Seminarium. Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter

Transkript

1 Seminarium Förorenade områden Inventering enligt Naturvårdsverkets metodik, MIFO fas 1, av kommunala pågående verksamheter Länsstyrelsen i Skåne Malmö 22 april 2015

2 Denna presentation går igenom syftet med att inventera pågående verksamheter med avseende på förorenad mark enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden), sätter in inventeringen i sitt sammanhang och därefter redogörs för hur man stegvis genomför de bedömningar som inventeringen medför.

3 Inventering av förorenade områden - en del i efterbehandlingsprocessen - ett verktyg inom tillsynen - Länsstyrelsen har ansvar för inventering av nedlagda verksamheter t o m 2015 (riskklassade objekt kan bli tillsynsobjekt för länsstyrelsen eller kommunen) - Länsstyrelsen har ansvar för inventering av sina pågående verksamheter - Kommunen har ansvar för inventering av sina pågående verksamheter

4 Efterbehandlingsprocessen! 1. Identifiering -> vilka objekt ska inventeras? 2. Inventering (MIFO fas 1) -> användas för prioritering av objekt för undersökning 3. Ansvarsutredning 4. Översiktlig undersökning (MIFO fas 2) 5. Kompletterande undersökning 6. Riskbedömning 7. Åtgärdsutredning och Riskvärdering 8. Åtgärd

5 Vem gör vad inom efterbehandlingsarbetet enligt Naturvårdsverket

6 Inventering av förorenade områden Syftet med inventering är att översiktligt identifiera och kvantifiera de hälso- och miljörisker som ett förorenat område kan ge upphov till, att utgöra grund för prioriteringar och beslut om fortsatta undersökningar och efterbehandlingsåtgärder För tillsynsmyndigheten Inventeringar kan utgöra ett underlag för prioritering av tillsynsinsatser och för att sätta regionala miljömål För verksamhetsutövaren För verksamhetsutövarna är kunskapen om anläggningens/fastighetens föroreningsstatus viktig för framtida förändringar inom verksamheten (vid schaktningar, nybyggnation och liknande) samt vid en försäljning

7 Miljömålet Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Precisering: Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

8 Miljömålet Giftfri miljö Etappmål förslag Minst 25% av riskklass 1-områdena är åtgärdade 2025 Minst 15% av riskklass 2-områdena är åtgärdade 2025 Användning av annan teknik än schaktning följt av deponering utan föregående behandling av massor, har ökat 2020 Övergripande mål År 2050 ska alla områden i riskklass 1 och 2 vara åtgärdade

9 Inventering av förorenade områden Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 1 Utgår från Naturvårdsverkets Rapport 4918 : gå in på och sök på 4918 så hittar ni rapporten för nedladdning. MIFO fas 1 endast orienterande arkiv-studier, omfattar inte krav på provtagning

10 Inventering av förorenade områden Länsstyrelsens förslag låt verksamheterna inventera sig själva Verksamhetsutövare med kommunal tillsyn: Informeras om MIFO och kommande föreläggande. Föreläggande om att inventera den nuvarande platsen för verksamheten. Uppmanas att föreslå riskklass. Inventering och förslag på riskklass skickas till kommunen som utvärderar och fastställer riskklassen. Informeras (tillsammans med ev fastighetsägare) om kommunens val av riskklass.

11 Inventering av förorenade områden Länsstyrelsens förslag låt verksamheterna inventera sig själva Observera: Det kan ha funnits andra verksamheter på den inventerade platsen tidigare vilka krav kan man ställa på nuvarande verksamhet? Verksamheten kan ha funnits på annan plats tidigare det får de redogöra för!

12 Inventering enligt MIFO MIFO -> sammanvägning av fyra aspekter: - föroreningars farlighet, - föroreningsnivå, - spridningsförutsättningar och - känslighet/skyddsvärde Resulterar i en riskklass enligt MIFO fas 1 (arkivstudier) eller fas 2 (provtagning) Riskklass 1 Mycket stor risk Riskklass 2 Stor risk Riskklass 3 Måttlig risk Riskklass 4 Liten risk

13 Inventering enligt MIFO Risker för människor bedöms på individnivå För miljön bedöms risken med hänsyn till arter och ekosystem Risken bedöms utifrån dagens situation och/eller för framtiden (om den är känd). Långt tidsperspektiv. Finns provtagningsdata sedan tidigare -> eventuellt en MIFO fas 2 istället

14 Föroreningarnas/hanterade kemikaliernas farlighet Varje ämne bedöms för sig Se exempel tabell 3, s 22 MIFO-boken KEMIs databas för utfasningsämne/prio Tabell 2, för egen bedömning av farlighet nytt klassificeringssystem! Stora mängder hanterat -> större risk Historisk hantering medför ofta större risk jämfört med dagens hantering

15 Föroreningarnas farlighet - Tabell 2

16 Föroreningarnas farlighet - Tabell 3

17 Föroreningsnivå Se sid 24-29, bedöma halter, mängder och volymer i olika medier Svårt i MIFO fas 1 utan undersökningar Uppgifter om läckage, spill el liknande kan ge vägledning Okulära iakttagelser Mängden kemikalier och verksamhetstid kan användas för att bedöma teoretisk föroreningsnivå

18 Föroreningsnivå Tabell 6

19 Spridningsförutsättningar Vilka markförhållanden finns på platsen? Se s för indelning. VU har ofta viss kunskap Geotekniska undersökningar (t ex från tillbyggnader etc.) kan ge info Även andra gräv- och schaktarbeten kan ge uppgifter om markens beskaffenhet Läge för grundvattenyta kan fås från brunnar eller borror Topografi på platsen kan ge vägledning om grundvattenytans lutning och spridningshastighet Närliggande vattendrag kan ge vägledning Även spridning till och från byggnader/anläggning ska beaktas t ex spridning via ledningar, ledningsgravar eller från marken in i byggnader (ångor)

20 Spridningsförutsättningar - Tabell 7 Se fig 2 på Sid 36

21 Objektets känslighet och skyddsvärde Lättare att bedöma om man känner aktuell eller planerad markanvändning (känslig eller mindre känslig) Känslighet risk för exponering för människor Skyddsvärde risk för exponering i miljön Se tabeller 8 och 9, s 46-47, vilka ofta ger svar på de vanligaste situationerna

22 Skyddsvärde - Tabell 8

23 Känslighet - Tabell 9

24 Samlad bedömning av ett objekt riskklass 1-4 Att fylla i blankett E Riskklassningsdiagram eller inte? Klent underlag -> mer konservativ bedömning Viktigt vilken markanvändning som legat till grund för riskklassen -> ändrad markanvändning kan ge ändrad riskklass Glöm inte helhetsperspektivet (se upp för detaljer)

25 Utvärdering av verksamheters egna MIFO-underlag (Lst erfarenheter från 2009) VU glömmer bort det historiska perspektivet och tänker mest på dagens situation Redogör för produkter istället för ämnen Har inte kollat tidigare VU på platsen Har inte angivit ev tidigare lokalisering av verksamheten Har inte redogjort för vilka värme/energi-system som använts under verksamhetstiden (ofta orsak till förorening) Har en tendens att underskatta riskerna (inte förvånande!) alternativt att sätta riskklass med felaktigt motiv (t ex baserat på en mindre detalj)

26 Information finns i Länsstyrelsernas EBH-stöd (En databas med uppgifter om potentiellt förorenade områden)

27 Identifierade eller Inventerade MIFO-objekt i EBH-stödet

28 Gå vidare med prioriterade objekt!! Ansvar vem är ansvarig för de föroreningar som inventeringen identifierat? -> Se bl a Länsstyrelsens ansvarsutbildning, material finns på hemsidan. Förelägg eller på annat sätt initiera översiktlig miljöteknisk markundersökning (MIFO fas 2) -> Se bl a Länsstyrelsens seminarium om förelägganden, material finns på hemsidan.

29 Information om Branschkartläggningen och att prioritera objekt för inventering

30 Branschklassning Branschkartläggningen BKL, genomfördes av Naturvårdsverket ihop med Länsstyrelserna (rapport 4393) Ett 60-tal industribranscher klassades 1-4, generell riskklassning som grundades på olika branschers: produktionsprocesser använda råvaror produkter och avfall som skapats och hur det har hanterats branschspecifika föroreningars hälso-och miljöfarlighet vilka mängder som typiskt hanterades. Denna indelning i branschklasser har använts som prioriteringsgrund för länsstyrelsernas inventeringsarbete. Branschkartläggningen uppskattade ca 7000 objekt i BKL 1-3.

31 Branschklassning Branschlista, Naturvårdsverket 2009 (uppdaterad branschkartläggning) Nya branscher tillkom. Uppdatering även 2011: Exempel på ändringar vid uppdateringarna: avfallsdeponier delades upp i två branscher livsmedelsindustri slogs ihop till en bransch (BKL 4) tillverkning av takpapp, betning av säd och hamnar-handelstrafik har fått en annan branschklass (BKL 3 BKL 2). Baseras på att fler och fler undersökningar gjorts i dessa branscher som visar på trend mot annan branschklass. branscher som inte ska identifieras finns inte med på listan.

32 Utdrag ur branschlistan. Sista kolumnen Ansvarig för inventeringsarbetet, gäller för nedlagda verksamheter, de som länsstyrelserna inventerat fram t.o.m 2015.

33 Branschklassning Vissa branscher kan man inte avgöra förrän inventeringen har påbörjats! Verkstadsindustri med/utan halogenerade lösningsmedel mer än försumbar mängd alternativt skärvätskor i stora mängder BKL 2 eller 3 Kemtvätt med/utan lösningsmedel BKL 2 eller Övrig BKL 4 Plantskola Betydande användning av bekämpningsmedel eller viss/liten användning av bekämpningsmedel BKL 2 eller BKL 4 Ytbehandling med eller utan elektrolytiska/kemiska processer BKL 2 eller BKL 3 Branschlistan är inte vattentät! Specialbranscher, ändringar i BKL, oväntade föroreningar (t ex PFOS på brandövningsplatser).

34 Branschklassning När ni fått in en inventering med förslag på riskklass, gå tillbaka och titta på branschkartläggningen och branschlistan! Skiljer sig VUs förslag på riskklass mot den generella BKL? Olika förutsättningar på varje enskilt objekt! Hur motiveras avsteg från den generella BKL? Är verksamheten en typisk verksamhet i den aktuella branschen? Ett av exemplen i övningen på eftermiddagen är ett bra exempel på detta, att konsulten inte motiverat varför just den verksamheten skulle vara mindre förorenad än generellt för den branschen. En idag välskött verksamhet kan ha en mindre välskött historia. Dagens verksamhet riskerar att överskugga den historiska. Riskklassningen ska inte enbart sättas på de senaste tio åren.

35 Troligt men dåligt fall ska motivera riskklassen. Undersökningar som är genomförda kan motivera annan riskklass, men fundera på i vilka medier, vilka djup och vilka ämnen som har undersökts. Samt givetvis var på fastigheten och om det är kopplat till den historiska verksamheten eller enbart dagens! Undvik komplicerade och långtgående resonemang om ingen/enbart liten undersökning finns (föroreningsnivå och spridningsförutsättningar) Undersökning kan revidera en riskklass (MIFO fas 1 fas 2) Riskklassning kan göras flera gånger när ny information tillkommer! Den är inte statisk. Ny information kan vara ändrad markanvändning, undersökningar, delåtgärder m.m.

36 Att välja ut objekt för prioritering? Fundera på hur det ser ut i din kommun! Industriområden, skyddsområden, ändring av markanvändning, detaljplanering m.m. Syftet! Prioritering för undersökningar. Värst först!

37 Att välja ut objekt för prioritering 1. Jämför era aktiva verksamheter med branschlistan, vilken klass hör de till? 2. Strategi och plan (se nästa bild) 3. Flera kommuner har samma branscher, dra nytta av varandra!

38 Att välja ut objekt för prioritering Strategi Verksamheter som ska lägga ner kan vara bra att starta med En bransch i taget (kemtvättar, bilvårdsanläggningar osv) Ett område, t ex ett industriområde Verksamheter nära ett känsligt område, t ex skyddsområdet för en vattentäkt Annat, kommunspecifikt? Stämma av med detaljplaner, något område som ska ändra markanvändning snart? T ex bostadsbygge på område med fd plantskola.

39 Kontakt med Länsstyrelsen Skåne Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden Miljöhandläggare, Miljötillsynsenheten, förorenade områden Jurist, Miljötillsynsenheten,