MINNESANTECKNINGAR 1(9) Gösta Regnéll Mötessekreterare: Anna Wolfhagen

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(9) Gösta Regnéll Dagordning för möte med HUT Skånes arbetsgrupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 9 februari 2010 kl på Länsstyrelsens kontor i Malmö (sal 12) (plan 5) Mötessekreterare: Anna Wolfhagen Ammy Göransson, Naturskyddsföreningen i Trelleborg: Vattengruppen Anders Karlsson, Sportfiskarna Andreas Nilsson, Kristianstads Vattenrike Anna Grönlund, Bromölla kommun Anna Olsson, Lunds kommun, Kävlingeåns och Höjeåns organisationer Anna Wolfhagen, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Arne Malm, Åstorps kommun, Vegeåns vattendragsförbund Bert Rydhagen, Naturskyddsföreningen i Ystad Bertil Ohlsson, Naturskyddsföreningen i Trelleborg: Vattengruppen Catharina Hellström Engström, Länsstyrelsen: Landsbygdsavdelningen Cathrine Ek, Trelleborgs kommun: Miljöstrategiska enheten Claes Nihlén, Helsingborgs kommun: Miljöförvaltningen Emilie Björling, Lunds kommun, Kävlingeåns och Höjeåns organisationer Fredrik Bengtsson, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadskontoret Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Helena Björn, Lomma kommun, Kommunledningskontoret Jenny Ahlqvist, Segeåns vattendragsförbund och vattenråd John Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Johnny Carlsson, Tullstorpsåns ekonomiska förening Jonas Dahl, Kristianstads Vattenrike Lars-Erik Williams, Hässleholms kommun: Stadsbyggnadskontoret Lena Ingvad, Lunds kommun: Tekniska förvaltningen Lina Dössing, Åstorps kommun Lisbeth Borgström, Naturskyddsföreningen i Ystad Lukas Österling, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Magnus Thelaus, Högskolan i Kristianstad o HUT Skånes styrelse Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Marie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun Nils Englesson, Naturskyddsföreningen m m Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(9) Olle Nordell, Landskrona kommun och Saxån-Braåns VV-kommitté Olof Persson, Sweco Environment AB Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Pär Persson, Länsstyrelsen: Samhällsplanering: Plan Richard Nilsson, Ringsjöns vattenråd Tilla Larsson, Jordbruksverket: Vattenenheten Tuve Lundström, Naturvårdsingenjörerna AB 1. Välkomstfika och hälsning samt presentationsrunda Uppslutningsrekord med 36 deltagare! 2. Minnesantecknare Anna Wolfhagen 3. Förra minnesanteckningen (17 nov 2009) utsänd och ligger på HUT Skånes hemsida. Lars-Erik Widarssons PowerPoint har ännu inte lagts ut, men kommer. 4. Något under övrigt? Nej 5. Aktuella mötesdagar Vi har redan beslutat, men kolla att det är med i de nya almanackorna: 25 maj (heldag vid Tullstorpsån; ev. i form av större konferens med viss avgift, 14 september, 16 november. Dessutom vet ni om HUT Skånes årsmöte: 15 april. 6. Rapport från ett projekt om planeringsunderlag Richard Nilsson, (Ringsjöns vattenråd) berättade hur man arbetat med våtmarker tillsammans med markägare. Richards PowerPoint läggs ut på HUT Skånes hemsida. Richard berättade om ett projekt som man genomfört i Ringsjöns vattenråd för att planera våtmarker i Ringsjöns avrinningsområde. En konsult (John Persson, Naturcentrum AB) fick i uppgift att lokalisera de bästa lägena för att anlägga våtmarker. Utgångspunkt var äldre kartmaterial, ortofoton och fältbesök och resultatet blev en bedömning av närsaltsbelastningen i de olika delavrinningsområdena runt Ringsjön och de bästa lägena för att anlägga våtmarker ur näringsreningsperspektiv. Ett GIS-skikt skapades som kan användas i planeringen. En åtgärdskatalog har också tagits fram.

3 3(9) Man gick sedan vidare och kontaktade berörda markägare på dessa platser och fick fram 4 lägen som man har gått vidare med. - Fairyhill, ett område med 5-6 ha vattenyta. Ligger på is för tillfället. - Pugerup, ett våtmarksområde på ca 5 ha. Ansökan är inskickad till Länsstyrelsen och anläggningen planeras under Klinta gård, ett våtmarksområde på ca 7 ha våtmarksområde (drygt 3 ha vattenyta). Har beviljats LB-stöd och anläggningen är igång. På grund av vintervädret ligger projektet på is för tillfället, men väntas sättas igång igen så fort vädret tillåter. - Lyby mosse, ett våtmarksområde på ca 100 ha. Ett projekt som innefattar 75 markägare. Alla markägare är dock inte positiva till projektet och därför återstår mycket arbete om projektet ska kunna bli av ha avvattnas till området och en utredning har visat att 8% av det kväve som rinner till Ringsjön skulle kunna tas upp i denna våtmark om den blev verklighet. - Projektet har även gett ytterligare ett projekt där markägarna själva har tagit kontakt med vattenrådet, eftersom de är intresserade av att anlägga en våtmark. Lena Ingvad undrade hur kulturmiljöintresset såg på projektet i fallet med Lyby mosse, då hennes erfarenhet var att själva den splittrade ägofördelningen och den individuella markanvändningen i just mossar är ett värde i sig, eftersom de flesta utskiftade mossar genom moderna lantmäteriförrättningar fått en ny ägostruktur och därmed ofta också ny markanvändning. Richard hade inte uppfattat detta som ett problem i detta fall. Andreas Nilsson undrade vad projektet kostade och ifall det är det bästa sättet att ta fram potentiella våtmarkslägen på. Projektet kostade ca kr (för att ta fram materialet) och arbetssättet har konsulten använt vid andra tillfällen. Tuve Lundström (Naturvårdsingenjörerna AB) menade att arbetssättet är effektivt. Vi fick också en allmän diskussion om utvecklingen för Ringsjöns vattenråd, som startades 2007 och därmed blev Skånes första. Vattenrådet kom efter den vattenkommitté som tidigare fanns för sjön sedan Man valde att inte ha parallella organisationer, utan ombildade från kommitté till vattenråd. Rådet samarbetar nu med bl a Emåns vattenråd och har gjort studiebesök hos dem. Nu har man startat en arbetsgrupp i Kvesarumsån, som ett pilotprojekt för att få till liknande arbetsgrupper i de övriga delavrinningsområdena längre fram. En inbjudan skickades ut till de ca 180 markägare som har fastighet som gränsar till ån, eller kommer närmare än 30 m. Av dessa visade 43 intresse och ca 30 medverkade på det första mötet. Nu kommer ca 15 deltagare per gång. Man har

4 4(9) startat som en studiecirkel och följer LRF:s cirkel Vattnets väg. På sikt hoppas man kunna samla in fakta om ån från de berörda markägarna och få intresset att växa så att initiativ till åtgärder kommer fram. 7. Vatten från stad och land Tilla Larsson (Jordbruksverket, Vattenenheten) berättade om vattnets väg från stad till land och från land till stad. Tillas PowerPoint läggs delvis ut på HUT Skånes hemsida. Vattenenheten på Jordbruksverket arbetar med markavvattningsfrågor i odlingslandskapet. Man kan inte äta, resa, eller bo utan markavvattning Markavvattning är dels att avvattna mark, men även att skydda mark mot vatten. Att bygga vallar för att skydda mot översvämning är alltså en form av markavvattning, påpekade Tilla. Det tänker inte alla på som inte jobbar mycket med Miljöbalkens vattenkapitel. Markavvattning regleras i: Byggningsbalken från 1824 Dikningslagen från 1879, som innebar genombrottet för bildandet av stora samfälligheter. Vattenlagen från 1918 Vattenlagen från 1983 Miljöbalken från 1998 (och vattenverksamhetslagen) Vattenverksamheter som har tillstånd enligt en äldre lag regleras fortfarande genom denna och därför är samtliga dessa lagar fortfarande viktiga, även om Miljöbalken också gäller för dem. Dikningsföretag är en juridisk person och har rättighet, men också skyldighet, att hålla diket med den utformning som står i tillståndet. Dikningsföretag är ofta dimensionerade för 1 l/s*ha. När byar har växt och städer har växt fram har man ofta bara kopplat på dagvattnet på de befintliga ledningarna, trots att avrinningen vid kraftiga regn kan ha ökat gånger jämfört med från åkermark.

5 5(9) Dagvatten som kommer från detaljplanelagt område definieras i Miljöbalken som avloppsvatten och är därmed en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd. Här ska en teknisk prövning ske. En diskussion uppstod kring vilket dagvatten som ska inräknas som avloppsvatten. Tilla menade att det bara är då kommunen har tagit på sig ansvaret för dagvattnet (in om verksamhetsområde för VA) som det blir avloppsvatten. Om kommunen inte har dragit några ledningar för dagvattnet, så är dagvattnet att räkna som markavvattning. Det fanns tre prejudicerande domar som visade på detta. Pär Persson menar att domarna som Tilla hänvisar till inte har prövat just frågan om det krävs verksamhetsområde för VA. Det som krävs för att vattnet ska klassas som avloppsvatten inom detaljplan är att det inte är avledning från viss eller vissa fastigheters räkning. En avledning från allmän platsmark inom detaljplan bör betraktas som avloppsvatten oavsett vem som är huvudman. Det är inte ovanligt att bebyggelse placeras nära gamla dikningsföretag där själva dikningsföretaget glömts bort. När ett dikningsföretag inte rensas så som anges i tillståndet kan det ge stora konsekvenser uppströms. Om det finns en befintlig vattenanläggning, som kommer att ersättas vid till exempel ett restaureringsprojekt, så är det viktigt att man i ansökan beskriver att man ersätter den befintliga vattenanläggningen för att undvika att det blir juridiska problem i framtiden. Dikningsföretag kan omprövas, det kan göras om man vill förändra: Omfattning Förändring av sektion (till exempel flackare slänter) Krets av deltagare Utsläpp av avloppsvatten Kostnadsfördelning Markavvattning Om man vill att dikningsföretaget ska upphöra Om det blir problem för andra på grund av åtgärder som görs (eller inte görs) i ett dikningsföretag, så blir markägarna som ingår i dikningsföretaget personligen (eller de som genomfört åtgärden om det skulle vara andra personer) ansvariga för de skador som uppstår.

6 6(9) 8. Problematiken med vatten från exploatering i förhållande till vatten från annan mark ( naturmark kallas bl a åkern i detta sammanhang) Lars-Erik Widarsson (NSVA, Helsingborg) var tyvärr sjuk idag och vi skjuter detta föredrag framåt i tiden. 9. Hur fungerar Leader? Catharina Hellström Engström (Länsstyrelsen) berättade om Leader. Hennes PowerPoint kommer att läggas ut på HUT Skånes hemsida. Leader är en metod för att koppla samman lokal kunskap med samhällets målsättningar. Skåne är indelat i 8 Leaderområden. För varje område har en lokalt utarbetad strategi med målinriktning tagits fram. Varje Leaderområde skapar en ideell förening. Ett avtal har upprättats mellan Leaderområdets ideella förening och Länsstyrelsen. Inom varje Leaderområde finns ett verksamhetskontor. På kontoret arbetar en verksamhetsledare och i vissa fall ytterligare administrativ personal Den ideella Leaderföreningen har en styrelse som kallas LAG (local action group). LAG beslutar om vilka projekt som får stöd. Beslutet skickas sedan för kontroll till Länsstyrelsen som kan stoppa beslutet om det finns fel i det. T.ex. att stöd söks för verksamhet som är en kommuns skyldighet att utföra. LAG ska bestå av 30% ideella representanter, 30% privata representanter och 40% offentliga representanter. Könsfördelningen ska vara minst 40/60 %. LAG ska gärna ha ungdomsrepresentation, blandad etnicitet, geografisk spridning, samt kunskap och erfarenhet. Leader i Skåne har en budget på totalt ca 50 Mkr per år. En Leaderkrona består till 49 % av medel från landsbygdsprogrammet, 21 % från annan offentlig finansiering och till 30 % av privat/ideell finansiering. Privat/ideell finansiering kan ske i form av tid som läggs på projektet (1 timme räknas som 175 kr). Inom ett visst projekt kan finansieringsuppdelningen se annorlunda ut, men totalt för hela Leaderområdet så måste fördelningen vara som ovan. Använder man litet mer offentliga medel i det ena projektet, så måste mer privata medel avsättas till nästa projekt.

7 7(9) Leader är uppbyggt med samma finansieringsaxlar som inom landsbygdsprogrammet. Just nu har man problem med att hitta projekt inom axel 2, satsningar på miljön. Ungefär 4-5 % av de totala Leadermedlen är avsatta för denna typ av satsningar. Medel som inte används brinner inne. Här finns alltså utrymmer för initiativ. Ett exempel på projekt inom axel 2 är Vittsjön där markägarna vill förbereda en ny vattendom för att sjön ska få en ny reglering och inte ska torka ut sommartid. 10. Kort om LOVA och övrigt vattenarbete i länet (Gösta och Anna) Nytt planeringsunderlag: Skånska rekognosceringskartan klar - i digitalt och rektifierat skick som dock kräver tillgång till ArcGIS eller liknande. (Rektifieringen gäller våtmarkernas ungefärliga lägen, inte deras form, som har bibehållits.) Man kan hänvända sig till Gösta för att få del av materialet. (Olle Nordell har efter vårt möte redan bett om materialet och meddelar att han för sina behov transformerat det till MapInfo och att den som önskar tillgång till det i den formen kan tala snällt med honom.) På grund av omstrukturering av länsstyrelsernas hemsidor kommer det däremot att ta lång tid innan vi kan lägga materialet där. En snabbenkät hade utlovats om vilka önskemål som finns när det gäller ytterligare/förbättrat planeringsunderlag för vattenarbete på Länsstyrelsens nivå? Det blev ingen reaktion, så Länsstyrelsens underlag är uppenbarligen perfekt? Eller okänt? Planeringsunderlagsmedel 2010: överraskande angav regleringsbrevet för Naturvårdsverket att länsstyrelserna skall få högst 17 Mkr att dela på för detta ändamål, trots att vi tidigare fått veta flera gånger att fjolåret var sista året för sådana medel. Emellertid är innebörden av högst oklar Naturvårdsverket har i år i flera fall med stöd av detta ord sett sig tvungna att hålla undan stora belopp för egen del. Länsstyrelsen räknar inte med att 2010 dela ut planeringsmedel till andra aktörer, om inte oväntat mycket pengar kommer från andra håll. LOVA-besluten för 2009 Gösta redovisade utfallet i korthet. LOVA-ansökningarna inför Läget. Minskad tilldelning till länen; 100 Mkr (troligen; officiellt papper finns ännu inte) i stället för 120 Mkr, men därav ändå drygt 18 Mkr till Skåne. 17 ansökningar, varav många för närvarande kompletteras av de som sökt för att beslut skall kunna fattas under mars.

8 8(9) Ny LOVA-broschyr är utformad av Naturvårdsverket. En upplaga har beställts till Länsstyrelsen, men tyvärr hade den inte kommit i tid till mötet. LB-anslaget ökar och intresset för våtmarksanläggning också. Ytterligare medel har avsatts till våtmarksanläggning. För Skåne blir det en ökning till 25,25 Mkr/år fram till 2013, en ökning med cirka 10 Mkr. Dessa medel ser ut att kunna omvandlas till bra våtmarker och fortsatt ligger ribban för kostnadseffektivitet högt. Största miljönytta för varje investerad krona! Ny broschyr om kampanj för entreprenörer om innebörden av vattenverksamhet (Miljösamverkan Sverige Länsstyrelserna) se Bilaga Tips till vattenorganisationerna: samverka med LRF om ni vill ha ut info till lantbrukare. LRF når drygt 75% av brukarna med brev, som kan sändas till geografiskt avgränsade områden. Mindre antal (men många stora) nås ännu enklare med e-post. 11. Övrigt Ny myndighet för havs- och vattenmiljö föreslås av utredning (från pressmeddelande): En ny miljömyndighet för havs- och vattenmiljöfrågor föreslås ta över flertalet av Fiskeriverkets uppgifter, liksom den verksamhet som Naturvårdsverket har inom området hav och vatten. Den nya myndigheten ska också samordna länsstyrelsernas regionala arbete med vattenförvaltning och olika EU-direktiv inom området. En viktig uppgift för den nya myndigheten blir att åstadkomma ett samlat genomförande av EU:s marina direktiv och ramdirektiv för vatten, Helcoms aktionsplan för Östersjön och tre av de av riksdagen antagna miljömålen. Fiskbestånden har en funktionellt viktig roll i havs- och sötvattensekosystemen och det är därför angeläget att frågor om reglering och kontroll av fisket ingår i den nya myndigheten. - För att nå regeringens mål att etablera en effektiv och samlad svensk havs- och vattenmiljöförvaltning krävs att den nya myndigheten får den bredd som utredningen föreslagit, säger utredaren Marie Hafström. Den nya myndigheten föreslås ta över ansvaret för flertalet uppgifter som Naturvårdsverket idag har som rör havs- och vattenmiljön. För att hålla ihop

9 9(9) miljöarbetet mellan land och vatten måste den nya myndigheten och Naturvårdsverket ha ett nära samarbete. Eftersom det mesta arbetet med att skydda och förbättra havs- och vattenmiljön sker regionalt och lokalt kommer det att krävas ett nära samarbete mellan den nya myndigheten och länsstyrelserna. Länsstyrelsernas vattenmyndigheter föreslås inte ingå i den nya myndigheten. Det kommer även att krävas nära samarbete med en rad andra myndigheter. Anna Bilagor (se HUT Skånes hemsida) Broschyr från Miljösamverkan Sverige och Länsstyrelserna. PowerPointPresentationer från Richard, Tilla och Catharina (Tillas ligger som pdf)