Sammanfattning av konsekvensbedömningar r/t skyddslagstiftningen.

Transkript

1 Sammanfattning av konsekvensbedömningar r/t skyddslagstiftningen. Bilaga 1 Inledning Karolinska har av SLL fått ett uppdrag att utreda konsekvenser och möjliga lösningar på frågan om nya arbetstidsregler från En projektgrupp har bildats på uppdrag av HR direktören Eva Dannert. Projektgruppen har haft ett problem med den korta tid som funnits tillhands att informera och inhämta uppgifter från alla verksamheter. Karolinska Universitetssjukhuset har ett brett spektrum av verksamheter vilket innefattar generella verksamheter (ex. anestesiologi, radiologi) och de med regionsjukvård (ex neurokirurgi, ECMO). Inom en del högspecialiserade verksamheter bedrivs rikssjukvård och där förekommer även uppdrag från utlandet. Vi har nu sammanställt de svar som inkommit till och med augusti månad och är medvetna om att det finns ett bortfall i svarsfrekvensen, ca 10 konsekvensbedömningar saknas trots påminnelse. Resultat En mindre arbetsgrupp inom projektet har sammanställt och gjort en översiktlig tolkning av de svar som inkommit. Denna sammanställning bifogas liksom de inlämnade konsekvensbeskrivningarna per verksamhet. Redan i den förra sammanställningen konstaterades att en stor svårighet under arbetet är bristen på kunskap i verksamheten om det komplexa med arbetstidsfrågor rent arbetsrättsligt och juridisk. Resultatet får tolkas med försiktighet, men trots bortfallet förefaller de problem och möjligheter som beskrivs vara tämligen generellt applicerbara på sjukhusets alla verksamheter. Det finns emellertid ett mindre antal verksamheter som utgör en särskild grupp, där svårigheterna med anpassning enligt arbetsdirektivet är mer påtagliga. Nästan alla verksamhetschefer, schemaläggare och fackliga förtroendemän har under arbetet beskrivet hur en förändrad arbetstidslagstiftning påverkar nuvarande verksamhet, men det finns få förslag som beskriver nytänkande i arbetstidsfrågor. 1(5)

2 1. Utgångsläge Antal läkare varierar stort mellan de verksamheter som redovisat sin bemanning. - Andelen läkare med specialistkompetens är relativt stor i jämförelse med ickespecialister, vilket beror på den högspecialiserade inriktningen. Detta är ett resultat av de mål som satts av Karolinska Universitetssjukhusets ägare. - De flesta verksamheterna har högt specialiserade medarbetare som inte är utbytbara med varandra. - De flesta jourlinjer organiseras inte av flera kliniker tillsammans utan administreras av en klinik, men det finns verksamheter med flera kliniker inblandade och det rör mestadels akutmottagningarnas olika jourlinjer. Det finns beroenden mellan siterna för de kliniker som jourverksamhet i både Huddinge och Solna (ex Kvinnokliniken, Ortopedkliniken etc.). - Det finns kliniker med många timmar innestående jourkompensation. - Modellen med nattjoursveckor för primärjourer är ganska utbredd och används på 16 kliniker, men har inte införts på alla kliniker där det skulle vara möjligt. - Definitionen av vad som avses med rast respektive måltidsuppehåll är i många fall inkorrekt tolkad vilket gör att en beskrivning av situationen på respektive klinik inte är möjlig. I vissa verksamheter, exempelvis inom kirurgi med långa operationstider, är det inte möjligt att ha rast enligt arbetstidslagstiftningen. 2. Förändringar till följd av det nya arbetstidsdirektivet. Med följande frågor har verksamheterna fått redogöra för de förändringar som man anser krävs för att uppfylla de nya arbetstidsreglerna. 2.1 Jour Trots en del försök till information skriftligt, nya instruktioner och öppna möten finns fortfarande olika tolkningar av begrepp. Vi har därför varit tvungna att dra slutsatser utifrån svar på andra frågor. För verksamheter med renodlad nattjoursvecka (under en vecka enbart nattjoursarbete med utlagd ledighet dagtid) så innebär 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila inte att man behöver genomföra några större förändringar för att klara arbetstidsförläggningar under jourtid. Finns flera kliniker som kommer att behöva genomföra smärre förändringar för att uppnå samma resultat. Inom akutkliniken Solna med en omfattande jourverksamhet har man ett annorlunda system som i stort sett redan uppfyller de nya arbetstidsdirektiven. Knappt 50 % av klinikerna har uppgett svårigheter med att klara max 48 timmars genomsnittligt arbete per 4 månaders begränsningsperiod. 2.2 Beredskap För i stort sett alla verksamheter krävs förändringar för att klara 11 timmars dygnsvila respektive 36 timmars veckovila. När man skall genomföra konkreta schemaförändringar kommer detta att bli den största utmaningen, dvs. att kombinera den nya skyddslagstiftningen med verksamhetskraven (produktion, kompetens, kontinuitet, FoUU, patientsäkerhet mm). 2(5)

3 Reglerna om dygns- och veckovila leder till att ledighet måste läggas ut under hela veckan, vilket innebär frånvaro under vardagar. Beredskapslinjer bemannas av de mest kompetenta läkarna. Många anger svårigheter att uppfylla målen med en högspecialiserad vård där det är väsentligt med en hög kompetens och kontinuitet. Detta leder till att målet med patientansvarig läkare försvåras, dvs. en patient kommer under ett vårdtillfälle möta flera läkare som inte alltid har rätt kompetens. Ungefär 50 % av klinikerna har uppgett svårigheter med att klara max 48 timmars genomsnittligt arbete per vecka under 4 månader. 3. Brytpunkter Av de kliniker som har svarat på ett entydigt sätt förefaller en optimal veckobrytpunkt infalla fredag till måndag. För dygnsvila är överensstämmelsen stor om att kl alternativt 8.00 är att föredra. 4. Arbetsmiljö för läkare Positiva effekter som beskrivs är kortare arbetspass samt mer ledighet i anslutning till jour och beredskap. Även veckovilan tolkas av de flesta som positiv i förlängningen och kan på sikt innebära mindre risk för arbetsrelaterad ohälsa. Negativa effekter är att läkarnas arbetstid blir generellt sätt mer schemalagd och styrd vilket uppfattas som oflexibelt. Kompensationsledighet vill man kunna förlägga såsom idag under längre sammanfallande perioder då detta ger mer vila. Möjligheten till byte av arbetspass blir mindre och kan bli besvärligt för att inte säga nästan omöjligt i vissa situationer. Läkarna kommer att gå kortare jour- och beredskapspass under helger, men istället arbeta under betydlig fler av årets helger. Vid frånvaro med kort varsel innebär arbetstidsreglerna att arbetsledningen får utomordentligt svårt att både klara bemanningen av jourarbetet och arbetstidsreglerna. 5. Patientsäkerheten Många verksamheter beskriver att patientkontinuiteten kommer påverkas kraftigt i negativ riktning. Nästan alla bedömer att man med de nya arbetstidsreglerna får en försämrad eller oförändrad tillgänglig kompetensnivå i verksamheten genom att fler specialister kommer att vara frånvarande under kontorstid. Många verksamheter uppger att den nya arbetstidslagstiftningen innebär en förbättrad arbetssituation för läkare i så måtto att de är mer utvilade, vilket bedöms gagna patientsäkerheten. Andra anger att detta inte är ett problem idag då man får tillräcklig vila med dagens arbetstider. 3(5)

4 6. Kan förändringen i enlighet med EU: s arbetstidsdirektiv genomföras på något annat sätt för att undvika risker inom arbetsmiljö och patiensäkerhetsaspekter? De svar vi fått är mångfacetterade och olika genomarbetade varför någon systematisk sammanställning inte kan genomföras. Man inväntar också direktiv om avstegsavtal. 7. Vilka åtgärder behöver genomföras för att klara EU: s arbetstidsdirektiv och verksamhetens mål? De flesta verksamheter anser att det krävs fler läkare med specialist och/eller bakjourskompetens i den egna verksamheten för att klara produktionsmål, men även med framgångsrik rekrytering av läkare med rätt kompetens kommer patientkontinuiteten försämras. Ett fåtal föreslår samordning mellan olika beredskapslinjer. Förslag finns om ökat IT-stöd i schemaläggningen för att klara byten av arbetspass, överblick att regelverket följs och för att klara ett komplext läkarschema. 8. Slutsatser De inkomna svaren har följande slutsatser; - att med nya arbetstidsregler enligt EU s arbetstidsdirektiv måste ett antal anpassningsåtgärder genomföras. - att en konsekvens med nya arbetstidsregler leder enligt nästan alla verksamheters svar till ett rekryteringsbehov av framförallt specialistkompetenta läkare. - att nya schemakonstruktioner och arbetstider leder till mindre flexibilitet och sammanhållen ledighet inte minst under helger. - att reglerna om dygns- och veckovila leder till att ledighet måste läggas ut under hela veckan, vilket innebär ökad frånvaro av specialistkompetens under kontorstid. - att patientkontinuiteten kommer försämras. - att det i många verksamheter leder till sänkt sjukvårdsproduktion (om inte en rekrytering av läkare sker). - att vissa mycket högspecialiserade verksamheter anger att de inte kan klara sitt uppdrag då det på kort tid inte går att rekrytera eller utbilda specialister. - att mindre närvaro under kontorstid kan innebära svårigheter för läkares kompetensutveckling och forskning. 9. Kan arbetstidsförändringarna påverka FoUU-perspektivet Denna fråga har inte alla verksamheter svarat på då den har tillkommit under arbetets gång. Många befarar en försämrad undervisningssituation med sämre handledning och risk för minskad kompetensutveckling. Mer rigida arbetsscheman och färre sammanhållna arbetsveckor gör tiden för undervisning och forskning mer splittrad. Forsknings- och undervisningstid inlagt i schemaläggningen uppfattas av någon som konkurrensfördel vid rekrytering för ett universitetssjukhus som Karolinska. 4(5)

5 Arbetsgruppens kommentarer till verksamheternas konsekvensbedömningar Bilaga 1 Vi bedömer att det genomgående är en ansträngning att genomföra den nya arbetstidslagstiftningen med nuvarande resurser. Detta anses i många verksamheter leda till en lägre sjukvårdsproduktion, försämrad patientkontinuitet och utbildningskvalitet. Kravet på 11 timmars sammanhängande dygnsvila förefaller leda till de största organisatoriska svårigheterna. Oftast kan jourverksamheten på sjukhuset lösas med mindre anpassningar. Vi anser att huvudproblemet med den nya arbetstidslagsstiftningen finns för beredskapslinjer, dvs. bakjourer som bemannas av de mest erfarna läkarna. De svårigheter som kan uppkomma avseende vårdproduktion kan sannolikt lösas med fler läkare. Även de svårigheter som beskrivs med försämrad kompetens kan delvis lösas med utbildning för breddad kompetens. Dessa åtgärder anses kräva mer resurser. Emellertid anses inte den försämrade patientkontinuiteten kunna avhjälpas av fler läkare utan andra lösningar krävs. Arbetsmiljön för läkare blir bättre avseende vila och kortare arbetspass, men detta anses kunna motverkas delvis av andra negativa konsekvenser. En avgörande fråga för att kunna klara skyddslagstiftningen och verksamheternas övriga krav, anses vara att ett omfattande behov av specialister där rekrytering blir nödvändig. Samtidigt uppkommer sannolikt samma behov av nyrekrytering inom många landsting. En annan möjlighet blir rekrytering av icke-specialister och intensifierad intern utbildning. Sannolikt har frånvaron av ett tydligt regelverk (tolkning av EU-direktivet) bidragit till att man inte kommit tillräckligt långt för att komma igång ordentligt med implementeringen. För många verksamheter är det nu mycket angeläget med tydliga regler utifrån tolkningen av 13 ATL. Många efterlyser avstegsavtal för att under en tid bättre klara anpassningen till den nya arbetstidslagstiftningen. I synnerhet gäller detta på ett högspecialiserat universitetssjukhus med långt driven subspecialisering och med många verksamheter involverade i samverkande vårdprocesser. 5(5)