Minnesanteckningar från möte med HUT tisdagen den 14 september 2010 i Lund (Tekniska förvaltningen)

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(7) Vår referens Miljöavdelningen Fiske och vattenvårdsenheten Pernilla Olsson 044/ Minnesanteckningar från möte med HUT tisdagen den 14 september 2010 i Lund (Tekniska förvaltningen) Närvarande Anna Grönlund, Bromölla kommun Anders Karlsson, Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund Anna Olsson, Lunds kommun, Kävlingeåns och Höjeåns organisationer Arne Malm, Åstorps kommun, Vegeåns vattendragsförbund Cathrine Ek, Trelleborgs kommun: Miljöstrategiska enheten Cecilia Backe, kommunekolog, Lunds kommun Charlotte Lindström, Tomelilla kommun, kommunekolog Christel Strömsholm Trulsson, Svedala kommun: Bygg och miljö Edgar Herbas, NSVA Emilie Björling, Lunds kommun, Kävlingeåns och Höjeåns organisationer Gösta Regnéll, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Helena Björn, Lomma kommun, Kommunledningskontoret Jonas Dahl, Kristianstads Vattenrike Lars-Erik Widarsson, NSVA, Helsingborg Magnus Thelaus, Högskolan i Kristianstad, Landskapsvetenskap Malin Kylmä, LRF Per-Arne Johansson, Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Pernilla Olsson, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Ragnhild Nilsson, lantbr., Åstorp Verena Maichel, Länsstyrelsen: Miljö: Fiske och Vattenvård Mötespunkter 1. Presentationsrunda. 2. Minnesantecknare Pernilla Olsson 3. Förra minnesanteckningarna 9 februari 2010, (mötet i maj utgjordes av restaureringskonferensen 25 maj 2010). Inga frågetecken. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 MINNESANTECKNING 2(7) 4. Fler punkter till övrigt? Nej, men korta kommentarer om a. överenskommelsen för hantering av rötslam: REVAQ b. undersökningsresultaten av vattenkvaliteten i de skånska vattendragen när det gäller fosfor och kväve 9E10-751C9E507A71/180726/TransporteravNochPtillskånskavattendrag _2010.pdf c. Under sommaren har också bekämpningsmedel provtagits av Länsstyrelsen i många vattendrag, men den redovisningen är inte klar. Arne Malm visade en sammanställning över bekämpningsmedel i vatten intresse fanns för källan till denna. 5. Nästa möte 16 nov. Då bestäms också mötesdatum för Hur arbetar Lunds kommun med vatten och natur i övrigt? (jämför bilaga Bilaga E Björling o C Backe ) Emilie Björling berättar om arbetet med Kävlingeån och Höje å. Emilie: Idag finns tre organisationer för Kävlingeån, fristående från varandra: Kävlingeåns vattenvårdsförbund startades 1958 (recepientkontroll), Kävlingeåprojektet 1995 (åtgärder) och Kävlingeåns vattenråd är nytt. Vattenrådets mål är att det ska finnas en enda organisation, där vattenförvaltning, recipientkontroll och vattenvårdande åtgärder ingår. I Höjeåns vattenråd arbetar medlemmarna i vattenrådet tillsammans fram riktlinjer för framtida arbete. A K: vilket ansvar ett vattenråd faktiskt kan ha? Cecilia B: Tydliga stadgar är viktigt, särskilt när det gäller delegationsordning och arbetsordning, dvs var beslut ska fattas. Vid ekonomiska beslut bör endast de som bidrar ekonomiskt bestämma i frågan. Ett vattenråd kan utformas på litet olika sätt, efter de förutsättningar som råder. Malin K: man har organiserat vattenråd olika i olika delar av landet. Vattenråd är ett paraply med många olika funktioner därunder. Charlotte L: ett VR är egentligen inte en demokratisk organisation. Emilie: Det är svårt att gardera sig mot en del demokratiska dilemman, som att man har mer inflytande ju mer resurser man bidrar med till rådet. Inga medlemsavgifter tas ut i Höje ås vattenråd. Frågan om olika aktörers ekonomiska bidrag till vattenråden och det inflytande som följer av detta väckte diskussion.

3 MINNESANTECKNING 3(7) Emilie: nämner tre dokument om Kävlingeåprojektet: informationsbroschyr (kan rekvireras av slutrapport av etapp I-III och utvärdering av Kävlingeåprojektet. De två sistnämnda finns på projektets hemsida ( Emilie poängterade också Kävlingeåprojektets syften: näringsretention och biologisk mångfald. Anders K: Hur väl fungerar skötselbidragen för våtmarker som morot till markägare/arrendatorer för att sköta våtmarken för att utveckla t ex biologisk mångfald? Jonas Dahl: Fungerar kontrollprogram i Kävlingeåprojektet? Det allmänna kontrollprogrammet för Kävlingeån har (ännu) Kävlingeåns vattenvårdsförbund ansvar för. Projektets omfattande uppföljning är inriktad på just uppföljning av projektets åtgärder. GR: Viktigt att öka kunskapen om vilken funktion olika strukturer har i en våtmark. CB berättar om arbetet med Fels mosse. En brukare ville rensa ett dike i mossen. Andra medlemmar i dikesföretaget var motståndare till detta. Diskussionen resulterade i att mossen förhoppningsvis restaureras hydrologiskt inom Höjeåprojektet. En restaureringsplan finns. CB berättar om övrigt arbete med naturvård i Lunds kommun. Bland annat nämndes att det blir ett seminarium om EU-projektet Vombsänkan den 18 sept. 7. Hur går det med naturbeteskött i Skåne? GR: Ekologiskt marknadscentrum som tidigare drev på i bl a dessa frågor har nyligen gått upp i Stiftelsen Ekocentrum som därmed breddas från Göteborg till Malmö. En möjlighet för konsumenten att betala mervärde till producenter av naturbete är av stor betydelse för sådana betesmarkers fortbestånd. En stunds studier på nätet och några telefonsamtal avslöjar en brokig samling olika organisationer med olika kriterier för naturbete i landet. Två viktiga svårigheter för producenterna är bristen på spridda småslakterier och svårigheten att nå kontakt med konsumenterna. Några korta upplysningar om läget i Skåne: Nyligen bildades den ekonomiska föreningen Skånskt Naturbeteskött -

4 MINNESANTECKNING 4(7) Det är en ren producentorganisation (man distribuerar alltså inte själva), som säljer kött till Scan, och får 10% i mervärde för denna produkt jämfört med konventionellt kött. Säljs sedan via ICA. Slaktar cirka 3500 djur/år, varav 2500 från naturbete (kriterier?). I Skåne finns också Revingekött från KC Ranch (både KRAV och Naturbete) som slaktar i Sjöbo, cirka 450 djur/år. Det behövs en ökad konsumtion av köttfärs från naturbeteskött. Det är lättare att få avsättning för de finare delarna. Det nämndes också Strandbeteskött i Kristianstad vattenrike (men frågan är om det inte nu är en del av Skånskt Naturbeteskött). Sammantaget betas alltså ganska många hektar naturbete i Skåne av djur som säljs till konsument, som vår veta att de gått på naturbete. Den korta informationen gav församlingen mersmak och Malin Kylmä åtog sig tala med Anita Persson om ett inlägg till nästa gång. 8. Erfarenheter av ett dagvattenprojekt i Helsingborg. Lars-Erik W. (Jämför Bilaga L-E Widarsson ). Det var kartor som presenterades under mötet. Projektet har fokus på att få bort dagvatten från landskapet på mest optimala sätt, ett viktigt mål är naturligtvis att undvika bräddning i magasinen. - En utmaning är att tidsmässigt skilja avrinningstopparna från dagvattenmagasin från avrinningstopparna från naturmark (till största del åker). Sammanfaller topparna ökar risken för översvämning i vattendragen. Flödestopparna är mycket kortare och tidigare från dagvatten jämfört med från naturmark. Det är ett svårgenomskådat problem hur man ska hantera dagvatten från exploaterade ytor i förhållande till vatten från naturmark. - Det är viktigt från ekonomisk synpunkt att inte schakta bort massorna vid anläggning av dagvattenmagasin utan att försöka att behålla dem i området och t ex använda höjderna. - Det finns en motsättning mellan naturvårdsönskemålet om naturliga stränder utan makadam och önskemålet om stabila stränder som inte ger grumling av vattnet och materialtransport nedströms. - Man bör utforma dagvattenmagasin på olika sätt beroende på avståndet till vattendragets mynning i havet och topografin. 9. Planeringsunderlag GIS-labkartan GR berättar kort att kartan finns på hemsidan Den omfattar f n dikningsföretag i f d Malmöhus län från och med 1920 och ett fåtal äldre. Flertalet äldre måste sökas på Lantmäteriets hemsida, vilket inte är lätt ännu. Men anvisningar kommer på Länsstyrelsens hemsida.

5 MINNESANTECKNING 5(7) 10. Om LOVA och övrigt vattenarbete i länet Pernilla ger en kort lägesrapport när det gäller resurser till restaurering av vattendrag. De resurser som funnits tidigare och som kan vara aktuella är anslaget Restaurering av värdefulla vatten och Havsmiljöanslaget. Naturvårdsverket vet dock inte i dagsläget om det blir några resurser till år Det vi kan göra är att ha flera projekt i beredskap och vara beredda på att resurser eventuellt kan avsättas nationellt och att vi då kan få kort tid på oss att ansöka om medel. Om nationella resurser kommer att avsättas, kan de projektansökningar ni skickat in tidigare, men fått avslag på, skickas in igen, råder Naturvårdsverket. Vi kan även utnyttja andra resurser som finns, för att fortsätta restaureringsarbete i vattendragen. Framförallt de stora anslagen LBU (våtmarker) och LOVA, men även fiskevårdsmedel, biologisk återställning i kalkade områden och vägverkets resurser för att åtgärda vägtrummor t ex. När det gäller våtmarker inom LBU så går det ju att styra dessa våtmarker till vattendragen. Mer att läsa finns i Pernillas och Lukas Österlings föredrag från Restaureringskonferensen maj 2010 på okt_konferens_vattenrestaurering.htm Förslag på 100 åtgärder i vattendragen i Skåne finns i Åtgärdslistan som presenterades på konferensen. Filerna bifogas i utskicket av dessa anteckningar och placeras på HUT Skånes hemsida ( Bilaga PO Introduktion_till_listan och Bilaga PO Förslag till restaureringsåtgärder och Bilaga PO Åtgärdslista_maj_2010_karta ). Respons från HB, Lomma: om kommuner ska kunna göra ansökningar på kort varsel, där egenfinansiering krävs, så är det viktigt att kommunen kan skicka in det politiska beslutet om detta senare.. Verena: nämnde kort hur utfallet hittills blivit av länets LOVAansökningar fördelades 2,94 Mkr, ,4 Mkr. 22 projekt har fått stöd. Det mesta har gått till våtmarker och vattendragsrestaurering, en del till VA-planering och tämligen litet till småbåtshamnars mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar. Ett ganska stort projekt gäller musselodling. Gösta: Ansökningsdatum är nu den 30 nov och det finns 18,4 milj även

6 MINNESANTECKNING 6(7) för år Vid bedömning av LBU-ansökningar beaktas kvävenytta/fosfornytta per krona. De mest förmånliga projekten prioriteras, men finns det ytterligare potentiell sådan nytta som inte tas i anspråk i LBU-projekten kan LOVA-medel användas där som komplettering LBU-medel kan då ses som motfinansiering.. Broschyr om LOVA delas ut flera finns. 11. Broschyr om innebörd av vattenverksamhet, riktad till entreprenörer delas ut. ( Bilaga Broschyr Entreprenörer vattenverksamhet ) 12. Övrigt. Om havs- och vattenmiljömyndigheten och om slamöverenskommelsen se kallelsen! - Fråga från Helena B: Krävs en strandskyddsdispens enligt nya strandskyddslagstiftningen, då vattendrag som är vattenanläggningar p g a tidigare grävningar, men som inte har vattendom, ska rensas? Lägesrapport om miljömålet för våtmarker. Gösta: 1740 ha våtmarker är anlagda tom I slutet av 2010 är vi förmodligen nära 2000 ha, åtminstone om de påbörjade medräknas. Miljömålet 2500 ha nås dock inte. Och de ytterligare 2500 som finns i miljömålet efter 2010 säkrar er arbete även efter min pensionering. Förslag på ämnen att ta upp på nästa möte: a. Kompensationsåtgärder, b. Naturbeteskött, c. Bekämpningsmedel i ytvatten (Länsstyrelsens undersökning: Pardis Pirzadeh/Hillevi Hägnesten, i övrigt kanske Jenny Kreuger/Eskil Nilsson?) d. ev undersökningen av vattenkvalitén i Skånska vattendrag (4b. ovan), e. lägesrapport om vad som händer med den nya myndigheten för havs- och vattenmiljöfrågor och resurser för arbete inom detta område, f. skötsel av dagvattenmagasin (våtmarker), g. konsekvenser m a p på mygg (Patrik Lund, Kävlinge?/Arne Halling, Kstad?) och fisk vid anläggning av dagvattenmagasin (våtmarker)

7 MINNESANTECKNING 7(7) Pernilla Olsson PS från Gösta: apropå p. 4a ovan om rötslam lade jag märke till länken: Knepiga frågor! /GR