Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Transkript

1 Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

2 Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring

3 Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF

4

5 H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+

6 T, Danisco/SBU, 12 försök, Rel.skörd Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Utvb. Sockerskörd Avk. Spm Släckt kalk 9 t/ha

7 T, Danisco/SBU, 12 försök, Skåneförsöken, 10 försök, Rel.skörd Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Utvb. Sockerskörd Avk. spm Källa: Skåneförsök, 2001

8 Effekt av bättre jordstruktur eller minskad risk för rotbrand? 134 provytor i sockerbetsfält DSI = Disease Severity Index

9 CaAL (mg/ g jord) Samband CaAL och DSI DSI Disease Severity Index Källa: Olsson, Å. et al, 2011

10 Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec 2017 Risk för rotbrand = jordar med låg EC och lågt CaAL Höga Canivåer kan minska zoosporer rörlighet Rekommendation: CaAL > 250 mg Ca/ g Källa: Olsson, Å. et al, 2011

11 Nästa steg möjligt att öka CaAL i marken? 52 fältförsök ( ) K1. obeh K2. sockerbrukskalk K3. CaCO 3 ph, CaAL och sockerskörd ökade sign. DSI (risk för rotbrand) minskade sign. Källa: Olsson, Å. et al, 2017, submitted

12 Kalkstensmjöl, t/ha (2010) effekt 7 år senare Foto: Lars Persson, 2017

13 Försök 8503, SLU Uppsala Rel.skörd medel Obeh Släckt kalk 2 t/ha CaO

14

15 % 90% % Andel (vol%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% % 0% Plöjt Stubbearb. 0 t ha1 CaO 2 t ha1 CaO < 2 mm 2 5 mm 5 16 mm

16 SLU Uppsala, 3 försök A. Obeh. B. 1 ton CaO/ha som släckt kalk C. 2 ton CaO/ha som släckt kalk D. 6 ton CaO/ha som släckt kalk E. 1 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur F. 2 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur G. 6 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur

17 Försök 8501B, SLU Uppsala Rel.skörd medel A. Obeh BG. Strukturkalkade

18 104 Rel skörd kalk BG/obeh A A= R² = 0, Nederbörd majjuli (mm)

19 Rel skörd kalk BG/obeh A A= R² = 0, Nederbörd majjuli (mm)

20 Rel sklörd kalk BG/obeh A A= R² = 0, Nederbörd majjuli (mm)

21

22 Turbiditet = grumlighet

23 120 Turbiditet, aggregat 25 mm i såbädd, 3 försök SLU Obeh Släckt kalk 1 t Cao/ha Släckt kalk 2 t Cao/ha Släckt kalk 6 t Cao/ha NKAS 1 t CaO/ha NKAS 2 t CaO/ha NKAS 6 t CaO/ha

24 Effekt av: lerhalt lermineralogi kalkgiva A. Obehandlad B. 0,5 x giva = 4 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur C. 1 x giva = 8 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur D. 2 x giva = 16 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur

25 120 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA14, 16 förs., provtagn Turbiditet, relativtal A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

26 Effekt av spridningstidpunkt Effekt av bearbetningsdjup

27 102 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA15, 4 försök, provtagn Turbiditet, relativtal Tidig, 20 aug 2. Sen, 14 sept

28 Källa: Etana, A. et al. 2009

29 Utlakning av partikulärp, Lanna, lysimeter Partikulär fosfor ((µg/l) A. ej kalk B. startkalk C. omkalk D. 2 x kalk Källa: Berglund, K. et al., 2017

30 102 Avkastning höstvete (rel), LOVA14, 11 försök, skörd Turbiditet, relativtal A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

31

32 LOVA14, vårkorn 2016, 8 försök på 2 platser i Skåne Relativskörd Jord: Cu och Fe (Mn) minskade signifikant Kärna: Zn (Mn) minskade signifikant A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Krageholm Vadensjö medeltal

33 115 Sockerbetor 2015, 4 försök Vadensjö 110 Relativskörd Vårkorn 2016, 4 försök Vadensjö A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Sockerbetor 2015 Vårkorn 2016

34

35 Avkastning Markkemi Patogener Växtnäring Aggregatstabilitet Markbiologi Preduktion