Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2018

Transkript

1 1(61) SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Lägesbeskrivning av arbetet med efterbehandling av förorenade områden 2018 BE S ÖK: ST O C KH O L M V AL H A L L A V Ä GE N 195 ÖS TE R S U ND F OR S K ARE NS V Ä G 5, HU S UB PO S T: S T OC K H O LM TE L: FA X: E-P OS T: RE G IS T R AT O N AT U R V AR DS VE R KE T.SE IN TE R NE T: WW W.NATUR V AR DS VE RKE T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(61) Sammanfattning Lägesbeskrivningen är Naturvårdsverkets samlade nationella redovisning av arbetet med förorenade områden för Vi har tagit in uppgifter från flera statliga myndigheter som arbetar med frågorna. Vi arbetar mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö med preciseringen Förorenade områden är åtgärdade i sådan omfattning att de inte innebär något hot mot människors hälsa och miljö. Efter att inventeringsfasen är avslutad har nu ca 8100 objekt klassats i riskklass 1 eller 2. Det är dessa objekt som kan medföra en stor, eller mycket stor risk för människors hälsa eller miljön, och därigenom utgör de områden som behöver åtgärdas för att reducera riskerna. Det procentuella förhållandet mellan efterbehandlade objekt (24%) mot återstående (76%), är detsamma som föregående år (2017). Detta för att totala antalet objekt i riskklass 1-2 ökat med över 300 objekt. Detta då länen i sitt löpande arbete påträffat nya objekt, eller på att objekt omklassats från lägre till högre risk. Det saknas dock fortfarande sannolikt ett antal objekt i denna systematiska genomgång och klassning, varför det inte är möjligt att ge en samlad bild för hela landet med alla våra befarat förorenade områden. Detta konstaterade också Riksrevisionen vid sin tidigare granskning av statens förorenade områden 1. Trafikverket, Fortifikationsverket och Försvarsmakten har sedan föregående lägesbeskrivning (2017) meddelat följande förtydliganden med anledning av detta. Trafikverket har hittills identifierat förorenade områden, varav är inventerade. Under 2019 och 2020 sker kompletterande inventeringar av järnvägsområden samt inventeringar av de flygplats- och vägområden som Trafikverket ansvarar för. Under 2018 har förutom inventeringar, 1142 förorenade områden undersökts översiktligt, 302 har undersökts detaljerat och 201 områden har efterbehandlats. För att minska klimatpåverkan och behovet av fyllnadsmassor sker en övergång från metoder som innebär schaktning och transport till mer platsbundna metoder. Trafikverket hanterar även en mycket stor mängd förorenade massor i samband med anläggnings- och underhållsprojekt. Trafikverket ansvarar även för statens åtagande gentemot vissa bolag, avseende ersättning för miljöskador orsakade av statlig verksamhet. Detta arbete sker i samarbete med berörda bolag. Under 2018 har samverkan med andra statliga organisationer utvecklats, bland annat avseende hantering av PFASföroreningar. 1 Statens förorenade områden (RiR 2016:25)

3 NATURVÅRDSVERKET 3(61) Under året 2018 har Försvarsmaktens Miljöprövningsenhets arbete inom förorenade områden främst inriktats mot PFAS. Tonvikten på arbetet med PFAS understryks också av Fortifikationsverket. Flertal flygbaser har undersökts, och fortsatta åtgärder har genomförts på de platser där Förvarmaktens ansvar för föroreningen blivit klarlagda. På ett flertal platser pågår fortsatta undersökningsarbeten för att säkerställa att de påvisade föroreningarna härstammar från Försvarsmaktens verksamhet. Under året 2018 har det omfattande arbetet med digitalisering av kompletterande information till Försvarsmaktens register över potentiellt förorenade områden fortlöpt. Detta kommer även att fortsätta under innevarande år Objekt ifrån registret är även under revidering hos konsult, där en revidering av MIFO-klassificeringen (vid behov) sker samt en kostnadsuppskattning för eventuella efterbehandlingsåtgärder. Havs- och vattenmyndigheten har undersökt fyra av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten (Thetis, Sandön, Hoheneichen och Skytteren) under I tre fall har också bärgningsoperationer av olja och spökgarn genomförts. Från dumpningsområdet med kemiska stridsmedel, vrakområdet Måseskär där aktivt trålfiske bedrivs, har sammanfattning av provfisken genomförts. Rester av kemiska stridsmedel återfanns i havskräfta, plattfisk och nordhavsräka. Länsstyrelserna söker allt mer och tätare samverkan med varandra för att stärka och effektivisera arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning. Det rör sig bland annat om samarbete om tillsynsvägledningsinsatser, juridiska frågor, hantering av objekt med begränsat ansvar samt för att stödja mer hållbara åtgärder. Antalet slutförda åtgärder med privat finansiering ökar jämfört med 2017, vilket även gäller det pågående arbetet med utredningar och åtgärder. Tillsynen bidrar således i stor utsträckning till arbetet med förorenade områden. Regeringens bedömning i budgetpropositionen 2018 är att den nuvarande åtgärdstakten är för låg för att åtgärda förorenade områden så att de inte utgör en risk för kommande generationer. Naturvårdsverkets delar regeringens bedömning. Alla berörda statliga myndigheter måste arbeta effektivt och samarbeta för att nå målen samtidigt som takten i arbetet med att reducera riskerna i kända förorenade områden måste öka. För att detta ska ske ser Naturvårdsverket alltjämt tre komponenter som avgörande: ett stabilt statligt anslag, att den som är ansvarig för en föroreningsskada också står för avhjälpandet och en teknikutveckling med innovativa arbetssätt som leder till effektivare saneringar. Med ett stabilt statligt anslag kan vi åtgärda de områden som saknar ansvarig. Under 2018 pågick 77 åtgärder med helt eller delvis statligt bidrag. Kommunerna är huvudman för flertalet av dessa åtgärder och SGU var därutöver huvudman för 16 pågående eller avslutade bidragsobjekt med statligt ansvar

4 NATURVÅRDSVERKET 4(61) under Ungefär lika många statligt förorenade områden utreddes i SGU:s regi under 2018, vilket kan sättas i relation till de totalt 72 objekt i de högre riskklasserna 1-2 med statligt verksamhetsutövaransvar, som SGU har kännedom om. SGU har också varit huvudman för ett antal utredningar och 15 åtgärder vid objekt med statligt bidrag från Naturvårdsverket. Genom att främja teknikutveckling och innovativa åtgärdslösningar kan vi minska behovet av eller ibland helt ersätta traditionell och resurskrävande grävoch schaktsanering. Med större innovationsgrad i efterbehandlingsarbetet kan vi på sikt öka takten och sanera fler områden med samma ekonomiska insatser. SGI arbetar särskilt med teknikutvecklingen genom forskning och kunskapsuppbyggnad och driver programmet TUFFO (Teknik Utveckling och Forskning inom Förorenade Områden). Programmet syftar till att samla efterbehandlingsbranschen och forskare i nationella forsknings- och utvecklingsprojekt med avsikten att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden. I Naturvårdsverkets projekt för att främja teknikutveckling deltar bland andra SGI, SGU och länsstyrelserna. Projektet syftar främst till att öka användningen av innovativa åtgärdslösningar och att etablera redan befintlig alternativ teknik inom den statliga efterbehandlingen. Naturvårdsverket driver också projektet miljökrav i upphandling som syftar till att främja teknikutvecklingen och att öka utnyttjandet av innovativa åtgärdslösningar. Den som förorenat ska också ska ta ansvaret för efterbehandlingen. Här bidrar som nämnts länsstyrelsernas och kommunernas viktiga tillsynsarbete till att få fler ansvariga att bekosta efterbehandling av sina förorenade områden. För vissa förorenade områden kan det finnas ett delvis ansvar, där en ansvarig verksamhetsutövares del behöver samordnas med en bidragsfinansierad åtgärd. Tillsammans med SGI ger Naturvårdsverket också ett särskilt korttidsstöd, till tillsynsmyndigheternas hjälp i frågor om förorenade områden. För år 2018 fördelade Naturvårdsverket 96 procent av anslaget på anslagspost 1 och 76 procent av anslagspost 5. Nytt för 2018 var att 75 miljoner kronor på anslagspost 1 var öronmärkta för sanering av miljögifter för att minska spridning till havs- och vattenmiljö, särskilt för sanering av förorenade sediment i hav och inlandsvatten. Öronmärkta medel för 2018 utnyttjades till fullo under året. Under 2018 har Naturvårdsverket i samarbete med Statens geotekniska institut (SGI) färdigställt en gemensam vägledning om hur högfluorerade ämnen (peroch polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS) kan riskbedömas och åtgärdas på förorenade områden. Under 2018 har vi också dels utvärderat vårt vägledningsmaterial från 2009 om efterbehandling av förorenade områden och

5 NATURVÅRDSVERKET 5(61) dels, i nära samarbete med länsstyrelserna, genomfört en utvärdering av våra arbetsprocesser inom administrationen av 1:4-anslaget. Vi fortsätter nu arbetet tillsammans med länsstyrelserna med att effektivisera och förbättra vårt arbete med det statliga anslaget för efterbehandling av förorenade områden. Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Statens geotekniska institut (SGI) och länsstyrelserna deltagit i Miljömålsrådsåtgärden Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder som drivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Rapporten Förorenade sediment behov och färdplan för en renare vattenmiljö beskriver nuläget och identifierar kunskapsluckor och behov inom arbetet med förorenade sediment. Arbetet resulterade i förslag nr. 13 i den fördjupade utvärderingen av miljömålen som innebär att de fem myndigheterna föreslås att få ökade resurser och uppdrag för att under de närmaste tre åren ta fram bättre kunskap om bland annat förorenade sedimentområdens utbredning, risken för spridning av miljögifter och olika behandlingsalternativ. Myndigheterna kommer under 2019 att fortsätta samarbetet rörande förorenade sediment i en ny miljömålsrådsåtgärd. För en mer effektiv och systematisk hantering av statens samlade miljöskuld behövs en utvecklad samverkan och kunskapsöverföring mellan myndigheter som ansvarar för förorenade och riskfyllda områden där statlig verksamhet bedrivits. Naturvårdsverket har under 2018 inlett en samverkan med de statliga myndigheter som bedöms representera den största delen av statens miljöskuld. Dessa är Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Samverkan initierades av ett regeringsuppdrag baserat på Riksrevisionens granskning (rir 2016:25) och slutrapporteringen av uppdraget görs i samband med denna lägesredovisning. Samverkan mellan myndigheterna kommer att fortsätta efter leveransen och avsikten är även att samverkan ska inkludera fler myndigheter. Samverkan syftar till att bidra till nytänkande, gemensamt agerande och lärande mellan myndigheter med åtgärdsansvar, som leder till en hållbar hantering av statens miljöskuld. Inom ramen för regeringsuppdraget har Naturvårdsverket i samverkan med berörda myndigheter tagit fram en vägledning med övergripande principer för prioritering, riskvärdering och skälighetsbedömning. Syftet är att fungera som en gemensam utgångspunkt för transparent, systematisk och effektiv prioritering av statens gemensamma åtgärdsbehov.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(61) Innehållsförteckning 1. Naturvårdsverket Inledning Naturvårdsverkets hantering av det statliga bidraget Bidragets fördelning och huvudmannaskap Exempel på projekt finansierade med statligt bidrag under Anslaget och efterbehandling inför bostadsbyggande Fördelning av bidraget Vägledning om bostadsanslaget Exempel på bostadsbyggande Naturvårdsverkets samordnande roll samt övriga insatser Myndighetssamverkan Skapa mötesplatser och sprida kunskap Vägledning om PFAS EBH-portalen Teknikutvecklingsprojektet, miljökrav i upphandling och riskvärderingsprojekt Utvärdering och uppdatering av vägledningsmaterial om efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2018 med anknytning till förorenade områden EBH-stödet Miljömålsrådsåtgärd Sveriges geologiska undersökning Statligt förorenade områden samt förorenade områden med statsbidrag Statligt förorenade områden Utredningar och åtgärder med bidragsfinansiering Samverkan och utvecklingsarbete för hållbara saneringar Ökad åtgärdstakt Bemyndigande, avsättning och ansvarsförbindelse Fortifikationsverket Utveckling... 34

7 NATURVÅRDSVERKET 7(61) Samarbeten Handläggning och exempel Trafikverket Förorenade områden Tillståndet i transportsystemet Åtgärder och effekter Förorenade områden som omfattas av miljögarantin Riktade åtgärder för förorenade områden Försvarsmakten Bakgrund Förekomsten av förorenade områden Verksamhet inom arbetet med förorenade områden Lägesredovisning av Försvarsmaktens samtliga akuta objekt och prioriterade objekt Övergripande efterbehandlingsarbete Redovisning till Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Miljöfarliga Vrak Vrak olja Vrak kemiska stridsmedel Fördelning av anslag Statens geotekniska institut Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning ökar åtgärdstakten Länsstyrelsernas redovisning avseende särskilda tillsynsmedel från sakanslag 1: Del 1 Hur har medel använts? Användning av medel Länsstyrelsernas generella inriktning för tillsyn Nedlagd verksamhet det klassiska förorenade området men med nya utmaningar Verksamheter i drift handlingsplaner är en framkomlig väg Tillsynsvägledningen utvecklas och samverkan stärks... 56

8 NATURVÅRDSVERKET 8(61) Del 2 Vad resulterar användning av medel till? Sammanfattning Slutfört arbete Pågående arbete Arbete kvar att tag i Länsstyrelsernas arbete med anslaget för sanering inför bostadsbyggande och potentiella områden för bidraget Redovisning av regeringsuppdrag... 61

9 NATURVÅRDSVERKET 9(61) 1. Naturvårdsverket 1.1 Inledning Enligt 1 c förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande, ska Naturvårdsverket senast den 15 april varje år till regeringen lämna in en lägesbeskrivning av arbetet med att avhjälpa sådana föroreningsskador som avses i 10 kap miljöbalken. Detta är Naturvårdsverkets rapport för arbetet för i huvudsak Arbetet med förorenade områden är en fråga som involverar många olika aktörer och Naturvårdsverket ansvarar för att samordna, prioritera och följa upp arbetet på nationell nivå. Naturvårdsverket har också till uppgift att administrera de statliga bidragen och utvärdera vilka effekter de har. Syftet med arbetet är att uppnå miljömålet Giftfri miljö med preciseringen Förorenade områden är åtgärdade i sådan omfattning att de inte innebär något hot mot människors hälsa och miljö. Behovet av saneringsåtgärder är fortsatt stort. Det finns för närvarande ca 1100 områden som bedöms utgöra mycket stor risk för miljön och människors hälsa. Ytterligare ca områden bedöms utgöra stor risk och skulle behöva åtgärdas. Regeringens bedömning i budgetpropositionen 2018 är att den nuvarande åtgärdstakten är för låg för att åtgärda förorenade områden så att de inte utgör en risk för kommande generationer. Naturvårdsverkets delar regeringens bedömning. Alla statliga myndigheter måste arbeta effektivt och samarbeta för att nå målen och saneringstakten måste öka. För att detta ska ske ser Naturvårdsverket tre komponenter som avgörande: ett stabilt statligt anslag, att den som är ansvarig för en föroreningsskada också står för avhjälpandet och en teknikutveckling med innovativa arbetssätt som leder till effektivare saneringar. Många av de förorenande ämnen som är problematiska är sedan länge förbjudna men det tillkommer ibland nya ämnen eller att man upptäcker att ett ämne är farligare än man tidigare trott. De statliga myndigheterna behöver samverka och jobba aktivt för att de förorenade områden som finns åtgärdas och att det inte uppkommer nya områden. Naturvårdsverket har begärt in underlag från Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Fortifikationsverket och Försvarsmakten utifrån sina respektive ansvarsområden i arbetet med efterbehandling av förorenade områden. I vår begäran har vi särskilt bett om en redovisning av det arbete som återstår. Vi efterfrågade hur

10 NATURVÅRDSVERKET 10(61) relationen är mellan kända förorenade områden mot de som åtgärdats. I de fall respektive myndighet saknar kännedom om totalen, bad vi dem göra en sådan bedömning eller uppskattning. Naturvårdsverket efterfrågade även en bild av hur långt respektive myndighet har kommit i arbetet mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, med preciseringen om att våra förorenade områden inte ska utgöra något hot mot människors hälsa eller miljön. För Strålsäkerhetsmyndigheten, som disponerar anslag 1:4 anslagspost 2 (som används för omhändertagande av herrelösa strålkällor mm) har Naturvårdsverket liksom tidigare år inte begärt in underlag för Länsstyrelsernas tillsynssamordnare har lämnat underlag till beskrivningen om tillsynsdriven efterbehandling och vi har även fått en särskild redovisning från arbetet med Åtgärdsportalen. Lägesbeskrivningen bygger också på uppgifter hämtade ur länsstyrelsernas databas för potentiellt och bekräftat förorenade områden, EBH-stödet. Naturvårdsverket har sammanställt informationen och vi lyfter även fram valda delar av vårt eget arbete som utförts under Naturvårdsverkets hantering av det statliga bidraget (Anslag 1:4, anslagspost 1 och 5) Bidragets fördelning och huvudmannaskap Det statliga anslaget som Naturvårdsverket fördelar för efterbehandling används endast till de förorenade områden eller delar av områden där ingen ansvarig finns, som kan bekosta saneringen. Länsstyrelserna, kommunerna och Försvarsinspektören för hälsa och miljö har ansvar för tillsynen av förorenade områden. Tillsynen är en viktig förutsättning för att saneringar som bekostas av förorenaren ska komma till stånd. Tillsynsmyndigheterna kan med stöd av miljöbalken begära att förorenaren eller någon annan ansvarig utreder samt vidtar åtgärder för att minska riskerna eller helt ta bort föroreningen. För vissa av de objekt som saneras med statliga medel finns en ansvarig för en del av föroreningen och dess risker. Även för dessa objekt är tillsynen alltså en viktig förutsättning. Under 2018 pågick 66 åtgärder bekostade med anslagspost 1 för det statliga anslaget, se vidare kartan i figur 1 nedan. Detta kan jämföras med 56 pågående åtgärder 2017 och 43 pågående åtgärder 2016 på anslagspost 1. Antalet åtgärder ökar således stadigt och den trenden antas fortsätta, allt eftersom länsstyrelserna och kommunerna får och delar sin erfarenhet av att genomföra efterbehandlingsåtgärder. För anslagspost 5, för bostadsbyggande, pågick 11 åtgärder Detta kan jämföras med 13 åtgärder 2017 och 2 åtgärder Tiden som

11 NATURVÅRDSVERKET 11(61) bostadsanslaget har funnits (sedan 2016) är betydligt kortare, men det är tydligt att både intresset för denna anslagspost och antalet ansökningar ökar. Nytt för 2018 var att 75 miljoner kronor av totalt ca 492 miljoner kronor på anslagspost 1 var öronmärkta för sanering av miljögifter för att minska spridning till havs- och vattenmiljö, särskilt för sanering av förorenade sediment i hav och inlandsvatten. Öronmärkta medel för 2018 utnyttjades till fullo under året. För anslagspost 5, för sanering inför bostadsbyggande, disponerade Naturvårdsverket 200 miljoner kronor under Det totala anslaget för att åtgärda förorenade områden var således ca 692 miljoner kronor. De efterbehandlingsåtgärder vi årligen beslutar om handlar om projekt under det aktuella året, men även för kommande år. Detta för att flertalet efterbehandlingsprojekt behöver inplaneras och sen utföras under två eller flera år. Dessa beslut om kostnader som fördelas på framtiden kan fattas med stöd av vår bemyndiganderam, som för 2018 sträckte sig till och med 2027 för anslagspost 1 och 2026 för anslagspost 5. Bemyndiganderamen gör att vi kan arbeta långsiktigt och uppgick till 1030 miljoner kr för anslagspost 1 i början av 2018 och 400 miljoner kr för anslagspost 5. Den 28 juni beslutade regeringen om ändringar i Naturvårdsverkets regleringsbrev och bemyndiganderamen för anslagspost 1 ökade till 1430 miljoner kr. En stabil anslagsnivå för de olika anslagsposterna och ett tillräckligt bemyndigande för att kunna planera även större framtida arbeten, utgör viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med efterbehandling av förorenade områden. Naturvårdsverkets nationella plan för efterbehandling innehåller de prioriteringsgrunder som Naturvårdsverket tillämpar när bidrag fördelas till de högst prioriterade förorenade områdena runt om i Sverige. Förutom medel till åtgärder fördelar Naturvårdsverket även bidrag till utredningar och särskilda tillsynsprojekt på länsstyrelserna. Till den nationella planen hör en fördelningsplan som publiceras på webben i början av varje år och anger huvuddragen för hur de anslagsposter som Naturvårdsverket disponerar av anslag 1:4 kommer att fördelas under året. Fördelningsplanen är en konkretisering av olika styrsignaler om hur anslagsposterna ska fördelas. Av fördelningsplanen framgår budgeterade belopp för fördelning till utredningar, tillsynsprojekt, annat efterbehandlingsarbete, fördelningen av bidrag till åtgärder och övriga ansökningar om projektbidrag. På Naturvårdsverkets webb finns dessutom arbetsplaner som uppdateras varje kvartal. I dessa arbetsplaner redovisas dels de beslut som är fattade för innevarande och kommande år och

12 NATURVÅRDSVERKET 12(61) dels de ansökningar som inkommit men ännu ej är beslutade. Genom att vara transparenta vill vi underlätta berörda aktörers planering. Figur 1. Åtgärder drivna av efterbehandlingsanslaget under Källa: Naturvårdsverket

13 NATURVÅRDSVERKET 13(61) Av dessa åtgärdsprojekt som finansierades av anslaget och pågick under 2018, fanns för flertalet en kommunal huvudman som ansvarar för saneringens planering, utförande och uppföljning. Innan ett efterbehandlingsprojekt kan påbörjas krävs ofta något års förberedelser, så att engagera en huvudman för arbetet är därför en viktig uppgift för länsstyrelserna. I många fall är huvudmannaskapet helt avgörande för att projektet ska kunna komma igång. Det är också viktigt för det framtida arbetet att kommuner som gjort en sanering delar med sig av sina erfarenheter till andra kommuner, som blivande huvudmän. Förutom kommuner kan även andra centrala eller regionala myndigheter vara huvudmän för efterbehandlingar. SGU kan också fungera som huvudman i en kommuns ställe. (Se mer om detta i avsnitt om SGU:s verksamhet i avsnitt 2, senare i lägesbeskrivningen). Hur huvudmannaskapet är fördelat för samtliga 77 pågående bidragsfinansierade efterbehandlingsåtgärder under 2018 framgår av figur 2a nedan. Bilden är likartad som tidigare år, där kommunala huvudmän står för merparten, cirka tre fjärdedelar, av de bidragsfinansierade efterbehandlingsåtgärderna under Figur 2a. Fördelning av huvudmän för bidragsfinansierade efterbehandlingsåtgärder Huvudmän för bidragsfinansierade åtgärder 2018 Kommun SGU Länsstyrelse Trafikverket Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet.

14 NATURVÅRDSVERKET 14(61) Figur 2b nedan visas motsvarande bild över läget nationellt, det vill säga för samtliga efterbehandlingsåtgärder i Sverige, där slag av huvudman registrerats i databasen EBH-stödet (till och med ). Där är fortfarande kommunerna dominerande huvudman, med mer än hälften av de utförda saneringarna, men jämfört med de bidragsfinansierade projekten framträder ett antal andra, främst privata huvudmän. Figur 2b. Fördelning av huvudmän för samtliga efterbehandlingsåtgärder i Sverige, registrerade i databasen EBH-stödet. Huvudmän för åtgärder - nationellt kommun SGU annan (privat, Spimfab m fl) Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet (utdrag ) För år 2018 fördelade Naturvårdsverket 96 procent av anslaget på anslagspost 1 och 76 procent av anslagspost 5. De oförbrukade medlen vid länsstyrelserna har efter många års minskning återigen ökat markant sedan 2017, från 187 till 312 miljoner kronor. Minskningen från de ca 800 miljonerna 2011 till 312 miljoner, vid ingången av 2019 är dock fortfarande betydande. För anslagspost 5 var 82 miljoner kronor oförbrukat hos länsstyrelserna 2017 och detta har ökat till 128,6 miljoner kronor Orsaken till dessa ökningar av oförbrukade medel på 312 respektive 128,6 miljoner kronor kvar på länens konton vid årsskiftet, beror till största delen på att fakturor för redan utfört arbete 2018 betalas ut i efterhand men också på grund av förseningar i några projekt. Vid starten 2016 var bidragets utnyttjande bara 3 % medan det för 2017 var 44 % och för %. Naturvårdsverket arbetar aktivt för att minimera oförbrukade medel på grund av försenade projekt och gör särskilda satsningar på området under 2019.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(61) För båda anslagsposterna gäller att huvuddelen av ovan nämnda oförbrukade medel hos länsstyrelserna ska vara upparbetade i början av Den största delen av Naturvårdsverkets fördelning av anslagspost 1 under 2018 går till åtgärder och i figur 3 nedan framgår fördelning mellan åtgärder, sedimentåtgärder, utredningar och tillsynsprojekt samt övrigt. Figur 3. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen respektive beloppen för anslagspost 1 under Källa: Naturvårdsverket I figur 4 nedan visas utvecklingen av efterbehandlingens olika faser, från inventering till åtgärd, under åren 2014 till Bidragsfinansierade respektive tillsynsdrivna projekt är åtskilda med olika staplar i diagrammet. Siffrorna i figur 4 är hämtade ur EBH-stödet (se vidare separat avsnitt EBH-stödet nedan). Den första (röda) stapeln för varje år visar inventerade objekt i riskklass 1, det vill säga de med mycket hög risk för människors hälsa och miljön. Noteras kan att denna ökar något årligen. De blå staplarna (stapel 2-3 från vänster) visar på ett kommande arbete, då det är huvudstudier som är färdiga eller pågående för objekt som inom relativt snar framtid kommer vara startklara för åtgärder. De rosa och orangea staplarna (stapel 4-5) visar färdiga och pågående arbeten med efterbehandlingar i Sverige, både de som drivs tillsynsvägen och de som inte har någon ansvarig som kan bära kostnaden och därigenom blir statligt finansierade åtgärdsobjekt.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(61) Figur 4. Stapeldiagram över antal objekt i olika efterbehandlingsfaser under åren 2014 till Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet Inventerade områden i riskklass 1 Huvudstudier färdiga och pågående (bidrag) Huvudstudier färdiga och pågående (tillsyn) Åtgärder färdiga och pågående (bidrag) Åtgärder färdiga och pågående (tillsyn) Under 2018 fanns det 1100 inventerade områden i riskklass 1, 130 färdiga och pågående huvudstudier i bidragsprojekt och 226 färdiga och pågående huvudstudier i tillsynsdrivna projekt. Gällande efterbehandlingsåtgärder är antalet färdiga och pågående bidragsfinansierade åtgärder 198 stycken och för de tillsynsdrivna 122 stycken. (Utdraget ur EBH-stödet gjordes ). I figur 5 nedan visas förhållandet mellan efterbehandlade objekt (2566 stycken) och resterade objekt (8178 stycken), samtliga i riskklass 1-2, som på olika sätt sannolikt behöver efterbehandlas för att åtgärda konstaterat höga risker för miljö och hälsa. Figuren åskådliggör relationen mellan hur mycket arbete som är utfört respektive återstår att göra i denna del av miljömålsarbetet mot en Giftfri miljö. Noteras kan att det procentuella förhållandet 24% åtgärdat mot 76 % återstående, är detsamma som föregående år (2017). Detta för att totala antalet objekt i riskklass 1-2 ökat med över 300 objekt. Sannolikt beror detta på att länen i sitt löpande arbete påträffat nya objekt, eller på att objekt omklassats från lägre till högre risk.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(61) Figur 5. Förhållande mellan efterbehandlade objekt (2566 st) ställt mot objekt som totalt återstår att efterbehandla (8178 st) för att uppnå preciseringen om förorenade områden i miljömålet Giftfri miljö. (Samtliga i de högsta riskklasserna 1-2). Efterbehandlade objekt i förhållande till riskklassade, ej efterbehandlade, objekt Ej efterbehandlade objekt i riskklass 1 och 2 Efterbehandlade objekt i riskklass 1 och 2 och branschklass 1 och 2 Källa: Naturvårdsverket och EBH-stödet Exempel på projekt finansierade med statligt bidrag under 2018 Exempel 1, Sjöbacka såg i Linköpings kommun, Östergötlands län Naturvårdsverket har under 2018 beslutat om bidrag på kronor till Linköpings kommun för att kunna påbörja förberedelsearbetet inför efterbehandlingen av Sjöbacka såg. Det gamla sågverket, som ligger nordväst om Linköping invid Göta kanal och Norrbysjön, har förorenat marken, grundvattnet och de strandnära sedimenten i Norrbysjön. Föroreningarna är miljö- och hälsoskadliga dioxinföroreningar från tidigare utförd träskyddsbehandling. Åtgärdsförberedelserna som nu har påbörjats är viktiga för att kunna förbereda området för saneringen och för att mer i detalj projektera hur genomförandet ska ske. Ansökan om kostnaderna för själva saneringsarbetet inkommer när åtgärdsförberedelserna gett underlag för att beräkna den totala kostnaden.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(61) Sjöbacka f d sågverk i Östergötlands län. Bild från del av sågverksaområdet, beläget vid Göta kanal och Norrbysjön. Foto Naturvårdsverket. Exempel 2, Klippans läderfabrik i Klippans kommun, Skåne län Naturvårdsverket har beviljat 122 miljoner kronor i bidrag för att sanera det förorenade området Klippans läderfabrik inklusive sedimenten i intilliggande Bäljane å. Marken och sedimenten var kraftigt förorenade av krom och arsenik, som härrör från den tidigare garveriverksamheten som var i drift från 1900-talets början till Saneringen påbörjades 2008 och blev klar sommaren Totalt har cirka ton förorenade massor sanerats bort. Hösten 2018 invigdes ett grönskande strövområde som sträcker sig från fabriksområdet ned till Bäljane å.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(61) Bild från saneringen av Klippans läderfabrik i Klippans kommun. Foto Naturvårdsverket. Exempel 3, Hörnefors pappersbruk i Umeå kommun, Västerbottens län. Söder om Umeå i Västerbottens län ligger det f d pappersbruket Hörnefors. Här drevs mellan åren 1906 och 1982 sufitmassefabrik, pappersbruk, blekeri och spritfabrik. I processen och framställningen av svavelsyra rostades stora mängder svavelkis som gav upphov till biprodukten kisaska. Kisaskan innehåller stora mängder tungmetaller så som arsenik, bly zink och kobolt mm. Kisaskan transporterades per båt till tyska järnverk men under 1970-talet uppstod ett överskott som deponerades i närområdet, både på mark och i strandlinjen. Sammanlagt utgjorde föroreningen ett cirka ett hektar stort område. Under 2018 har de återstående delarna av kisaskan åtgärdats och de tungmetallförorenade markområdena sanerats. Naturvårdsverket har beviljat ca 43 miljoner kronor för att åtgärda objektet. Exempel 4, sedimentprojektet Dörarp-Färsjön I ett tidigare projekt, under åren 2014 till 2017, har den f d metallytbehandlingen i Dörarp i Ljungby kommun efterbehandlats, till en kostnad av drygt 20 miljoner kronor. Åtgärden bestod i att en industribyggnad samt marken kring och nedanför denna sanerades ifrån de metallföroreningar som tillförts under 25 års

20 NATURVÅRDSVERKET 20(61) verksamhetstid. Eftersom föroreningar som koppar, krom, zink och nickel spridits med grundvattnet ned till den närliggande sjön Färsjön, fanns ett efterbehandlingsbehov också där. Detta var känt redan tidigare i projektet, men av praktiska och kostnadsmässiga skäl utfördes denna del av åtgärden som en andra etapp av projektet. Genom att utnyttja bidraget för sedimentåtgärder kunde åtgärden i Färsjön fortsätta även under 2018 till en kostnad av 19 miljoner kronor. Detta trots att projektet blivit dyrare än planerat (främst orsakat av större åtgärdsområde och påträffade PFAS-föroreningar) vilket ofta kan vara svårt att parera för med kort framförhållning. Vid åtgärden sanerades delar av Färsjön, samt en närliggande bäck och våtmark som också påverkats av den nedlagda metallytbehandlingsverksamheten. Genom åtgärden har de risker för vattenmiljön som metallföroreningarna orsakat, samt riskerna för spridning av metaller och PFAS mot samhället Dörarps vattentäkt, minskat avsevärt. Totalt har åtgärden av Färsjöns sediment kostat drygt 50 miljoner kronor. För närvarande pågår efterkontroll av sedimentåtgärden och denna beräknas vara klar 2020, då projektet i sin helhet kan slutrapporteras. 1.3 Anslaget och efterbehandling inför bostadsbyggande (Anslag 1:4, anslagspost 5) Fördelning av bidraget På många orter i Sverige råder bostadsbrist och i en del kommuner är det svårt att få fram byggbar mark. Samtidigt finns det många områden i centrala eller stadsnära lägen som står oanvända på grund av att de är förorenade och inte kan användas till bostadsbyggande, eftersom de utgör risker för hälsa och miljö. För många av områdena finns ingen som kan hållas ansvarig för att bekosta saneringen, vilket gör att områdena riskerar att inte åtgärdas alls. Därför beslutade regeringen i budgeten för 2016 att införa ett separat anslag för sanering av mark med det specifika syftet att bygga bostäder. Detta vid sidan av det ordinarie anslaget för marksanering, där markanvändningen efter sanering kan variera. Under 2018 har Naturvårdsverket arbetat med att vidareutveckla våra rutiner med fördelningen av bidraget för marksanering inför bostadsbyggande. Detta fortfarande relativt nya bidragsområde börjar bli etablerat i flera delar av landet, men är fortfarande mindre eller inte alls utnyttjat i vissa län. Samtliga län har sannolikt förorenade områden med potential att bebygga när städer och samhällen förtätas. Genom att återvinna gammal industrimark minskar man även trycket på oexploaterade grönytor, både i och utanför staden, vilket bidrar till en bra livsmiljö likväl som ekosystemtjänster, rekreationsmöjligheter och friluftsliv.

21 NATURVÅRDSVERKET 21(61) Under 2018 fördelade regeringen 200 miljoner kronor till Naturvårdsverket för ändamålet. I figur 6 nedan visas 2018 års utfall av anslagspost 5 för bostadsbyggande. Detta fördelat på åtgärder, arbete på länsstyrelserna (framtagande av underlag) och övrigt. Totalt fördelades 76 % av anslaget för Figur 6. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen respektive beloppen för anslagspost 5 under Källa: Naturvårdsverket Vägledning om bostadsanslaget Tidigare års stora insatser i form av direkt vägledning på plats samt skriftlig vägledning till stöd för sökande kommuner och länsstyrelser, har höjt kännedomen om bostadsanslaget och även ökat antalet ansökningar. Syftet att öka intresset för bostadsanslaget och att få till ett bra utnyttjande av det får i det avseendet ses som uppnått. Saneringstakten har ökat och bidragit till ett ökat bostadsbyggande, varmed arbetet för miljömålet om en Giftfri miljö går framåt. Naturvårdsverket har under 2018 börjat prioritera bland inkomna ansökningar på ett sätt om inte varit nödvändigt tidigare. De grundläggande prioriteringsgrunderna i vår vägledning är en utgångspunkt, men vi kommer under 2019 och framåt utveckla dessa, liksom formalisera hur och när prioriteringstillfällena görs.

22 NATURVÅRDSVERKET 22(61) Under 2018 har inflödet av bidragsansökningar varit fortsatt högt. Prognosen pekar på att allt fler kommuner framöver vill ta del av bidraget. Naturvårdsverket har 2018 beslutat om 5 miljoner kronor för särskilt bidrag till länsstyrelserna, för informationsinsatser och hantering av bidraget. Bidraget fördelades enligt en nyckel som länsstyrelserna själva tagit fram. Av detta utnyttjade länen 2,34 miljoner kronor, och resterade del återbetalades genom avräkning mot respektive läns ansökan (2017 var beslutades om 10 miljoner kronor). Arbetet på länsstyrelserna ska syfta till att jobba fram påbörjade ansökningar, identifiera potentiella områden för bidraget och till att informera kommuner och andra aktörer om bidraget Exempel på bostadsbyggande Under 2018 har totalt 11 projekt tilldelats bidrag till sanering inför bostadsbyggande, bland annat för fastigheter i Kristianstads och Östersunds kommuner. Här har bostadsanslaget således bidragit till markomvandling från tidigare industrimark till att möjliggöra bostadsbyggande. Exempel 1, Träskon Kristianstads kommun, Skåne län Sanering av mark inför bostadsbyggande i Tollarp, Kristianstads kommun, Skåne. Centralt i Tollarp i Kristianstads kommun planeras tolv hyresrätter på fastigheten där Tollarps toffelfabrik en gång i tiden låg. Efter att fabriken lades ned och revs på talet fylldes det 3400 kvadratmeter stora området ut med massor, som långt senare visade sig vara förorenade av PAH:er. Naturvårdsverket har beviljat 3,11 miljoner kronor i bidrag för att sanera området och samtidigt möjliggöra byggandet av bostäder. Hösten 2018 fick Naturvårdsverket in slutredovisning av genomförd sanering där det redovisas att 4500 ton förorenade massor har omhändertagits. Det kommunala bostadsbolaget planerar för byggstart av bostäderna till hösten Exempel 2, Storsjö Strand i Östersunds kommun, Jämtlands län I Östersunds kommun planeras bostäder på det förorenade området Storsjö Strand. Området är förorenat av fyllnadsmassor från tidigare upplagsytor och från äldre tillverkning av stenkolstjära. Ansvarig för föroreningen saknas. Naturvårdsverket har beviljat 15,1 miljoner kronor i bidrag till Östersunds kommun för att bidra till genomförandet av efterbehandlingen och samtidigt möjliggöra byggande av ca 300 bostäder. Projektet påbörjades under 2018 och pågår till 2019.

23 NATURVÅRDSVERKET 23(61) Storsjö Strand etapp 2, sett från ovan och efter att bostäder byggts. Bilder från länsstyrelsens bidragsansökan. Mer om anslaget för bostadsbyggande och kontinuerligt uppdaterad information och vägledning om anslaget för sanering inför bostadsbyggande finns på Naturvårdsverkets hemsida: Naturvårdsverkets samordnande roll samt övriga insatser Myndighetssamverkan SGI, SGU och Naturvårdsverket har en kontinuerlig myndighetssamverkan och dialog i syfte att verka för ett utökat kunskapsutbyte mellan myndigheterna med dess olika roller. Detta för att stödja varandra samt för att stödja länsstyrelserna och kommunerna i deras arbete med såväl bidrags- som tillsynsobjekt, samt i planeringen av arbetet med att åtgärda förorenade områden och på så sätt bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ett konkret exempel på myndighetssamverkan är att SGI ger expertstöd till Naturvårdsverket och länsstyrelserna i tekniska frågor som rör förorenade områden och deponier. Samverkan sker genom en särskild överenskommelse (det så kallade korttidsstödsavtalet) Skapa mötesplatser och sprida kunskap Naturvårdsverket både vägleder och skapar möten och kontaktytor på olika sätt, med de som genomför de faktiska åtgärderna. Detta sker bland annat på Nätverket Renare Marks Vårmöte, som är en årlig stor nationell konferens som ofta har kring 500 deltagare inom branschen efterbehandling av förorenade områden. Där deltar vi både i planeringen och i genomförandet av konferensen. Naturvårdsverket är också med i SGF:s Miljögeoteknikkommitté, som sammanträder fyra gånger per år, och vars uppgift är att ordna olika typer av kurser, utbildningar och certifieringar inom förorenade områden. Naturvårdsverket deltar också som föreläsare på den årliga kursen i Miljötekniska markundersökningar, som arrangeras av SGF:s

24 NATURVÅRDSVERKET 24(61) Miljögeoteknikkommitté, samt på andra konferenser om efterbehandling av förorenade områden. Naturvårdsverket vägleder dagligen genom den kontakt vi har med bland annat länsstyrelser och kommuner, men också med konsulter och fastighetsägare med flera, samt genom de rapporter och dokument vi ger ut. Genom vårt kontaktskap har vi en god kontakt med samtliga 21 län och vi samverkar även med länen via länsstyrelsernas chefsgrupper och genom deltagande på nationella eller regionala länsträffar. Naturvårdsverket deltog 2018 i flera internationella sammanhang, däribland inom olika EU-relaterade initiativ. Vi sitter exempelvis med i en expertgrupp om jord, där deltagande medlemsländer tillsammans med EU-kommissionen har till uppdrag enligt det så kallade 7:e miljöhandlingsprogrammet att reflektera över hur jordkvalitetsfrågor kan adresseras genom ett gemensamt juridiskt bindande ramverk med en riskbaserad utgångspunkt. Vidare deltar vi i Common Forum som är ett nätverk av beslutsfattare, tillsynsmyndigheter och tekniska rådgivare från miljömyndigheterna i EU:s medlemsstater och länder i europeiska frihandelssammanslutningen, där frågor inom området förorenad mark diskuteras. Under 2018 har vi utnyttjat deltagandet i Common Forum för vårt arbete med översyn av riktvärdet för bly och andra riktvärden. (Se vidare avsnitt nedan). Vid internationella besök deltar vi och informerar om Sveriges arbete med förorenade områden. Inom ramen för vårt internationella arbete är vi även nationell fokuspunkt (National Focal Point) för jord. Vi träffar och samverkar även med våra nordiska grannländers motsvarigheter till Naturvårdsverket Vägledning om PFAS Arbetet för att minska spridningen av PFAS, så kallade högfluorerade ämnen, har fortsatt under Naturvårdsverket har i samarbete med Statens geotekniska institut (SGI) färdigställt en gemensam vägledning om hur högfluorerade ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser, PFAS) kan riskbedömas och åtgärdas på förorenade områden. I ett myndighetsnätverk har arbete genomförts med att bl.a. informera om myndigheternas olika ansvarsområden. I detta myndighetsnätverk ingår Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen (KemI), Livsmedelsverket (SLV), Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Försvarsinspektören för hälsa och miljö samt länsstyrelserna.

25 NATURVÅRDSVERKET 25(61) EBH-portalen EBH-portalen är en samarbetsyta för handläggare som arbetar med förorenade områden på länsstyrelserna, Naturvårdsverket, SGI och SGU. Portalen finansieras av Naturvårdsverket och fungerar som en gemensam arbetsyta där användarna kan dela med sig av erfarenheter och exempel och för att öka spridningen av vägledningsmaterial som tas fram i regionala och nationella tillsynsvägledningsprojekt. Sedan slutet av 2014 har även kommunerna och andra aktörer som konsulter och verksamhetsutövare tillgång till olika väglednings- och informationsmaterial via den externa webbplatsen: Åtgärdsportalen Svenska geotekniska föreningen (SGF) driver sedan mars 2015 en webbplats ( som beskriver tillgängliga åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade områden. Webbplatsen startades upp med finansiering från Naturvårdsverket, SGI och Trafikverket. Vid slutet av 2018 hade Åtgärdsportalen 42 medlemsorganisationer och webbplatsen drivs nu genom medlemsavgifterna. Ett uttalat syfte med Åtgärdsportalen är att den ska leda till ökad användning av andra efterbehandlingstekniker än schakt följt av deponering. Portalen är tänkt att kunna användas som ett stöd för de som arbetar i efterbehandlingsbranschen vid val av efterbehandlingsmetod. Förutom att beskriva olika åtgärdsmetoder, finns även kort information om ett urval av föroreningar som ofta påträffas i arbetet med förorenade områden, och vilka metoder som kan användas för att åtgärda respektive förorening. Dessutom presenteras referensprojekt för att visa på när metoderna har använts, vad som har åtgärdats, vilka åtgärdsmål projektet har haft och där det är möjligt presenteras även en kostnad för åtgärden. Därtill finns även information och länk till ett program som beräknar utsläpp av växthusgaser/carbon footprint från efterbehandling av områden med förorenad jord och andra markarbeten. Under 2018 har Åtgärdsportalen publicerat metodbeskrivningar för åtgärder av förorenade sediment och även initierat ett projekt för kunskapssammanställning om fiberbankar och fiberrika sediment. Portalen har även presenterats på Länsstyrelseträffar för Länsstyrelsen i Östra Götaland och Jönköpings län. Under 2018 hade webbplatsen totalt över besökare vilket motsvarar ca 340 besökare i veckan, vilket kan jämföras med 2017 då portalen hade besökare/ca 250 besökare i veckan Teknikutvecklingsprojektet, miljökrav i upphandling och riskvärderingsprojekt Det finns många alternativa åtgärdstekniker för efterbehandling av förorenade områden som är tillgängliga, såväl nationellt som internationellt, och som har

26 NATURVÅRDSVERKET 26(61) börjat användas i Sverige. Genom att tillämpa ny teknik och metodik för undersökningar och åtgärder förväntas efterbehandlingstakten kunna öka och åtgärderna bli mer effektiva. Den övergripande miljönyttan blir då bättre. Med Naturvårdsverkets teknikutvecklingsprojekt fokuserar vi på hur ny teknik och innovativa åtgärdslösningar kan bli en del av lösningen, för att öka takten och miljönyttan för statligt finansierade efterbehandlingar. Under 2018 har Sveriges geologiska undersökning på uppdrag av Naturvårdsverket formerat ett beställarnätverk vars syfte är att underlätta för beställare av åtgärder vid förorenade områden att tillämpa innovativa och alternativa åtgärdslösningar. Under 2018 inleddes också ett arbete med en innovationstävling som går under arbetsnamnet Cirkulärt anläggningsbyggande. Tävlingen drivs av det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, och Naturvårdsverkets främsta roll är att formera en myndighetsgrupp som kopplas till tävlingen. Myndighetsgruppen kommer under 2019 formeras med centrala myndigheter med intresse i frågan om cirkulärt anläggningsbyggande. Tanken är att gruppen ska fungera som en referensgrupp till tävlingen, och ta vara på slutsatser om hur ett cirkulärt anläggningsbyggande kan se ut, samt vilka förutsättningar som krävs för att nå dit. Naturvårdsverket kommer framöver att införa rutiner om miljökrav för de efterbehandlingsåtgärder som görs med bidrag från anslaget för efterbehandling av förorenade områden. Miljökraven utgår från de generella miljökraven för entreprenader som utarbetats av bland andra Trafikverket, så att de blir möjliga att tillämpa i samband med efterbehandlingsarbeten. Arbetet med utformningen av dessa miljökrav har pågått under 2018 och gjorts som en miljömålsrådsåtgärd i samverkan med Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och länsstyrelserna. Även Upphandlingsmyndigheten är med och stödjer arbetet. Syftet är att genom ställda miljökrav i de efterbehandlingar som finansieras av statliga medel kunna sträva mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, samtidigt som andra miljökvalitetsmål gynnas av den höjda miljöprestandan. Under 2018 har vi påbörjat ett annat samarbete där vi och SGU deltar i SGI:s projekt med att utveckla vägledning för de komplexa frågorna riskvärdering och markmiljö. Naturvårdsverket bedömer att dessa delar i det löpnade arbetet med att utreda förorenade områden har stor betydelse för vilka åtgärdsmetoder och vilken teknikutveckling som främjas.

27 NATURVÅRDSVERKET 27(61) Utvärdering och uppdatering av vägledningsmaterial om efterbehandling av förorenade områden Inom området efterbehandling av förorenade områden vägleder Naturvårdsverket bland annat om riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärderingar och riktvärden. För detta ändamål finns ett omfattande vägledningsmaterial från Det innehåller tre rapporter (rapport nummer 5976, 5977 och 5978) samt ett Excelbaserat beräkningsverktyg för framtagande av så kallade platsspecifika riktvärden. Under årens lopp har det framkommit att det finns en del brister i vägledningsmaterialet, och att det behöver uppdateras för att efterbehandlingar ska kunna genomföras mer hållbart, ur ett miljö- och hälsomässigt perspektiv, men även samhällsekonomiskt i sin helhet. För att få underlag till vad som behöver uppdateras och revideras har en utvärdering genomförts. Denna färdigställdes i maj Utvärderingen är således en förstudie för att undersöka vilket behov av uppdatering vägledningsmaterialet i olika avseenden har, men den omfattar inte delarna om riktvärden och beräkningsverktyg, eftersom dessa uppdateras separat. Utvärderingen har identifierat brister, samtidigt som möjliga anpassningar, tydlighet i huvudbudskap och tänkta målgrupper har belysts. Utvärderingen visar att det finns ett tydligt behov av uppdatering av vägledningsmaterialet. I utvärderingen är det särskilt utpekat att själva utformningen av vägledningsmaterialet har förbättringsbehov. Under hösten 2018 har ett förslag tagits fram för en digital webbvägledning som omfattar ett interaktivt program för efterbehandlingsprocessen som vi nu arbetar vidare med. Vi deltar, som nämnt i avsnittet ovan, sedan hösten 2017 tillsammans med SGU i SGI:s projekt om att uppdatera metodiken för att ta fram en riskvärdering inom processen med att välja efterbehandlingsmetod. Målsättningen är att de åtgärdsmetoder som väljs ska vara hållbara både ur ett miljö- och hälsomässigt perspektiv, men även samhällsekonomiskt i stort. Projektet beräknas vara färdigt vid årsskiftet 2019/2020. Detta ingår också som ett delmoment i uppdateringen av Naturvårdsverkets vägledning om att efterbehandla förorenade områden, och vi bedömer att detta har stor betydelse för vilka åtgärdsmetoder och vilken teknikutveckling som främjas Riktvärdesprojektet En annan insats under 2018 omfattade utvärdering av de generella riktvärdena för förorenade områden, avseende bly, perkloretylen och trikloretylen i jord. Under 2018 har bland annat en omvärldsanalys av hur andra länder har behandlat de nya toxicitetsdata för de tre ämnena genomförts. Vidare arbetar vi fram en samhällsekonomisk konsekvensanalys som ska bidra till att vi kan landa i frågan om hur vi bör justera de aktuella riktvärdena. Denna analys kommer

28 NATURVÅRDSVERKET 28(61) också utgöra underlag för hur vi kan vägleda mot en hantering av dessa föroreningar som är praktisk och robust Utvärderingen av våra arbetsprocesser Under 2018 har Naturvårdsverket, i nära samarbete med länsstyrelserna, genomfört en utvärdering av våra arbetsprocesser inom administrationen av 1:4- anslagets anslagsposter 1, 5 och 6. Utvärderingen visar att systemet upplevs som transparent och tydligt, och att de tillfrågade generellt ser positivt på hur administrationen av 1:4-anslaget fungerar. Men det finns även områden med förbättringspotential. Under 2019 fortsätter Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas gemensamma arbete med att ta tillvara på alla inkomna synpunkter, i syfte att effektivisera och förbättra vårt arbete med det statliga anslaget för sanering och efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2018 med anknytning till förorenade områden Vägledning och samverkan om hantering av statens förorenade områden För en mer effektiv och systematisk hantering av statens samlade miljöskuld behövs en utvecklad samverkan och kunskapsöverföring mellan myndigheter som ansvarar för förorenade och riskfyllda områden där statlig verksamhet bedrivits. Naturvårdsverket har under 2018 inlett en samverkan med de statliga myndigheter som bedöms representera den största delen av statens miljöskuld. Dessa är Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning. Samverkan initierades av ett regeringsuppdrag baserat på Riksrevisionens granskning (rir 2016:25) och slutrapporteringen av uppdraget görs i och med denna lägesredovisning. (Se vidare separat redovisning och sammanfattning av den vägledning som framtagits, i avsnitt 10 i slutet av denna rapport). Samverkan mellan myndigheterna kommer att fortsätta efter leveransen och avsikten är även att samverkan ska inkludera fler myndigheter. Samverkan syftar till att bidra till nytänkande, gemensamt agerande och lärande mellan myndigheter med åtgärdsansvar, som leder till en hållbar hantering av statens miljöskuld. Inom ramen för regeringsuppdraget har Naturvårdsverket i samverkan med berörda myndigheter tagit fram en vägledning med övergripande principer för prioritering, riskvärdering och skälighetsbedömning. Syftet är att fungera som en gemensam utgångspunkt för transparent, systematisk och effektiv prioritering av statens gemensamma åtgärdsbehov.

29 NATURVÅRDSVERKET 29(61) EBH-stödet På uppdrag av Naturvårdsverket har Sveriges 21 länsstyrelser arbetat med inventering av potentiellt förorenade områden under åren Inventeringen har kartlagt ca 100 branscher med miljö- och hälsofarlig verksamhet såsom verkstäder, gruvor, plantskolor och impregneringsanläggningar. Inventeringen har resulterat i en riskklassificering. Riskklassificeringen har en skala från 1-4 där riskklass 1 utgör den samlat högsta risken och riskklass 4 utgör den samlat lägsta risken. Arbetet har kvantifierat ett stort antal objekt, samt kopplat dessa till deras geografiska läge. Information om dessa potentiellt förorenade områden är samlade i efterbehandlingsdatabasen EBH-stödet. Totalt sett har inventeringen av förorenade områden resulterat i ca 1100 objekt i riskklass 1 och ca 7600 i riskklass 2. Det finns totalt objekt registrerade i EBH-stödet men det är alltså objekten i riskklass 1 och 2 som utgör den största risken och som man på olika sätt behöver åtgärda för att uppnå preciseringen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Förutom för myndigheters prioritering av arbetet, är informationen i denna databas även till stor nytta vid bland annat exploatering, planläggningsarbete och identifiering av föroreningskällor med mera. En kartläggning av EBH-stödet med dess information och användare har genomförts under Detta har resulterat i ett kommande förändringsbehov för att förbättra uppdateringen av information och statistikmöjligheter i databasen Miljömålsrådsåtgärd Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Statens geotekniska institut (SGI) och länsstyrelserna deltagit i Miljömålsrådsåtgärden Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder som drivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Rapporten Förorenade sediment behov och färdplan för en renare vattenmiljö publicerades i oktober Syftet med rapporten är att beskriva nuläget, samt att identifiera kunskapsluckor och behov inom arbetet med förorenade sediment. Arbetet resulterade i förslag nr. 13 i den fördjupade utvärderingen av miljömålen som innebär att Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna föreslås att få ökade resurser och uppdrag för att under de närmaste tre åren ta fram bättre kunskap om bland annat förorenade sedimentområdens utbredning, risken för spridning av miljögifter och olika behandlingsalternativ. Denna första etapp med kunskapsuppbyggnad och kartläggning behöver följas av fortsatt arbete med att systematiskt prioritera och genomföra åtgärder för att kostnadseffektivt sanera och efterbehandla de förorenade sediment som utgör störst risk för miljön och människors hälsa. De fem myndigheterna kommer under 2019 att fortsätta samarbetet rörande förorenade sediment.

30 NATURVÅRDSVERKET 30(61) 2. Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande SGU:s arbete med förorenade områden under 2018, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 3. Statligt förorenade områden samt förorenade områden med statsbidrag I arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har SGU en särskild roll för efterbehandling av förorenade områden. SGU ansvarar för utredningar och åtgärder av förorenade områden där staten har ett ansvar som verksamhetsutövare enligt miljöbalkens tionde kapitel och där myndigheten som tidigare bedrivit verksamheten inte längre finns kvar, statligt förorenade områden (SFO). SGU kan också agera huvudman för utredningar och åtgärder av förorenade områden med statsbidrag (BFO) i de fall då det helt eller delvis saknas ansvar enligt miljöbalken. SGU följer en process där förorenade områden i anslutning till objekt där staten har ett verksamhetsutövaransvar först identifieras. Identifierade objekt inventeras för att fastställa riskklass enligt en generell nationell metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Objekt som faller inom den högre riskklassen 1 2 prioriteras för fortsatta utredningar. Utredningar och undersökningar resulterar slutligen i en huvudstudie där risker bedöms och åtgärdsförslag presenteras. Därefter genomförs åtgärdsförberedande utredningar och projektering, bland annat i syfte att få en så säker uppgift som möjligt på åtgärdskostnad. Detta gör att SFOobjekten befinner sig i olika faser, från identifiering via utredningar till åtgärder och uppföljning. BFO-objekten är redan inventerade och riskklassade, ofta av länsstyrelsen, och ibland har utredningar också genomförts av någon annan innan SGU tar över som huvudman. Detta gör att även BFO-objekten befinner sig i olika faser, från tidig utredning till åtgärd. SGU:s ambition i huvudmannaskapet är att vara huvudman tills åtgärder genomförts och efterföljande kontroller visar att önskat resultat uppnåtts. I sällsynta fall kan utredningarna visa att åtgärder inte behövs eller kan genomföras. I sådana fall avslutar SGU sitt huvudmannaskap innan åtgärdsfasen. Statligt förorenade områden Anslagsbelastningen för de pågående arbetena med statligt förorenade områden, SFO-objekt, uppgick 2018 till 55,9 miljoner kronor, att jämföra med 75,2 miljoner kronor är 2017 och 83,0 miljoner kronor är Årets anslagstilldelning på 70 miljoner kronor för SFO-arbetet har gjort det möjligt att fortsätta åtgärder och förberedelser för sanering av sediment i sjön

31 NATURVÅRDSVERKET 31(61) Tisaren vid det nedlagda impregneringsverket i Åsbro. Därutöver har det funnits möjlighet till ökade satsningar på åtgärdsförberedelser vid flera av de tvätterier som drivits av den nedlagda myndigheten Förenade fabriksverken. Arbeten avseende saneringen av Slagnäs bangård, ett högt prioriterat förorenat område i Norrbotten, har också kunnat genomföras liksom fortsätta satsningar på saneringsåtgärder och nya utredningar vid mindre objekt som plantskolor och bekämpningsmedelsförråd. SGU:s pågående utredningar och åtgärder för identifierade objekt följer i huvudsak en prioriteringsordning där störst risk för negativ påverkan på människors hälsa och miljön går först. Tillsynsdrivna objekt kan uppkomma och påverka prioriteringsordningen. Identifiering med efterföljande inventering och riskklassning av SFO-objekt pågår fortfarande. Arbetet med identifiering förväntas avslutas under 2019 och inventeringen bedöms vara klar Under året har 9 nya objekt identifierats. Totalt finns nu 168 objekt, där staten har ett ansvar som verksamhetsutövare, registrerade. De nya identifierade objekten har bland annat framkommit i det samarbete som SGU och Sveaskog startade Utredningar för kommande åtgärder har fortsatt vid de före detta tvätterierna i Boden, Långsele, Alingsås och Hagfors. Åtgärder har pågått vid sju SFO-objekt (Åsbro, Slagnäs, Örkelljunga, Kårehogen, Multna, Zakrisdalsverken och Härsbacka). Åtgärden i Zakrisdal är SGU:s första fullskaliga in situ åtgärd inom SFO arbetet, åtgärden är därför intressant att följa upp inför kommande saneringar av framförallt flera av våra tvätterier. Arbetet i Åsbro har huvudsakligen varit inriktat på att ta fram ett underlag för ansökan om tillstånd för sanering av sedimenten i sjön Tisaren, även om mindre saneringsåtgärder gjorts på land. De mindre schaktåtgärderna vid Örkelljunga, Kårehogen och Multna har slutförts och inneburit att mark tillgängliggjorts i Kårehogen och Multna medan stora delar av berörda fastigheter i Örkelljunga behöver fortfarande utredas med avseende på föroreningssituationen i grundvattnet. Tabell 2.1. Antal utredda och åtgärdade objekt där det finns ett statligt verksamhetsutövaransvar, s k SFO-objekt, samt tillgängliggjord yta m m. SFO Totalt antal identifierade objekt Antal objekt i hög riskklass (klass 1 och 2) Antal utredda objekt Antal objekt där projektering av åtgärd slutförts Antal objekt där åtgärd pågått under året Antal åtgärdade objekt Ytan av den mark som återställts/tillgängliggjorts genom åtgärder (m 2 ) Antal innovationsupphandlingar 0 1 0

32 NATURVÅRDSVERKET 32(61) Utredningar och åtgärder med bidragsfinansiering SGU tar på sig huvudmannaskapet för BFO-objekt bland annat under förutsättning att länsstyrelsen vidareförmedlar bidrag och att SGU vid den tidpunkten också har egna personella resurser. Under året har SGU påbörjat arbete som huvudman för utredningar vid tre objekt (Gullspångs elektrokemiska i Västra Götaland, Alsterfors glasbruk i Småland samt Färgaren en före detta kemtvätt i Jönköping), och som huvudman för åtgärdsförberedelse och åtgärd vid två objekt, Fredriksbergs pappersbruk i Dalarna och Blaikengruvan i Västerbotten. Saneringsåtgärder har pågått vid sju BFO-objekt. Dessa är Blaikengruvan och Svärtträskgruvan i Västerbotten, Boxholm sågverk i Östergötland, Fredriksbergs pappersbruk, Hultsfreds Batterifabrik och Hovmantorp glasbruk i Småland samt Hjortsberga sågverk i Blekinge. Vid Svärtträskgruvan, Fredriksbergs pappersbruk och Hultsfreds Batterifabrik har delåtgärder avslutats, åtgärderna har inte inneburit att någon mark tillgängliggjorts då åtgärder fortfarande krävs inom stora delar av de berörda fastigheterna i Svärtträskgruvan, Hultsfreds Batterifabrik och Fredriksbergs pappersbruk. Tabell 2.2. Antal utredda och åtgärdade bidragsfinansierade objekt, s.k. BFOobjekt, samt tillgängliggjord yta m.m.: BFO Antal utredda objekt Antal objekt där projektering av åtgärd slutförts Antal objekt där åtgärd påbörjats under året Antal åtgärdade objekt Ytan av den mark som återställts/tillgängliggjorts genom åtgärder (m 2 ) Antal innovationsupphandlingar Samverkan och utvecklingsarbete för hållbara saneringar Samverkan med andra aktörer är viktigt för att effektivisera arbetet med efterbehandling av förorenade områden. SGU har under året fortsatt med teknikoch metodutveckling kopplat till pågående objekt. I följande forsknings- och utvecklingsprojekt är SGU:s objekt kopplade till detta arbete: 1. SAFIRE metod för bedömning av hållbarhet i olika åtgärdsalternativ 2. FRÖN Innovativ sanering i Glasriket, syftar till att effektivare utreda och åtgärda objekt med liknande föroreningssituation 3. MIRACHL Övervakning av in situ sanering med geofysiska metoder 4. STOPPFAS Innovativa tekniker för PFAS 5. HÅLLBAR SOIL MIXING Sanering och stabilisering av leriga jordar förorenade med klorerade lösningsmedel

33 NATURVÅRDSVERKET 33(61) Naturvårdsverket, som samordnar arbetet med förorenade områden i Sverige, är en viktig samverkanspartner för SGU, liksom Statens geotekniska institut (SGI) som ansvarar för forskning och utveckling av teknik och kunskap inom området. SGU leder ett flerårigt projekt tillsammans Länsstyrelserna åt Naturvårdsverket vilket riktar in sig på att ta fram material som underlättar för beställare att efterfråga nya lösningar i arbetet med utredningar och saneringsåtgärder vid förorenade områden. Ökad åtgärdstakt SGU:s arbete inom statligt förorenade områden bidrar till en ökad åtgärdstakt. För att arbetet ska bli effektivt drivs flera parallella liknande objekt. Arbetssättet gör att leverantörer kan erbjudas samlade uppdrag vilket är resurssparande då gemensam upphandling för flera objekt och gemensamma avstämningsmöten möjliggörs. Även för utredningar och åtgärder av förorenade områden, som helt eller delvis saknar verksamhetsutövare och som hanteras med statsbidrag (BFO), finns en stor potential i att i större utsträckning ta ett samlat grepp inom vissa branscher. Glasbruk och sågverk är exempel där samlade insatser kan möjliggöra kostnadseffektivare arbete. Under 2018 har fyra upphandlingar av liknande arbeten vid olika objekt genomförts för utredningar och saneringsåtgärder inom SFO för att göra vårt och leverantörernas arbeten effektivare: 1. Utredningar vid Plantskolor (2 upphandlingar med 4 objekt i varje) 2. Åtgärder vid bekämpningsmedelsförråd i Multna + plantskolor i Kårehogen och Örkelljunga 3. Utredningar vid bekämpningsmedelsförråd (4 objekt) För att långsiktigt öka åtgärdstakten och effektivisera efterbehandlingsarbetet är det nödvändigt att innovationer och nya metoder används i saneringsarbetet. Att genomföra så kallade innovationsupphandlingar, är ett verktyg som SGU ibland använder. Under 2018 har vi inte genomfört någon innovationsupphandling. Bemyndigande, avsättning och ansvarsförbindelse SGU har i objekt med pågående utredningar och åtgärder har SGU också gjort beställningar på bemyndigande för 21,4 miljoner kr. SGU har också gjort avsättningar för pågående åtgärder vid Åsbro impregnering, Slagnäs och Zakrisdalsverken till en kostnad om 10,1 miljoner kronor. SGU har uppskattat ansvarsförbindelsen för framtida utredningar, åtgärdsförberedelser och åtgärder vid 72 av de totalt 168 SFO dokumenterade objekten till en kostnad om 482 miljoner kronor.

34 NATURVÅRDSVERKET 34(61) 3. Fortifikationsverket Fortifikationsverket har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under Försvarsmakten är huvudsaklig verksamhetsutövare på Fortifikationsverkets fastigheter och ansvarar för att inventera markföroreningar, d v s hur deras verksamhet påverkar miljön. Av det skälet hänvisas till Försvarsmakten för redovisning av det och som ligger under verksamhetsutövarens ansvar. (Se vidare avsnitt 5 nedan). Fortifikationsverket har som fastighetsägare ansvar att inte sprida föroreningar via egen dricksvattenproduktion eller via vårt spill- eller dagvatten. Redovisning av Fortifikationsverkets utrednings- och åtgärdsaktiviteter under 2018 Utveckling En kostnadseffektiv metod med kassettfilter innehållande furubarksflis har provats fram i laboratoriemiljö, den är ännu inte provad i verkligheten för PFASföroreningar, men väl för tungmetaller. En metod att sanera/rengöra PFAS-kontaminerade spillvattenledningar och dagvattensediment har vidareutvecklats från metoden Säker Spolning (Stockholm Vatten). Här lägger man på ytterligare ett filtreringssteg med en mobil kolfilteranläggning. Samarbeten En samverkansgrupp, AG PFAS, som består av några utav Försvarssektorns myndigheter (bl. a FORTV, FM, FMV) har bildats för att under samarbetsformer omvärldsbevaka och hitta kostnadseffektiva saneringslösningar. Deltagande i Samverkansgruppen Statens förorenade områden, ur vilket det även bildats en undergrupp som samverkar i den specifika föroreningen PFAS. Handläggning och exempel Projektverksamheten inom Fortifikationsverket är generellt påverkad av PFAS-problematiken vilket fördyrar och förlänger projekttiderna. Speciellt runt Försvarsmaktens flygflottiljer. Ofta finns ett behov av att använda jordmassor förorenade med av PFAS för anläggningsändamål. Genom att återanvända avfallet för anläggningsändamål håller man sig högt uppe i avfallshierarkin och

35 NATURVÅRDSVERKET 35(61) inte längs ned i deponifacket. Region Mitt: Provtagningar på dag- och spillvatten har skett enligt nytt egenkontrollprogram på en fastighet i Norrköping. Nu pågår planering ihop med Försvarsmakten inför byggnation av reningsanläggning för PFAS-förorenat dagvatten. Utbyten av avloppsrör, som minskar inträngning av ovidkommande vatten, har utförts. För en fastighet i Uppsala har provtagningar på spillvatten fortsatt, och handlingsplan fastställts. Filmning av spillvattenledningar, som pekats ut som problemområden i tidigare utredning, har utförts. Torrsugning av slam i golvbrunnar som saneringsåtgärd av metaller och PFAS, i ett antal byggnader som pekats ut i tidigare utredning, har utförts. Region Sydväst: Pågående investeringsprojekt, uppförande av skärmtak på flottiljområdet (FMTS) södra del där jordvall på ca 4000 m3 har omhändertagits, massor inlämnade på special deponi PFOS/PAH förorenade massor. Vid kontroll har även 0,7 m av underliggande jordlager omhändertagits p g a av förhöjda halter av PFOS/PFAS. Mottagningsanläggning: Helgestorp avfallsdeponi, entreprenör PEAB och transportör Rangsells. Kontinuerlig provtagning och uppföljning av halter på utgående på spill- och dagvatten för FMTS vid överlämningspunkter till kommunalt VA.

36 NATURVÅRDSVERKET 36(61) 4. Trafikverket Trafikverket har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under Förorenade områden Trafikverket ansvarar för avhjälpande av förorenade områden som uppkommit av den verksamhet som har bedrivits av, Banverket, Vägverket, Trafikverket och Statens järnvägar samt den flygplatsverksamhet som har bedrivits av Luftfartsverket. Med förorenade områden avses föroreningar i mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar. Föroreningarna kan ha uppstått till följd av tidigare avslutade verksamheter eller till följd av pågående verksamheter. De förorenade områdena finns både inom och utanför Trafikverkets egna fastigheter. När staten bolagiserat viss verksamhet har ansvaret för miljöskador uppkomna före bolagiseringen reglerats i bolagiseringsavtal. Staten har gett Trafikverket uppdraget att hantera detta ansvar. Grundprincipen är att bolagen kan erhålla ersättning för ansvar eller kostnader till följd av historisk miljöskuld, den så kallade miljögarantin. Olika ramavtal och överenskommelser utgör grund för vilken ersättning som bolagen kan få från Trafikverket. Tillståndet i transportsystemet I Sverige finns enligt Naturvårdsverket cirka förorenade områden. Dessa områden kan innebära skada eller olägenhet för människors hälsa eller Fakta Tillstånd har Trafikverket identifierat förorenade områden, varav är inventerade. Av dessa är översiktligt undersökta, 302 detaljerat undersökta, 201 efterbehandlade och 169 friklassade. Åtgärder och effekter Under 2018 har riktade åtgärder av förorenade områden genomförts för 34,6 miljoner kronor. Under 2018 har fokus varit på inventering och översiktliga undersökningar samt på att färdigställa de detaljerade undersökningar som pågått. Trafikverket har under 2018 utbetalat drygt 134 miljoner kronor till statliga bolag som ersättning för historisk miljöskuld enligt den så kallade miljögarantin. miljön i olika grad. En uppskattning är att Trafikverket ansvarar för så mycket som en tiondel av dessa förorenade områden. Förorening har dels skett genom utsläpp från avgränsade föroreningskällor (punktkällor), dels genom en mer generell föroreningsbelastning (diffus förorening). Stora delar av järnvägs- och väganläggningarna är diffust förorenade av trafik, underhållsmetoder, anläggnings- och byggnadsmaterial samt slitage på anläggningen. Punktkällor har uppkommit genom platsbundna verksamheter, som till exempel impregnering, gasproduktion, tankning, deponering, upplag och brandövningar.

37 NATURVÅRDSVERKET 37(61) Det händer även att nya förorenade områden uppstår, exempelvis till följd av hantering av vägsalt, petroleumprodukter och schaktmassor samt vid olyckor. Eftersom verksamheten har varit så mångfacetterad varierar föroreningarna mycket. Exempel på föroreningar är metaller, kolväten, klorerade ämnen, fluorerade ämnen, tennorganiska ämnen, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel. Föroreningarna kan påverka människors hälsa samt flora och fauna. Kunskapen om storleken på denna påverkan är liten. I regel är dock hälsoriskerna långsiktiga, genom ökad cancerrisk och hormonstörande effekter, men det finns även områden där akuttoxiska halter förekommer varvid enstaka exponering kan ge negativa hälsoeffekter. Kunskapen om hur olika ämnen påverkar människors hälsa och miljön och uppträder i mark och vatten ökar successivt. Dock är kunskapen om många ämnen fortfarande låg. Detsamma kan sägas om hur olika ämnen samverkar samt om hur människor och miljön påverkas av såväl föroreningsbelastning som andra belastningar (t.ex. från buller). I dag är ett stort antal punktkällor identifierade, inventerade, och översiktligt undersökta. Däremot har endast ett fåtal punktkällor undersökts detaljerat och efterbehandlats eller friklassats. På samma sätt har endast ett fåtal diffusa föroreningskällor identifierats, undersökts och efterbehandlats eller friklassats. Trafikverket har inga övergripande mål för hur arbetet med förorenade områden ska bedrivas och fortskrida. Det saknas även en del vägledningsdokument och mallar för att likställa och kvalitetssäkra arbetet inom Trafikverket. Ansvaret för förorenade områden preskriberas om den förorenade verksamheten upphört före Vidare reglerar miljöbalken att förorenade områden ska åtgärdas, men att detta ska ske efter en skälighetsbedömning. Praxis har givit att åtgärder inte kan avkrävas om föroreningen har uppstått före Trafikverket har beslutat att trots preskriptions- och skälighetsreglerna ansvara för alla föroreningar där åtgärderna bedöms kosta mindre än 10 miljoner kronor och är belägna på Trafikverkets fastigheter eller anläggningar. För objekt som bedöms kosta mer än 10 miljoner kronor tas beslut i varje enskilt fall. Kostnaden för att undersöka och efterbehandla de förorenade områden som Trafikverket ansvarar för, med förutsättningen att preskriptions- och skälighetsreglerna följs, har bedömts vara mellan 4 och 60 miljarder kronor. För åtgärder inom miljögarantin tillkommer cirka 2,5 till 3,5 miljoner. Bedömningen inkluderar inte kostnader för skada och olägenhet för människors hälsa och miljön. Eftersom Trafikverkets ansvar är stort kommer Trafikverket att behöva lång tid för att uppfylla miljöbalkens krav. Viktigt är då att det finns en strukturerad förvaltning av de förorenade områden som inte har efterbehandlats eller friklassats. Under 2018 har sådan förvaltning saknats.

38 NATURVÅRDSVERKET 38(61) Åtgärder och effekter Arbetet med förorenade områden sker stegvis genom inventering, undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och eventuell efterbehandling. Riskbedömning utförs i enkel eller fördjupad form och har avgörande betydelse för om efterbehandling bedöms krävas. I vissa fall räcker det med att utreda riskerna på ett fördjupat sätt för att säkerställa att området kan lämnas utan efterbehandling. I andra fall kan riskbedömningen visa att riskerna måste reduceras i form av administrativa eller fysiska metoder. En efterbehandling kan i princip vara inriktad mot att minska föroreningen, stoppa spridning av föroreningen eller att hindra att skyddsobjekt exponeras för föroreningen. För att minska klimatpåverkan och behovet av fyllnadsmassor sker en övergång från metoder som innebär schaktning och transport till administrativa metoder eller platsbundna metoder. Förorenade områden som omfattas av miljögarantin Trafikverkets arbete av förorenade områden som omfattas av miljögarantin utförs enligt bolagens bolagiseringsavtal samt den tolkning som gjorts av avtalet kring frågorna om ersättning för förorenade områden. Tolkningen utgör grund för vilken ersättning som bolagen kan få från Trafikverket. Under 2018 har Svevia AB, Jernhusen AB och Swedavia AB sökt ersättning för historisk miljöskuld enligt miljögarantin. Trafikverket utbetalade drygt 134 miljoner kronor till dessa tre bolag. Delar av kostnaden avser även åtgärder som avslutats före 2018.

39 NATURVÅRDSVERKET 39(61) Figur. Diagram över utbetalt belopp per år och bolag för historisk miljöskuld enligt miljögarantin, miljoner kronor Trafikverket fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga statens åtagande enligt miljögarantin och utöka dialogen med de berörda bolagen. Uppdraget redovisades i juni Kartläggningen behandlar kostnader för den totala miljöskulden för miljögarantin och uppskattas till mellan 2,5 och 3,5 miljarder kronor. Kostnaderna omfattar inte redan uppkomna skador på människors hälsa och miljön. Regelbundna samverkansmöten mellan Trafikverket och bolagen under 2018 har medfört en utökad dialog. Ärendehanteringen har förtydligats och samarbetet förbättrats. Trafikverket har fått ökad kunskap om de förorenade områden som omfattas av miljögarantin. Trafikverket har även fått ökad kunskap om kostnader. Under 2018 skapades ett budgetdokument för framtida avsättningar enligt miljögarantin för år 2019 och sex år framåt. Bolagens uppskattade kostnader ska redovisas till Trafikverket två gånger årligen. Riktade åtgärder för förorenade områden Trafikverket arbetar med att åtgärda förorenade områden så att de inte ska utgöra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, så kallade riktade åtgärder. De riktade åtgärderna hanteras efter en väl inarbetad strategi, som innebär att föroreningarna identifieras, inventeras, undersöks, riskbedöms och efterbehandlas. Eftersom Trafikverket ansvarar för en stor mängd förorenade

40 NATURVÅRDSVERKET 40(61) områden sker inför varje år en prioritering, så att de områdena med störst behov åtgärdas först. Prioriteringen grundas främst på områdenas miljö- och hälsorisk och görs enskilt för olika skeden. Under 2018 har riktade åtgärder av förorenade genomförts för 34,6 miljoner kronor. Förorenade områden undersöks och efterbehandlas även inom ramen för investerings- och underhållsprojekt, alltså utanför de riktade åtgärderna. Dessa åtgärder är främst en konsekvens av masshantering. Under 2018 har fokus varit på inventering och översiktliga undersökningar samt på att färdigställa de detaljerade undersökningar som pågått. Inventeringen är grundläggande för de fortsatta åtgärderna. Den tidigare bristen på inventering av föroreningar orsakade av flygplats- och vägverksamhet åtgärdas genom två separata inventeringsprojekt. Vidare har fokus varit att genomföra översiktliga undersökningar inom bangårdar. De översiktliga undersökningarna som genomförts kommer sannolikt i stor grad kräva detaljerade undersökningar kommande år för att klargöra eventuella åtgärdsbehov. Under 2018 har undersökningar inom några flygplatser intensifierats. Under 2018 har även förvaltningen av förorenade områden återinförts. Med nuvarande åtgärdstakt av förorenade områden kommer det dock att ta mycket lång tid att uppnå miljöbalkens åtgärdskrav. För att höja åtgärdstakten krävs effektivare efterbehandlingsmetoder och bättre förvaltning av risker. Exempelvis behöver administrativa och platsbundna metoder bli vanligare. Vidare behöver i större utsträckning markanvändningen anpassas till föroreningssituationen, i stället för att som i dag sätta efterbehandlingsmål utifrån en önskad markanvändning. Under 2018 har samverkan med andra statliga organisationer utvecklats. Detta har skett inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag samt som ett separat projekt med inriktning mot att utöka samverkan avseende hantering av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser).

41 NATURVÅRDSVERKET 41(61) 5. Försvarsmakten Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under Bakgrund Försvarsmakten förvaltar en databas över potentiellt förorenade områden, vilken grundar sig i en inventering som genomfördes i början av 1990-talet. Databasen uppdateras idag kontinuerligt i den takt som åtgärder utförs eller när nya föroreningar tillkommer. Det förorenade området kvarstår i databasen efter genomförd åtgärd med syftet att kunna bevaka objektet historiskt. Förekomsten av förorenade områden Försvarsmakten har i dagsläget ca registrerade förorenade områden. Inom detta antal ryms även avhjälpta objekt, vilka placerats i Riskklass 4. Anledning till detta är att Försvarsmakten lämnat flertal områden runt om i landet och det finns därför på detta sätt en möjlighet att kunna återgå till databasen när frågor uppstår från bl.a. tillsynsmyndigheten, Försvarsinspektör för hälsa och miljö, eller från nya fastighetsägare, kommun etc. Antalet revideras kontinuerligt beroende på nyupptäckta objekt, genomförda efterbehandlingar eller förändringar i lagstiftningen, samt i vissa fall i anledning av avveckling av mark, byggnader och anläggningar som disponerats av Försvarsmakten. Nya föroreningar inom Försvarsmakten bestånd eller vid sedan tidigare lämnade platser uppkommer årligen och undersöks efterhand. Viss efterbehandling sker även där möjligt finns och efter anmälan och dialog med tillsynsmyndigheten samt fastighetsägaren. I enlighet med Försvarsmaktens verksamhetsuppdrag så hanterar förbanden akuta mindre föroreningar, exempelvis drivmedelsspill. Dessa rapporteras, undersöks och åtgärdas av det förband som orsakat föroreningen upp till en viss kostnad. Förbanden skall informera både FIHM, kommunen och MPE om ev. föroreningar. Verksamhet inom arbetet med förorenade områden Försvarsmaktens förorenade områden projektleds och prioriteras inom utlokaliserad enhet till HKV PROD RPE INFRA inom myndigheten. Miljötekniska markundersökningar utförs av upphandlad ramavtalskonsult. Tillsynen över Försvarsmaktens verksamhet enligt miljöbalken utförs av Försvarinspektör för hälsa och miljö (FIHM) som i sin tillsynsfunktion är en egen myndighet fristående från Försvarsmakten. Under året 2018 har

42 NATURVÅRDSVERKET 42(61) Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet, som föregående år, haft omfattande arbete med förorenade områden främst med huvudinriktning PFAS. Under året har flertal flygbaser undersökts, och fortsatta åtgärder har genomförts på de platser där Förvarmaktens ansvar för föroreningen blivit klarlagda. På flertal platser pågår fortsatta undersökningsarbeten för att säkerställa att de påvisade föroreningarna härstammar från Försvarsmaktens verksamhet. Under året 2018 har det omfattande arbete som påbörjades under året 2017, med digitalisering av kompletterande information till Försvarsmaktens register över potentiellt förorenade områden fortlöpt. Detta kommer även att fortsätta under innevarande år Objekt ifrån registret är även under revidering hos konsult, där en revidering av MIFO-klassificeringen (vid behov) sker samt en kostnadsuppskattning för ev. efterbehandlingsåtgärder. Under året har även Miljöprövningsenheten utrett JAS39 olyckan i Ronnebyområdet samt efterbehandlat efter olyckan. Lägesredovisning av Försvarsmaktens samtliga akuta objekt och prioriterade objekt I enlighet med verksamhetsuppdraget skall Försvarsmakten prioritera och upprättar årligen en åtgärdsplan i enlighet med gällande regleringsbrev och i samråd med tillsynsmyndigheten, FIHM. De senaste årens diskussioner har varit fokuserade på utredning av Försvarsmaktens PFAS-objekt. Med stor sannolikhet kommer åtgärdsplanen för innevarande år även lägga mycket fokus på PFASutredningar. Övergripande efterbehandlingsarbete Åtgärder vid om- eller nybyggnad inom befintliga verksamhetsområden tenderar att öka, främst avseende tidigare spill av petroleumprodukter men även inom aktiva flottiljområden/flygplatser på grund av PFAS-förorening. I Luleå och Ängelholm föreligger en kombination av de två. Prioriteringar görs med hänsyn till föroreningens art i samråd med tillsynsmyndigheten samt med hänsyn till det ekonomiska läget. Redovisning till Naturvårdsverket Med anledning av att Försvarsmaktens databas över förorenade områden inte är granskad ur säkerhetssynpunkt kan den inte i dagsläget distribueras digitalt i sin helhet. Försvarsmakten har under år 2018 inte nyttjat anslag från Naturvårdsverket. Försvarsmakten Miljöprövningsenhet har under året 2018 haft kostnader inom budgetposten förorenade områden inom det öppna beståndet om kr

43 NATURVÅRDSVERKET 43(61) och inom det slutna beståndet om kr. Dessa kostnader omfattar inte ev. skadeståndsanspråk riktade mot Försvarsmakten inom förorenade områden, då dessa hanteras av HKV LEDS JUR. Bilagor 1. Nyckeltal Försvarsmaktens Miljöprövningsenhets arbete avseende PFAS Försvarsmaktens redovisning av Miljöprövningsenhetens genomförda arbete avseende förorenade områden under Bilagorna ej med i denna sammanfattade lägesbeskrivning, men är inkomna till Naturvårdsverket och kan erhållas för den intresserade. Bilagorna listar och beskriver kort arbetsläget för respektive efterbehandlingsobjekt inom Försvarsmaktens område. ---

44 NATURVÅRDSVERKET 44(61) 6. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med förorenade områden under 2018, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 1, punkt 7. Miljöfarliga Vrak Från år 2016 har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) haft det koordinerande ansvaret när det gäller den framtida hanteringen av miljöfarliga vrak. Regeringen har från och med 2018 avsatt 25 miljoner kr per år i tio år för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från miljöfarliga vrak. I projektet samarbetar vi med Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Statens maritima museer, Försvarsmakten, Chalmers Tekniska Högskola med flera. I projektet arbetar vi med ca 300 vrak som kan innehålla olja och där 30-talet vrak är i Sjöfartsverkets regeringsuppdrag 2 klassade som akut miljöfarliga. Dessa återfinns från Strömstad på västkusten till Gävle på ostkusten (Fig. 6.1). Förutom att arbeta med vrak med avseende på olja så genomför vi även undersökningar i det så kallade Måseskärsområdet, ca nm väster om Måseskär på västkusten (Fig. 6.1). Detta är ett dumpningsområde från slutet av andra världskriget där 28 vrak innehållande kemiska stridsmedel återfinns (Fig. 6.2). Undersökningar genom åren 3 har påvisat att området är kontaminerat av kemiska stridsmedel, 1992 återfanns rester av senapsgas i sediment och 2017 påvisades Clark I och II i fisk och havskräfta. Hur utspridd kontaminationen är och om alla vrak innehåller dumpade kemiska stridsmedel är idag inte fullt utrett. Vidare provtagningar och undersökningar är av stort intresse. 2 Sjöfartsverket 2011, Miljörisker från fartygsvrak, Sjöfartsverket 2014 Miljörisker sjunkna vrak I. 3 Sjöfartsverket 1992, HaV, 2017

45 NATURVÅRDSVERKET 45(61) Figur 6.1. Bilden visar de miljöfarliga vrak som Havs- och vattenmyndighete arbetar med. Vrak markerade med orange etikett är vrak som innehåller olja och de som är markerade med lila etikett är vrak som innehåller kemiska stridsmedel.

46 NATURVÅRDSVERKET 46(61) Figur 6.2. Figuren visar de 28 vrak (lila etikett) som ingår i dumpningsområdet väster om Måseskär, på västkusten. Till höger i bilden syns fastlandet, Måseskär, och ett utav vraken som innehåller olja - Skytteren (orange etikett). Vrak olja Vi har under året (2018) genomfört en upphandling av ramavtal för bärgning av olja och spökgarn från miljöfarliga vrak. Sju företag med erfarenhet, kapacitet och kompetens att tömma vrak på olja ingår i ramavtalet. Vi genomförde sedan en bärgningsoperation av olja och spökgarn från två vrak utanför Ystad. Vi har kontinuerligt under året fortsatt med arbetet med att samla in mer detaljerat informationsunderlag om de 30-talet vrak; arkivdata rörande ägarförhållanden och omständigheter runt förlisning, ritningar på fartyg, ROV undersökningar och fysikaliska och kemiska parametrar i området runt vraken. Informationen används bland annat för att riskutvärdera vraken för att skapa en prioriteringslista för saneringsoperationer. De juridiska förhållandena runt vrak har också utretts. Nedan följer en mer detaljerad lista över aktiviteter:

47 NATURVÅRDSVERKET 47(61) avslutat rensning av vraket Thetis från spökgarn (snörpvad 400x100 m, ton bärgat) och lämnat till återvinning; genomfört undersökningar av vraken Sandön och Hoheneichen tillsammans med Kustbevakningen, inkluderat filmdokumentering med hjälp av ROV; genomfört bärgning av olja och spökgarn från vraken Sandön och Hoheneichen; utfört dyk- och ROV undersökningar av vraket Skytteren i samarbete med Försvarsmakten - Marinen för att få detaljerat underlag inför en framtida oljetömningsoperation; tillsammans med Juridiska enheten utrett juridiska aspekter rörande de miljöfarliga vrak som HaV arbetar med; tagit fram en metodbeskrivning för arbetet inom projektet Miljöfarliga vrak, som inkluderar en checklista med punkter som ska adresseras inför och under ett bärgningsprojekt; informationsinhämtning för inputdata till verktyget VRAKA och genomfört riskutvärdering av vraken med hjälp av VRAKA. Genomfört en prioriteringslista för oljetömningsoperationer från resultaten. Vidareutvecklat VRAKA i samarbete med Chalmers; genomfört beställning av oljeprognostiseringsverktyget SeaTrackWeb från SMHI. Använt verktyget inom riskbedömningen av miljöfarliga vrak för att utreda vart oljan hamnar vid ett läckage; uppdragit åt Sjöfartsverket att ta fram ett års AIS-data för svenskt havsområde. Data har använts för att utreda intensitet av sjöfart och trålning vid vraken och har sedan använts i riskvärderingsverktyget VRAKA för att ta fram en prioriteringsordning av de miljöfarliga vraken; etablerat kontakt och tagit fram ritningsmaterial på vraket Lindesnäs på Göteborgs Sjöfartsmuseum. Ritningar är viktigt underlag för ha möjlighet att planera oljetömningsoperationer; erhållit haverirapporter och sjöförklaringar för flera utav 30-talet akut miljöfarliga vraken från Sjöfartsverket. Konsult från Marine Monitoring har varit på plats i Sjöfartsverkets arkiv för att granska och sortera dokument. Uppgifterna i rapporterna kommer ligga till grund för prioriteringen som görs med hjälp av VRAKA; uppdragit åt Riksarkivet att ta fram information (fartygsakt och sjöförklaring) för vraken Sandön, Harburg, Nynäs I och Nynäs IX; deltagit på och presenterat vrakprojektet vid flera nationella och internationella konferenser och möten t.ex. European Maritime Day, Havsoch vattenforum och Lunds Universitet Akvatisk ekologi; redovisat HaVs vrakprojekt medialt i flera radio- och TV-program; genomfört fortsatt arbete för att stärka det myndighetsövergripande samarbetet inom projektet, för ett fortsatt effektivt utnyttjande av statens resurser.

48 NATURVÅRDSVERKET 48(61) Vrak kemiska stridsmedel Vi har under året sammanfattat i en HaV-rapport, resultaten från de provfisken som genomfördes i dumpningsområdet vid Måseskär 2016 och Rester av kemiska stridsmedel återfanns i havskräfta, plattfisk och nordhavsräka. I dumpningsområdet bedrivs ett aktivt trålfiske dagligen trots att området är markerat som olämpligt för fiske, ankring och dykning. Vidare har HaV i samarbete med Chalmers och det ryska forskningsinstitutet Shirshov Institute of Oceanology, inom ramen av Interregprojektet DAIMON, satt ut mätutrustning i området, för mätning av bottenströmmar och vattenparametrar. Nedan följer en mer detaljerad lista över aktiviteter: publicerat sammanfattande HaV rapport (2018:21) från provfisken 2016 och 2017 i dumpningsområdet; genomfört arbete för att utreda intensiteten av yrkesfiske i området, med hjälp utav GIS data för fiske från Sjöfartsverket; medfinansierat Chalmers deltagande i Interregprojektet DAIMON. Projektet utvecklar beslutsstöd för dumpningsområden och Chalmers vidareutvecklar och anpassar riskbedömningsmodellen VRAKA (utvecklad för riskbedömning av miljöfarliga vrak) till dumpningsområden för kemiska stridsmedel; redovisat HaVs arbete med dumpade kemiska stridsmedel medialt i flera radio- och TV-program. Fördelning av anslag Från Naturvårdsverkets anslag 1:4, anslagspost 1: Sanering och efterbehandling av förorenade områden så tilldelades Havs- och vattenmyndighetens SEK under 2018 till utredning och sanering av miljöfarliga vrak. Av den förbrukade andelen av detta anslag så fördelades den största andelen, 69,8 % av anslaget till åtgärder, bärgning av olja och spökgarn från vraken Sandön och Hoheneichen och rensning av spökgarn från vraket Thetis. Efter detta så användes 26,2 % till utredningar, t.ex. undersökningar i vraken Skytteren, Bremsund, Sandön, Hoheneichen och Nynäs IX. Slutligen användes 4,0 % till konsulttjänster, kompetens inom riskanalys, marinbiologi och ekotoxikologi (Fig. 6.3).

49 NATURVÅRDSVERKET 49(61) 2018 års utfall av anslagspost Miljöfarliga vrak 4,0% 26,2% 69,8% Åtgärder Utredningar Övrigt (konsulter, it-stöd, bidrag) Figur 6.3. Tårtdiagrammet visar den procentuella fördelningen av den förbrukade delen av Havs- och vattenmyndighetens anslag för miljöfarliga vrak under Källa: Havs- och vattenmyndigheten

50 NATURVÅRDSVERKET 50(61) 7. Statens geotekniska institut Statens geotekniska institut (SGI) har rapporterat följande text till Naturvårdsverket gällande myndighetens arbete med drift av teknikutvecklingsprogrammet Tuffo under 2018, samt annat arbete finansierat av anslag 1:4, anslagspost 1, punkt 2. I regleringsbrevet för Naturvårdsverket, budgetåret 2018, tilldelas SGI medel från ramanslaget l :4 Sanering och återställning av förorenade områden. I ap.4 (Sanering o återställ - Sanering forskning - del till SGI) fördelas medel till teknikutvecklingsprogammet Tuffo (punkt l) samt till forskning rörande förorenade sediment och fibersediment (punkt 2) tkr får användas till Tuffo, varav högst l 500 tkr för visst arbete vid SGI tkr får användas till forskning och kunskapsspridning om förorenade sediment. Enligt Naturvårdsverkets begäran om underlag till lägesbeskrivning 2018 daterat (dnr NV ) ska SGI redovisa resultatet av arbetet till Naturvårdsverket senast Teknikutvecklingsprogrammet Tuffo Tuffo, är ett utvecklingsprogram för förorenade områden i Sverige. Tuffos vision är att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen genom att dels minska risken för människa och miljö, till följd av antropogent orsakad förorening i mark, grundvatten och sediment, och dels bidra till bättre hushållning med naturresurser. Det drivs av SGI och ska leda mot en effektivare och snabbare sanering av förorenade områden. Avsikten är att forskare i samarbete med andra aktörer ska kunna söka medel för tek-nikutvecklings- och forskningsprojekt som ska leda till att höja kunskapsnivån i branschen, stärka svensk forskning på området och knyta samman forskningen med det praktiska efterbehandlingsarbetet. I Tuffos uppgifter ingår att identifiera forskningsbehov och få till stånd nya, innovativa och använd-bara lösningar eller åtgärder för att nå Tuffos mål. Detta görs genom att upprätta forskningsplaner, formulera utlysningar, behandla ansökningar, tilldela medel och följa de projekt som finansierats, göra synteser av utförda projekt samt sprida kunskap. Resultat av arbetet Under året har vi huvudsakligen arbetat med följande fyra delar: l. Utarbetat programbeskrivning och kommunikationsplan för programmet. 2. Samlat erfarenheter av arbetet med Tuffo åren

51 NATURVÅRDSVERKET 51(61) 3. Slutfört utlysning av 2017 års FoU-medel. 4. Genomfört utlysning av 2018 års FoU-medel. l. Utarbetat programbeskrivning och kommunikationsplan för programmet Vi har arbetat med att ta fram ett utkast av Tuffos programbeskrivning. Programbeskrivningen innehåller bakgrund till programmet, programmets vision, finansiering, organisation, processer och tidplaner, hur utlysningar genomförs och utvärderas samt hantering av dokument och personuppgifter. Arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi för Tuffo har slutförts. Strategin beskriver hur utlysningar, beslut och resultat ska kommuniceras för att nå rätt målgrupp, få stor spridning och komma till användning. 2. Samlat erfarenheter av arbetet med Tuffo åren Ett utkast till PM har tagits fram för att samla erfarenheter och förbättringsförslag från dem som arbetat med Tuffo under åren Slutfört utlysning av 2017 års FoU-medel I början av året genomfördes bedömningen av de 13 idéskisser som inkom i Steg l. Efter dialog med Tuffos intressentråd, som består av representanter från branschen, beslutade SGI att erbjuda sju av projekten att komma in med en fullständig ansökan i Steg 2. Av Steg 2-ansökningama har SGI beslutat om tilldelningen av forskningsmedel, efter samråd med Tuffos vetenskapliga råd och Tuffos intressentråd, till tre av projekten. Tuffa bidrar med totalt kronor till dessa tre projekt och Tuffo-medlen utgör maximalt 50 procent av projektets totala budget. Projekten startade under sommaren/hösten år 2018 och finansieras under tre år. De tre projekten handlar om a) sanering av jord och grundvatten med hjälp av växter, b) kemisk stabilisering av förorenade material samt c) tunnskiktstäckning av förorenade sediment. 4. Genomfört utlysning av 2018 års FoU-medel Under året har också en ny utlysning skett med delvis ny inriktning. Inriktning på utlysningen har utformats med hjälp av synpunkter från bland andra Tuffos intressentråd och SGI:s forskare års utlysning öppnade i samband med årets matchmakingmöte i Stockholm. Syftet med matchmakingmötet är att det ska vara en mötesplats för akademi, näringsliv och samhälle med avsikt att skapa nya idéer och samarbeten för teknikutvecklings- och forskningsprojekt inom det praktiska efterbehandlingsarbetet av förorenade områden. Vid mötet hölls också föreläsningar och presentationer av olika tekniker och potentiella samarbetsprojekt. Mötet hade 25 stycken deltagare med representanter från akademi, näringsliv och samhälle som hade möjlighet till nätverkande under mötets posterutställning. Inom 2018 års utlysning har SGI beslutat att låta nio ansökningar i Steg l gå vidare för att lämna in en fullständig ansökan i Steg 2, vilka för närvarande är under utvärdering. Avsikten är att fatta beslut om

52 NATURVÅRDSVERKET 52(61) tilldelning av medel för dessa under maj Utökat FoU-uppdrag förorenade sediment och fibersediment Resultat av arbetet En övergripande projektbeskrivning som varit vägledande för verksamhetsplaneringen för det utökade FoU-uppdraget har tagits fram. Projektbeskrivningen innehåller målbilder som utgörs av ett önskat nuläge i slutet av år Målbildema berör områdena samverkan, policy/vägledning/stöd, nationell överblick, utredningar/åtgärder, kunskapsuppbyggnad samt forskning och utveckling och knyter an till de myndighetsgemensamma strategiska nationella målbilder för arbetet med förorenade sediment som under året tagits fram av SGI, Naturvårdsverket, SGU, HaV samt länsstyrelserna. Dessa myndighetsgemensamma målbilder har tagits fram i ett arbete inom en miljömålsrådsåtgärd om förorenade sediment som avrapporterats under året. De aktuella myndigheterna har därefter kommit överens om att fortsätta ett strategiskt arbete med gemensamma mål och aktiviteter kring förorenade sediment, enligt en färdplan som sträcker sig till SGI har under året även påbörjat en inventering och sammanställning av kunskapsbehov inom förorenade sediment och fibersediment. Forskning som bedrivits inom uppdraget är bl.a. SGI:s medverkan i större forskningsuppdrag såsom Treasure, i samverkan med lärosäten och andra aktörer i branschen. Treasure har som mål att utveckla nya metoder för att bedöma risken för spridning av föroreningar från starkt förorenade sediment (fiberbankar), att identifiera de områden som är i störst behov av sanering samt att ta fram vetenskapligt grundade rekommendationer om lämpliga saneringsmetoder. SGI har under året efter diskussioner med länsstyrelser om forskningsbehov även etablerat en fältlokal i en småbåtshamn i Stockholm för att forskning om spridning av bland annat tennorganiska föreningar till och från sediment. En första omgång med provtagningar och analyser av jord, grundvatten, ytvatten och sediment har utförts. Vidare har SGI påbörjat diskussioner med Luleå kommun om forskningsidéer i samband med åtgärd av fiberbanksområde vid Karlshåll. SGI har också fört diskussioner med Länsstyrelsen i Kalmar och Vattenmyndigheten för södra Östersjön om möjlig forskning angående källspårning kopplat till föroreningsansvar i sediment och ytvatten. Ett arbete med vägledning för riskbedömning av förorenade sediment har påbörjats. Kunskapsuppbyggande verksamhet sker bland annat genom medverkan och deltagande i konferenser om förorenade sediment, såväl nationellt som internationellt. SGI har under året skrivit abstrakt och fått föredrag antagna vid exempelvis konferenserna Batelle i USA, SedNet i Kroatien samt Renare Marks vårmöte i Stockholm. SGI har även redovisat följande bilaga, men denna är inte medtagen i denna lägesbeskrivning. Bilagan är inkommen till Naturvårdsverket och kan erhållas av den intresserade. Bilaga 1 - Bidragsbeslut Tuffo 2017 års utlysning.

53 NATURVÅRDSVERKET 53(61) 8. Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning ökar åtgärdstakten Länsstyrelserna har rapporterat följande text till Naturvårdsverket avseende särskilda tillsynsmedel 2018, finansierat av anslag 1:4, anslagspost 6. Länsstyrelsens redovisning enligt regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna, avsnitt 3 Uppdrag, punkt Länsstyrelserna ska redovisa hur medel från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård har använts och hur många objekt som är åtgärdade och utredda som ett resultat av tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbotten ska lämna en samlad redovisning till Naturvårdsverket senast den 15 februari Länsstyrelsernas redovisning avseende särskilda tillsynsmedel från sakanslag 1:4 Utredningar och åtgärder av förorenade områden som genomförs av ansvariga verksamhetsutövare eller fastighetsförvärvare spelar en avgörande roll för att uppnå en giftfri miljö. Det behövs en stark och kompetent tillsyn för att kunna driva på det privatfinansierade arbetet. Länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning till kommunerna förstärks med särskilda tillsynsmedel från sakanslag 1:4 - Sanering och återställning av förorenade områden. Tillsynsmedlen fördelas till Länsstyrelsen i Örebro som vidareförmedlar medlen till länsstyrelserna enligt fastslagen fördelningsmodell. Enligt regleringsbrev för 2018 ska länsstyrelserna, till länsstyrelsen i Västerbotten, redovisa hur medlen har använts och hur många objekt som är åtgärdade och utredda som ett resultat av tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbotten ska sedan lämna en samlad redovisning till Naturvårdsverket senast den 15 februari Länsstyrelsen i Västerbotten uppfyller uppdraget i och med denna redovisning. Del 1 Hur har medel använts? Redovisningen sker genom att på nationell nivå visa hur länsstyrelserna använt tillsynsmedlen för tillsyn och tillsynsvägledning. Redovisningen bygger på utdrag ur länsstyrelsernas tidsredovisning för Redovisningen kompletteras och nyanseras av en övergripande beskrivning av länsstyrelsernas huvudsakliga inriktning och prioriteringar för tillsynsarbetet. Beskrivningen bygger på ett särskilt skriftligt underlag som länsstyrelserna inkommit med till Länsstyrelsen i Västerbotten.

54 NATURVÅRDSVERKET 54(61) Användning av medel Länsstyrelserna lägger totalt ned 80 årsarbetskrafter på arbete med förorenade områden. I arbetet ingår tillsyn och tillsynsvägledning, regional samordning och prioritering samt arbete med statligt finansierade utredningar och åtgärder. Tillsynsmedlen finansierar totalt 55 årsarbetskrafter på länsstyrelserna, dvs. motsvarande två tredjedelar av länsstyrelsernas totala arbete med förorenade områden. Tillsynsmedel används utöver konkreta tillsyns- och tillsynsvägledningsinsatser även i stor grad till planering och samordning av tillsynen, kompetensutveckling och deltagande i samverkansgrupper och nätverk, ansvarsutredningar, plangranskning samt hantering av uppgifter avseende den nationella databasen för förorenade områden (EBH-stödet). Länsstyrelsernas generella inriktning för tillsyn Länsstyrelsernas tillsyn riktas i väldigt stor utsträckning mot prioriterade förorenade områden, dvs. objekt med riskklass 1 eller 2. Tillsynen har ett visst fokus på områden orsakade av nedlagda verksamheter. Ofta är det dessa områden som har bedömts uppvisa den största risken för människors hälsa och miljön. Områdena kan också vara relativt lättillgängliga och/eller ha en pågående spridning av föroreningar. De behöver därför så snabbt som möjligt åtgärdas för att minska riskerna för omgivningen och på sikt även kunna frigöra marken för annat nyttjande. Vad gäller områden där verksamheten fortfarande är i drift läggs allt större fokus på dessa områden. En svårighet med dessa områden är att slutliga åtgärder kan vara svåra att genomföra medan verksamheten alltjämt fortfarande pågår. Det finns också fördelar med tillsyn riktad mot dessa områden, exempelvis att verksamhetsutövaren fortfarande finns kvar på plats och att tillsynsdialogen kan vara enklare att genomföra under dessa omständigheter. Även tillsynsvägledningen är en viktig och växande inriktning då många av de prioriterade områdena ligger på kommunernas tillsynsansvar. Se figur 8.1 för en nationell bild av inriktning på tillsyn som finansieras av tillsynsmedel. Det kan noteras att kategorin Tillsyn övrigt inrymmer tillsyn i samband med exploatering och miljöriskområden för prioriterade objekt samt tillsyn av ej prioriterade objekt. De senare utgörs oftast av händelsestyrda ärenden som nedläggning av verksamhet eller exploatering.

55 NATURVÅRDSVERKET 55(61) Figur 8.1. Länsstyrelsernas huvudsakliga inriktning för tillsyn finansierad av tillsynsmedel. Nedlagd verksamhet det klassiska förorenade området men med nya utmaningar Som nämnts tidigare är områden orsakade av en numer nedlagd verksamhet urtypen för ett förorenat område. Under senare år har det dykt upp nya utmaningar vad gäller dessa. Rättspraxis avseende skälighet för åtgärder innebär att ansvaret i många fall är begränsat till följd av att lång tid förflutit sedan föroreningen skedde. Detta leder till komplicerade ärenden med avvägningar och dialog om ansvarets nivå samt hur ansvaret ska uppfyllas. En särskilt knepig del av arbetet med objekt med ett begränsat ansvar är övergången från ett helt tillsynsdrivet utredningsarbete till en delvis bidragsfinansierad åtgärd. Där återstår arbete med att hitta mer effektiva arbetsformer. Utvärdering av arbetet med förorenade områden har visat att de åtgärder som vidtas behöver bli mer hållbara. Rent konkret handlar det om att minska mängden förorenade massor som deponeras. För att lyckas med detta behövs

56 NATURVÅRDSVERKET 56(61) andra åtgärder än klassisk schaktning, exempelvis olika former av in-situ åtgärder. Inom tillsynen är det prioriterat att få till fler sådana åtgärder på sikt. En särskild utmaning är att via tillsyn förmå en ansvarig aktör att vidta andra åtgärder än schaktning då det oftast kan vara större osäkerheter kring måluppfyllelse för sådana åtgärder. Även här återstår ett arbete med att hitta bättre arbetsformer för att lösa utmaningarna. Verksamheter i drift handlingsplaner är en framkomlig väg Tillsyn över verksamheter som fortfarande är i drift innebär att den ansvarige oftast är kvar på platsen vilket underlättar arbete med historisk kartläggning, inventering och utredningar. Därefter finns det en uppenbar risk att det tar stopp i processen, helt enkelt eftersom de områden som behöver åtgärdas fortfarande används inom verksamheten. Det kan exempelvis röra sig om föroreningar under eller nära byggnader, lagringsplatser eller motsvarande. I många fall bedöms det som orimligt att stänga ned hela eller delar av verksamheten för att vidta åtgärder under drift. Ett sätt att hantera denna problematik, och som tillämpas av relativt många län, är att via tillsynen begära in en handlingsplan av verksamhetsutövaren. Av handlingsplanen ska det exempelvis framgå var föroreningar finns, i vilken utsträckning de behöver åtgärdas samt en plan för hur, och när i tid, åtgärder planeras ske. Planen kan även innehålla skyddsåtgärder, exempelvis olika former av spridningsbegränsande åtgärder under drift. Handlingsplanen ger en tydlighet för såväl tillsynsmyndigheten som verksamhetsutövaren om vilka åtgärder som ska uppfyllas. Detta innebär bland annat att verksamhetsutövaren kan avsätta medel för senare åtgärder. Tillsynsvägledningen utvecklas och samverkan stärks Tillsynsvägledningen avseende förorenade områden har identifierats som en avgörande faktor för att kunna öka åtgärdstakten. Sedan en tid tillbaka pågår en översyn och utveckling av länsstyrelsernas vägledning. Vägledningen utgjordes tidigare mest av kurser, utbildningstillfällen och tolkningshjälp i enskilda ärenden. Dessa komponenter finns fortfarande kvar men har kompletterats med andra och mer strategiska ansatser. Arbetet med utveckling sker i den nationella gruppen för tillsynsvägledning, i olika konstellationer för länsgemensam samverkan samt på de enskilda länen. Under 2018 har ett särskilt vägledningsmaterial tagits fram för att stödja kommunernas eget strategiska arbete. Materialet ger kommunerna en

57 NATURVÅRDSVERKET 57(61) verktygslåda för att kunna ta tag i den egeninitierade tillsynen av prioriterade förorenade områden. Länsstyrelserna kommer under 2019 att föra ut materialet till kommunerna. En särskilt framgångsrik länsövergripande samverkan finns i den så kallade mälarlänsgruppen som tagit fram en grundläggande utbildning för tillsyn av förorenade områden och en vägledningscykel. Den senare innebär att vägledningen genomförs under en treårsperiod för att sedan återupprepas i en ny tidscykel. Vägledningscykeln innehåller såväl grundutbildning som mer fördjupade delar. Mälarlänsgruppens arbete har inspirerat andra län att söka samverkan i olika former samt att använda och även vidareutveckla de material som mälarlänsgruppen tagit fram. Bland annat kan det nämnas att ett antal län i södra Sverige sökt helt nya samverkansparter för att genomföra vägledningscykeln och att norrlandslänen gemensamt använt materialet för att genomföra distansutbildningar via webben. Även på de enskilda länen utvecklas vägledningen, ofta i projektform och med ett visst avgränsat område, det kan exempelvis röra en viss bransch som uppläggningsplatser för fritidsbåtar eller en särskild del av arbetet exempelvis förorenade områden i den fysiska planeringen. Även om arbetet sker på ett enskilt län kommer resultatet alla län tillgodo genom att spridas på handläggarträffar, Skype-seminarier och via webbplatsen EBH-portalen ( Del 2 Vad resulterar användning av medel till? Redovisningen sker genom att visa på det redan slutförda samt pågående och kommande arbetet med att utreda och åtgärda förorenade områden. Redovisningen bygger på utdrag ur EBH-stödet den 1 februari 2019 samt på uppgifter om statlig finansiering av objekt från Naturvårdsverket. Sammanfattning Antalet slutförda åtgärder med privat finansiering ökar jämfört med 2017, vilket även gäller det pågående arbetet med utredningar och åtgärder. Siffrorna indikerar således att tillsynen bidrar i stor utsträckning till arbetet med förorenade områden. Slutsatser om en ökning av åtgärdstakten är dock inte möjliga att dra förrän på sikt. Det aktuella läget för EBH-arbetet illustreras i figur 8.2.

58 NATURVÅRDSVERKET 58(61) Figur 8.2. Sammanfattning över tillsynsdrivna objekts fördelning mellan olika faser i EBH-arbetet. Slutfört arbete Antalet slutförda åtgärder är den tydligaste indikatorn på åtgärdstakten, i nu aktuell redovisning representerar uppgifterna det totala antalet åtgärder, dvs. inte enbart för Samtliga slutliga åtgärder oavsett riskklass eller tillsynsansvar omfattas. Åtgärder har slutförts på objekt. Av dessa har 122 finansierats helt eller delvis av staten, resterande objekt är således helt privatfinansierade och tillsynsdrivna. Motsvarande siffra 2017 var objekt. Det är dock oklart hur många objekt som faktiskt åtgärdats 2018 eftersom det pågår ett omfattande arbete med att föra in uppgifter om kommunernas objekt i EBH-stödet. Det är därför vanskligt att i nuläget dra slutsatser om åtgärdstakten. Pågående arbete Ett stort pågående arbete med åtgärder är en viktig indikator på EBH-arbetets fortskridande och detsamma gäller för pågående utredningar. Det pågående utredningsarbetet är en viktig del av att kunna mata fram nya åtgärdsobjekt vartefter. Det kan uttryckas som att utredningssteget till sist blir en begränsande faktor för åtgärder om det inte finns en fortsatt hög nivå av pågående utredningar. Samtliga pågående utredningar och åtgärder oavsett riskklass eller tillsynsansvar omfattas. Det pågår utredningar på objekt, statlig finansiering sker på 56 objekt, resterande objekt är således helt tillsynsdrivna. Det pågår slutliga åtgärder på 990 objekt varav 77 sker med statlig finansiering. Resterande 913 objekt är således helt tillsynsdrivna. Utöver pågående slutliga åtgärder har delåtgärder slutförts eller pågår på objekt. Delåtgärder, pågående som slutförda, är att se som en del i ett slutligt åtgärdande och