Personalens delaktighet Samtlig personal på förskolan har genomfört en trygghetsvandring som ligger till grund för denna plan.

Transkript

1

2

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Ann-Sofie Ekroth och Förskolechef Karin Pettersson Vår vision Björkviks Skola Förskola Förkunskap Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna deltar i utvärdering av planen genom Qualis brukarenkäter där stämningen på förskolan efterfrågas, samt i tamburkontakt när något sker eller utvecklingssamtal och föräldramöten. Personalens delaktighet Samtlig personal på förskolan har genomfört en trygghetsvandring som ligger till grund för denna plan. Dessutom sker det kontinuerligt diskussioner i personalgruppen utifrån vårt styrdokument, Läroplanen för förskolan 98/10. Dessa sker på Förankring av planen Samtlig personal var med på trygghetsvandringen och tog fram vilka områden vi behöver arbeta mer med. Samt att planen finns tillgänglig vid avdelningsreflektioner. Likabehandlingsplanen kommuniceras på arbetsplatsträffar, föräldramöten samt via publicering på förskolans hemsida, Samt på lärplattformen för vårdnadshavare, Lärknuten. Vi diskuterar likabehandlingsplanen med barnen utifrån deras ålder och mognad. Vi informerar även i vår kvalitetsredovisning att vi har en likabehandlingsplan och har ett exemplar av likabehandlingsplanen tillgänglig på varje avdelning på förskolan.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi tittade på förra årets anteckningar och vilka anmälningar om kränkningar eller diskriminering som skett, samt hur personalen uppfattat att det är i verksamheten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ann-Sofie Ekroth Resultat av utvärderingen av fjolårets plan När vi gjorde trygghetsvandringen 2014 såg vi att det fanns platser ute där barnen ostört kunde kränka varandra. Det var t.ex. i förråd, bakom stenar, bord mm. Vi såg att kränkningar kunde ske inne både när personal var med men även när de leker själva. Inne såg vi att barnen kunde kränka varandra i olika rum och vid olika situationer. Förskolan har tillgång till många rum, när personal styrkan är mindre tex, på morgonen eller på sen eftermiddagen, var det svårt att ha överblick i alla rum. Vid olika rutinsituationer så som påklädning och vid toalettbesök. Planen var att vi som personal skulle ha ansvarsmiljöer samt sprida ut oss på gården. Detta har vi upplevt att det har fungerat bra, eftersom vi inte märkt av någon större mängd av kränkningar. Det vi märkt av är några kränkande ord. Det svårare området är toaletterna, men efter att ha pratat med barnen om att vi är en person på toaletterna, samt att barnen säger till att de går dit har detta minskat. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultatet av våra åtgärder för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mäts genom brukarundersökningen och statistiksammanställning av våra incidentrapporter. Frågan om hur barnen upplever sin miljö på förskolan diskuteras även vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Resultaten diskuteras vid föräldramöten samt i barn- och personalgrupperna och förslag till förbättringsåtgärder tas fram. för att årets plan utvärderas Ann-Sofie Ekroth

5 Främjande insatser Kön Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Vi har tydliga namn på könsorganen, snopp och snippa. Insats Vi har gemensamt på förskolorna bestämt att det är dessa namn vi använder och informerar även om det på föräldramöten. Vi vill avdramatisera benämnandet av könsorganen, speciellt i flickornas fall. All personal Kontinuerligt Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Samtliga pedagoger strävar efter att synliggöra och uppmärksamma barnens olika språk och kulturer. Insats Vi uppmärksammar och är nyfikna på de olika språk som finns på förskolan. Vi lånar böcker, sjunger och räknar på olika språk till exempel. All personal Kontinuerligt

6 Religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla barn ska mötas med respekt oavsett annan religion eller trosuppfattning. Insats Vi pratar om att man kan tro på olika saker och gå i olika kyrkor. Detta sker naturligt i vardagen, vid tex lässtunden. Vi för respektfulla diskussioner med föräldrar då de har speciella önskemål för sina barn utifrån religion och försöker tillgodose deras önskemål inom läroplanens ramar. Vi diskuterar inte i barnens närvaro. All personal Kontinurligt Funktionshinder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Vi ska möta alla barn där de är, alla barn har sin plats i förskolan. Insats De barn som behöver hjälp har den personal omkring sig med bäst kompetens att möta just det här barnet. Vi anpassar aktiviteterna på förskolan efter barnens möjlighet att delta. Alla ska kunna vara med på de aktiviteter vi anordnar. Vi har ett långsiktigt tänkande i planeringen kring stödåtgärder och använder gärna samma personal från förskola till skola, då en fungerande relation byggts upp till båda barn och föräldrar.

7 All personal Kontinuerligt Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Alla barn ska känna sig trygga i sin familjekonstellation. Insats Utifrån barnens frågor, intresse och nyfikenhet pratar vi om familjekonstellationer och att de kan se olika ut. Vi är öppna och respektfulla i våra diskussioner. Vårt förhållningssätt är att familjer/äktenskap utgår från kärlek, inte kön. All personal Kontinuerligt Sexuell nyfikenhet Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Vi respekterar barnens sexuella nyfikenhet. Insats

8 Barnen får vara nyfikna utan att vi skambelägger deras handlingar. Vi drar gränsen om vi ser att något barn känner sig obekväm eller att risken finns att de gör sig själva eller sina kompisar illa. Vi uppmärksammar och avdramatiserar det sexuella, bland annat genom att läsa böcker om ämnet. Att alla pedagoger bemöter barnet utifrån barnet och inte utifrån kön. All personal Kontinuerligt En bra kompis Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål Att vara en bra kompis Uppföljning Hur är barnen mot varandra? Insats Vi startar upp terminen med att arbeta extra med värdegrundsfrågor, för att belysa extra hur man är och gör mot varandra. Alla pedagoger

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi genomför trygghetsvandringar, samt kontinuerliga diskussioner om vi uppmärksammar kränkningar eller diskrimineringar. Kartläggning av förskolornas likabehandlingsarbete sker bland annat genom observationer och samtal med barnen samt diskussioner hos personalen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Planerade samtal Regelbundna planerade samtal med personal, barn och föräldrar genomförs i verksamheterna i syfte att få information om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för verksamhetens uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vid utvecklingssamtal uppmärksammas frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för vårt uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Barnen kan här, genom föräldrarna, ta upp frågor om stämningen i verksamheten och om händelser och situationer av betydelse för förskolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Enkäter Barnens vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal och andra samtal i verksamheten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger deltar i trygghetsvandringen samt varit med och tagit fram de områden vi behöver arbeta med. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras och diarieförs alltid och sparas på avdelningen och hos förskolechefen. Dessa tittas igenom vid Resultat och analys När vi gjorde trygghetsvandringen såg vi att det finns platser ute där barnen ostört kan kränka varandra. Det är t.ex. i förråd, bakom stenar, bord mm. Vi ser att kränkningar kan ske inne både när personal är med men även när de leker själva. Inne ser vi att barnen kan kränka varandra i olika rum och vid olika situationer. Förskolan har tillgång till många rum, när personal styrkan är mindre tex, på morrgonen eller på sen eftermiddagen, är det svårt att ha överblick i alla rum. Riskområden för

10 kränkningar kan vara vid olika rutinsituationer så som påklädning, vid toalettbesök, kojskåp, sovvilan eller vid stora rutchkanan. Det kan också uppstå kränkningar i form av knuffar vid handfaten när barnen skall tvätta händerna eller vid grindar. På Enbäret såg vi att vi måste titta över skovagnarna så att barnen själva kan få tag i minst ett par av sina skor. Konkreta åtgärder Vi som personal behöver sprida ut oss på gården där barnen är och aktivt delta i deras lek. Vi behöver prata mycket med barnen om hur man är mot varandra. Vi är medvetna om vilka platser är som är kritiska och får ha lite sunt förnuft var vi behövs bäst. Vi pratar med barnen om toalettbesök. Vi ber dem säga till att de går på toa, så att vi vet att de är där om de behöver hjälp. Vi skall ändra om i miljön så att vi får överblick på kritiska ställen. Vi stänger av vissa rum på avdelningarna när personalstyrkan krymper, ev låser den vid behov så att ingen kan smyga sig in där. Vi går i omgångar till handfaten och skaffar pallar så att de minsta barnen får lättare att tvätta händerna eller kommer upp själva på toastolarna. På enbäret får personalen följa med eftersom barnen inte själva kan öppna dörren, tända lyset eller stänger in varandra på toan.

11 Förebyggande åtgärder Krusbärshallen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Motverka kränkande/negativa kommentarer mellan barnen. Den personal som har ansvar för bygg- och ateljémiljöerna får även lyssna vad som sker i korridoren och föra upp händelser till diskussion vid reflektionstiden. Åtgärd Delta mer aktivt i barnens aktiviteter för att kunna vända barnens kommentarer till att bli positiva. Motivera åtgärd All personal Tvättställ Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Att alla barn når att kunna tvätta och torka sig utan att behöva sträcka sig för att nå upp eller bli lyft. Blev det lättare efter åtgärder för barnen att klara sig själva i denna situation? Åtgärd Skaffa pallar som barnen kan stå på, samt sänka handuksskåpet. Motivera åtgärd

12 Minska på personalens arbetsbelastning genom att inte behöva lyfta upp barnen. Hur känns det för ett barn att få sträcka sig för att kunna nå vattenstrålen eller torkpappret? Inköpsansvariga Blöjbyten/ toasituationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Att barnen skall känna sig trygga och kunna påverka sin intigritet vid blöjbyte genom att säga ifrån om de inte vill att en speciell skall byta blöja/ torka barnet efter toabesöket. Åtgärd Vill inte barnet att en viss personal byter blöja / torkar barnet efter toabesöket, så skall barnet kunna säga detta och detta skall respekteras. Undantag sker när det inte finns någon annan att tillgå. Dessutom skall vikarier inte behöva ta dessa situationer. För det är tryggare för barnet om det kommer en, för dem, känd person. Motivera åtgärd Man är utsatt i dessa situationer. All ordinarie personal Undanskymda platser på gården

13 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Motverka kränkande/negativa kommentarer eller handlingar mellan barnen. Åtgärd Personalen behöver sprida ut sig på gårdendär barnen är och aktivt delta i deras lek. Vi behöver prata mycket med barnen om hur man är mot varandra. Personalen är medvetna om vilka platser är som är kritiska och får ha lite sunt förnuft var vi behövs bäst. Motivera åtgärd För att uppmärksamma och stoppa kränkningen när den pågår. samt kunna följa upp det som sker. All personal

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * Trygghetsenkät/Qualisenkät * Kartläggning av otrygga platser / Trygghetsvandringar * Lyhörda vuxna i verksamheten * Utvecklingssamtal/föräldramöten * Lika behandlingsarbete i den ordinarie verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All ordinarie personal på förskolan Hemvisterna Nyponet/Krusbäret Hemvisten Enbäret Karin Pettersson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn * Den personal som får kännedom om kränkningen ansvarar för frågan. Vid allvarlig kränkning ska förskolechefen omedelbart kontaktas för att kunna rapportera vidare till huvudmannen. Vid osäkerhet - ta kontakt med förskolechef för råd. * Vid händelse där hot och våld förekommit - se separat handlingsplan, "Handlingsplan vid Hot och Våld". Denna finns publicerad på lärknuten samt på * Kartläggning av händelse sker av den personal som enligt förskolans rutiner äger frågan, till exempel samtal med berörda och kontakt med vårdnadshavare. Undantagsregler gäller för vikarier då det blir en annan ordinarie personal i arbetslaget som ansvarar för att kartläggningen blir gjord och för att vårdnadshavaren blir kontaktad. * om händelsen kan anses vara kränkning, sker dokumentation på incidentrapport benämnd "Trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem". Denna finns publicerad på lärknuten * Kränkningen rapporteras till förskolechef. * Uppföljning med berörda vid behov * pedagog och förskolechef ska ta del av och skriva dokumentationen. * Rapporten ska diarieföras på förskolenheten. Förskolechefen ansvarar för detta.

15 * Rapporter skickas skyndsamt kontinuerligt till bildningsförvaltningen. * Vid incidenter där uppföljning krävs ska uppdaterad rapport skickas in efter ärendets avslut. Exempel på åtgärder: * Samtal med berörda * Samtal med vårdnadshavare * Kartläggning * Stödsamtal *Anmälan till socialtjänsten * Byte av avdelning * Byte av förskola Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal * Den som får vetskap om att barn kränks av personal har skyldighet att skyndsamt anmäla detta till förskolechef. * Förskolechef kontaktar omedelbart bildningsförvaltningen. *Ärendet hanteras i fortsättningen av förskolechef tillsammans med förvaltningen och personalavdelningen samt berördas fackliga ombud involveras utifrån ärendets specifika omständigheter. Rutiner för uppföljning Se "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem." I uppföljningsarbetet utgår personalen från följande frågeställningar: * Vad är målet? * Vilka åtgärder har satts in? * Varför blev det som det blev? * Ska insatserna fortsätta? * Vem gör vad och när? Rutiner för dokumentation * Dokumentation ska ske på "Rapport om trakasserier och annan kränkande behandling i skola, förskola och fritidshem." av den vuxne, som äger händelsen. Den finns publicerad på Lärknuten. *Original diarieförs och förvaras på förskolenheten. Ansvar - den som äger händelsen.

16 * Kopior till BiF. Ansvar - Förskolechef * Analys av de dokumenterade incidenterna görs kontinuerligt av förskolechef och personal samt eventuellt andra utifrån förskolenhetens organisation. Detta redovisas av förskolechef under Qualisprocessen "Trygghet och Trivsel". * När personal kränker barn gäller rutiner i särskild ordning. Dokumentation i personalakt. Ansvarsförhållande Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att upprättade rutiner fungerar.