Läkarnas övertidsarbete 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkarnas övertidsarbete 2005"

Transkript

1 Revisionsrapport Läkarnas övertidsarbete 2005 Norrbottens läns landsting Maj 2006 Jan-Erik Wuolo och Torbjörn Sundén Certifierade kommunala revisorer, Komrev 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Metod Resultat Gällande regler EU:s arbetsdirektiv Omfattningen av läkarnas övertidsarbete 2005 inom NLL Sammanfattning av intervjuerna med ansvariga verksamhetschefer Kommentarer...7 2

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Landstingets revisorer har tidigare vid flera tillfällen granskat omfattningen på läkarnas övertidsarbete under jour och beredskap. Detta har, avseende enskilda läkare, visat på ett i flera fall omfattande övertidsarbete, betydligt över vad Arbetstidslagen (ATL) och avtal medgivit. Revisorernas granskningar har även visat att övertidsarbetet för läkarna totalt sett har ökat mellan de år granskningarna har gjorts. Granskningarna har konstaterat att enskilda läkare haft en mycket omfattande nettoövertid. Övertid på över 600 timmar har setts i flera fall men även över 700 timmar, vilket ska ses i relation till arbetstidslagen gräns på maximalt 200 timmar per år. Revisorerna har sett att det många gånger är läkare med minst erfarenhet (AT) som har mycket övertidsarbete i samband med primärjourer. När revisorerna har granskat läkarnas övertidsarbete per månad, där lagen har medgivit högst 50 timmars övertid kunde man se att många läkares övertid överskred även denna gräns i betydande omfattning. Revisorerna har konstaterat att landstingets insatser för att komma till rätta med det omfattande övertidsarbetet för vissa läkare inte gett tillräcklig effekt. Revisorerna framförde även att det fanns goda skäl till varför övertidsmängden regleras i lagar och avtal - det ska vara ett skydd avseende personalens arbetsmiljö och i förlängningen en garanti för patienten. Den höga arbetsbelastningen ökar risken för trötthet/utbrändhet hos den enskilda läkaren och att patientsäkerheten kan påverkas negativt. Det uppmärksammades också att verksamhetscheferna har ansvaret för styrning och uppföljning inom detta område. Revisorerna har sett det som viktigt att landstinget vidtar sådana åtgärder att den totala mängden övertid reduceras, att övertiden fördelas jämnare mellan läkarna och att gällande lagar, avtal och riktlinjer följs. 1

4 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Landstingsrevisorerna har nu som ett första steg gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att kartlägga omfattningen på läkarnas övertid. Via landstingets informationssystem är det möjligt att löpande följa omfattningen på övertidsarbetet bland läkarna på individnivå, per division eller för landstinget sammantaget. Sammanställningen av nettoövertiden 1 för 2005 har visat på att det finns ett antal läkare som överskrider nu gällande övertidstak (300 timmar) för arbetad nettoövertid med mellan 100 och upp till nästan 400 timmar. Mot bakgrund av detta förhållande har revisorerna även uppdragit till Komrev att besvara revisionsfrågan: Vilka förhållanden ligger bakom och orsakar dessa enskilda läkares omfattande övertidsarbete och hur fungerar den interna kontrollen lokalt i sammanhanget? 1.3 Metod Tillvägagångssättet har varit att studera styrande riktlinjer som finns för området samt att intervjua (personliga och skriftliga intervjuer) verksamhetscheferna för de tio läkare som under 2005 haft den mest omfattande nettoövertiden. En intervju har även gjorts med personalspecialist/förhandlingsansvarig vid personalenheten inom landstingsdirektörens stab, som även faktagranskat rapporten. 2 Resultat 2.1 Gällande regler Enligt nu gällande ATL får övertid tas ut med maximalt 200 timmar under ett kalenderår. För landstingets läkare har ett avstegsavtal (från ) tecknats mellan Norrbottens Läkarförening och landstinget som innebär en höjning av den maximala övre gränsen från 200 timmar till 300 timmars övertid per år. För läkarna är det nettoövertiden som relateras till ATL:s regler/avstegsavtalet. Det innebär t ex att om en läkare arbetat 350 timmar övertid under ett år men samtidigt tagit ut 100 timmar i kompensationsledighet så har denne läkare en nettoövertid på 250 timmar och ligger därmed väl under avstegsavtalets maximala övre gräns på 300 timmars övertid. Det finns en s k avräkningsperiod på fyra månader och inom denna tid ska läkarna genom uttag av kompensationsledighet reglera sin övertid till att understiga 300 timmar. 1 Nettoövertid = faktiskt arbetad övertid reducerad med uttagen kompensationsledighet 2

5 Avstegsavtalet innebär även att en läkare som arbetar mer än 200 timmars övertid får extra ekonomisk ersättning utöver avtal med 15% (beräknat på grundlönen) för faktiskt arbetad tid. Vidare är parterna i avtalet överens om att schemaläggning av kompensationsledighet för jour- och beredskapsarbete ska ske regelmässigt. Landstinget har åtagit sig att införa systematisk planering för uttag av kompensationsledighet, vilket innebär en strävan mot att kompensationsledighet ska tas ut direkt efter jourarbetet för att ge möjlighet till vila och återhämtning för läkarna. Landstinget och Norrbottens Läkarförening enades även om att arbeta för att minska övertidsuttaget så att det likställs med ATL:s regler och en god arbetsmiljö. Av ATL framgår att om det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Tidigare fanns inom landstinget den sk 70/30-regeln som innebar att läkaren skulle ta ut kompensationen för övertidarbete med 70% i ledighet och 30% i pengar. Den regeln finns inte längre kvar utan läkaren kan t ex välja att ta ut all kompensation i pengar eller ledighet. Landstinget kan, enligt centralt kollektivavtal, som arbetsgivare styra övertidskompensationen till enbart ledighet efter samråd med den anställde. 2.2 EU:s arbetsdirektiv Från den 1 januari 2007 kommer de nya reglerna (EUs arbetsdirektiv) att börja gälla även för kommuner och landsting. De innebär att den sammanlagda arbetstiden inte får överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka under en beräkningsperiod om högst fyra månader. I dessa 48 timmar ingår även tid avseende semester, sjukdom och jourtid vilket innebär att det bara kommer att finnas aktiv tid eller vila. Alla anställda ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila inom en 24-timmarsperiod. Arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila inom en sjudagarsperiod. Om den anställde inte vill ta ut veckovila i sin helhet är arbetsgivaren dock skyldig att se till att veckovilan läggs ut vilket innebär att läkarna tvingas att i större utsträckning ta ut kompensationen för övertidsarbetet i form av ledighet. Vidare bör normalt inte arbetspass överstiga 10 timmar enligt landstingets rekommendationer men för läkare finns specialbestämmelser om en maximal längd på 18 timmar. Det är främst kravet på dygnsvila (11 timmar) som landstinget ser det största problemet att finna lösningar på. Ansvaret för att förbereda verksamheterna inför att de nya reglerna som träder i kraft 2007 vilar på respektive division. Det finns även en kunskapsgrupp tillsatt inom landstinget med anledning av de nya arbetstidsreglerna. 3

6 2.3 Omfattningen av läkarnas övertidsarbete 2005 inom NLL Allt övertidsarbete inom NLL rapporteras till en gemensam databas, vilket innebär att oavsett inom vilken division/sjukhus/enhet den enskilde läkaren har utfört övertidsarbete så sammanställs dennes samlade övertid. Det arbete eller den övertid en läkare eventuellt gör på sin lediga tid hos någon annan arbetsgivare framgår inte av NLLs statistik. Den statistik som vi fått från landstingets informationssystem LUPP avseende läkarnas övertidsarbete för 2005 visar i sammandrag följande: Enligt statistiken finns ca 660 läkare inom NLL. 93% av samtliga läkare har en omfattning på sitt övertidsarbete som ligger under avstegsavtalets maximala gräns på 300 timmar. Ca 100 läkare (15%) har en redovisad nettoövertid på noll timmar. 430 läkare (65%) har en redovisad nettoövertid som understiger 100 timmar per år. 47 läkare (7% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger avstegsavtalets övre gräns på maximalt 300 timmar per år. 20 läkare (3% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 400 timmar per år. Sex läkare (1% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 500 timmar per år. Tre läkare (0,5% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 600 timmar per år (619, 633 samt 692 timmar). Av de 20 läkare som har mest nettoövertid är 19 sjukhusläkare och en primärvårdsläkare. Av de 10 läkare med högst antal övertidstimmar 2005 tillhör sex division Opererande Specialiteter, två tillhör division Diagnostik (avser AT-läkare), en division Medicinska Specialiteter samt en läkare division Primärvård. I det närmaste all övertid för läkarna uppkommer under jourarbete. Enligt uppgift har förhållandet att vissa läkare tillåtits överskrida avstegsavtalet maximinivå på 300 timmar lett till att landstinget vid ett tillfälle tvingats betala skadestånd 4

7 (500 tkr) till Norrbottens Läkarförening eftersom man inte klarat att leva upp till avtalet. I landstingets årsredovisning för 2005 framgår att den arbetade tiden vid övertid, jour och beredskap för anställda läkare har totalt minskat från 2004 till 2005 med 5%. 2.4 Sammanfattning av intervjuerna med ansvariga verksamhetschefer Våra intervjuer med de verksamhetschefer, som inom sin organisation har de tio läkare med mest nettoövertid för 2005, har haft som syfte att söka svaret på frågorna: Vad är orsakerna till att dessa läkare kommer upp i så uppseendeväckande mycket nettoövertid? Vad finns det för möjligheter att följa upp, kontrollera och påverka övertidsarbetet från verksamhetschefens sida? Vi har även lyssnat av deras uppfattningar avseende införandet av nya arbetstidsregler från Bakomliggande faktorer Flera verksamhetschefer menar att det är ett svårt och omfattande arbete att planera och bemanna läkarjourerna vid sjukhusens enheter. Planering av jourarbetet sköts ofta av en erfaren läkare vid enheten som även har ett ansvar att bevaka läkarnas ATL-tid. Uppfattningen är att det många gånger är för få läkartjänster och underbemanning som gör det svårt att klara ATLs/avstegsavtalets fastställda nivåer för övertidsarbete. Vi skulle behöva fler läkare till för att klara övertiden inom gränserna är en åsikt från de flesta av de intervjuade. Situationen med för få läkare uppges även försvåra möjligheterna för läkarna att ta ut kompensationsledigt efter övertidsarbete. De behövs ju sedan även dagtid för patienterna. Verksamhetscheferna anser att läkarna strävar efter att fördela jourarbetet jämt emellan sig. Några av de verksamhetschefer vi intervjuat menar dock att ett viktigt incitament för en del läkare med omfattande övertidsarbete är att de av olika skäl vill tjäna extra pengar. T ex nämns i dessa fall läkare under utbildning (AT/ST). Sammantaget innebär detta att en del läkare tar ett större åtagande när det gäller jourarbetet. De mindre sjukhusen har större problem med att klara 300-timmarsgränsen för sina läkare jämfört med de större sjukhusen. Uppfattning är att man har att välja mellan att stänga verksamheten eller att anställa fler läkare. Det sistnämnda är inte är realistiskt ur kostnadssynpunkt och samtidigt ett svårt rekryteringsproblem. Problemen med att vissa enskilda läkare har alltför mycket nettoövertid bedöms därför, av de intervjuade, komma att bestå även framtiden. Även om man har en god planering av jourarbetet kan den lätt slås sönder under verksamhetsåret t ex under sommar-/semesterperioden. Av olika skäl kan enskilda läkare då ta på 5

8 sig/bli tvungna att jobba extra jourer och får därmed ökad övertid. Ofta blir det de läkare som är villiga att åta sig mycket jourarbete eller som vid aktuellt tillfälle t ex bor/vistas nära i förhållande till sjukhuset som tar dessa jourer. Traditionellt arbetar AT-läkare mycket jour därför att det finns ett utbildningsinslag i att arbeta primärjour på sjukhuset och därigenom skaffa sig erfarenhet och kunskaper. Men här finns uppfattningen att detta utbildningsinslag knappast existerar efter kl på kvällarna eftersom det erfarenhetsmässigt inte inträffar särskilt många patientfall därefter som motiverar fortsatt jourarbete för denna grupp. Om AT-läkarna avslutar sitt jourarbete kl kan de även arbeta dagen därpå i enlighet med det kommande arbetsdirektivet från EU. Enligt ansvarig verksamhetschef är det f n ingen brist på AT-läkare i länet och därför ska ingen av dessa behöva komma över 300 timmars nettoövertid. En jämnare fördelning av jourarbete kan med andra ord göras. Flera verksamhetschefer pekar på att de läkare som har för mycket övertid följaktligen inte tar ut tillräckligt med kompensationsledigt för att reducera nettoövertiden. En del läkare uppges inte vilja ta ut kompensationsledighet och en del verksamhetschefer menar att bemanningsbristen kan förhindra uttag av ledighet eftersom läkaren oftast behövs dagen därpå för patientarbete. Tydligare riktlinjer från landstings-/divisionsledningsnivå avseende uttag av kompensationsledighet efterlyses av ett par verksamhetschefer. Problemet, enligt verksamhetscheferna, med att läkare inte tar ut ledighet för vila och återhämtning är att trötta och slitna läkare kan innebära en risk för patientsäkerheten. Kontroll och åtgärder En genomgående uppfattning bland verksamhetscheferna är att varje läkare har ett eget ansvar för dels kontrollen på omfattningen av sitt övertidsarbete i förhållande till maxgränsen på 300 timmar dels att ta ut kompensationsledighet i tillräcklig omfattning. Ett ansvar vilar även på den befattningshavare som har planeringsansvaret för jourarbete vid enheterna så att denne inte planerar in läkare för jourarbete som har överskridit övertidstaket. Det slutliga och övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende övertidsarbetet tillhör verksamhetschefen. Oavsett var i landstinget läkarna arbetar övertid så finns deras sammanställda övertidsarbete tillgängligt för verksamhetschefen vid läkarens basenhet. Informationssystemet med uppgifter om ATL-tid uppdateras löpande månadsvis och medger därmed god aktualitet och uppgifter kan snabbt och enkelt hämtas ur systemet. Det finns bra förutsättningarna för verksamhetscheferna att löpande följa och vidta åtgärder när någon läkare överskrider maxgränsen för övertidsarbete på 300 timmar. Flera av verksamhetscheferna redovisar exempel på tillfällen när de kontaktat läkare och fört en dialog om behovet av att begränsa/sluta med jourarbete. Har inte detta lett till önskat resultat har det inträffat att 6

9 verksamhetscheferna avstängt berörd läkare från jourarbete. Ett problem tycks vara att man i vissa fall upptäckt problemen för sent på året och därför haft små möjligheter att göra något åt det. Alla verksamhetschefer följer inte övertidens utveckling eller påtalar alltför höga övertidsnivåer till läkarna. Det ses som en svårighet från verksamhetschefernas sida att både bemanna jourerna och bevaka att läkarna inte arbetar för mycket övertid. Åsikter finns även att en del läkare har bristande kunskaper om regelsystemet avseende övertidsarbete. Ett problem som också nämns är att en del läkare inte löpande registrerar och rapporterar in sin övertid vilket innebär att informationssystemet inte har aktuella uppgifter om övertiden för dessa läkare. Vi har inte inom ramen för denna granskning undersökt omfattningen av hur mycket outtagen kompensationsledighet från tidigare år läkarna har ansamlat, men enligt uppgift kan det för enskilda läkare uppgå till timmar. Nya arbetstidsregler från 2007 En verksamhetschef förutsätter att det blir undantagsregler från arbetsdirektivet för de mindre sjukhusen om de ska kunna klara sin jour. Att tvingas anlita privata läkarbolag eller att anställa ytterligare läkare ses ur ett kostnadsperspektiv som orimligt. Samtliga intervjuade verksamhetschefer (förutom från primärvården) ser det som nödvändigt med tillskott av läkare för att enligt de nya reglerna klara jourarbetet och övertidsreglerna. Hur många nya läkarbefattningar man anser behövs är osäkert och varierar. Flera verksamhetschefer ser även möjligheter till nya lösningar att styra och organisera jourarbete på ett effektivare sätt vilket skulle kunna innebära en bättre arbetsmiljö för läkarna. Schemaläggning har diskuterats i andra landsting men det vill inte läkarna ha bedömer ett par verksamhetschefer. Ett exempel på svårigheter som kan uppstå på grund av de nya reglerna är att när en läkare ska arbeta helgjour vill denne ofta göra det koncentrerat, åta sig jouren lördag och söndag, för att kunna vara ledig påföljande helger. Pga av de nya reglerna om dygnsvila på 11 timmar begränsas ett sådant arbetssätt. Även de privata läkarbolag som landstinget anlitar berörs av de nya arbetstidreglerna. Det kan t ex innebära att där man klarat servicen till landstinget med en läkarkonsult så behövs från 2007 två läkare för att leva upp till de nya reglerna. Kostnaderna för dessa verksamheter förväntas därför öka enligt de intervjuade. 3 Kommentarer Det lokala avstegsavtalet innebär att landstinget har ett behov av och accepterar att läkarna arbetar övertid mer än vad ATL medger, 100 timmar mer än ATLs 200 timmar. Inrikt- 7

10 ningen är trots detta att reducera övertidsarbetet så att det ligger inom ATL regler. Landstinget ska planera uttaget av kompensationsledighet som uppstått på grund av övertidsarbete på ett systematiskt sätt t ex så att vila förläggs direkt efter jourpass. Enligt de uppgifter vi fått fungerar detta dock inte helt tillfredsställande. Den tidigare 70/30-regeln, som delvis styrde uttaget av kompensationsledighet till minst 30% gäller inte längre inom NLL men det kommer det att bli en starkare styrning av viloperioder via EU:s arbetsdirektiv som innebär bl a att alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars dygnsvila inom en 24- timmarsperiod. Verksamhetschefer ser stora problem med att klara detta krav och samtidigt bemanna jourlinjerna och även ha en tillfredsställande läkarbemanning dagtid vid mottagningar och vårdavdelningar. Landstinget har ett bra informationssystem för att följa upp övertidsarbetet. Det är lättillgängligt för ansvariga chefer och har hög aktualitet. Uppgifter finns månadsvis och ackumulerat direkt efter registreringsmånaden på individnivå och per enhet eller division. Ansvariga chefer kan hålla en god kontroll på övertidens utveckling inom sin organisation och vidta åtgärder när det behövs t ex för att hålla sig inom gällande regler. Vår bedömning är att det bland verksamhetscheferna kan ske en förbättring avseende uppföljning, kontroll och åtgärder av läkarnas övertidsarbete i förhållande till gällande regler. Detta menar vi även är ett ansvar för de enskilda övertidsarbetande läkarna. Detta förutsätter att läkarna har löpande tillgång till sin ackumulerade övertid för aktuellt år, t ex via sitt lönebesked eller på annat sätt. Vår genomgång av den sammanställda statistiken för läkarnas övertidsarbete under 2005 visar att det är ca 7% (47) av läkarna som har en nettoövertid som ligger över avstegsavtalet gräns på maximalt 300 timmar. Det är således inget omfattande och utbrett problem inom NLL. Samtidigt är det positivt att notera att den sammantagna övertiden för läkare minskar, enligt landstingets årsredovisning I den nämnda gruppen (7%) finns det däremot närmare 30 läkare som ligger över 400 timmar vilket är klart över gränsen och får anses vara otillfredsställande. När det gäller den mindre grupp på 9 läkare som ligger över 500 timmar varav 3 över 600 timmar finner vi detta oacceptabelt och uppseendeväckande och visar på en bristande styrning och intern kontroll eller att man medvetet bortser från och inte accepterar regelsystemet från ansvarigas och berörda läkares sida. Dessa nio läkares övertid kan ses mot bakgrund av att det är 93% av läkarna som har en övertid som understiger gränsen på 300 timmar och även om rätt kompetens alltid måste finnas till resp jourlinje borde problemet kunna lösas genom en bättre samordning och fördelning av jourarbetet mellan specialistläkarna i landstinget. 8

11 Orsakerna till att vissa läkare arbetar för mycket övertidstimmar i förhållande till gällande regler är enligt vår bedömning följande: För få läkare vid enheten att fördela jourarbetet/övertiden mellan. Vissa läkare vill åta sig mycket jourarbete t ex för att öka inkomsten. Läkare som helst avstår från jourarbete t ex på grund av sociala förhållanden eller åldersskäl. När vakanser och akut behov uppstår att bemanna en jourlinje sätts jourplaneringen ur spel och verksamhetschefen bemannar med den läkare som finns närmast till hands och som är villig att ställa upp. Läkarna väljer i många fall att ta ut kompensationen för övertidsarbete i pengar istället för ledighet och därmed reduceras inte deras nettoövertid tillräckligt för att ligga under gränsen på 300 timmar. Brist på läkare försvårar möjligheterna för läkarna att ta ut kompensationsledighet efter övertidsarbete, de behövs för patienterna dagtid t ex dagen efter jourarbetet. Sammantaget är det positivt att notera att läkarnas övertidsarbete minskar totalt sett inom landstinget. Vi ser även att det antal läkare som överskrider gällande maximigränser för övertidsarbete minskar. Vi anser vidare att landstinget bör aktivare styra dels fördelningen av jourerna mellan läkarna samt uttag av andelen kompensationsledighet i förhållande till ersättning i pengar. Det sistnämnda är dessutom ett tydligt inslag i EUs arbetsdirektiv som landstinget måste anpassa sig till. Syftet med kompensationsledighet är att den ska tas ut direkt efter jourarbete och användas till vila för att inte patientsäkerheten och läkarnas arbetsmiljö ska riskeras. 9

Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006

Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006 Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006 Ändringar i arbetstidslagen fr o m den 1 januari 2007 Som vi tidigare meddelat (se Cirkulär nr 10/2005) skall vissa nya regler i arbetstidslagen tillämpas från och

Läs mer

Förändringar i Arbetstidslagen. gäller från 1 januari 2007

Förändringar i Arbetstidslagen. gäller från 1 januari 2007 Förändringar i Arbetstidslagen gäller från 1 januari 2007 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EG:s

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996

Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006. 1(1) Inför ny ATL 1 januari 2007 Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram direktiv gällande arbetstidsförläggning. Utifrån dessa direktiv uppmanas

Läs mer

Nya Arbetstidslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Nya Arbetstidslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nya Arbetstidslagen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EU:s arbetsdirektiv.

Läs mer

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen

FÖRBUNDSINFO. Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 1 januari 2007 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop. 2003/04:180 och SFS 2005:165,

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan

Läs mer

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB i lydelse 2010-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Regler om arbetstid Sjuhäradsbygdens Assistansservice AB på Ida Duvinger (Almega) och Charlott Malm (Kommunal) 27 april 2017 Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid Klicka o 40 tim/vecka här i för genomsnitt

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning:

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: 2006-2:21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07, 2015-11-23, 2015-12-23 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är

Läs mer

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Innehåll: Utdrag från avtalet AB 05 Specialbestämmelser Läkare (SKL) Sammanfattning av ATL (arbetstidslagen) Lokala rutiner om jourkomp Sammanfattning och

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko)

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Bilaga 2 ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Generell ändring: CF är genomgående namnändrat till Sveriges

Läs mer

Samverkan och förändring 6. Ordinarie arbetstid 11 Jourtid 12 Övertid 13 Mertid 15 Registrering av övertid och mertid 16

Samverkan och förändring 6. Ordinarie arbetstid 11 Jourtid 12 Övertid 13 Mertid 15 Registrering av övertid och mertid 16 SVERIGES LÄKARFÖRBUND, 2001 OMSLAG, ILLUSTRATION: KENNETH KARLSSON, ELEFANTEN & FÅRET AB TEXT: FÖRHANDLINGSAVDELNINGEN TRYCK: ELANDERS GRAPHIC SYSTEMS, GÖTEBORG 2001 DIN ARBETSTID 3 INNEHÅLL Förord 5 Samverkan

Läs mer

Sammanfattning av konsekvensbedömningar r/t skyddslagstiftningen.

Sammanfattning av konsekvensbedömningar r/t skyddslagstiftningen. Sammanfattning av konsekvensbedömningar r/t skyddslagstiftningen. Bilaga 1 Inledning Karolinska har av SLL fått ett uppdrag att utreda konsekvenser och möjliga lösningar på frågan om nya arbetstidsregler

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Begrepp Vecka Genomsnittlig arbetstid Genomsnittlig arbetstid för nattarbetande Börjar med måndag om inte annan beräkning tillämpas.

Läs mer

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN.

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. LOKALT ARBETSTIDSAVTAL 1 Avtalets omfattning m.m. Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. Mom 2 Tvingande regler i arbetstidslagen

Läs mer

LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER 2007-2009

LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER 2007-2009 2007 049 1(3) Anita Fink Knudsen/ek 2007-09-18 4. 2710 2005 038, 2006 025 Till medlemmar som omfattas av avtalet för personlig assistans LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar

Uppföljning av tidigare granskningar Revisionsrapport* Uppföljning av tidigare granskningar Krokoms kommun 31 oktober 2007 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking 2007-10-31 Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund

Läs mer

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 ATL Arbetstidslag I lydelse fr.o.m. 2005-07-01 samt Arbetstidsförordning I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA fååéü ää= Arbetstidslag (1982:673)... 3

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Äldreförvaltningen Bilaga 1 Planeringsavdelningen Sida 1 (6) 2017-04-26 Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Arbets- och anställningsvillkor - Inledning Utföraren ska vid

Läs mer

Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset

Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 060917 Stockholms Läkarförening, sektion Karolinska Universitetssjukhuset Framtagen av: Maria Kvist Mats Lidegran Danguole Rimeika Mikael Rolfs Information om implementering av arbetstidslagstiftningen

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008. Solbritt Lonne-Rahm den / 2008

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008. Solbritt Lonne-Rahm den / 2008 1(6) Justeras: Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008 Solbritt Lonne-Rahm den / 2008 Lokal förhandlingsordning för löneöversyn 2008 vid Karolinska Universitetssjukhuset Parter: Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA

Postens Villkorsavtal PVA Postens Villkorsavtal PVA Gilltighetstid 2010-10-01 2012-05-31 Utgiven av Postens Villkorsavtal PVA 2010-10-01 2012-05-31 Allmänna anställningsvillkor... 4 1 Avtalets omfattning... 4 2 Anställning...

Läs mer

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2007:22 Diarienr: 2007/0690 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetstid, ATL Datum: 2007-03-16 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen

Läs mer

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning. Nya avtalet 800 kronor i potten Avtalsperioden Det nya avtalet är treårigt och löper från den 1 oktober 2007 till den 30 september 2010. Avtalet går inte att säga upp under avtalsperioden. Lönerna 1. Ny

Läs mer

Region Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13

Region Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Revisionsrapport - Personalrelaterade skulder - 2013 slutlig.docx Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Landstingsanställdas bisysslor

Landstingsanställdas bisysslor Revisionsrapport Landstingsanställdas bisysslor Norrbottens läns landsting Mars 2010 Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander, Revisionskonsult

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför? för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003 REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsbokslut 2003-03-31 och prognos 2003 Primärvårdsnämnden i Halmstad Leif Johansson Komrev Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035 15 17 00 Fax 035-15 17 36 Leif Johansson, Direkt:

Läs mer

Pensionsavsättning Lön Jourkompensation

Pensionsavsättning Lön Jourkompensation Nr 10/01 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Pensionsavsättning Lön Jourkompensation Synpunkter på kompletterande tjänstepensionslösningar med användande av jourkompensation eller genom löneavstående

Läs mer

~ i Östergötland 7.<{ dfi LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE. Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening

~ i Östergötland 7.<{ dfi LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE. Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening ~~ ~ i Östergötland FÖRHANDLINGS PROTOKOLL 2004-11-12 2004-11-29 LiÖ 2004-43 LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening Närvarande:

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31

Postens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31 Postens Villkorsavtal PVA Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31 Postens Villkorsavtal 2013-06-01 2016-07-31 Branschavtal Kommunikation & Postens villkorsavtal Avtal om allmänna anställningsvillkor...4 1

Läs mer

ANTECKNINGAR OM JOURTID, ÖVERTID OCH MERTID

ANTECKNINGAR OM JOURTID, ÖVERTID OCH MERTID ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1982:17 Utkom från trycket den 16 december 1982 ANTECKNINGAR OM JOURTID, ÖVERTID OCH MERTID Utfärdad den 29 oktober 1982 (Ändringar införda t.o.m. 2000-12-15)

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter

Gemensamma utgångspunkter Sid 1 (5) Gemensamma utgångspunkter Umeå universitet ska vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda goda förutsättningar för personalen genom att verksamhetens mål och inriktning är väl kända av alla och

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för övertidsarbete. 20 Övertid m.m. (gäller från och med 2014-10-01) Heltid Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden,

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Sjukhusläkaren och Sjukhusläkarföreningens hemsida: www.sjukhuslakaren.se. Gotland Ja. Central. Ja. +50 / -20 2 månader.

Sjukhusläkaren och Sjukhusläkarföreningens hemsida: www.sjukhuslakaren.se. Gotland Ja. Central. Ja. +50 / -20 2 månader. sid24-29 03-10-27 13.43 Sida 24 Flextid vill vi ha Vem får Citronpriset? Vem har Sveriges bästa flextidsavtal och vem får Sjukhusläkarens Citronpris? Sjukhusläkaren har frågat Läkarförbundets samtliga

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande: BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid

Läs mer

Specialbestämmelser. Läkare

Specialbestämmelser. Läkare Specialbestämmelser Läkare Innehåll Specialbestämmelser för läkare inom landsting/region samt för läkare vid sjukvårdsinrättningar i Gotlands kommun och inom Pacta, Bilaga 3 till HÖK 13... 3 Villkor för

Läs mer

Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01. Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB i lydelse 2007-07-01 Arbetstider m.m. inom räddningstjänsten fååéü ää= Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten... 3 Inledning... 3 A. Särskilda bestämmelser

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Landstinget Halland Februari 2009 Anita Andersson Margareta Bertin Christel Eriksson certifierad kommunal revisor

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN Social- och hälsovårdsn. 46 22.04.2015 ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN SOHÄN 22.04.2015 46 Beredning: I stadsveterinär-hygieniker Tiina Tiainen,

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge

Svar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge !~~' ~n~ landslinget BLEKINGE Primärvårdsförvaltning Primärvårdsstab RosMarie Nilsson 2016-04-04 Ärendenummer: Dokumentnummer: Till Nämnden för primärvård och folktandvård Svar på Inriktningsbeslut för

Läs mer

Vad är övertid och vad är flextid m.m.?

Vad är övertid och vad är flextid m.m.? ST inom Sveriges Domstolar Vad är övertid och vad är flextid m.m.? Att veta vad som är övertid är inte lätt. Lagen klassar all arbetstid som överstiger en genomsnittlig fyrtiotimmarsvecka som övertid -

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Händelseanalys. Händelseanalys

Händelseanalys. Händelseanalys Vad är en händelseanalys? Systematisk utredning av negativa händelser och tillbud Analysen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys Varför ska man genomföra händelseanalyser? För att

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Exempel. Vinterväghållning vad gäller?

Exempel. Vinterväghållning vad gäller? Vinterväghållning vad gäller? November 2013 Här hittar du aktuell information om hur lagar och regleringar styr vinterväghållningen, inklusive alla undantag. Sveriges Åkeriföretag har analyserat hur regelverken

Läs mer

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2014 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2013-12-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Riskanalys 3

Läs mer

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser 1 2016-03-11 Nr 6/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser Enligt Allmänna bestämmelser (AB) 27 mom. 2 är

Läs mer

HÖK 07 Medlemsmöte Manus

HÖK 07 Medlemsmöte Manus HÖK 07 Medlemsmöte Manus Stöd och kommentarer till bildspel Bild 2: HÖK 07 Ge en kortfattad beskrivning av avtalsrörelsen och dess innehåll utifrån nedanstående redogörelse: SKL önskade ett tillsvidareavtal

Läs mer

I Central förvaltning Personalen het

I Central förvaltning Personalen het . Landstinget II DALARNA I Personalen het ~'taga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS ~ 1 ~i A Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02597 Uppdnr 643 2013-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-11-04

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer