Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Transkript

1

2 Skördeutveckling Genomsnittsskörd, ton/ha

3 Världsmarknaden för socker fortsätter att växa Konsumtion, miljoner ton % p. a. 204 Makrotrender: Befolkningstillväxt Stigande levnadsstandard Urbanisering

4 Sockerprisutveckling i EU och på VM 750 EUR/t EUR 541/t > 75% Jul 06 Jul 07 Jul 08 Jul 09 Jul 10 Jul 11 Jul 12 Jul 13 Jul 14 Jul 15 July 16 EU market price World market price /t (London no. 5) Source: EU price reporting 27/11/2016

5 Produktion och konsumtion, miljoner ton Lagernivå, miljoner ton Produktion, konsumtion och lagerförändring Lagerförändring Konsumtion Produktion 15,0 10, ,0 0, ,0-10,0-15,0 Source: F.O. Licht

6 Inomfältsvariation AY plots Hur stor är variationen i sockerhalt och rotskörd mellan sex handskördade parceller på 5T gårdarna?

7 Inomfältsvariation handskörd 6 rutor/fält 34 5T fält RY - Rotskörd 5 fall medeltal 6 fall ton/ha 25

8 Frilevande nematoder i sockerbetor Foton: Nematodlaboratoriet, HS Skåne

9 Stubbrotsnematoder: Trichodorus spp Tidiga symtom i maj, juni. Från 20 till 400 ind. Maj Juni Skörd

10 Socker ton/ha 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 Påverkan på sockerskörd - Stubbrotsnematoder Trichodorus - 1,1 ton socker >500 Individer/250 g jord - 1,7 ton socker

11 Frilevande nematoder angriper många grödor i växtföljden Stubbrot Trichodorus/Paratrichodorus 65% Rotgall Meloidogyne hapla 10% Nål Longidorus 10% Stjälk Ditylenchus dipsaci <5% Rotsår Pratylenchus på alla fält! Rotgallnematoder: Växtföljder med både betor, potatis och morötter

12 Individer/250 g jord Kontroll av frilevande nematoder Sanering med mellangrödor en möjlighet Paratrichodorus Stubb Defender Terra Nova 9 Viterra Rübe Signifikanta sortskillnader! Fler försök och tester är på gång 5 Viterra Intensiv + 1,5 ton socker

13 Fält med rotbrand 2016 Lund PH=6,4 Ca-AL 240 DSI=94 Borrby ph= 5,4 Ca-AL=85 DSI = 88

14 Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre Flädie ph 8,2 8,3 K-AL 11 5,2 P-AL 16 7 Plantanalys Kalium 5,2 2,5 Kväve 4,8 3,2 Fosfor 0,20 0,23 Övrigt

15 Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre ph 7,4 7,2 K-AL 11 6,2 P-AL Plantanalys Kalium 6,2 3,2 Kväve 3 2,5 Fosfor 0,34 0,36 Övrigt Borgeby Bättre Sämre

16 Vad berodde de gula fläckarna på? Avvikande parametrar Jordparametrar Bättre Sämre ph 7,4 7,2 K-AL 6,6 5,7 P-AL 4,8 3,3 Plantanalys Kalium 1,7 0,6 Kväve 3,8 2,9 Fosfor 0,27 0,13 Övrigt Staffanstorp 7 juli Sämre Bättre

17 Vad berodde de gula fläckarna på?? Avvikande parametrar Jordparametrar Bra Dåligt ph 6,3 5,6 Ca-AL K-AL P-AL 4 2,2 Plantanalys Magnesium 0,36 0,31 Kalium 4,3 3,4 Kväve Fosfor 0,27 0,16 Sjukdomar Rotbrandsindex Bättre Gylle 29 augusti Sämre

18 Vad berodde de gula fläckarna på?? Avvikande parametrar Jordparametrar Bra Dåligt ph 8,3 Ca-AL 1700 K-AL 6,6 P-AL 5,1 Plantanalys Magnesium 0,09 Kalium 5,9 Kväve 2,5 Fosfor 0,2 Sjukdomar Rotbrandsindex 56 Gylle 29 augusti Bör vara minst 0,3 Mg

19 Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning effekt på sockerbetor SLF

20 Sockerskördar Relativtal tal mot okalkat Kalkstensmjöl Strukturkalk Ekeberg Billeberga Lindbyholm

21 Sockerskörd ton/ha Kalkens effekt på Aphanomyces - sockerskörd 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 3 försök med Aphanomyces Prob. = 0, kg socker kg socker 1. Okalkat 2. Kalkstensmjöl 3. Aktiv struktur

22 80 70 Kalkens effekt på Aphanomyces effekt på svampen Rotbrandsindex Billeberga Ekeberg Lindbyholm <0,0001 0,0581 ns Billeberga Ekeberg Lindbyholm Okalkat 2 Kalkstensmjöl 3 Aktiv struktur Sänkning av rotbrandsindex på Billeberga och Ekeberg! Stor inomfältsvariation på Lindbyholm, Ca-AL och svamp!

23 Rotbrandsindex Kalkning reducerar rotbrandsangreppen! Före kalkning Lindbyholm Efter kalkning y = 102,79x -0,108 R² = 0, y = 175,62x -0,243 R² = 0, Kalciumtal

24 Det är viktigt att kalka vid Aphanomyces! 1 Högre sockerskörd 2 Mindre sjukdomar Kalkat Okalkat Aphanomyces kg socker Silverskorv 3 Bättre struktur Verticillium

25 Kampanjresultat Nordzucker Group, 2016 D DK SE FIN LIT PL SK Rotskörd ton/ha Sockerhalt % 76,2 71,5 65,0 37,4 67,3 72,6 74,6 17,6 17,9 17,8 18,0 17,3 17,6 17,1 Sockerskörd ton/ha ( ) Renhet % 13,4 12,8 11,5 6,7 11,7 12,8 12,7 (12,8) (13,0) (11,0) (6,6) (10,4) (11,6) (10,5) 92,2 89,2 88,9 91,4 89,4 90,1 91,8

26 Vad tar vi med oss? Inomfältsvariationen stor! Frilevande nematoder är något vi behöver lägga på minnet och lära oss mer om - skördetappet kan bli stort! Kalkning minskar risken för Aphanomyces och höjer sockerskörden

27 Utveckling sockerhalt

28 Sockerhalt - Branschavtal Sockerhalt Sockerhalt över 17,0 % pristillägg 9 % per procent Sockerhalt under 17,0 % prisavdrag 9 % per procent Sockerhaltsavdraget på 0,18 procentenheter slopas Fullt pris upp till 105% leverans Nordic Sugar betalar för rensning och transport av alla betor, inklusive överskottsbetor (över 105%) Rensning frivillig 2017 och 2018

29 Prisökning % Nya Sockerhaltstilläggen % kr från 17% till 19%

30 % socker Utveckling sockerhalt ,0 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,

31 Sockerhalt och odlaråtgärder Sortval Natrium Alla betor lika stora Bladsvampsbekämpning Lagring med TopTex

32 Natrium Natrium kg / ha Sockerhalt % 48 17, ,72 Skillnad 0,28

33 Alla betor lika stora plantor/ha

34 Bladsvampsbekämpning +0,3 % +0,4 % 1 behandling 2 behandlingar

35 Svamptryck 2016

36 Bladsvampsbehandlingar , 15 NBR-försök Sockerhalt % Sockerskörd t/ha Nettointäkt kr/ha 1 Obehandlat 17,2 16, Comet Pro 0,3 17,5 17, Comet Pro 0,3+0,3 17,7 18, Comet Pro 0,6 17,5 17, Comet Pro 0,6+0,6 17,6 18, Blandning CP:A 2x0,3+0,3 17,7 18,0 10 Växla preparat CP/A 2x0,6 17,7 18,0 Källa: Försöksresultat från NBR

37 Bladsvampar - stategier Två behandlingar 2x0,6 Comet Pro Tre behandlingar vid tidiga rostangrepp TI 0,6 Comet Pro TII 0,6 Armure TIII 0,3-0,6 Comet Pro

38 Lagring med TopTex

39 Lagring med TopTex, NBR-försök Minskad sockerhalt, % enheter år Ingen täckning Ingen täckning 1,1 1,0 Halm Halm Halm 0,7 1,0 0,8 0,8 Halm + plast Halm + TopTex Halm + plast 0,8 0,9 0,7 0,8 TopTex TopTex TopTex 0,5 0,5 0,2 0,4 TopTex + Jupette TopTex + Jupette TopTex + Jupette 0,6 0,5 0,3 0,5 TopTex + halm + plast TopTex + halmbalar TopTex + plast 0,8 0,8 0,4 0,6 Källa: Försöksresultat från NBR Närmast noll vinner!

40 Mirakelkuren!

41 Sockerförluster (%) Torra betor fryser mindre! Sockerförluster efter frostbehandling Torr yta Fuktig yta A B B C CD DE DE E 8 C -1 C -3 C -5 C Behandling

42 Förebyggande frostskydd och försäkring Ersättning: 15 kr per ton rena betor för betor upptagna och frostskyddade senast 1 dec. TopTex Kostnad maskinell täckning: ca 12 kr/ton orena betor inkl. hyra av duk Pris TopTex (12,4x35) i Örtofta 2750 kr/rulle = 2 kr/ton och år (5år) För att vara berättigad till ersättning och internförsäkringen: Betorna täckta med TopTex eller material med motsvarande funktion eller frostskydd med halm (minst 25 cm) senast den 1 december och anmält till NS.

43 Lagringsjournal

44 Mycket regn i oktober/november 1 oktober till 15 november 148 mm (normalt 102 mm) 20 oktober till 5 november 73 mm (normalt 38 mm)

45 Renhet % Nederbörd mm Hösten 2016 September torrt, oktober och november mycket nederbörd 94,0 Renhet Söderslätt och nederbörd JO kampanjen ,0 92,0 28,0 90,0 24,0 88,0 20,0 86,0 84,0 82,0 Nederbörd Jo Renhet % 16,0 12,0 8,0 80,0 4,0 78,0 0,0

46 Våt jord väger 50% mer Volymvikter per m³ Betor: 700 kg Torr jord: kg Våt jord: 2100 kg EXEMPEL Betor med samma jordinnehåll (6 % torr jord) får: 6 % smuts vid torr jord = 90,4 i renhet 9 % smuts vid våt jord = 87,4 i renhet Viktigt att hålla betorna torra i lagret, nederbörd i stukan sänker renheterna väsentligt!!!

47 Renhet kampanjen ,9% ,0%

48 Vad göra för att höja renheten Upptagningsstrategi Underlag/spår Rensning upptagare/renslastare/rensverk

49 Upptagningsstrategi Anpassa strategin efter väder och upptagningskapacitet Betor för lagring Skörda under goda upptagningsförhållanden Skörda hela, rena, torra och friska betor Vid sen skörd Lågväxande sorter, jämna bestånd, frisk blast Bladsvampsbehandling

51 Elevatorvagnar

52 Varför drabbas vissa fält värre än andra av frosten? Nackhöjd

53 Hela betor tål frost bättre!

54 Hviderup ton upptagna till den 4/11 Direktleverans 3/11 gav 86,2 % renhet

55 Hviderup 2016 Bilden tagen den 14 november

57 Rensar rensverk bättre än renslastare?

58 Rensverk/Renslastare vecka 41 1, 2016/2017 Söderslätt och Österlen Rensverk 88,7 % cirka ton Renslastare 89,4 % cirka ton

59 Sammanfattning rensverk/renslastare Stor skillnad mellan rensat och orensat Ingen skillnad mellan rensverk och renslastare 10 min ett bra riktmärke

60 Vad tar vi med oss? Bladsvampsbekämpning ger högre sockerhalt Planera upptagningen Torra betor med TopTex

61 % av betarealen i SE Sockerskörd 25% 20% 15% 10% % 0% < >17 Polsocker per ha

62 Tre år med 5T Tillsammans till 20 ton 2020 Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

63 Var är 5T på vägen till 20 ton? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

64 5T Hela fältet till bruket ,0 13,0 17, ,7 12,1 17, ,2 12,7-17,0

65 xxxxxx 5T FY Farmer yield 15 nov

66 POWERSLIDE TEXT

67 5T AY Vad växer i fält??

68 POWERSLIDE TEXT

69 POWERSLIDE TEXT

70 Sockerskördar - t/ha ton socker/ha , DK/SE 5T ordinarie leverans 5T leverans 15 nov 5T i fält 15 nov 5T i fält bästa

71 Socker i fält Sverige - Danmark

72 Är det sockerhalt eller rotskörd som lyfter? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

73 Har 5T gårdarna högre sockerhalt?

74 Hur stort är gapet? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

75 Ingen stängningstendens ännu

76 Vad finns i gapet Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

77

78 I gapet finns 12 ton betor - 1. Betkontraktet 4 t/ha 2. Skördeförluster 3 t/ha 3. Det är inte: 1. Mer bladsvampar 0 t/ha 2. Lägre skörd i körspår 0 t/ha 4. Management 5 t/ha 1. Sämre plantetablering 2. Ogräs kvar 5. Fältvariation vi inte fångat i handskördade rutor

79 Vad karakteriserar en 5T odlare? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

80 Den typiske 5T odlaren 1. Sår så fort det går bra att så medel 30 mars 2. Lyckas med sin plantetablering pl/ha för det mesta 3. Säkerställer god N tillgång 80% stoppar ner N i marken % ger PK till betorna 5. Över 70% ger Na inte alla danskar % säkrar god Mangantillgång 7. De fixar ogräsen för det mesta 8. De håller blasten grön oftast 2 bladsvampsbehandlingar 9. De går mycket i fält och tänker ofta på betor

81 Vad har 5T odlarna provat och ändrat på sedan start? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

82 Provat och ändrat på Tidigast möjliga sådd viktigare under bra betingelser Åtgärder för säkrad växtnäringstillgång - radmyllning fullgödsel Noggrannare bladsvampsbevakning Kalk och bördighetstänk bygger in växtkraft Mer koll på upptagningsförluster Från halm till Toptex och torra betor

83 Vad gör vi nu i 5T för att fortsätta uppåt? Robert Olsson, NBR NBR NS vintermöte I Alnarp den 1 mars 2017

84 5T bakåt och framåt DK SE DE PL SK LI FI 2012 Idea 2013 Test T fas I T fas I T fas I Rapport I 5T fas II T fas II 5 5 4???? T fas II 5 5 4???? 2020 Rapport II

85 5T+ Intresse Frågeformulär Kontrollera & rapportera händelser i fält Återkoppling

86 5T+ Anmäl ditt intresse på Mina sidor från kl 9.00 imorgon. Först till kvarn!

87 Mn N P K 3-6 cm djupare än fröet B Mg S Na 6 cm bredvid fröet

88 Medeltal av 2 försök 2016

89 Hemmabyggen

90 Edenhall Advancer

91 Väderstad TEMPO

92 HORSCH

93 Vad har gjorts tidigare? År Antal försök Gödseltyp Skördeökning jmf. Bredspridning försök granulerad +5% försök granulerad +1% försök granulerad -3% försök granulerad +3% försök flytande +9% försök flytande -1% försök granulerad +3% försök granulerad + 4% försök granulerad/flytande +3% försök granulerad +15% Mycket regn 1991 Försommartorka Genomsnitt +5% Lågt ph ca 6