Läkarnas övertidsarbete 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkarnas övertidsarbete 2005"

Transkript

1 Revisionsrapport Läkarnas övertidsarbete 2005 Norrbottens läns landsting Maj 2006 Jan-Erik Wuolo och Torbjörn Sundén Certifierade kommunala revisorer, Komrev 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Metod Resultat Gällande regler EU:s arbetsdirektiv Omfattningen av läkarnas övertidsarbete 2005 inom NLL Sammanfattning av intervjuerna med ansvariga verksamhetschefer Kommentarer...7 2

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Landstingets revisorer har tidigare vid flera tillfällen granskat omfattningen på läkarnas övertidsarbete under jour och beredskap. Detta har, avseende enskilda läkare, visat på ett i flera fall omfattande övertidsarbete, betydligt över vad Arbetstidslagen (ATL) och avtal medgivit. Revisorernas granskningar har även visat att övertidsarbetet för läkarna totalt sett har ökat mellan de år granskningarna har gjorts. Granskningarna har konstaterat att enskilda läkare haft en mycket omfattande nettoövertid. Övertid på över 600 timmar har setts i flera fall men även över 700 timmar, vilket ska ses i relation till arbetstidslagen gräns på maximalt 200 timmar per år. Revisorerna har sett att det många gånger är läkare med minst erfarenhet (AT) som har mycket övertidsarbete i samband med primärjourer. När revisorerna har granskat läkarnas övertidsarbete per månad, där lagen har medgivit högst 50 timmars övertid kunde man se att många läkares övertid överskred även denna gräns i betydande omfattning. Revisorerna har konstaterat att landstingets insatser för att komma till rätta med det omfattande övertidsarbetet för vissa läkare inte gett tillräcklig effekt. Revisorerna framförde även att det fanns goda skäl till varför övertidsmängden regleras i lagar och avtal - det ska vara ett skydd avseende personalens arbetsmiljö och i förlängningen en garanti för patienten. Den höga arbetsbelastningen ökar risken för trötthet/utbrändhet hos den enskilda läkaren och att patientsäkerheten kan påverkas negativt. Det uppmärksammades också att verksamhetscheferna har ansvaret för styrning och uppföljning inom detta område. Revisorerna har sett det som viktigt att landstinget vidtar sådana åtgärder att den totala mängden övertid reduceras, att övertiden fördelas jämnare mellan läkarna och att gällande lagar, avtal och riktlinjer följs. 1

4 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Landstingsrevisorerna har nu som ett första steg gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att kartlägga omfattningen på läkarnas övertid. Via landstingets informationssystem är det möjligt att löpande följa omfattningen på övertidsarbetet bland läkarna på individnivå, per division eller för landstinget sammantaget. Sammanställningen av nettoövertiden 1 för 2005 har visat på att det finns ett antal läkare som överskrider nu gällande övertidstak (300 timmar) för arbetad nettoövertid med mellan 100 och upp till nästan 400 timmar. Mot bakgrund av detta förhållande har revisorerna även uppdragit till Komrev att besvara revisionsfrågan: Vilka förhållanden ligger bakom och orsakar dessa enskilda läkares omfattande övertidsarbete och hur fungerar den interna kontrollen lokalt i sammanhanget? 1.3 Metod Tillvägagångssättet har varit att studera styrande riktlinjer som finns för området samt att intervjua (personliga och skriftliga intervjuer) verksamhetscheferna för de tio läkare som under 2005 haft den mest omfattande nettoövertiden. En intervju har även gjorts med personalspecialist/förhandlingsansvarig vid personalenheten inom landstingsdirektörens stab, som även faktagranskat rapporten. 2 Resultat 2.1 Gällande regler Enligt nu gällande ATL får övertid tas ut med maximalt 200 timmar under ett kalenderår. För landstingets läkare har ett avstegsavtal (från ) tecknats mellan Norrbottens Läkarförening och landstinget som innebär en höjning av den maximala övre gränsen från 200 timmar till 300 timmars övertid per år. För läkarna är det nettoövertiden som relateras till ATL:s regler/avstegsavtalet. Det innebär t ex att om en läkare arbetat 350 timmar övertid under ett år men samtidigt tagit ut 100 timmar i kompensationsledighet så har denne läkare en nettoövertid på 250 timmar och ligger därmed väl under avstegsavtalets maximala övre gräns på 300 timmars övertid. Det finns en s k avräkningsperiod på fyra månader och inom denna tid ska läkarna genom uttag av kompensationsledighet reglera sin övertid till att understiga 300 timmar. 1 Nettoövertid = faktiskt arbetad övertid reducerad med uttagen kompensationsledighet 2

5 Avstegsavtalet innebär även att en läkare som arbetar mer än 200 timmars övertid får extra ekonomisk ersättning utöver avtal med 15% (beräknat på grundlönen) för faktiskt arbetad tid. Vidare är parterna i avtalet överens om att schemaläggning av kompensationsledighet för jour- och beredskapsarbete ska ske regelmässigt. Landstinget har åtagit sig att införa systematisk planering för uttag av kompensationsledighet, vilket innebär en strävan mot att kompensationsledighet ska tas ut direkt efter jourarbetet för att ge möjlighet till vila och återhämtning för läkarna. Landstinget och Norrbottens Läkarförening enades även om att arbeta för att minska övertidsuttaget så att det likställs med ATL:s regler och en god arbetsmiljö. Av ATL framgår att om det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Tidigare fanns inom landstinget den sk 70/30-regeln som innebar att läkaren skulle ta ut kompensationen för övertidarbete med 70% i ledighet och 30% i pengar. Den regeln finns inte längre kvar utan läkaren kan t ex välja att ta ut all kompensation i pengar eller ledighet. Landstinget kan, enligt centralt kollektivavtal, som arbetsgivare styra övertidskompensationen till enbart ledighet efter samråd med den anställde. 2.2 EU:s arbetsdirektiv Från den 1 januari 2007 kommer de nya reglerna (EUs arbetsdirektiv) att börja gälla även för kommuner och landsting. De innebär att den sammanlagda arbetstiden inte får överstiga 48 timmar i genomsnitt per vecka under en beräkningsperiod om högst fyra månader. I dessa 48 timmar ingår även tid avseende semester, sjukdom och jourtid vilket innebär att det bara kommer att finnas aktiv tid eller vila. Alla anställda ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila inom en 24-timmarsperiod. Arbetstagare ska ha minst 36 timmars sammanhängande veckovila inom en sjudagarsperiod. Om den anställde inte vill ta ut veckovila i sin helhet är arbetsgivaren dock skyldig att se till att veckovilan läggs ut vilket innebär att läkarna tvingas att i större utsträckning ta ut kompensationen för övertidsarbetet i form av ledighet. Vidare bör normalt inte arbetspass överstiga 10 timmar enligt landstingets rekommendationer men för läkare finns specialbestämmelser om en maximal längd på 18 timmar. Det är främst kravet på dygnsvila (11 timmar) som landstinget ser det största problemet att finna lösningar på. Ansvaret för att förbereda verksamheterna inför att de nya reglerna som träder i kraft 2007 vilar på respektive division. Det finns även en kunskapsgrupp tillsatt inom landstinget med anledning av de nya arbetstidsreglerna. 3

6 2.3 Omfattningen av läkarnas övertidsarbete 2005 inom NLL Allt övertidsarbete inom NLL rapporteras till en gemensam databas, vilket innebär att oavsett inom vilken division/sjukhus/enhet den enskilde läkaren har utfört övertidsarbete så sammanställs dennes samlade övertid. Det arbete eller den övertid en läkare eventuellt gör på sin lediga tid hos någon annan arbetsgivare framgår inte av NLLs statistik. Den statistik som vi fått från landstingets informationssystem LUPP avseende läkarnas övertidsarbete för 2005 visar i sammandrag följande: Enligt statistiken finns ca 660 läkare inom NLL. 93% av samtliga läkare har en omfattning på sitt övertidsarbete som ligger under avstegsavtalets maximala gräns på 300 timmar. Ca 100 läkare (15%) har en redovisad nettoövertid på noll timmar. 430 läkare (65%) har en redovisad nettoövertid som understiger 100 timmar per år. 47 läkare (7% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger avstegsavtalets övre gräns på maximalt 300 timmar per år. 20 läkare (3% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 400 timmar per år. Sex läkare (1% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 500 timmar per år. Tre läkare (0,5% av samtliga läkare) har en nettoövertid som överstiger 600 timmar per år (619, 633 samt 692 timmar). Av de 20 läkare som har mest nettoövertid är 19 sjukhusläkare och en primärvårdsläkare. Av de 10 läkare med högst antal övertidstimmar 2005 tillhör sex division Opererande Specialiteter, två tillhör division Diagnostik (avser AT-läkare), en division Medicinska Specialiteter samt en läkare division Primärvård. I det närmaste all övertid för läkarna uppkommer under jourarbete. Enligt uppgift har förhållandet att vissa läkare tillåtits överskrida avstegsavtalet maximinivå på 300 timmar lett till att landstinget vid ett tillfälle tvingats betala skadestånd 4

7 (500 tkr) till Norrbottens Läkarförening eftersom man inte klarat att leva upp till avtalet. I landstingets årsredovisning för 2005 framgår att den arbetade tiden vid övertid, jour och beredskap för anställda läkare har totalt minskat från 2004 till 2005 med 5%. 2.4 Sammanfattning av intervjuerna med ansvariga verksamhetschefer Våra intervjuer med de verksamhetschefer, som inom sin organisation har de tio läkare med mest nettoövertid för 2005, har haft som syfte att söka svaret på frågorna: Vad är orsakerna till att dessa läkare kommer upp i så uppseendeväckande mycket nettoövertid? Vad finns det för möjligheter att följa upp, kontrollera och påverka övertidsarbetet från verksamhetschefens sida? Vi har även lyssnat av deras uppfattningar avseende införandet av nya arbetstidsregler från Bakomliggande faktorer Flera verksamhetschefer menar att det är ett svårt och omfattande arbete att planera och bemanna läkarjourerna vid sjukhusens enheter. Planering av jourarbetet sköts ofta av en erfaren läkare vid enheten som även har ett ansvar att bevaka läkarnas ATL-tid. Uppfattningen är att det många gånger är för få läkartjänster och underbemanning som gör det svårt att klara ATLs/avstegsavtalets fastställda nivåer för övertidsarbete. Vi skulle behöva fler läkare till för att klara övertiden inom gränserna är en åsikt från de flesta av de intervjuade. Situationen med för få läkare uppges även försvåra möjligheterna för läkarna att ta ut kompensationsledigt efter övertidsarbete. De behövs ju sedan även dagtid för patienterna. Verksamhetscheferna anser att läkarna strävar efter att fördela jourarbetet jämt emellan sig. Några av de verksamhetschefer vi intervjuat menar dock att ett viktigt incitament för en del läkare med omfattande övertidsarbete är att de av olika skäl vill tjäna extra pengar. T ex nämns i dessa fall läkare under utbildning (AT/ST). Sammantaget innebär detta att en del läkare tar ett större åtagande när det gäller jourarbetet. De mindre sjukhusen har större problem med att klara 300-timmarsgränsen för sina läkare jämfört med de större sjukhusen. Uppfattning är att man har att välja mellan att stänga verksamheten eller att anställa fler läkare. Det sistnämnda är inte är realistiskt ur kostnadssynpunkt och samtidigt ett svårt rekryteringsproblem. Problemen med att vissa enskilda läkare har alltför mycket nettoövertid bedöms därför, av de intervjuade, komma att bestå även framtiden. Även om man har en god planering av jourarbetet kan den lätt slås sönder under verksamhetsåret t ex under sommar-/semesterperioden. Av olika skäl kan enskilda läkare då ta på 5

8 sig/bli tvungna att jobba extra jourer och får därmed ökad övertid. Ofta blir det de läkare som är villiga att åta sig mycket jourarbete eller som vid aktuellt tillfälle t ex bor/vistas nära i förhållande till sjukhuset som tar dessa jourer. Traditionellt arbetar AT-läkare mycket jour därför att det finns ett utbildningsinslag i att arbeta primärjour på sjukhuset och därigenom skaffa sig erfarenhet och kunskaper. Men här finns uppfattningen att detta utbildningsinslag knappast existerar efter kl på kvällarna eftersom det erfarenhetsmässigt inte inträffar särskilt många patientfall därefter som motiverar fortsatt jourarbete för denna grupp. Om AT-läkarna avslutar sitt jourarbete kl kan de även arbeta dagen därpå i enlighet med det kommande arbetsdirektivet från EU. Enligt ansvarig verksamhetschef är det f n ingen brist på AT-läkare i länet och därför ska ingen av dessa behöva komma över 300 timmars nettoövertid. En jämnare fördelning av jourarbete kan med andra ord göras. Flera verksamhetschefer pekar på att de läkare som har för mycket övertid följaktligen inte tar ut tillräckligt med kompensationsledigt för att reducera nettoövertiden. En del läkare uppges inte vilja ta ut kompensationsledighet och en del verksamhetschefer menar att bemanningsbristen kan förhindra uttag av ledighet eftersom läkaren oftast behövs dagen därpå för patientarbete. Tydligare riktlinjer från landstings-/divisionsledningsnivå avseende uttag av kompensationsledighet efterlyses av ett par verksamhetschefer. Problemet, enligt verksamhetscheferna, med att läkare inte tar ut ledighet för vila och återhämtning är att trötta och slitna läkare kan innebära en risk för patientsäkerheten. Kontroll och åtgärder En genomgående uppfattning bland verksamhetscheferna är att varje läkare har ett eget ansvar för dels kontrollen på omfattningen av sitt övertidsarbete i förhållande till maxgränsen på 300 timmar dels att ta ut kompensationsledighet i tillräcklig omfattning. Ett ansvar vilar även på den befattningshavare som har planeringsansvaret för jourarbete vid enheterna så att denne inte planerar in läkare för jourarbete som har överskridit övertidstaket. Det slutliga och övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende övertidsarbetet tillhör verksamhetschefen. Oavsett var i landstinget läkarna arbetar övertid så finns deras sammanställda övertidsarbete tillgängligt för verksamhetschefen vid läkarens basenhet. Informationssystemet med uppgifter om ATL-tid uppdateras löpande månadsvis och medger därmed god aktualitet och uppgifter kan snabbt och enkelt hämtas ur systemet. Det finns bra förutsättningarna för verksamhetscheferna att löpande följa och vidta åtgärder när någon läkare överskrider maxgränsen för övertidsarbete på 300 timmar. Flera av verksamhetscheferna redovisar exempel på tillfällen när de kontaktat läkare och fört en dialog om behovet av att begränsa/sluta med jourarbete. Har inte detta lett till önskat resultat har det inträffat att 6

9 verksamhetscheferna avstängt berörd läkare från jourarbete. Ett problem tycks vara att man i vissa fall upptäckt problemen för sent på året och därför haft små möjligheter att göra något åt det. Alla verksamhetschefer följer inte övertidens utveckling eller påtalar alltför höga övertidsnivåer till läkarna. Det ses som en svårighet från verksamhetschefernas sida att både bemanna jourerna och bevaka att läkarna inte arbetar för mycket övertid. Åsikter finns även att en del läkare har bristande kunskaper om regelsystemet avseende övertidsarbete. Ett problem som också nämns är att en del läkare inte löpande registrerar och rapporterar in sin övertid vilket innebär att informationssystemet inte har aktuella uppgifter om övertiden för dessa läkare. Vi har inte inom ramen för denna granskning undersökt omfattningen av hur mycket outtagen kompensationsledighet från tidigare år läkarna har ansamlat, men enligt uppgift kan det för enskilda läkare uppgå till timmar. Nya arbetstidsregler från 2007 En verksamhetschef förutsätter att det blir undantagsregler från arbetsdirektivet för de mindre sjukhusen om de ska kunna klara sin jour. Att tvingas anlita privata läkarbolag eller att anställa ytterligare läkare ses ur ett kostnadsperspektiv som orimligt. Samtliga intervjuade verksamhetschefer (förutom från primärvården) ser det som nödvändigt med tillskott av läkare för att enligt de nya reglerna klara jourarbetet och övertidsreglerna. Hur många nya läkarbefattningar man anser behövs är osäkert och varierar. Flera verksamhetschefer ser även möjligheter till nya lösningar att styra och organisera jourarbete på ett effektivare sätt vilket skulle kunna innebära en bättre arbetsmiljö för läkarna. Schemaläggning har diskuterats i andra landsting men det vill inte läkarna ha bedömer ett par verksamhetschefer. Ett exempel på svårigheter som kan uppstå på grund av de nya reglerna är att när en läkare ska arbeta helgjour vill denne ofta göra det koncentrerat, åta sig jouren lördag och söndag, för att kunna vara ledig påföljande helger. Pga av de nya reglerna om dygnsvila på 11 timmar begränsas ett sådant arbetssätt. Även de privata läkarbolag som landstinget anlitar berörs av de nya arbetstidreglerna. Det kan t ex innebära att där man klarat servicen till landstinget med en läkarkonsult så behövs från 2007 två läkare för att leva upp till de nya reglerna. Kostnaderna för dessa verksamheter förväntas därför öka enligt de intervjuade. 3 Kommentarer Det lokala avstegsavtalet innebär att landstinget har ett behov av och accepterar att läkarna arbetar övertid mer än vad ATL medger, 100 timmar mer än ATLs 200 timmar. Inrikt- 7

10 ningen är trots detta att reducera övertidsarbetet så att det ligger inom ATL regler. Landstinget ska planera uttaget av kompensationsledighet som uppstått på grund av övertidsarbete på ett systematiskt sätt t ex så att vila förläggs direkt efter jourpass. Enligt de uppgifter vi fått fungerar detta dock inte helt tillfredsställande. Den tidigare 70/30-regeln, som delvis styrde uttaget av kompensationsledighet till minst 30% gäller inte längre inom NLL men det kommer det att bli en starkare styrning av viloperioder via EU:s arbetsdirektiv som innebär bl a att alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars dygnsvila inom en 24- timmarsperiod. Verksamhetschefer ser stora problem med att klara detta krav och samtidigt bemanna jourlinjerna och även ha en tillfredsställande läkarbemanning dagtid vid mottagningar och vårdavdelningar. Landstinget har ett bra informationssystem för att följa upp övertidsarbetet. Det är lättillgängligt för ansvariga chefer och har hög aktualitet. Uppgifter finns månadsvis och ackumulerat direkt efter registreringsmånaden på individnivå och per enhet eller division. Ansvariga chefer kan hålla en god kontroll på övertidens utveckling inom sin organisation och vidta åtgärder när det behövs t ex för att hålla sig inom gällande regler. Vår bedömning är att det bland verksamhetscheferna kan ske en förbättring avseende uppföljning, kontroll och åtgärder av läkarnas övertidsarbete i förhållande till gällande regler. Detta menar vi även är ett ansvar för de enskilda övertidsarbetande läkarna. Detta förutsätter att läkarna har löpande tillgång till sin ackumulerade övertid för aktuellt år, t ex via sitt lönebesked eller på annat sätt. Vår genomgång av den sammanställda statistiken för läkarnas övertidsarbete under 2005 visar att det är ca 7% (47) av läkarna som har en nettoövertid som ligger över avstegsavtalet gräns på maximalt 300 timmar. Det är således inget omfattande och utbrett problem inom NLL. Samtidigt är det positivt att notera att den sammantagna övertiden för läkare minskar, enligt landstingets årsredovisning I den nämnda gruppen (7%) finns det däremot närmare 30 läkare som ligger över 400 timmar vilket är klart över gränsen och får anses vara otillfredsställande. När det gäller den mindre grupp på 9 läkare som ligger över 500 timmar varav 3 över 600 timmar finner vi detta oacceptabelt och uppseendeväckande och visar på en bristande styrning och intern kontroll eller att man medvetet bortser från och inte accepterar regelsystemet från ansvarigas och berörda läkares sida. Dessa nio läkares övertid kan ses mot bakgrund av att det är 93% av läkarna som har en övertid som understiger gränsen på 300 timmar och även om rätt kompetens alltid måste finnas till resp jourlinje borde problemet kunna lösas genom en bättre samordning och fördelning av jourarbetet mellan specialistläkarna i landstinget. 8

11 Orsakerna till att vissa läkare arbetar för mycket övertidstimmar i förhållande till gällande regler är enligt vår bedömning följande: För få läkare vid enheten att fördela jourarbetet/övertiden mellan. Vissa läkare vill åta sig mycket jourarbete t ex för att öka inkomsten. Läkare som helst avstår från jourarbete t ex på grund av sociala förhållanden eller åldersskäl. När vakanser och akut behov uppstår att bemanna en jourlinje sätts jourplaneringen ur spel och verksamhetschefen bemannar med den läkare som finns närmast till hands och som är villig att ställa upp. Läkarna väljer i många fall att ta ut kompensationen för övertidsarbete i pengar istället för ledighet och därmed reduceras inte deras nettoövertid tillräckligt för att ligga under gränsen på 300 timmar. Brist på läkare försvårar möjligheterna för läkarna att ta ut kompensationsledighet efter övertidsarbete, de behövs för patienterna dagtid t ex dagen efter jourarbetet. Sammantaget är det positivt att notera att läkarnas övertidsarbete minskar totalt sett inom landstinget. Vi ser även att det antal läkare som överskrider gällande maximigränser för övertidsarbete minskar. Vi anser vidare att landstinget bör aktivare styra dels fördelningen av jourerna mellan läkarna samt uttag av andelen kompensationsledighet i förhållande till ersättning i pengar. Det sistnämnda är dessutom ett tydligt inslag i EUs arbetsdirektiv som landstinget måste anpassa sig till. Syftet med kompensationsledighet är att den ska tas ut direkt efter jourarbete och användas till vila för att inte patientsäkerheten och läkarnas arbetsmiljö ska riskeras. 9

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059)

Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) 1 Frågor och svar om arbetad tid och blanketten Tidsredovisning (FK 3059) Publicerat första gången 2014-08-28 Ändringar och tillägg 2014-10-07 Arbetsgivare/uppdragsgivare 1. Är det någon skillnad mellan

Läs mer

Samverkan och förändring 6. Ordinarie arbetstid 11 Jourtid 12 Övertid 13 Mertid 15 Registrering av övertid och mertid 16

Samverkan och förändring 6. Ordinarie arbetstid 11 Jourtid 12 Övertid 13 Mertid 15 Registrering av övertid och mertid 16 SVERIGES LÄKARFÖRBUND, 2001 OMSLAG, ILLUSTRATION: KENNETH KARLSSON, ELEFANTEN & FÅRET AB TEXT: FÖRHANDLINGSAVDELNINGEN TRYCK: ELANDERS GRAPHIC SYSTEMS, GÖTEBORG 2001 DIN ARBETSTID 3 INNEHÅLL Förord 5 Samverkan

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Innehåll: Utdrag från avtalet AB 05 Specialbestämmelser Läkare (SKL) Sammanfattning av ATL (arbetstidslagen) Lokala rutiner om jourkomp Sammanfattning och

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset

Information om implementering av arbetstidslagstiftningen inför 1 januari 2007 Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm 060917 Stockholms Läkarförening, sektion Karolinska Universitetssjukhuset Framtagen av: Maria Kvist Mats Lidegran Danguole Rimeika Mikael Rolfs Information om implementering av arbetstidslagstiftningen

Läs mer

Landstingsanställdas bisysslor

Landstingsanställdas bisysslor Revisionsrapport Landstingsanställdas bisysslor Norrbottens läns landsting Mars 2010 Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander, Revisionskonsult

Läs mer

LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER 2007-2009

LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER 2007-2009 2007 049 1(3) Anita Fink Knudsen/ek 2007-09-18 4. 2710 2005 038, 2006 025 Till medlemmar som omfattas av avtalet för personlig assistans LÖNER OCH ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Alla ska ha rätt till ett långt och hälsosamt arbetsliv

Alla ska ha rätt till ett långt och hälsosamt arbetsliv Alla ska ha rätt till ett långt och hälsosamt arbetsliv 2 Alla ska ha rätt till ett långt och hälsosamt arbetsliv Som skolledare ges vi ofta förtroendet att själva reglera vår arbetstid, vilket många kan

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

~ i Östergötland 7.<{ dfi LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE. Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening

~ i Östergötland 7.<{ dfi LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE. Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening ~~ ~ i Östergötland FÖRHANDLINGS PROTOKOLL 2004-11-12 2004-11-29 LiÖ 2004-43 LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM FLEXIBEL ARBETSTID FÖR LÄKARE Parter: Landstinget i Östergötland - Östergötlands Läkarförening Närvarande:

Läs mer

Exempel. Vinterväghållning vad gäller?

Exempel. Vinterväghållning vad gäller? Vinterväghållning vad gäller? November 2013 Här hittar du aktuell information om hur lagar och regleringar styr vinterväghållningen, inklusive alla undantag. Sveriges Åkeriföretag har analyserat hur regelverken

Läs mer

Ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA)

Ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) Förhandlingsprotokoll Bilaga 5 2007-11-07 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna SACO-S Facket för Service

Läs mer

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Landstinget Halland Februari 2009 Anita Andersson Margareta Bertin Christel Eriksson certifierad kommunal revisor

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Pensionsavsättning Lön Jourkompensation

Pensionsavsättning Lön Jourkompensation Nr 10/01 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Pensionsavsättning Lön Jourkompensation Synpunkter på kompletterande tjänstepensionslösningar med användande av jourkompensation eller genom löneavstående

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänsteman

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänsteman Almega Tjänsteföretagen Call/Contact center och Marknadsundersökningsföretag Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänsteman Bakgrund Arbetstidslagsti ningen har sitt ursprung i kravet om åtta timmars arbetsdag.

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2014-09-08 Dnr 140345 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Landstingsstyrelsen Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård Förslag

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Revisionsrapport* Bemanningsföretag. Landstinget Halland. 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson. *connectedthinking

Revisionsrapport* Bemanningsföretag. Landstinget Halland. 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson. *connectedthinking Revisionsrapport* Bemanningsföretag Landstinget Halland 2007-12-03 Anita Andersson Leif Jacobsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Syfte/revisionsfråga...1 3 Metod och omfattning...1

Läs mer

Köpt vård intern kontroll Rapport 1-08

Köpt vård intern kontroll Rapport 1-08 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna 2008-06-18 Rev /08041 Johan Magnusson Köpt vård intern kontroll Rapport 1-08 1 Köpt vård intern kontroll Inledning Landstingets revisorer har att genomföra årlig granskning

Läs mer

BILAGOR BILAGA 4: GRANSKNINGSUNDERLAG... 25 BILAGA 5: EXTERN STATISTIK I ÖVERSIKT... 26

BILAGOR BILAGA 4: GRANSKNINGSUNDERLAG... 25 BILAGA 5: EXTERN STATISTIK I ÖVERSIKT... 26 BILAGOR Innehållsförteckning 1.1 IAKTTAGELSER I DETALJ.... 2 1.1.1 Jourbemanning... 2 1.1.1.1 Dagjour... 2 1.1.1.2 Natt- och helgjour... 1.1.1.3 Bakjour... 7 1.1.2 Arbetsuppgifter under jour och beredskap...

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

ATA. Lokalt kollektivavtal om arbetstid mm

ATA. Lokalt kollektivavtal om arbetstid mm ATA Lokalt kollektivavtal om arbetstid mm Gäller fr.o.m den 1 november 2003 MIGRATIONSVERKET Lokalt kollektivavtal om arbetstid m.m. Dnr N-241-2003-18697 1 INNEHÅLL Förhandling om arbetstidsavtal (ATA)

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL Turistanläggningar Supplement till riksavtalet

KOLLEKTIVAVTAL Turistanläggningar Supplement till riksavtalet shr turist 07-12-21 08.47 Sida 1 2007-05-01 2010-04-30 KOLLEKTIVAVTAL Turistanläggningar Supplement till riksavtalet Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR Hotell och Restaurang Facket, HRF shr

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning. Arbetstidsmodell 3 Användningsområde Alla typer av verksamheter. Kännetecken Saldomodell med verksamhetsanpassat önskeschema med fri passlängd inom arbetstidslagens ram. Deltagande i modellen innebär tjänstgöring

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Övertidsarbete inom hälso- och sjukvården

Övertidsarbete inom hälso- och sjukvården Revisionsrapport Hans Rinander Certifierad kommunal revisor Maria Strömbäck Revisionskonsult Kerstin Svensson Certifierad kommunal revisor Övertidsarbete inom hälso- och sjukvården Norrbottens läns landsting

Läs mer

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman

Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Överföring av hemsjukvårduppgifter till ny huvudman Uppdraget Arbetsgruppen har fått i uppdrag att komma med förslag hur överföring av hemsjukvårdsarbetsuppgifter kan flyttas från Norrbottens läns landsting

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan.

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31. mellan. 1(6) Avtal om jourverksamhet mellan Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Svensk Privattandvård Aktiebolag 2008-01-01 2008-12-31 2(6) 1. Avtalsparter Uppdragsgivare Landstinget i

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Inhyrd personal via bemanningsföretag

Inhyrd personal via bemanningsföretag Revisionsrapport Inhyrd personal via bemanningsföretag Landstinget i Östergötland 2010-08-26 Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander Stefan Knutsson Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Nytt gemensamt kollektivavtal för VVS och Kyl branschen har träffats med VVS Företagen för tiden 1 april 2013 31 mars 2016.

Läs mer

Så får barn och ungdomar arbeta

Så får barn och ungdomar arbeta Så får barn och ungdomar arbeta INNEHÅLL Allmän information Arbetsuppgifter Arbetstider och ledighet ALLMÄN INFORMATION FÖR BÅDE MINDERÅRIGA och vuxna som arbetar gäller arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Frågor och svar om arbetstid

Frågor och svar om arbetstid Frågor och svar om arbetstid 1 Känner du också att arbetstid och fritid flyter ihop ibland? Ny teknik och nya arbetssätt gör att du kan jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst. Var

Läs mer

Inhyrd personal - läkarförsörjning

Inhyrd personal - läkarförsörjning Revisionsrapport Inhyrd personal - läkarförsörjning Augusti 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Karin Magnusson Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag och

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA

Läs mer

Arbetstidslagen. och dess förordning med kommentarer i lydelse från den 14 december 2008

Arbetstidslagen. och dess förordning med kommentarer i lydelse från den 14 december 2008 Arbetstidslagen och dess förordning med kommentarer i lydelse från den 14 december 2008 Arbetsmiljöverket Kommentartext: Arbetsmiljöverkets jurister Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form: Gidewall Produktion,

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare

Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Varberg 2004-10-06

Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Varberg 2004-10-06 REVISIONSRAPPORT Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Varberg Anita Andersson Leif Johansson 2004-10-06 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Syfte och metod...3

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S

Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S Sida 1 (24) Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S Allmänt 1 Detta avtal är träffat med stöd av 1 kap. 4 Allmänt löne- och

Läs mer

Kör- och vilotider Regler och vägledning 1 november 2013

Kör- och vilotider Regler och vägledning 1 november 2013 Kör- och vilotider Regler och vägledning november 2013 1 Denna broschyr innehåller Kortfattad information och vägledning om regler för kör- och vilotider. De fullständiga författningstexterna och den promemoria

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet

Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Bilaga 1 Redovisning av enkät rörande läkarnas produktivitet Genomförande och resultat Som en del av granskningen av läkarnas produktivitet genomfördes en enkätundersökning gällande hur läkarresurserna

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Maj 2007 Karin Jäderbrink Karolina Granath Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förbättringsförslag...3 2. Bakgrund...4 3. Uppdrag

Läs mer

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA 2007 10 01-2010 09 30

Postens Villkorsavtal PVA 2007 10 01-2010 09 30 Postens Villkorsavtal PVA 2007 10 01-2010 09 30 1 AVTALETS OMFATTNING...2 2 ANSTÄLLNING...3 3 ALLMÄNNA ÅLIGGANDEN...3 4 BISYSSLA...3 5 LÖN...4 6 ARBETSTID...8 7 ÖVERTID...20 8 MERTID...23 9 RESTIDSERSÄTTNING...26

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Arbetsmiljöverket. www.av.se

Arbetsmiljöverket. www.av.se Arbetstidslagen Arbetstidslagen Arbetsmiljöverket kommentarer: Arbetsmiljöverkets jurister redaktör: Marianne Tägtström grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå omslagsfoto: Martin Pålsson / Maskot

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Arbetstidslagen. med kommentarer

Arbetstidslagen. med kommentarer Arbetstidslagen med kommentarer Arbetstidslagen och dess förordning med kommentarer 1 januari 2015 Arbetsmiljöverket kommentarer: Arbetsmiljöverkets jurister redaktör: Marianne Tägtström grafisk formgivning:

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

ATA/Polis. arbetstidsavtal för Polisen. Utgåva 1 2008-06-11

ATA/Polis. arbetstidsavtal för Polisen. Utgåva 1 2008-06-11 ATA/Polis arbetstidsavtal för Polisen Utgåva 1 2008-06-11 INNEHÅLL FÖRORD 3 ARBETSGIVARNYCKEL 3 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 4 2 ARBETSTIDSLAGEN GÄLLER I VISSA FALL 4 3 INLEDANDE BESTÄMMELSER 5 4 DEFINITIONER

Läs mer

Ordföranden hälsade välkommen och förklarade att förhandlingarna tillkommit på arbetsgivarens begäran för att behandla ovanstående frågor.

Ordföranden hälsade välkommen och förklarade att förhandlingarna tillkommit på arbetsgivarens begäran för att behandla ovanstående frågor. $ PROTOKOLL Ingår i Flik Utskick nr Datum Sida 1995-02-03,02-13 1.( 4) Giltig från HAMN AB Handläggare Tjställe Ankn Fastställare Tjställe Ankn Y. Börjesson SKU 2244 G Hultin PE 2279 Ärende: Förändrade

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Kollektivavtal. mellan

Kollektivavtal. mellan Kollektivavtal mellan Företag: Industrifacket Metall (IF Metall) Org. nr: Adress: Olof Palmes gata 11 105 52 Stockholm Land: Tel: Tel: +46 8 786 80 00 Fax: Fax: +46 8 24 86 74 Avseende arbeten som utförs

Läs mer