Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Stockholm Stockholms Läkarförening, sektion Karolinska Universitetssjukhuset Framtagen av: Maria Kvist Mats Lidegran Danguole Rimeika Mikael Rolfs Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset Innehåll Introduktion Förhandlingsordning Begrepp och definitioner Bilagor - bilaga 1: Arbetstidslagen och EG-direktivet (länk) - bilaga 2: Avtal som ligger till grund - bilaga 3: Schemaexempel - bilaga 4: Arbetstid förenklad översikt - bilaga 5: Sammanfattning av konsekvensbedömningar för arbetstidsförläggning av läkare, Karolinska Universitetssjukhuset. 1

2 Introduktion Bakgrund Den nya arbetstidslagen (ATL) enligt EG-direktivet ska implementeras senast 1/1-07 (se bilaga 1). Det finns en gemensam hanteringsordning mellan Stockholms läns landsting och Stockholms Läkarförening, som ligger till grunden för arbetet på Karolinska. Viljeyttring Läkarföreningen på Karolinska har formulerat följande viljeyttring: "Läkarföreningen anser att EG-direktivet och arbetstidslagen är ett skydd för arbetstagarna. I första hand måste verksamheterna se över arbetstidsförläggningen av läkare i syfte att följa lagens regler om tillräcklig vila. Enligt lagen finns möjlighet till avsteg. Det ger verksamheterna tid för att till exempel rekrytera läkare, utbilda de som finns och/eller organisera om arbetssätt. Det finns ytterligare en verksamhetsaspekt som måste analyseras från fall till fall. Om man finner att anpassningen till lagen leder till försämring av patientsäkerheten och/eller menligt påverkar läkarnas arbetsmiljö, så föreligger synnerliga skäl att fundera på avstegsavtal. Eventuella avstegsavtal måste beakta lagens skyddsaspekt och erbjuda minst likvärdig kompensation (dock inte ekonomisk) till arbetstagaren." Planering av arbete Under hösten ska under kort tid en rad åtgärder vidtas på varje klinik som avser förändra läkares schema enligt den nya arbetstidslagen. Arbetet ska ske i samverkan. 1. Nya detaljschemata Läkares tjänstgöringsscheman ska anpassas till skyddslagstiftningen. 2. Uppföljning av konsekvensbedömning Flera kliniker har rapporterat att negativa konsekvenser på bl.a. arbetsmiljö befaras efter införande av det nya regelverket. Åtgärdsplaner ska utformas för att motverka problem med kontinuitet, patientsäkerhet, bemanning, kompetens eller vad verksamheten fann i sin konsekvensbeskrivning. I åtgärdsplaner skall även ekonomiska beräkningar göras på verksamhetsnivå för de åtgärder som krävs för att verksamheten skall kunna leva upp till skyddslagstiftningen. 3. Tidplan för enskild klinik Med tanke på den korta tid som står till förfogande bör tidplan upprättas som stöd för arbete i olika arbetsgrupper, för ekonomiska beräkningar, överläggningar inför avtalsskrivande etc. Ansvariga Divisionscheferna ansvarar ytterst för att arbetet utförs. Verksamhetscheferna är ansvariga operativt och för att fortlöpande informera divisionschef om hur arbetet framskrider. Till sin hjälp har de divisionsstaben, samt schemaläggare och läkarföreningens representanter. 2

3 Förhandlingsordning A. Princip Skyldigheten/rättigheten till förhandling/handläggning utgår från vilken form av beslut som ska fattas, dessa är 1. Vissa arbetsgivarbeslut, arbetsgivaren har hela beslutsmandatet 2. Intressefråga, arbetsgivaren kan fatta beslut först efter kollektivavtalsöverenskommelse. B. Process Grundidéer/huvudprinciper för nya tjänstgöringsscheman ska redovisas till Läkarföreningen, sektion Karolinska Universitetssjukhuset. Diskussioner om ändringen av läkarnas schema ska ske enbart mellan arbetsgivaren (AG) och Läkarföreningen (LF). Om förändringen av läkarnas arbetstidsförläggning leder till konsekvenser som påverkar omgivningen, t.ex. andra yrkesgrupper, verksamheten, ekonomi etc. ska dessa konsekvenser hanteras i samverkan mellan arbetsgivaren och de då berörda parterna. Processen kan avslutas på olika sätt beroende på om kollektivavtal påverkas. 1. Arbetsgivarbeslut/Förändringen påverkar inte kollektivavtal Om förändringen kan ske inom ramarna för nuvarande avtal ska grundidéer för nya scheman överlämnas till LF för påskrift (enl. AB05 kap 4). Stockholms Läkarförening, sektion Karolinska Universitetssjukhuset (ordf. Mikael Rolfs) har då 10 dagar på sig att, vid oenighet, begära förhandling (enl. MBL 14). Om parterna inte är överens fastställer AG scheman med ensidigt beslut. 2. Intressefråga/Förändringen påverkar kollektivavtal Om avstegsavtal anses nödvändigt måste parterna vara överens och ömsesidigt teckna avtal. Kollektivavtalsförhandlingar får ej avslutas i samverkansgrupp. Vill verksamheterna ha ett avstegsavtal ska förslag ställas till HR-avdelningens förhandlingsavdelning via respektive divisionschef. Avtal tecknas av för LF: Ordf. Mikael Rolfs, Stockholms Läkarförening, sektion Karolinska Universitetssjukhuset. Avtal ska därefter granskas av Stockholms läkarförening och Läkarförbundets förhandlingsdelegation för att vinna kollektivavtalskraft från läkarförbundets sida. för AG: Sjukhuset säger sig f.n. inte ha mandat att förhandla om något kollektivavtal förutom avsteg avseende avtal om måltidsuppehåll (AB05). Där lokala kollektivavtals förhandlingar kan bli aktuella vid Karolinska universitetssjukhuset sker sådan förhandling alltid vid HR avdelningens Förhandlingsenhet. 3

4 Avsteg från arbetstidslagen Avvikelser och undantag regleras i EG direktiv 2003/88 artikel 17 och 18 och i ATL 3 där det framgår att avsteg får bl.a. göras avseende Dygnsvila Veckovila Komptid och övertid Inaktiv jourtid Måltidsuppehåll istället för rast Nattarbetets längd Avsteg från skyddslagen sker på villkor att minst likvärdig ledighet beviljas och att skyddsaspekten beaktas. Skyddsombud Skyddsombudet ska informeras om huvudprinciper för förändringar och om hur processen fortskrider. Skyddsombudet har rätt att göra arbetsmiljörelaterade anmärkningar och ingripanden. 4

5 Begrepp och definitioner Arbetstid Den ordinarie arbetstiden får uppgå till max 40 tim/v i genomsnitt på en tid av 4 veckor. I de fall där ingen annan beräkning tillämpas räknas veckan fr.o.m. måndag t.o.m. fredag. Arbetad tid Max 48 tim/v i genomsnitt över 4 mån. Max 58 tim per enskild vecka f.n. men ska successivt minskas de närmaste åren (52 tim 2009). Beräknas på summan av: Ordinarie arbetstid+jourtid+mertid+övertid+arbetad tid under jour och beredskap. Semester, sjukfrånvaro, vård av barn, fackligt arbete mm räknas likvärdigt fullgjord ordinariearbetstid, men uttag av jourkomp-timmar räknas inte in enl. Specialavtal för läkare. (se bilaga 4 förenklad översikt) Övertid: Övertid är arbetstid som överstiger måttet för ordinarie arbetstid och jourtid vid heltidsarbete. Får uppgå till max 200 tim/år (ATL 8 ). Nödfallsövertid: Övertid för nödfallsarbete får endast tas ut vid större katastrofer i närområdet. Mertid: Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavtalet. Ex.) när anställd med 50 % tjänst jobbat över 5 tim är det mertid, men om han arbetat över 25 tim är det 20 tim mertid och 5 tim övertid. Jourtid: Med jourtid avses tid under vilken arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete, dvs. jourtid är den tid som man inte arbetar. Jourtid få tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Parterna kan avtala om schablon för arbetad tid under jourpass. All jourtid räknas även som arbetad tid. Beredskap: Tid under vilken en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande beredd att med kortare varsel träda i arbete men utan skyldighet att stanna kvar på arbetet. Beredskap räknas inte som arbetad tid så länge den är ostörd. Beredskap kan utgöra dygnsvila så länge den är ostörd. Beredskap bryter dock alltid veckovilan (ATL 14 ). Angående tolkningen av störning under beredskap och kompensationsledighet har parterna pågående samtal (se nästa rubrik). 5

6 Tillräcklig återhämtning: Tillräcklig vila Att arbetstagarna har regelbundna viloperioder, vars längd anges i tidsenheter och som är tillräckligt långa och sammanhängande för att säkerställa att de inte på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm skadar sig själva, sina kolleger eller andra personer och att deras hälsa inte tar skada, vare sig på kort eller på lång sikt. (Ur Artikel 2 EG-direktivet) Likvärdig kompensation: Kompensationsledighet, eller annat lämpligt skydd, dock ej pengar. Särskilt arbete: Gäller inte sjukvården. Inom offentlig verksamhet finns försvaret, polisen, och skydds- och beredskapsarbete definierade som särskilda skäl. Nattarbete Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. För att vara nattarbetande skall minst 1/3 av årsarbetstid vara under natt, dvs. gäller inte de flesta läkare. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. (ur ATL 13a ) Brytpunkter: En fastställd tidpunkt på dygnet/veckan som anger när dygnet/veckan påbörjas. Möjlighet finns att definiera lämplig tid utifrån verksamheternas behov för att kunna ta hänsyn till 11 timmar dygnsvila, 36 timmar veckovila, samt arbetad tid max 48 tim/v i genomsnitt på en begränsningsperiod på fyra månader. Det kan finnas flera brytpunkter i en verksamhet. En brytpunkt skall fastställas för 24-timmarsperioden och en för 7- dagarsperioden. Kliniken skall också fastställa schemaperiodens längd. Minsta enhet som brytpunkt fastställs för är lämpligen ett arbetslag men det är tekniskt möjligt att ha brytpunkter för varje enskild individ. En mindre enhet leder dock till ökad administration. AG och LF är ense om att minsta enhet för brytpunkt bör vara alla som ingår i samma jour- eller beredskapslinje, bl.a. för att det ska vara möjligt att byta pass. Flera arbetsgivare Lagens begränsningar av arbetstiden gäller bara det arbete som utförs hos en och samma arbetsgivare. Om en läkare har flera anställningar bedöms de olika anställningarna oberoende av varandra. Även om läkaren sammanlagt arbetar mer än vad lagen medger blir det inte någon överträdelse av lagen i detta fall. (kommentar ATL 1 ) Raster: Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Rast bör vara minst 30 min. Arbetstagare skall inte utföra arbete mer än fem timmar i sträck utan rast. Rast räknas inte in i arbetstiden och är obetald tid. (ATL 15 ) 6

7 Måltidsuppehåll När rast ej kan erhållas kan parterna via avtal byta rast mot måltidsuppehåll. Detta kan vara aktuellt då det p.g.a. verksamhetens natur, exempelvis inom kirurgi med långa operationstider, inte är möjligt att ha rast enligt arbetstidslagstiftningen. Rast får bytas mot måltidsuppehåll under jour- och beredskapstid enligt gällande centralt kollektivavtal. Ska rast bytas mot måltidsuppehåll under ordinarie arbetstid ska lokalt kollektivavtal skrivas. Detta får förhandlas lokalt på sjukhusnivå, på Karolinska f.n. mellan Ordf. Mikael Rolfs, LF, och HR avdelningens Förhandlingsenhet. Måltiduppehåll räknas in i arbetstiden och är betald tid. (ATL 16 ) Paus Arbetstagarna ska kunna ta de pauser de behöver utöver rast. Paus räknas in i arbetstiden och är betald tid. (ATL 17 ) 7

8 Begrepp och definitioner där frågetecken kvarstår Många verksamheter har svårt att utföra höstens planering och erforderliga beräkningar utan klarläggande av vissa frågetecken. Tyvärr måste arbetet ändå fortgå då tidsramen är begränsad. LF och AG har inte i nuläget samsyn i följande punkter: A. ATL 13 Olika tolkningar Beredskap kan räknas som dygnsvila om den är ostörd. AG och LF har olika tolkningar avseende hur viloperioden påverkas av störning under beredskap. AG hänvisar till cirkulär 2005:62 SKL (Finns på SKL:s hemsida). Där anges att det är den faktiska tiden som bryter dygnsvilan, som ersättningsledigheten gäller. Störningen ska ersättas med ledighet i anslutning till beredskapspasset med motsvarande tid, dvs. ett telefonsamtal på 10 min ska leda till att läkaren går hem 10 min tidigare nästa dag. Sveriges Läkarförbunds ståndpunkt är att det inte är förenligt med lagen att räkna störningarna som oförväntade. Där det inte finns avstegsavtal börjar man därför en ny 11-timmars viloperiod efter störningstillfället. LF anser vidare att vid beredskap med låg störningsfrekvens där vare sig patientsäkerhet eller den enskilde läkarens hälsa är hotad i det fall läkaren arbetar dagen efter beredskap, kan man överväga att diskutera avsteg från dygnsvilan vilket bör regleras med avstegsavtal. Vid jämförelse mellan artikel 3 i EG-direktivet och ATL 13 som behandlar dygnsvila, är den främsta skillnaden att man i den svenska lagen har valt att skriva in ett stycke om vad som händer då något tillfälligtvis inträffar som AG inte har kunnat förutse. Denna s.k. force majeur-klausul finns levande i arbetsrätten i Europa och tillämpas utan att den finns nedtecknad i detta sammanhang. Det är LFs ståndpunkt att ett telefonsamtal till läkare som är schemalagd för beredskap, dvs. skyldig att svara i telefon, inte är att betrakta som särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. (ur ATL 13 ) som är att jämställa med maskinhaveri och där Avvikelse får endast göras vid enstaka tillfälle. (ur kommentar till ATL 13 ). Samsyn runt planeringen av schema AG och LF har enats om en pragmatisk tolkning tills vidare. Angående tolkningen av ATL 13 finns samsyn om att dag efter beredskap inte ska vara planerad med s.k. patientnära arbete för att möjliggöra att dygnsvilan uppnås. B. Ersättningsfrågan Hur ska dygns- och veckovilan ersättas? Att tillgodose adekvat tidskompensation för att tillse skyddsaspekten i lagen är upp till AG. LF är öppen för diskussion om hur kompensationen ska se ut. 8

9 Bilaga 1 Arbetstidslagen och EG-direktivet Skyddslagstiftning som träder i kraft 1 jan Regelverket består av EG-direktivet och den svenska Arbetstidslagstiftningen. EG-direktivet gäller som minimilagstiftning och är överordnat ATL, Jour- och beredskapsavtalet för läkare m.fl. lagar och förordningar. I Jour- och beredskapsavtalet finns inget som strider mot EG-direktivet, således föreligger inget juridiskt incitament att frångå Läkarnas Jour-och Beredskapsavtal för att kunna implementera EG-direktivet. Historia Direktivet omarbetades Det inarbetades i den svenska lagstiftningen i Arbetstidslagen i juni För de parter som då hade kollektivavtal gäller en anpassningstid till Länk: ATL finns som Pdf-fil. i högra marginalen på denna sida. I slutet av ATL-dokumentet finns hela det aktuella EG-direktivet 2003/88/EG De viktigaste yttre gränser som föranleder ändring av arbetstidsförläggning är Max 48 tim/v arbetad tid i genomsnitt under 4 mån (ATL 10a, EG 2003/88) Dygnsvila, 11 tim sammanhängande (13 ) Veckovila, 36 tim sammanhängande (14 ) Rast, minst 30 min ostörd vila efter max 5 tim arbete (15 ) 9

10 Bilaga 2 Avtal som ligger till grund Frågor om arbetstid som faller inom ramen för punkt 1 och 2 enl. ovan regleras av följande lagar och avtal: Medbestämmandelagen (MBL) Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Kommunala huvudavtalet KHA94 överenskommelse med MBL som grund. Samverkansavtalet Karolinska Universitetssjukhuset, som grundas på MBL 11, 12, 14, 19, 21, 38 samt Arbetsmiljölagen (1977:1160) AB05 till vissa delar På hemsidan INUTI under Medarbetare, A-Ö, finns bland annat: Allmänna bestämmelser (AB) 05, kollektivavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting och berörda fackliga förbund, Specialbestämmelser för läkare inom Kommun och Landsting, Karolinskas Samverkansavtal samt övriga avtal och policy Arbetsmiljölagen finns på AML finns som Pdf-fil. i högra marginalen på denna sida. 10