhand bedöma eventuella konsekvenser av gruvverksamheten för turismen innan byggarbetena har inletts. Konsekvenserna för rennäringen är i huvudsak negativa. Konsekvenserna för Muonio renbeteslags rennäring uppträder i form av minskad markareal samt genom att olika strukturer och praxis för renskötsel förändras. Samtliga projektalternativ har betydande konsekvenser för rennäringen, men man kan bedöma att alternativ 4 skulle ha allra minst konsekvenser för Muonio renbeteslags rennäring. I alternativ 4 är arealen som projektet förutsätter mindre än för de övriga alternativen, vilket gör att man kan spara mera betesområden. Dessutom blir renskiljningsstaketet i Lamunmaa kvar på sin plats i alternativ 4, och verksamheten där kan fortsätta som tidigare. Å andra sidan innebär alternativ 4 att ett transportband byggs mellan Hannukainen och Rautuvaara, vilket kan ha en betydande konsekvens för renarnas rotationsbete och deras undvikande beteende. RiskER OCH STÖRNINGSSITUATIONER I bygg-, drift- och stängningsfasen av projektet kan, utöver effekter av identifierad, planerade aktiviteter och faktorer även oförutsedda effekter och risker orsakas. Olyckor kan påverka objekt på ett betydande sätt, då dessa kan vara mera känsliga för förändringar i miljön än man kunnat förutse. Gruvprojektetet i Hannukainen, och samverkan med andra projekt, kan ha kumulativa, i nuläget okända effekter, som kan orsakas t.ex. av att olika skadliga ämnen reagerar med varandra. I detta kapitel behandlas risker med projektet och eventuella möjligheter att mildra dessa. I kapitlet behandlas risker, speciellt gällande vattenhantering, som kan orsaka allvarliga följder.

7 Kontroll och lindrande av risker Den projektansvarige tar i bruk ett miljöförvaltningssystem. I systemet ingår bl.a. planer och åtgärder i olyckssituationer, identifiering av oförutsedda effekter samt åtgärder t.ex. i situationer då man vid övervakning observerar överskridningar av observations- eller larmvärden. Den viktiga infrastrukturen granskas regelbundet. Skolning av personalen och ett ändamålsenligt underhåll av apparatur och maskiner minskar många risker. 4.6 Planering Vid planering av infrastrukturen för gruvan har man beaktat begränsande och mildrande av risker. Speciell uppmärksamhet har fästs vid vattenreglering, eftersom eventuella översvämningar, skador på apparatur och olyckor kan ha avsevärda effekter på det känsliga åvattensystemet. Genom att använda tillräckligt stora säkerhetsfaktorer, och genom att göra mycket väl övervägda planläggningsbeslut, har möjligheterna för olyckor och apparatfel minskats så att de eventuella följderna blir hanterbara. I t.ex. projektalternativ 4 har planeringen för placering av områden för sidosten planerats så att vid en situation av översvämning orsakad av pumpfel, vattnet huvudsakligen rinner i riktningen mot dagbrotten och därför är hanterbart. Tabell 4-3. Miljörisker och störningssituationer. Miljörisker och störningssituationer 4.7 Identifierade risker I tabell 1 presenteras en förteckning över möjliga risker, deras effekter och åtgärder för att kunna minska dem. Risker relaterade till vattenhantering finns behandlade mera i detalj i det följande. Beskrivning Grundoch ytvatten Fas i gruvverksamheten Byggfasen VE Orsak Följd/risk Verksamhet/ lindrande 1A-1C Tömning av dagbrotten orsakar en större erosion än förutspått. Byggfasen Alla Byggandet av vattenregleringssystem försenas eller så fungerar inte systemet som planerat. Alla Alla Olyckor med lastbilar (t.ex. bränsletransporter) eller andra maskiner/anordningar. Alla Alla Effekterna av ett minskat avrinningsområde är större än förutsett. Försämrad vattenkvalitet och höjda halter fast material i Valkeajoki och Äkäsjoki som påverkar fiskstammen och bottenorganismerna. Utsläpp av fast material orsakade av byggandet, samt andra utsläpp, påverkat åarna. Utsläpp av olja eller bränslen i åvattensystemet påverkar vattenlivet och vattenkvaliteten. En större minskning än förutsett i åarnas basflöde hotar Natura 2000 områdets livsduglighet. Minskad avtappning av vatten, flödet riktas mot sedimenterings- och/eller processvattenbassängen. Byggande av tillfälliga sedimenteringsbassänger, noggrannare uppföljning av fast material och skadliga ämnen i åarna. Tillgänglig oljereningsutrustning och oljeuppsugningsmaterial på arbetsplatsen, plan för trafikkontroll. Uppföljning, vattenförvaltningsplan.

8 277 Miljörisker och störningssituationer Beskrivning Fas i gruvverksamheten VE Orsak Följd/risk Verksamhet/ lindrande Alla Alla Bassängernas kapacitet inte tillräckligt under perioder med ymnigt regn. Alla Alla Dagbrottens dräneringsvatten påverkar ett större område. Alla Alla Privata brunnar utanför skyddsområdet påverkas. Driftfasen Alla Behandlingen av överskottvatten ger inte vatten av tillräcklig kvalitet. Driftfasen Alla Olycka eller fel i vattenhanteringssystemet: i sedimenteringsbassängen, bassäng för reservvatten, rörledningsfel, pumpfel o.s.v. Driftfasen Alla Fördämningen för området för anrikningssand har rasat. Driftfasen Alla Vattenbalansen är mera positiv än antaget. Uppföljning, vattenförvaltningsplan. Stängningsfasen Kontinuerlig utveckling av planen för gruvnedläggning och uppföljningsprogram. Stängningsfasen Alla Alla Planen för nedläggning av området för sidosten och/eller anrikningssand fungerar inte. Översvämning i dagbrotten. Översvämning i processvattenbassängen och bassängen för anrikningsandens sedimentering leder till okontrollerat utsläpp av vatten i åarna. En större minskning än förutsett i åarnas basflöde hotar Natura 2000 områdets livsduglighet. Lokalbefolkningen kan inte använda brunnar. Kvaliteten på vattnet i Niesajoki/Muonionjoki försämras, påverkar fiskstammen och bottenorganismerna. Okontrollerat utledande av vatten påverkar vattenkvaliteten i åvattensystemet. Förorenat gruvvatten passerar obehandlat till ån Äkäsjoki. Uppföljning, vattenförvaltningsplan. Uppföljning, vattenförvaltningsplan, reglering av vattenutsläpp Uppföljning, vattenförvaltningsplan. Uppföljning och reglering av processen, tillfälligt stoppande av utledande av vatten. Uppföljning, säkerhetsinstruktioner, plan för trafikstyrning, skolning. Anrikningssand transporteras till vattendragen Kuerjoki, Valkeajoki eller Niesajoki och påverkar de vattenlevande organismerna och vattenkvaliteten. Tilläggstappning av vatten i Niesajoki/Muonionjoki ger större påverkan än förutsett. Sura lakvatten bildas och vatten innehållande skadliga ämnen transporteras till åvattensystemet. Dammsäkerhetsinstruktioner, granskningar av dammen, skolning av personalen. Uppföljning av kvaliteten och nivån på gruvvattnet, byggande av fördämningar och/eller passiv vattenrening.

9 278 Miljörisker och störningssituationer Beskrivning Ändamålsenliga stängningsåtgärder för gruvan, uppföljning av förvaltningsplanen. Luftkvaliteten Fas i gruvverksamheten Stängningsfasen VE Orsak Följd/risk Verksamhet/ lindrande Alla Lakvatten rinner från stängda områden för anrikningssand eller sidosten ned i grundvatten. Alla Alla Eldsvåda frigör skadliga ämnen. Alla Alla Olyckor vid sprängmedelslagret eller i samband med sprängning. Alla Alla Utsläpp av svavelsyragas. Buller Alla Alla Bullernivån är högre än förväntat. Riktvärden överskrids vilket påverkar invånarna. Sprickor i konstruktioner och olägenheter för invånarna. Vibrationer Trafik och transporter Visuella effekter Driftfasen Alla Vibrationerna är kraftigare än förväntat. Grundvattenreserver förorenas. Konsekvenser på boende. Kringflygande lös sten och utsläpp. Hälsoeffekter på invånare och anställda. Alla Alla Olyckor Lokala invånare och väganvändare påverkas. Alla Alla Den omkringligande skogens skyddande effekt förvinner p.g.a. skogsekonomiska åtgärder (växtligheten avlägsnas). Större visuell konsekvens än man försett. Skyddsområde, övningar och skolning, säkerhetsåtgärder. Skyddsområde, övningar och skolning, säkerhetsåtgärder. Skyddsområde, övningar och skolning, säkerhetsåtgärder. Mildrande åtgärder, ruttplanering. Planering och kontroll av sprängningar. Trafikförvaltningsplan, säkerhetsinstruktioner, skolning, ruttplanering för förbindelser mellan gruvområde och kollektivtrafik. Planering av skogsekonomin, skyddsområde Risker förknippade med vattenhantering Gruvans vattenregleringssystem är planerat så att under översvämning som realiseras en gång per 50 år (1/50) inget vatten svämmar över till åvattensystemet från någon del av vattenregleringssystemet. I vattenregleringssystemet ingår vattenreningsanläggning, pumpstationer samt vattenbassänger och deras buffertkapacitet. I några delar av vattenhanteringssystemet finns risk för att vatten kan rinna över, ifall den översvämning som brukar realiseras en gång per hundra år realiseras. Detta skulle leda till att (delvis renat) gruvvatten skulle passera till åvattensystemet.

10 Översvämningsläge som realiseras en gång per hundra år i Hannukainenområdet I den situation med översvämning som inträffar en gång per hundra år (1/100) kan det hända att pumparna inte hinner hantera allt vatten. Det vatten som bildas i det östra sidostensområdet kan tillfälligt lagras i dagbrotten eller på annat ställe på Hannukainenområdet. Den huvudsakliga strömningsriktningen för översvämningsvatten är i riktning dagbrottet och uppskattningsvis m 3 översvämningsvatten transporteras i riktning Kuerjoki. Ifall samtliga pumpar fungerar korrekt, är det möjligt att översvämningen som sker vart hundrade år orsakar att sedimenteringsbassängen översvämmas till Valkeajoki. Som mest kan ungefär m 3 behandlat vatten transporteras till ån. Vattnet antas vara av samma kvalitet eller bättre jämfört med det överskottsvatten som leds till Niesajoki eller Muonionjoki Översvämningssituation som realiseras en gång per hundra år Rautuvaaraområdet Översvämningssituation som realiseras en gång per hundra år i Rautuvaara skulle inte leda till att bassängen svämmar över Pumphaveri Pumparna kan gå sönder oberoende av en översvämningssituation. Pumparna vid vattenreservbassängerna i Hannukainen är av avgörande betydelse när man blir tvungen att pumpa vatten från Hannukainenområdet till Rautuvaaraområdet. Det normala förfarandet är att installera reservpumpar, vilket säkrar pumpkapaciteten i fall av att en pump går sönder eller behöver genomgå service. Reservpumpar hålls i lager så att man snabbt kan reagera ifall en pump går sönder. Pumparna kan gå sönder, men de planerade säkerhetsåtgärderna minskar de eventuella effekter som ett dylikt haveri kan medföra. 4.8 Dammsäkerhet Dammklasser och kriterierna för dessa Dammsäkerhetsmyndigheten klassificerar, på basen av risken för skada den innebär, dammen att tillhöra klass 1, 2 eller 3. Klassificering behöver dock inte ske ifall dammsäkerhetsmyndigheten anser att dammen inte innebär risk. I dammsäkerhetslagen avsedd klassificering av dammar omfattar vattendrags-, avfalls- och gruvdammar samt översvämningsvallar. Klassificeringen gäller även i lagen avsedda tillfälliga dammar som t.ex. arbetsdammar. Vid klassificering av en damm beaktas den risk för fara som en flodvåg som uppstår nedan om dammen vid ett eventuell ras kan innebära, samt den fara som en abrupt sjunkande vattenyta ovanför dammen kan innebära. När det gäller avfallsdammar inverkar även typen och mängden av uppdämt ämne på klassificeringen, liksom markanvändningen i omgivningen samt de eventuella kort- eller långvariga skador som en spridning av ämnet innebär, t.ex. men gällande vattenanskaffning eller skador på naturvärden. Avfallsdammar kan klassificeras på motsvarande grunder som vattendragsdammar, ifall flodvågen orsakad av att dammen rasat orsakar större skada än det att det uppdämda ämnet sprids ut. Dammsäkerhetslagen (PTL 11 ): Klassificering av dammar En damm placeras enligt typen av skaderisk i någon av följande klasser: 1) klass 1-damm, en damm som vid olycka medför fara för människoliv och fara för hälsan eller betydande fara för miljön eller egendom; 2) klass 2-damm, en damm som vid olycka kan medföra fara för hälsan eller sådan fara för miljön eller egendom som är större än ringa; 3) klass 3-damm, en damm som vid olycka endast kan medföra ringa fara. Klassificering krävs inte om dammsäkerhetsmyndigheten anser att dammen inte medför fara.

11 Byggande av damm Ägaren till dammen skall tillställa dammsäkerhetsmyndigheten de handlingar på basen av vilka myndigheten fastslår klassen för dammen. I handlingarna för tillståndsansökan ingår en allmän plan för dammen, en hydrologisk mätning för dammen och en utredning av den risk för skada som dammen kan innebära samt ett förslag till klassificering av dammen. På basen av skaderisken klassar myndigheten dammen som tillhörande klass 1, 2 eller 3. Ägaren skall även sammanställa ett kontrollprogram för dammen, viket skall godkännas av dammsäkerhetsmyndigheten. För en klass 1 damm skall även sammanställas en mera omfattande riskutredning och säkerhetsplan. Dammägaren ska, för registrering i datasystemet, utöver kontrollprogrammet, tillställa dammsäkerhetsmyndigheten kontaktuppgifter för sig själv och för dammens driftpersonal samt de tekniska uppgifterna för dammen (byggnadsplansdokument och resultathandlingar). Tillstånd för en damm söker man från dammsäkerhetsmyndigheten (NTM-centralen) Dammsäkerheten för Hannukainenprojektet Dammarna vid området för anrikningssand, sedimenteringsbassängen och vid vattenlager- /processvattenbassängerna är planerade i enlighet med dammsäkerhetslagen. Dammsäkerhetslagen förutsätter att dammarna planeras med höga säkerhetsfaktorer så att sannolikheten för att dammen skall skadas är ringa. Desto större påverkan en dammkollaps kan ha, desto högre säkerhetsstandard måste dammen leva upp till. Fördämningsvallarnas skaderisk bedöms. För dammarna krävs riskutredningar och säkerhetsplaner i enlighet med dammklassificeringen. En preliminär dammklassificering har gjorts för området för anrikningssand i Rautuvaara, vilken närmast berör projektalternativen 4 och 1B, samt för dammarna i Hannukainenområdet. För tillfället är de befintliga dammarna i Rautuvaaraområdet klassade enligt följande: - Den södra dammen är av klass 2 (Rautaruukki Oy) - Den norra dammen är av klass 3 (YYTH) De nya dammarna i Rautuvaaraområdet är preliminärt klassade enligt fäljande: Södra dammen Den södra dammen uppskattas tillhöra klass 2. Denna damm åtskiljer området med anrikningssand från sedimenteringsbassängen. Ifall dammen brister, har dammkollapsen uppskattats orsaka måttliga, men inte betydande effekter på miljön. Om dammen brister skulle detta medföra att anrikningssand rinner ned i sedimenteringsbassängen. Norra dammen Den norra dammen har i den preliminära planen uppskattat tillhöra klass 2, eftersom det att dammen brister kan innebära måttliga, men inte betydande effekter på miljön. Dammen åtskiljer området med anrikningssand från den norra bassängen. Dammen vid området för svavelrik anrikningssand Dammen vid området för svavelrik anrikningssand hör på basen av förhandsplaneringen till klass 1, eftersom det att dammen brister kunde orsaka betydande effekter på miljön. Översvämningsdimensioneringen för en damm av klass 1 är 1/5000 år, vilket avsevärt ökar dammens säkerhet. Dammarna i Hannukainenområdet har uppskattats tillhöra klass 1. Detta grundar sig på att vägen till gruvområdet går över område som representerar översvämningsrisk, och sannolikt skulle vägen till vissa delar helt spolas bort i en situation då en damm har rämnat.

12 Sociala risker och oförutsägbara konsekvenser För uppskattning av gruvans sociala konsekvenser har riskerna och de oförutsägbara effekterna i tabell 2 identifierats (Sosiaalisten vaikutusten arviointi uppskattning av sociala effekter, Pöyry 2013). Tabell 4-4. Risker och oförutsägbara konsekvenser kopplade till gruvprojekt. Risker En strejk ger minskad köpkraft och mindre skatteinkomster. Gruvan nationaliseras Minskad lönsamhet, en minskad produktion minskar efterfrågan på arbetskraft. Produktionen läggs ned, gruvan stängs och ingen arbetskraft behövs. Gruvans verksamhet är inte tillståndsenlig och gruvan stängs, ingen arbetskraft behövs. Skötseln av miljöfrågor är dålig (uppskattningen av effekter är inexakt). Inflyttning av utländsk arbetskraft till området orsakar spänningar. Ökad kriminalitet och sociala problem. Betydande och kontinuerliga förseningar av utvecklingen av projektet/nollalternativ. Kumulativa effekter från utveckling av Hannukainen och Ylläs. I områden med direkta dammkonsekvenser påverkar dammet traktens rekreationsvärde och fastigheternas värde. Eventuella konsekvenser för rennäringen: ändrad kultur, ändrade traditioner och förlust av kontakt över generationsgränser. Oförutsägbara konsekvenser Ökat socialt motstånd, minskad social samhörighet, förlorad social acceptans. Ökat socialt motstånd, minskad social samhörighet, förlorad social acceptans. Ökat socialt motstånd, minskad social samhörighet, förlorad social acceptans. Förlorat förtroende och förlorad acceptans, besvikelse, tillstånd av social handlingsförlamning. Överbelastning av offentliga tjänster, sociala och miljömässiga konsekvenser. Sociala risker kan hållas under kontroll genom en fungerande, aktiv kommunikation mellan den projektansvarige och det lokala samfundet, och genom att ge samfundets medlemmar möjligheter att delta i planeringen och beslutsfattandet.

13 UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSER 5.1 Plan för miljöövervakning I detta avsnitt presenteras en generell plan för kontrollprogrammet. Ett mer detaljerat kontrollprogram sammanställs i samarbete med miljömyndigheter efter tillståndsbeslut. Huvudprinciperna för övervakning av gruvprojektets funktioner, utsläpp och miljökonsekvenser fastställs i miljölagstiftning. I tillståndsvillkoren anges vilka förpliktelser som rör övervakningen och miljömyndigheten godkänner det officiella miljökontrollprogrammet. Syftet med miljöövervakning är att samla systematisk information om betydande förutsedda miljökonsekvenser under hela projektets livscykel. I denna MKB är miljöövervakningen koncentrerad till beräknade konsekvenser. Miljöövervakningen bidrar med information om de tillämpade åtgärdernas funktionalitet och effektivitet, och kan därmed förebygga och lindra olägenheter. Ett av miljöövervakningens viktigaste syften är att åtgärda oförutsedda, betydande olägenheter. Övervakningsåtgärderna påbörjas redan innan uppbyggnad för att fastställa den aktuella miljösituationen baserat på de viktigaste påverkande faktorerna. Övervakning av projektområdet har redan påbörjats för att förse MKB med information om den aktuella miljösituationen i projektområdet. Övervakningen fortlöper under hela verksamhetsfasen samt under några år efter avslutad gruvdrift. Övervakningsresultaten rapporteras kontinuerligt till miljömyndigheter. Övervakningsplanen blir en väsentlig del av Northlands riskhanteringsplan för miljö Övervakning av drift Genom övervakning av gruvdriften upprätthålls ett register som kan utnyttjas om projektet orsakar oförutsedda miljökonsekvenser. Om sådana missöden inträffar är det möjligt att senare förklara föregående funktionsstörningar med hjälp av observationsdagböcker e.d. Övervakningens syfte är dessutom att säkerställa att produktionen och byggnadsarbetet utförs enligt tillståndsbestämmelser samt att bidra med information till Northlands interna miljö-, säkerhets-, hälso- och kvalitetsprogram Övervakning av utsläpp Övervakningen av utsläpp säkerställer att projektets produktionsprocess fungerar enligt planer och att utsläppen inte överskrider godkända gränser. Utsläppen kan delas in i vattenutsläpp, luftutsläpp (inklusive dammutsläpp) samt buller och vibrationer. Vid övervakning av vattenutsläpp koncentreras kontrollen till mängd och kvalitet på vattnet som leds bort från gruvområdet. Gränsvärden för vattnets kvalitet och mängd fastställs i miljötillståndet. För att bedöma vattenreningens effektivitet granskas även kvaliteten på behandlat vatten. Med hjälp av kontinuerlig övervakning är det möjligt att effektivt åtgärda eventuella brister. I övervakningen av utsläpp ingår även mätningar av luftutsläpp (partiklar, SO 2, NO x ) samt buller. Mätningar av luftutsläpp utförs årligen per utsläppskälla. Dammutsläpp från icke-punktformiga källor mäts till exempel från en skyddszon eller från andra utvalda influensområden. Vibrationsmätningar sker oftare i projektets inledningsfas i flera influensområden vid sprängningsarbetets början. Baserat på vibrationsmätningar kan man revidera praxis för sprängningsarbetet för att vibrationernas påverkan ska vara hanterbar.

14 Övervakning av konsekvenser Övervakningen av miljökonsekvenser riktar sig till påverkade platser inom projektets influensområde, som kvaliteten på vattendrag, hydrobiologi, fiske, flora och fauna, grundvatten, luftkvalitet, buller och vibrationer samt sociala konsekvenser. Vattendrag Syftet med övervakning av den fysikalisk-kemiska kvaliteten på vattnet från vattendrag i projektets influensområde är att upptäcka eventuell påverkan. Projektets eventuella inverkan på vattendrag framgår av förändringar i vattenkemi (t.ex. ph-värde, metaller, grumlighet) eller flödesförhållanden. Övervakningsresultaten jämförs med resultat för vattenkvalitet som uppmättes innan något byggnadsarbete hade skett i gruvan. Vid upptäckt av betydande negativa konsekvenser från projektet inleds lindring av olägenheter. Vid den biologiska övervakningen av vattendragen observerar man periphyton (dold) och bentisk fauna. Vid övervakningen observeras den relativa förekomsten av förändringar hos arter och mellan arter. Observationsplatser och tidpunkter fastställs i detalj under tillståndsprocessens gång. Fiske Övervakning av fiske sker i influensområdet för gruvans vattenutslapp genom provelfiske och fiskeförfrågningar. Syftet är att specifikt observera eventuell inverkan på havsöringens förmåga att föröka sig och eventuella metaller som ansamlas i fiskarna. Den aktuella situationen bekräftas genom övervakning av havsöringens situation och laxbeståndet i vattendrag inom projektområdet. Genom att under flera år samla prover från alla älvar i influensområdet observeras metallhalter i fiskarnas muskler. Flora och fauna Biologisk övervakning sker i både mark- och vattenmiljö. Övervakningens syfte är att identifiera projektets eventuella inverkan på organismerna i området. Övervakning av inverkan på vegetationen i projektområdet sker regelbundet genom bedömning av kärlväxters, mossors och lavars projekttäckning i permanenta vegetationszoner på en kvadratmeter som finns på olika avstånd. Vegetationsförändringar i strömmande vatten i Natura-nätverket övervakas med täckningsbedömning, där man specifikt tar hänsyn till förändringar hos den vanligt förekommande näckmossan och andra arter som trivs i strömmande vatten. Som underlag för jämförelser vid inventering av vattenlevande växter tillämpas mätresultat av grundvattennivå. Vid inventering av övriga växter tillämpas resultaten av dammätningar. Halter av tunga metaller och andra skadliga ämnen övervakas genom analys av insekter, t.ex. stackmyror. Bland växter och svampar övervakas väggmossa, skägglav och pepparriska. Vid behov kan övervakningen även innefatta blåbär eller lingon. Grundvatten För att övervaka eventuell inverkan på grundvattnet har man installerat ett flertal grundvattenrör i området. Övervakningen innefattar även viktiga brunnar och vid behov genomförs en utvidgning av det befintliga nätverket av observationsrör. De brunnar som ligger närmast gruvan finns i gruvans skyddszon. Övervakningen av dessa brunnar fastställs i detalj i övervakningsplanen som sammanställs vid ett senare tillfälle. För att få en tillräckligt noggrann uppfattning om de naturliga variationerna i grundvattnet, sker övervakningen innan påbörjad gruvdrift. Dessa analyser fastställs i separata kontrollprogram. Resultaten från nulägesrapporten noteras i samband med sammanställning av övervakningsplanen.

15 284 Luftkvalitet Halterna av andningsbara partiklar (PM 10 ) ute i det fria mäts kontinuerligt med analysatorer på observationsplatsen i gruvområdet och i dess omgivning. Resultaten jämförs med gränsvärden för halter av andningsbara partiklar. Det är även möjligt att mäta nedfall i gruvområdets omgivningar. Luftkvalitet och nedfall av tunga metaller övervakas även med bioindikatorer. Proverna kan tas på mossor, torv, lav eller svamp (se flora och fauna) i området. Buller Buller som orsakas av gruvdriften och dess tillhörande trafik har bedömts med bullermodelleringar. Om det uppkommer nya bullerkällor, eller det sker en betydande förändring i bullerkällornas egenskaper och mängd, kommer bullerkällorna att undersökas och bullermodellen eventuellt att uppdateras. Bullernivåerna i den närliggande omgivningen bekräftas genom mätningar som tidplaneras under normal uppbyggnad eller drift. Bullrets påverkan kan bedömas genom befintliga genomsnittliga ljudvärden och observationer som gjorts under mätningarna. Dessutom bildar man en s.k. "bullerjury" som besöker den aktuella platsen för att bedöma upplevelser och inverkan av bullret. Vibrationer Under gruvdriftens första stora sprängningar mäter man vibrationerna i grunden för bostaden eller fritidshuset som ligger närmast gruvan, eller andra byggnader som finns i riskzonen. Baserat på mätresultaten beslutar man huruvida vibrationsmätningar behövs även fortsättningsvis. Kvalitet på anrikningssand och gråberg Anrikningssand och gråberg i verksamheten övervakas som en del av grävavfallsplanen. Det förutsätter att NAF och PAF-material (med låg och hög svavelhalt) separeras för att avfallsmaterialet ska kunna förläggas vid olika förläggningsorter. Vid undersökning av kvalitet på anrikningssand och sidosten tillämpas mineralogiska och kemiska åtgärder samt löslighetsåtgärder. Men undersöker även kvaliteten på pressvatten i diken runt anrikningsmagasinet, för att kunna bedöma påverkan av bassängen för anrikningssand. Sociala effekter I samband med planering och konsekvensbedömning av gruvdriften har deltagarna fört en dialog som är viktig och användbar för alla parter. I den församlingen garanterar man att samarbetet och dialogen fortsätter även under uppbyggnaden och gruvdriften. Lokalbor och andra berörda informeras kontinuerligt om gruvdriften och övervakningen av konsekvenser, genom till exempel e-postlistor och webbplatser. Man informerar omedelbart om eventuella störningssituationer. Det är möjligt att ge återkoppling gällande gruvdrift genom att skriva (brev, e-post, webbplats) eller ringa (en dygnet-runt tjänst). Ledningsgruppen som bildades i samband med MKB-processen kan sammankallas även i fortsättningen. Den består av parter som har varit med i MKB-processen. Vid behov är det möjligt att utöka eller göra förändringar i ledningsgruppen. En uppföljningsrapport av sociala effekter görs när gruvan har tagits i drift. Rennäring För övervakning av gruvdriftens konsekvenser på rennäringen finns det möjlighet att bilda arbetsgrupper som består av medlemmar från renbeteslaget, representanter från gruvbolaget och representanter från renbeteslagsföreningen. Gruppens syfte är att skapa och upprätthålla en dialog mellan renbeteslag och gruvbolag, för att snabbt identifiera eventuella problem eller konflikter. Gruppen planerar och verkställer ett kontrollprogram där man bedömer hur gruvprojektet inverkar på rennäringen.