Telekom - nya regler för beredskap från den 1 november 2017

Transkript

1 Telekom - nya regler för beredskap från den 1 november Mom. 3 Beredskap Avtalstext: Med beredskap avses tid då medarbetaren inte har arbetsskyldighet men måste vara anträffbar för att kunna utföra arbete när det uppstår ett behov. Beredskap är inte arbete utan innebär att medarbetare som inte är på arbetsplatsen är beredd att inställa sig för att arbeta. Reglerna gäller från och med den 1 november Om lokala avtal eller enskilda överenskommelser är träffade innan dess fortsätter de att gälla till dess att de sägs upp. Beredskap A C är en anpassning till den tekniska utvecklingen. Med en allt större möjlighet att lösa uppkomna frågor oavsett var medarbetaren befinner sig via smartphone, dator i hemmet med mera kan många arbetsuppgifter utföras hemifrån eller på annan plats. Arbetsuppgifterna kan således ofta utföras på distans. Beredskap räknas inte som arbetad tid enligt lag, avtal eller EG-direktiv. Beredskap i sig bryter inte dygnsvilan. Beredskap bryter dock veckovilan enligt Arbetstidsavtalet (se 6 mom. 3). För att beredskap ska föreligga ävs att arbetsgivaren har beordrat beredskap. Det blir vanligare och vanligare att medarbetarna genom att läsa mail med mera arbetar utanför kontorstid. Arbetsgivaren bör ha en inställning till detta för att undvika diskussion om övertidsarbete utförts eller inte.

2 Mom. 3.1 Lokala avtal De lokala parterna kan träffa överenskommelse om beredskap där till exempel beredskapstjänster och ersättningsformer anpassas efter lokala förutsättningar. Som underlag för sådana överenskommelser kan nedanstående tabell, där beredskapspass, beredskapsersättning samt ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst definieras, tjäna som utgångspunkt. Beredskap 1 Beredskap 2 Ersättning för beredskap Ersättning för arbetad tid Ersättning för beredskap Ersättning för arbetad tid Tid 1 Tid 2 Det står de lokala parterna fritt att finna annan lösning om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att de lokala parterna anser beredskap vara lika mycket värd i onor oavsett vilken lön de anställda har. Det kan också vara ett praktiskt sätt att göra en helhetslösning för beredskap, övertid under beredskap och kompensation för eventuellt brytandet av dygnsvila. Överenskommelse måste vara siftlig eftersom kollektivavtal fordrar siftlig form. Se vidare kommentaren till Mom. 3.6 Mom. 3.2 Beredskapstjänst Avtalstext: Beredskapstjänst A innebär att medarbetaren via ett mobilt verktyg eller liknande ska vara anträffbar för att inställa sig i arbete. Beredskapstjänst A äver inte att medarbetaren behöver inställa sig på någon angiven plats. Beredskapstjänst B innebär att medarbetaren ska inställa sig på arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats för att utföra arbete.

3 Beredskapstjänst C innebär att medarbetaren ska inställa sig i hemmet för att utföra arbete. Anmärkning 1 För de fall arbetsgivaren vill tillämpa Beredskapstjänst C, men medarbetaren inte anser att hemmet är en önskvärd arbetsplats ska inställelse i arbete ske på arbetsstället eller på annan angiven plats. Ersättning utgår dock enligt beredskapstjänst C. Anmärkning 2 Vid beredskapstjänst ska arbetsgivaren ta hänsyn till skäliga inställelsetider med beaktande av medarbetarens typ av beredskap samt andra praktiska och objektiva relevanta förutsättningar. En (1) timme för inställelsetid vid Beredskapstjänst B respektive dagtid vid Beredskapstjänst C kan tjäna som utgångspunkt. Inställelsetid kan vara både kortare och längre. Beredskapstjänst A innebär typiskt sett att arbetsuppgiften kan lösas med hjälp av en mobiltelefon, en läsplatta eller bärbar dator som medarbetaren skulle kunna ha med sig till exempel på barnens fotbollsträning eller när han är och handlar. Beredskapstjänst B föresiver att medarbetaren ska infinna sig på av arbetsgivaren angiven plats. Angiven plats kan vara hos kund, på arbetsplatsen eller någon annan stans. Det är arbetsgivaren som avgör var. Om medarbetaren har beredskapstjänst C men inte vill arbeta i hemmet kan han välja att åka till arbetsplatsen. Han får trots det inte ersättning enligt beredskapstjänst B eftersom arbetsgivaren ansett att det går att utföra arbetsuppgiften utan att vara på arbetsplatsen. Så ersättning utbetalas i det fallet för beredskapstjänst C. Som framgår av anmärkning 2 är en timmes inställelsetid enbart en utgångspunkt. Förhållandena för respektive beredskapstjänst måste avgöra.

4 Mom. 3.3 Schema Avtalstext: Beredskap ska schemaläggas så att den inte oskäligt belastar enskild medarbetare. Schema bör upprättas och kommuniceras i god tid. Ändringar av schemaläggning meddelas senast två veckor i förväg. Tillfälliga avvikelser som inte kunnat förutses vid schemaläggning räknas inte som en schemaändring. För medlemmar i Seko gäller att: Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor. Anmärkning 1 Med oskäligt belastar avses som exempel att beredskap inte ska schemaläggas på för få medarbetarna eller att beredskap schemaläggs i flera beredskapspass under samma dygn utan samband med ordinarie arbetstid. Anmärkning 2 Lokal överenskommelse förutsetts vid behov träffas om nattarbete och viloregler i samband med beredskapstjänst. Beredskapstjänst ska fördelas. Det är en fråga om god arbetsledning att fördela beredskap mellan de anställda. Det räcker inte att ha ett par medarbetare som delar på beredskapen om den ska fortgå dygnet runt. Beredskap hel vecka och genomsnittsberäknad veckovila Ofta önskar medarbetarna ha beredskap en hel kalendervecka i sträck för att sedan vara helt lediga kommande helger. Arbetstidsavtalet 6 mom. 3 ger en möjlighet att träffa lokal överenskommelse vilken skall reglera när och hur avvikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker. Schema ska upprättas i god tid. Det naturliga torde vara att beredskapsschema upprättas i samband med att den ordinarie arbetstiden schemaläggs. Ändring av beredskapsschemat ska göras med två veckors framförhållning.

5 Mom. 3.4 Beredskapsersättning Om lokal överenskommelse inte träffats om annat ersätts Beredskapstjänst A, B respektive C enligt följande: Förläggningstidpunkt Ersättning per timme från Ersättning per timme från Ersättning per timme från A B C A B C A B C Måndag kl fredag kl ,93 23,66 20,11 19,27 24,09 20,48 19,72 24,64 20,95 Fredag kl måndag kl , samt mellan kl dag före trettondag jul, första maj, Nationaldagen, och Kristi himmelfärdsdag och kl på närmast följande vardag. 41,17 51,46 43,74 41,91 52,39 44,52 42,87 53,59 45,55 Kl dag före Långfredag och kl dagen efter Annandag Påsk, samt mellan kl dag före pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton och kl på vardag närmast efter helgdagsafton. 61,28 76,60 65,12 62,38 77,98 66,29 63,82 79,77 67,81 Semestertillägg är inkluderat i beloppen För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för att medarbetaren har beredskap betalas per pass för lägst 1 timme avseende Beredskapstjänst A, 4 timmar för Beredskapstjänst B och 2 timmar för Beredskapstjänst C, i förekommande fall minskad med den tid som medarbetaren har fått ersättning för vid beordrad inställelse i arbete enligt mom. 3.5 nedan.

6 Mom. 3.5 Ersättning för arbetad tid under beredskapstjänst Avtalstext Om lokal överenskommelse inte träffats om annan ersättning per timme ersätts arbetad tid enligt följande: Vid beordrad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för faktiskt arbetad tid dock; 1. minst 30 minuter vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst A 2. minst för tre timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst B respektive, 3. minst för 2 timmar vid utfört arbete enligt Beredskapstjänst C. Medarbetare som har Beredskapstjänst B, men utför arbete enligt Beredskapstjänst A, ska ersättas för minst en timme. För deltidsanställda ska lönen räknas upp så att den motsvarar heltidslön. Ersättning för resekostnader i anslutning till Beredskapstjänst B betalas ut. Övertidsarbete Vid beordrad inställelse i arbete bryts beredskapstiden och utfört arbete är övertidsarbete. Endast faktiskt arbetad övertid (fullgjorda halvtimmar) ska journalföras. Den minsta tiden för ersättning för respektive beredskap är endast en ersättningsregel inte en arbetstidsregel. Övertidsersättningen följer klockslagen efter när övertiden inleds. Allt arbete som sker inom tiden för den garanterade övertidsersättningen anses ersatt oavsett om arbete sker eller inte. Lokal överenskommelse Alternativ till kostsam beredskap blir att komma överens (siftligen) om en total ersättning för beredskap och eventuellt arbete i anslutning till den, se mom. 3.6, eller att förlägga ordinarie arbetstid. I avtalet finns inget nattarbetsförbud. Om medarbetarna ofta behöver gå in och arbeta under beredskapen kan det medföra lägre kostnader för arbetsgivaren att schemalägga ordinarie arbetstid dygnet runt istället för beredskap. De nya reglerna ger dock möjlighet till större flexibilitet genom beredskapstjänst A

7 eftersom beredskapspass numera kan vara så korta som en timme och övertidsersättning vid de korta beredskapspassen är minst 30 minuter (mot tidigare fyra timmar och en timme). Resekostnader Extra resekostnader som uppstår i anslutning till beredskapstjänst B ska ersättas av arbetsgivaren då det är en resa till eller från arbetsstället eller av arbetsgivaren annan angiven plats. En medarbetare som i och för sig har rätt till restidsersättning får däremot inte det för resa till ordinarie arbetsställe/ arbetsplats. Restidsersättning utges däremot för resa till annan plats än arbetsplatsen om villkoren för restidsersättning är uppfyllda. Mom. 3.6 Enskild överenskommelse Avtalstext: Arbetsgivaren och en enskild medarbetare kan komma överens om att reglerna om ersättning enligt ovan inte ska gälla utan att medarbetaren i stället ska få skälig ersättning på annat sätt. En sådan överenskommelse ska vara siftlig och bör innehålla uppgift om den ersättning som erhålls istället för ersättning för beredskapstjänst. Överenskommelsen gäller tillsvidare och kan revideras vid nästa lönerevision. Den part som vill att en enskild överenskommelse ska upphöra ska underrätta den andra parten senast två månader dessförinnan. Anmärkning 1 Finns lokal klubb/förening är det lämpligt att parterna har diskuterat utformning av enskilda överenskommelser. Det kan även vara lämpligt att diskutera enskilda överenskommelser om beredskap i samband med lönerevisionen. Anmärkning 2 När en enskild överenskommelse upphör betalas inte längre den avtalade ersättning eller annan kompensation som överenskommits. Ersättning utgår istället enligt kollektivavtalets huvudregel.

8 Kommentar Arbetsgivare och medarbetare kan siftligen på samma sätt, som gäller för förskjuten arbetstid och jourtid, överenskomma att ersättning ska ges på annat sätt, till exempel vara en del av den fasta kontanta månadslönen. För det fall en siftlig överenskommelse om annan skälig ersättning har träffats, bör det framgå hur medarbetaren kompenserats. Detta är av vikt om till exempel överenskommelsen sägs upp av någon av parterna. Om överenskommelsen sägs upp ska ersättning för beredskap därefter utges enligt avtalet. En enskild överenskommelse upphör i samband med lönerevisionen om den har sagts upp minst två månader dessförinnan.