Minnesanteckningar HUT-möte den 6 februari 2018

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(6) Kontaktperson Miljöavdelningen Jens Ratcovich Minnesanteckningar HUT-möte den 6 februari Samling och fika Gösta Regnéll hälsar samtliga deltagare välkomna till HUT-mötet och informerar om att han kommer att ta över ansvaret som sammankallande för nätverket under 2018 när Alice Nicolle är på föräldraledighet. Vidare så presenteras mötets tema, fosfor, tillsammans med dagens schema. Gösta fortsätter med att lyfta aktuella nyheter och kommande seminarier. Skånes naturvårdspris. Nominering under februari och mars till Länsstyrelsen. Vegeåns vattendragsförbund: Vattenseminarium 1 mars, kl 13-16:30 på Erikslund. Anmälan görs senast den 20e februari till marie.schade@lrfkonsult.se Skånska landskapsdagen anordnas den 24 april i Kristianstad. Tema är Skånes hav och vatten i ett föränderligt klimat. 2. Presentationsrunda av alla närvarande hoppade vi över eftersom vi var så glädjande många. I stället får ni deltagarlistan här på slutet - med reservation för att vi missat någon sen ändring. 3. Minnesanteckningar föregående möte: finns på HUT:s hemsida ( 4. Kommande möten planeras till 17 april 2018 och 16 oktober Gösta tar gärna emot förslag på teman och lokal för kommande möten. Hör då av er på gosta.regnell@lansstyrelsen.se 5. Länsstyrelsen informerar om LONA/LOVA/LBP: Anna Walient är ny samordnare för våtmarkslona. Totalt finns 90 miljoner kronor som ska vara sökbart inom LONA, vi har ännu inte fått någon information om tilldelning till länet eftersom Naturvårdsverket har meddelat att det bland annat kommer att utgå från länens söktryck. Ansökningssystemet kommer att öppna den 1a mars och stänga den 10e april. Ytterligare ett ansökningstillfälle kommer i oktober Minnesanteckningar HUT JR.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 MINNESANTECKNING 2(6) Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida ( Förordningen för LONA-bidraget har uppdaterats, där kan en läsa mer vad som gäller. Jens Ratcovich fortsätter med att berätta om ansökningsläget i LOVA och LBP. Det totala ansökanstrycket i LOVA är 27 miljoner kr, vi är alltså kraftigt översökta. Regeringen har meddelat att budgeten för LOVA ökar med 65 miljoner kr och att alla Länsstyrelser kommer att få en större tilldelning än tidigare. I Skåne räknar vi inte med att få en tillräckligt stor tilldelning för att alla projekten ska kunna beviljas stöd, men vi vet ännu inte hur stor tilldelningen kommer att bli regionalt. LOVA-förordningen har uppdaterats under 2018, vilket innebär att kommande LOVA-ansökningar kommer att ha annorlunda förutsättningar än tidigare. Det är bl a möjligt att söka stöd för upp till 90% av projektens kostnad. För att i detalj se vilka förändringar som gjorts kan en läsa i förordningen (SFS 2009:381). Vidare berättar Jens att de medel som finns inom LBP snart är helt uppbokade. Erfarenheten av tidigare Landsbygdsprogramsperiod är att det kan komma att bli omföringar innan perioden är slut. Det är därför ganska troligt att mer medel kommer att finns tillgängligt att söka senare. 6 och 7. Lisa Heiberg, DiaPure AB: Fosfor i mark och vatten och Ny Filterlösning på gång för fosfor. Lisa har arbetat med fosfor (P) i Köpenhamn - även kopplat till våtmarker. Dagens presentation kommer att fokusera på P och filter. Det är komplext att hantera både kväve (N)- och fosforavskiljning på samma gång. Peak P är inte längre aktuellt efter att en stor fyndighet upptäckts i Marocko. En deltagare i mötet påpekar betydelsen av om denna fyndighet är primär eller sekundär, vilket påverkar graden av föroreningar (Cd mm). Lisa ställer sig frågan hur vi kan förhindra att P når vattendragen och havet? En lösning på läckaget av P är att binda det i jorden. Det är svårt att avskilja både P och N i en och samma åtgärd, vid syrefriaförhållanden avskiljs N men samtidigt riskerar P att frigöras från sedimenten. Vid syrerika förhållanden sker ingen denitrifikation (avskiljning av N) men däremot binds P till sedimentet. Järn (Fe) binder P vid syrerika förhållanden, men dessa bindningar släpper vid syrebrist och P riskerar då att frigöras. Om ph är 3-8 kan P som frigörs från Fe istället bindas till aluminium (Al). Även kalcium (Ca) binder P, dock endast vid ph över 9. Genom att undersöka koncentrationen av P, Fe och Al kan vi bedöma risken för läckage av P. Al binder P starkare än Fe. DiaPure är ett filter som är utvecklat i samarbete med aktörer i Köpenhamn. Kan kalkfilter (DiaPure) placeras i dräneringsrörens utflöde där koncentrationen av P är mycket hög? En sådan åtgärd skulle avskilja P väldigt effektivt. Om P binds till Fe finns det en möjlighet att återvinna P genom att separera Fe och P (filtret kan regenereras i syrefri miljö). DiaPure har testat kalkfiltret i avloppssystem för att avskilja P, vilket fungerat bra. Ett filter på 1 m3 kan fånga 3 kg P (=1 familjs P- utsläpp till ett enskilt avlopp). Skillnaden mot andra kalkfilterlösningar på marknaden är att P ska kunna återanvändas utan att filtret byts ut. Om P avskiljs från Fe kan ren P återcirkuleras på t ex åkermarken. Ett problem kan vara att filtret och dess användning kan anses komma i konflikt med KRAV-reglerna, eftersom fosforn avses återvinnas genom en kemisk process.

3 MINNESANTECKNING 3(6) Nästa steg är att testa filtret i en större anläggning och ute i verkligheten. Se Lisas presentation för mer information. 8 och 10. Per Hansson, SWATAB AB: Tvätta utan tvättmedel. SWATAB AB är ett familjeföretag som utvecklat och börjat producera en tvättlösning utan behov av vare sig kemikalier eller varmvatten. Användning av traditionella tvättmaskiner och tvättmedel medför en rad olika problem, såsom övergödning, allergier samt produktion och hantering av kemikalier. SWATAB har utvecklat och tillverkar ett filtersystem, DIRO, som renar inkommande kommunalt vatten. Genom att förfiltrera inkommande vatten avskiljs partiklar, genom omvänd osmos renas vattnet från bakterier och virus, och till sist avjoniseras vattnet för att avlägsna gaser. Detta medför ett nästan helt rent vatten. Det nu ultrarena avjoniserade vattnet används därefter för att tvätta kläder, genom att det rena vattnet absorberar smuts. Vattnet renar även fett i kallt vatten. Metodens rengöringseffekt är godkänd av EU-ECO label test for detergents. Produkten kan kopplas till befintliga tvättmaskiner eller till nya. I Sverige konsumeras idag cirka ton tvättmedel/år. En stor del av detta hamnar i våra enskilda avlopp. 25% av tvättmedlet stannar i tvätten, vilket kan bidra till allergiska besvär. Det bidrar också till att vattnet hålls kvar i tvätten, så utan tvättmedel torkar den snabbare och energi sparas även i det ledet. Bakterier oskadliggörs genom den låga jonstyrkan, som gör att vatten strömmar in i bakteriecellerna och spränger dem. Produkten har testkörts i bl a studentlägenheter och vårdhem och hos MKB, med bra resultat och nöjda användare. Idag finns det tre återförsäljare i Skåne. Ett konsumentsystem är under utveckling och kommer snart att lanseras. Per uppskattar kostnaden till kr vid inköp, därefter krävs ett underhåll vartannat år på ca 600 kr. Vattenåtgången blir mindre, vilket gör metoden särskilt intressant i länder med torka. Avsikten är att även ta fram utrustning som kan kopplas till diskmaskin. Se Pers presentation för mer information. 9. Bensträckare. 11. Lars Wadmark (Nordkalk) ersätter Fredrik Hansson (Hushållningssällskapet): Effekter av strukturkalkning. Fostop Struktur är en strukturkalk som blandas med jordar som har en lerhalt över 15 %. Nationella utvärderingar har visat minskade läckage av fosfor med upp till 50 %, även om detta är exceptionella resultat som inte kan förväntas uppnås på alla jordar. Ett flertal andra positiva effekter kan också förväntas efter att strukturkalkning genomförts, så som

4 MINNESANTECKNING 4(6) minskat dragmotstånd, mindre ytavrinning och färre översvämningar. Jordar med god struktur är de som är mest kostnadseffektiva att strukturkalka. Nyckeln till en bra effekt är hur åtgärden genomförs. Förutom att kalkprodukten måste innehålla tillräcklig andel aktiv CaO (fri kalk) krävs också tillräcklig giva (minst 6 ton), hög lerhalt (helst över 20 %), god struktur, ordentlig inblandning (15-20 cm), rätt timing (kort tid från spridning till inblandning, rätt temperatur i jorden och att det inte regnar). Det är också viktigt att ingen gödsel sprids i samband med kalkning och att undvika packning av jorden de närmst 7 dagarna, det är därför ingen bra idé att så i samband med kalkningen. I Skåne har ca ton kalk spridits med hjälp av stöd från LOVA. Projekten har även inkluderat utvärdering och uppföljning: generellt kan bara resultat konstateras med givor på 8 eller 16 ton kalk/ha. Det syns ingen tydlig effekt på jordar med mindre än 20 % lerhalt. De senaste resultaten visar att tidig inblandning, längre tid med högre temperatur och längre tid innan packning/sådd gav 10% lägre turbiditetsmätningar (ett mått på grumligheten i en uppslamning av jorden) än i kontrollen, vilket naturligtvis betyder minskat fosforläckage till vattendragen. Det finns flera rapporter att läsa om strukturkalkning, bland annat två stycken utvärderingsrapporter som varit delar i skånska LOVA-projekt. Dessa går att hämta i HaVs projektkatalog: Även stiftelsen BalticSea2020 har precis skrivit en utvärdering på nationell nivå: På grund av nya skatteregler för kadmium kan kostnaden för strukturkalk förväntas öka med ca 180 kr/ton. Se Lars presentation för mer information. 12. Lars Wadmark: Med och utan kalkfilter erfarenheter och effekter från Löddesborg. En vanlig åtgärd för att avskilja P är att anlägga så kallade fosfordammar. Dessa avskiljer partikulärt P men har svårare att avskilja löst P. Som ett komplement till fosfordammar kan därför kalkfilter anläggas efter fosfordammen. Detta projektet syftade till att utvärdera avskiljning av P från kalkfilter. Experimentuppställningen bestod av tre stycken fosfordammar, en som helst saknade kalkfilter, en som hade kalkfilter där pimpsten, kalk och granulat lagts i lager och en som hade ett blandat kalkfiltermaterial. I korthet fungerar avskiljningen av P bättre när inkommande vatten både får passera en

5 MINNESANTECKNING 5(6) fosfordamm och ett kalkfilter än om det inte gör det. När ph var över 9 så var avskiljningen av P ca 70%. Använd inte pimpsten, det fungerar dåligt vid högt ph. Se Lars presentation för mer information. Alla presentationer ligger på HUT skånes hemsida: Deltagare Alfred Fransson Ammy Göransson Andrea Nowag Andreas Cato Anna S Nilsson Anna Olsson Anna Peterson Annika Hansson Cathrine Ek Charlotte Wachtmeister Christel Mårtensson Christel Strömsholm Trulsson Christer Jönsson Erik Rosenblad Frida Petersen Gustaf Ramel Göran Kihlstrand Gösta Regnéll Henrik Nordholm Jenny Ahlqvist Jens Ratcovich Johan Krook Jonas Johansson Katrine Møller Sørensen Lars Wadmark Lars-Erik Williams Lena Vought Stadsbyggnadsförvaltningen, Staffanstorp Sydvästra Skånes Vattenråd Kommunekolog, Ystad Miljö- och hälsoskydd, Kristianstad Miljöprövningsenheten, Länsstyrelsen Kävlingeåns och Höjeåns VR SLU, Dept of Landscape Architecture, Planning and Management Miljöstrateg, Trelleborg Avd. f Hållbar Utveckling, Trelleborg Möllarps Säteri Miljötillsynsenheten, Länsstyrelsen Segeåprojektet & Segeåns VF & VR Ordf i Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund Hållbarhetssamordnare, Ystad Miljötillsynsenheten, Länsstyrelsen Gårdstånga Nygård LRF Vattenenheten, Länsstyrelsen Skåne Nordkalk Corp. Naturvårdsansvarig, Svedala kommun Fiske och restaurering, Länsstyrelsen Skåne Ekologgruppen i Landskrona Höjeåns och Kävlingeåns VR Tullstorpsåprojektet & Ståstorpsåprojektet Nordkalk Corp Ekolog, Hässleholms kommun Högskolan i Kristianstad

6 MINNESANTECKNING 6(6) Liisi Nögu Lisa Heiberg Margareta L Nörregård Maria Adolfsson Niklas Lindmarker Nils-Evert Erlandsson Nina Knutsson Patrik Lund Per Hansson Per-Arne Johansson Petra Johansson Pål Carlquist Susanne Dahlberg Therese Jephson Vibeke Lirås Vattenenheten, Länsstyrelsen DiaPure AB Naturskyddsföreningen Ystad Sydvästra Skånes vattenråd Kommunförbundet Skåne (praktikant) Svarteåns vattenråd Hållbarhetssamordnare, Ystad Naturvårdsstrateg, Kävlinge kommun Swatab AB Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trelleborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, Åstorp Ballingslövs- och Ottarpasjöarna Miljöstrategiska enheten, Länsstyrelsen Strateg FoU, Kommunförbundet Skåne Vattenenheten, Länsstyrelsen Skåne