Minnesanteckning från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 20 november 2012 kl

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(5) Ad Gösta Regnéll Minnesanteckning från möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 20 november 2012 kl Plats: Kävlinges kommunhus, Fullmäktigesalen. Närvarande: Anders Karlsson, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund Anders Åsberg, Region Skåne: Avd. för samhällsplanering Anna Wolfhagen, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Anna-Carin Linusson, kommunekolog, Eslövs kommun Arne Malm, Åstorps kommun, Vegeå vattendragsförbund Bert Rydhagen, Naturskyddsföreningen i Ystad Björn Widén, Lunds univ.: prof. em., systematisk botanik Cathrine Ek, Trelleborgs kommun Cecilia Christensson Backe, kommunekolog, Lunds kommun Cecilia Olsson, miljöinspektör/ekolog, Åstorps kommun Christel Strömsholm Trulsson, Svedala kommun: Bygg och miljö Ea Baden, Ekologgruppen Emilie Björling, Helsingborgs kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Fredrik Bengtsson, Helsingborgs kommun: Stadsbyggnadskontoret Geraldine Thiere, Lunds kommun: Höjeåns vattenråd Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Johan Niss, Länsstyrelsen: Naturskyddsenheten Jonas Johansson, Lunds kommun: Kävlingeåns och Höjeåns Vattenråd Lars-Göran Persson, Vegeå vattendragsförbund Madeleine Olsson, Kävlinge kommun Magnus Billqvist, Naturskyddsföreningen Skåne Margareta Nörregård, Naturskyddsföreningen i Ystad Marie-Louise Folkesson, Staffanstorps kommun Nils-Evert Erlandsson, Svarteåns vattenråd Olle Nordell, Landskrona kommun och Saxån-Braåns VV-kommitté Patrik Lund, Kävlinge kommun Per-Arne Johansson, Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Ragnhild Nilsson, lantbrukare, Åstorp Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 2(6) 1. Välkomstfika och hälsning samt presentationsrunda o praktisk info Gösta Regnell och Patrik Lund välkomnar åhörarna. Patrik drar en kort information om Kävlinge kommuns pågående naturvårdsarbete med en förnyad natur- och grönstrukturplan. 2. Minnesantecknare Patrik Lund för minnesanteckningar. 3. Förra minnesanteckningen (11 september 2012) utsänd och ligger tillsammans med separata dokument från föredragen på HUT Skånes hemsida ( kolla under Nätverk och välj vår grupp i vänsterkanten). Föregående minnesanteckningar utan erinran. 4. Något under övrigt? Lars-Göran Persson meddelar att Vegeå vattendragsförbund anordnar ett vattenvårdsseminarium 7 feb Närmare information kommer senare. 5. Mötesdagar 2013 Vi beslutar boka följande tisdagar för våra möten inför 2013: 12/2, 21/5, 10/9 och 19/11. (När det gäller maj-mötet innebär det en ändring jämfört med det datum som angavs i kallelsen.) Idag är det sista mötet för året. Gösta tackar för det gångna året och berättar att nätverket idag har 174 st medlemmar. Staffanstorp, Helsingborg, Lund och Åstorp anmäler intresse för att härbärgera HUT-möten framöver. Vi siktar in oss på att besöka Staffanstorp den 21 maj. 6. Arbetet med ny dagvattenpolicy i Kävlinge (se även Pdf) Madeleine Olsson från värdkommunen Kävlinge berättar om det pågående arbetet med ny dagvattenpolicy Mål: Arbetsprocessen med en ny policy ska leda till samsyn över alla verksamhetsgränser om hur dagvatten ska hanteras.

3 3(6) Policyn ska klargöra ansvarsfördelning, säkerställa att dagvattenfrågan förs in tidigt i planeringsprocessen samt ge anvisningar om utformning. Att hitta rätt nivå i policyn, som tillgodoser diverse lagkrav samt ekonomiska, funktionella, estetiska krav mm är en av de stora utmaningarna med arbetet. Auditoriet diskuterade frågan engagerat: Gösta påtalade svårigheten med driftansvar på gemensamhetsanläggning kontra kommunal anläggning. Geraldine undrade om kostnader avseende underjordiska vs öppna dagvattenlösningar. Anders K framförde att det är viktigt att policyn på ett tydligt vis är kopplad till såväl vattendirektivet som till miljömålen. Jonas menar att kvaliteten på utgående vatten måste vara styrande. Emelie meddelar att NSVA nu arbetar med framtagande av riktlinjer för dagvatten. Olle meddelar att L-krona, som medlem i NSVA, nu har en färsk dagvattenpolicy. Dagvatten till dikningsföretag är en prekär fråga. Cecilia CB påtalar vikten av en tidig dialog med dikningsföretagen. Marie-Louise berättar att Staffanstorp har 0,6 l/s och hektar som nyckeltal för dagvattenutsläpp till en del diken, vilket är mycket svårt att klara. 7. Strategin för biologisk mångfald (se även Pdf) Johan Niss från Länsstyrelsen återkommer och berättar hur arbetet har gått framåt sedan förra redovisningen för ett år sedan. Syftet med strategin är att få ett helhetstänk avseende landskapsekologi och artoch biotopsbevarande. Strategin beräknas vara färdig nästa år (remiss sommaren 2013). Hittills har arbetet tagit sin utgångspunkt ur det faktaunderlag som finns i artdatabanken. Dessutom har kommunenkäter skickats ut. Strategin kommer beskriva värden som de ser ut idag och inte inkludera potentiella värden. 8. Varför minskar fältnockan och backsippan i Skåne, trots goda intentioner? (se även Pdf) Björn Widén från Ekologiska institutionen vid Lunds universitet berättar om två arter, vars situation belyser angelägna naturvårdsproblem.

4 4(6) Backsippa Rödlistad (sårbar), inget ÅGP Fältnocka Rödlistad (akut hotad), har ÅGP Backsippan har sin huvudutbredning i södra Sverige och i Danmark med just Skåne som det viktigaste området. Vårt bevarandeansvar är därmed ansenligt. Backsippan är en hävdberoende långlivad växt som har stora svårigheter med nyrekryteringen. Det finns få uppgifter om unga plantor och det är en pågående nedgång i individantal och nedgången verkar dessutom accelerera. Två tredjedelar av Sveriges lokaler har idag färre än 100 individer och en fjärdedel har färre en tio individer. Björns slutsats: Etablering av nya plantor hämmas av kvävenedfallet. Fältnockan har inte sin huvudutbredning här utan Skåne utgör faktiskt randområde. Dock är växten sällsynt överallt. Den finns numera endast i två härader efter en markant nedgång de senaste 140 åren, med det stora raset redan Arten har förmodligen en gång växt naturligt på rasbranter och sedan gynnats av hävden i det äldre odlingslandskapet åtminstone sedan järnåldern. Störst förekomst har i nutid varit på Tosteberga ängar. Eftersom arten, liksom backsippan, saknar fröreserv i marken kan man inte sätta något hopp i att fröbankerna ska kunna tillgodose arternas återkomst vid eventuella restaureringar av tidigare växtlokaler. Även för fältnockan verkar kvävenedfallet vara boven i dramat, även om bl a kaninbete också kan bidra till utdöendet. Björn föreslår att för att ge möjlighet för såväl fältnocka som backsippa att sprida sig bör man vända upp opåverkad jord i befintliga lokaler. 9. Trollsländorna i Skåne (presentation, inte på HUT Skånes hemsida, utan här: ) Magnus Billqvist från Naturskyddsföreningen ger färska resultat från inventeringsarbetet med Skånes trollsländor Magnus informerar om den intresseexplosion som uppkommit i samband med arbetet i projektet Trollsländor i Skåne. Projektet har nu två säsonger kvar och projektledningen kommer att lägga tyngdpunkt på info till rutägare, tomma rutor samt resultatsammanställning.

5 5(6) 10. Tvåstegsdiken och andra våtmarksnyheter (se även Pdf) Anna Wolfhagen från Länsstyrelsen berättar om rikliga resurser och om de nya möjligheterna till stöd för tvåstegsdiken (vet ni vad det är?). Dessutom info om informationsturné till våren (om ett nytt planeringsverktyg för våtmarker och annat vattenarbete, samt om finansieringsmöjligheterna) vill ni ha besök? Tvåstegsdiken är släntavfasade, terrassförsedda diken. Det ger ett dike med ökad kapacitet vid höga flöden samtidigt som det är mindre erosionsbenäget. Terrasserna och slänterna ger dessutom intressanta biotoper för växt- och djurliv. Om en zon sätts av ovanför brinken ges också nya möjligheter för strövande. Som åtgärd bör tvåstegsdiket främst användas i rätade vattendrag. Terrasserna kan få våtmarksstöd. Juridiken avseende åtgärden i dikningsföretag är oklar. Bra om juridisk praxis framkommer då miljödomstolarna verkar hantera detta olika. Bedömningsverktyg för våtmarkslägen; erbjudande Verktyget, som baseras på de nya höjddata och som tidigare skildrats för vårt nätverk av Thorbjörn Nilsson, har nu kommit ett steg längre. En aktualiserad rapportversion ligger på Länsstyrelsens hemsida Länsstyrelsen söker någon eller några kommuner/vattendragsorganisationer, som kan vara intresserade av utredning av ett mindre avrinningsområde. Våtmarksstöd Taket är höjt till kr/ha. Länsstyrelsen har 33 Mkr att göra av med under Vilka våtmarker som får stöd och hur stort stödet kan bli, avgörs som tidigare av miljönyttan. Erbjudande om besök Kommunerna/vattendragsorganisationerna får under 2013 möjlighet att få besök av Anna med följe och få information om det ovan skrivna och mer därtill (våtmarks- och vattendragsrelaterad info alltså). 11. LOVA-nytt, m m Gösta informerar kort: Tyvärr dras Havsmiljömedlen ner 2013 och möjligheten att fördela nya LOVA-pengar under 2013 blir nog minimal. Andra stödformer på

6 6(6) vattensidan finns emellertid kvar och utökas t o m (se 10. ovan). Länsstyrelsen rekommenderar f n intresseanmälningar i stället för ansökningar när det gäller LOVA. Sådana intresseanmälningar kan spela en viktig roll, om länsstyrelsen blir tillfrågad om det framtida behovet av medel. (Gösta rapporterar i efterhand från möte för länsstyrelserna hos Havs- och vattenmyndigheten den 21 november dagen efter vårt möte: Utan att några konkreta löften finns från centralt håll gör HAV ändå bedömningen att LOVA torde återkomma i en eller annan form Det skulle betyda att det gäller att försöka att övervintra projekt och projektidéer under ett år och försöka se till att duktig personal inte skingras.) Patrik och Gösta, som mindes tillsammans med föredragshållarna.