Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008

Transkript

1 Socialförvaltningen Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 Birgitta Halses Christina L Olsson Simrishamn februari 2009 Birgitta Halses Christina L Olsson Arbetsterapeut/Projektledare Omsorgshandläggare Tel: Tel: Mobil: Mobil: ADRESS: Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: FAX: E-POST: social@simrishamn.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning Bakgrund Simrishamns kommun De äldres levnadsförhållanden Hälsofrämjande arbete Systematiskt arbete för äldres säkerhet Äldreomsorg i Simrishamn Innehåll i ett förebyggande hembesök Livskvalitetsmätning Syfte och mål Projektorganisation Samverkan Budget Metod Informationsspridning Tillvägagångssätt Hembesök nummer två Motiverande samtal Registrering av hembesök Resultat Boende Daglig livsföring, familjenätverk och ekonomi Fallförebyggande åtgärder Kostens betydelse Fysisk aktivitet Social gemenskap Behov av kontakt som uppmärksammades vid det första hembesöket Synpunkter Utvärdering av det första hembesöket Det andra hembesöket Självupplevd hälsa Diskussion Har vi uppnått vårt syfte? Metod Referenser Bilagor

3 Sammanfattning Projektet Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun startade Syftet är att med hembesök informera de äldre, i vårt fall 80 åringar, om vad Simrishamns kommun har att erbjuda när det gäller de sociala och hälsovårdande insatser. Samtidigt erbjuds en bedömning av eventuella risker i bostaden, till exempel risk för fall, brand och inbrott. Vi vill också få kunskap om deras syn på sin livssituation. En viktig del av arbetet är att skapa goda kontakter med åttioåringarna. Information av vitt skilda slag har lämnats i broschyrform, till exempel vart man vänder sig vid behov av hjälp för att klara sin vardag, fixartjänst, färdtjänst osv. En genomgång av Räddningsverkets material om vardagsrisker har gjorts. Åttioåringarna har skattat sin självupplevda hälsa och livskvalitet vid de båda hembesöken. Generellt kan man säga att 80 åringarna i Simrishamn upplever sig ha en god hälsa. 154 personer erbjöds ett hembesök. Det första hembesöket genomfördes hos 124 personer. Hembesöken fördelades på 53 män och 71 kvinnor. 62 personer är ensamstående. Sju personer är födda i ett annat land än Sverige. De allra flesta har varit nöjda eller mycket nöjda med hembesöken. Vi har uppmärksammat att det är många som behöver förebygga risker för fall i hemmet. Hos hela 90 procent av de deltagande personerna har vi kunnat identifiera något behov av fallförebyggande åtgärd. Till 30 procent av åttioåringarna förmedlades kontakt till omsorgshandläggare, hemsjukvård, färdtjänsthandläggare och/eller närståendecentret. Ett uppföljningsbesök erbjöds efter sex månader. Det var 93 som tackade ja till ett andra besök och 15 som enbart ville ha uppföljningen per telefon. Uppföljning gjordes av de råd som getts vid det första hembesöket. Det sammanlagda antalet givna råd vid det första besöket var 435, knappt hälften av dessa hade följts. Att inte råden följts, kan bero på att de inte själva klarade av att montera stödhandtag i badrum eller att de inte hade haft tid att skaffa en halkmatta. Besökarnas uppfattning är att intresse finns för att åtgärda flera av de råd de fått och att de skulle ta tag i detta efter det andra hembesöket. Fixartjänsten har påbörjat ett arbete med att montera stödhandtag i badrum som en fallförebyggande åtgärd. Samverkan har skett med projektet Förebyggande livsstils- och hälsoinsatser som Lasarettet i Ystad bedriver tillsammans med primärvården och kommunerna i sydöstra Skåne. Olika metoder har använts i det förebyggande hälsoarbetet. Primärvårdsmottagningarna i Brösarp och Simrishamn har erbjudit hälsosamtal för alla 75-åringar. I Sjöbo har primärvård och kommun erbjudit gemensamma informationsmöten om hälsa och livsstil till alla 75 och 80 åringar. I kommunerna Skurup, Ystad, Tomelilla och Simrishamn har uppsökande verksamhet erbjudits i hemmet. Kommunernas enskilda projektutformning har gemensamma drag, målgruppen är åttioåringar, att ge information om kommunens äldreomsorg. Bedömning av risker för fall erbjuds i hemmet. Hur ser de på sitt framtida boende, sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter och upplevelsen av hälsa och livskvalitet. 3

4 Region Skånes Centrum för livsstilsfrågor i Simrishamn (CFL), har bidragit med frågor som är av intresse för deras verksamhet, såsom frågor kring boendet. Socialnämnden och det kommunala pensionärsrådet i Simrishamn har informerats om projektet. Projektet samarbetar med Närståendecenter. En mötesplats för dem som vårdar äldre i hemmet och som kan förmedla kontakt till flera frivilligorganisationer, samt Svenska kyrkan. Samarbete finns med Fixartjänsten, dit man kan vända sig för att få hjälp med åtgärder som till exempel förebygger fall. Under slutskedet av projekttiden har kontakter knutits med två studieförbund och CFL för att undersöka möjligheten till att starta studiecirklar i hälsofrämjande arbete och hur man kan göra livsstilsförändringar. Under 2009 kommer de förebyggande hembesöken att erbjudas till alla som är födda En målsättning är att de förebyggande hembesöken kommer att bli en permanent del av kommunens verksamhet. 4

5 Inledning Inom ramen för den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (Prop. 1997/98:113) avsattes stimulansmedel för ett treårigt försök med uppsökande verksamhet bland äldre. Tjugoen försöksverksamheter inom kommuner och landsting beviljades statliga medel under åren Syftet med försöksverksamheten var att samla kunskap om hur man förebygger ohälsa, skapar trygghet och minskar vårdbehov bland äldre. I samtliga projekt har information givits om hur kommunens äldreomsorg fungerar, goda råd om kost och motion samt demonstration av enklare hjälpmedel för att undvika olyckor i hemmet. Broschyrer om hur man förebygger fallskador och benskörhet har också delats ut. Det är av värde för kommuner och landsting att skaffa sig bättre kunskaper om de äldres levnadsförhållanden. Vid hembesöken insamlas kunskaper om seniorernas egen syn på fysisk hälsa, funktionsförmåga, psykiskt välbefinnande och möjligheter att upprätthålla sociala nätverk. Försöksverksamheten med förebyggande hembesök har fallit väl ut och intresset att starta fler projekt och utveckla metoderna har därför kommit igång i flera kommuner. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska kommunerna arbeta för att förebygga ohälsa och socialnämnden skall göra sig välförtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre, samt genom uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet inom detta område. Flertalet kommuner och landsting saknar ett systematiskt uppsökande arbete bland äldre. Det är något som framkommit i ansökningarna till 2006, 2007 och 2008 års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer. Simrishamns kommun ansökte och beviljades 2007 och 2008, statliga stimulansmedel för uppsökande verksamhet. Intentionen är att lägga grunden till en besöksmodell där den uppsökande verksamheten blir en del av äldreomsorgen. Flera grannkommuner i sydöstra Skåne har också beviljats bidrag till motsvarande projekt. Lasarettet i Ystad och primärvården i sydöstra Skåne har beviljats bidrag för ett samverkansprojekt med kommunerna angående förebyggande livsstils- och hälsoinsatser. Projektets första del beskrevs i en delrapport augusti Denna rapport är en utveckling av delrapporten och redovisning av projektet som helhet. 1. Bakgrund 1.1 Simrishamns kommun Simrishamns kommun är en del av Öresundsregionen. Kommunen består till hälften av odlad åkermark och resten av skogs- och ängsmarker. Den 60 km långa kuststräckan består omväxlande av milslånga sandstränder och klippig kust. I kommunen finns flera små och medelstora orter, sju hamnar och flera genuina fiskelägen. Invånarantalet i Simrishamn är drygt , varav cirka bor i staden Simrishamn. Näringslivet utgörs av många småföretagare, framför allt inom jordbruk, fruktodling, fiske och besöksnäring/turism. De attraktiva omgivningarna, det rika kulturlivet och de många 5

6 fritidshusen bidrar till att många fritidsboende väljer att bosätta sig här när pensionsåldern närmar sig. 1.2 De äldres levnadsförhållanden I undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 1988/89 och 2002 beskriver man nationellt hur de äldres levnadsförhållanden påverkas av boendeformer, hälsa och funktionsförmåga. Detta har betydelse för vilka behov av vård och omsorg de äldre har eller kan komma att få framöver. Generellt sett har de äldre ett större socialt nätverk än tidigare. Ensamhetsupplevelser förekommer men är inte allmänt. Under observationsperioden har andelen ensamboende varit relativt konstant. Den subjektiva hälsoupplevelsen är i stort oförändrad eller något bättre 2002 än 1988/89. Under perioden kan man se att männens hälsa har förbättrats något. Samtidigt har genomsnittsåldern bland alla äldre ökat. Studierna visar att medellivslängden har förlängts med 3,5 år för kvinnor och 5,1 år för män. Längre medellivslängd innebär att fler överlever allvarliga sjukdomar. Detta kan innebära att folkhälsan skenbart försämras, när medellivslängden ökar. Det kan också innebära att förbättrade levnadsförhållanden och medicinsk teknologi inte bara förlänger livet, utan även förkortar sjukdomsförloppet. Förmågan att klara dagliga aktiviteter som personlig ADL (bad, stiga upp, klä på sig) var oförändrad, medan IADL (städning, matinköp, matlagning och tvätt) förbättrats för alla äldre, även för de som är 80 år och äldre. Trots ett ökat antal mycket gamla bland invånarna, är antalet hjälpbehövande ungefär oförändrat eller till och med något mindre 2002 än tidigare. Förbättringen av hälsan tycks inte ha skett i samma takt som före 1988/ Hälsofrämjande arbete Folkhälsoarbete kan delas upp i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. I hälsofrämjande arbete är utgångspunkten det friska och hur detta ytterligare kan stärkas. Det sjukdomsförebyggande arbetet innebär att förebygga specifika sjukdomar utifrån kunskap om deras orsaker. Trots skillnader utesluter det ena synsättet inte det andra. Genom att stimulera människor till att välja goda levnadsvanor, stärka den personliga identiteten och ge stöd till utvecklingen av den egna handlingskraften, empowerment, har studier visat goda resultat. Projektet Passion för livet från 2006, visar att man genom moderna kvalitetsmetoder kan gå från ord och kunskap till handling och ändrad livsstil. Passion för livet vill påverka den enskilde att genom aktiva insatser skapa möjligheter att förändra och på så sätt förbättra situationen idag, till en bättre situation i morgon. Att nå målet: bästa möjliga liv- hela livet. Världshälsoorganisationen (WHO) talar om ett aktivt åldrande. WHO menar att det är en process som kan pågå om det finns goda förutsättningar för fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande under livets gång. Även när vi blir äldre påverkas vår livskvalitet och hälsa av att vi känner oss bekräftade och delaktiga i ett sammanhang. Att vi blir respekterade och bemötta på ett värdigt sätt och att vi känner meningsfullhet i det dagliga livets sysslor. Forskning och undersökningar visar att det är betydelsefullt att ha kontroll över sin livssituation. Förlusten av oberoende leder till sänkt livskvalitet som i sin tur sänker motståndskraften. Grundpelare som lyfts fram när det gäller hälsa är: Fysisk aktivitet 6

7 Bra matvanor Social gemenskap Meningsfulla aktiviteter Folkhälsoinstitutet har sammanställt erfarenheter av hälsofrämjande arbete i en rapport Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande- en förutsättning för hälsosamt åldrande (Rapport 2008:11). Där framgår att delaktighet och inflytande i samhället är betydelsefullt för en god hälsa och bör vara en ledstjärna i det hälsofrämjande arbetet. Förutsättningen är att det finns goda och stödjande miljöer i samhället. Att det finns forum där de äldre som resurs kan tillvaratas. Kommuner, landsting och andra organisationer behöver samverka för att underlätta och uppnå bra resultat. 1.4 Systematiskt arbete för äldres säkerhet Äldre personer är ofta inblandade i olika slags olyckor, bland annat fall- trafik- och brandolyckor. Varje år söker cirka äldre personer vård efter att ha fallit. Mer än personer, över 65 år avlider varje år i Sverige av skador orsakade av fall. Den vanligaste fallrelaterade skadan är höftfraktur, där vårdkostnaden per person beräknas till en kvarts miljon kronor. 1.5 Äldreomsorg i Simrishamn Andelen äldre är bland de högsta i landet, omkring 26 procent är över 65 år jämfört med 17 procent i riket. Andelen över 80 år är åtta procent jämfört med sex procent i övriga landet (SCB, befolkningsstatistik 2007). I Simrishamn har cirka 530 personer i ordinärt boende insatser från hemtjänsten, utöver det har 28 personer enbart matdistribution och 146 personer enbart trygghetslarm. Andelen 80 åringar med hemtjänstinsatser är 36, varav nio personer med enbart trygghetslarm. Totalt bor 260 personer i särskilt boende, varav nio av 80 åringarna bor där. Andelen ensamboende bland 80 åringarna är 52 procent och 48 procent är gifta. Endast sju personer är födda utomlands. 1.6 Innehåll i ett förebyggande hembesök Projektet syftade till att alla 80-åringar som inte var aktuella för regelbundna insatser inom kommunens hemtjänst skulle få besök i hemmet. Till hjälp vid hembesöken har en samtalsguide utformats, se bilaga 1. Ett antal frågor behandlar boendet samt önskemål om framtida boende. Detta för att få kännedom om personen känner sig trygg i sitt nuvarande boende. Med stigande ålder blir hemmet den plats där äldre personer tillbringar de mesta av sin tid. Därmed antas boendemiljön successivt få en allt större betydelse för äldres upplevelse av hälsa och livskvalitet. Frågorna är också av samhällspolitiskt intresse för att kunna planera det framtida bostadsbyggandet för de äldre i kommunen. Därefter kommer frågor om rörelsefunktionen, vilka är friskfaktorerna, hur man gör för att hålla sig igång och vilka färdmedel används när man gör ärenden. Frågor kring fallskade- och frakturrisk fångar även upp risker för benskörhet. Vid hembesöket erbjuds pensionären en riskrond av bostaden. Med hjälp av en checklista går man igenom fall- och brandprevention. Information ges om säkerhet i vardagen, tips och råd på äldre dar som Räddningsverket har sammanställt. 7

8 Information om Fixartjänsten, en del av kommunens satsning på fallförebyggande åtgärder. Besöket ger kännedom om åttioåringen kan klara sig själva utan hjälp när det gäller daglig livsföring. Får personen hjälp av någon, finns behov av åtgärder från kommunens sida. Även andra personers hjälpinsatser noteras. Information ges om rätten till vård och omsorg, vad kommunen ansvarar för och vad primärvården ansvarar för. Närståendes situation uppmärksammas också vid hembesöken, där information om Närståendecentret lämnas. En aktuell telefonlista är framtagen för att underlätta 80- åringens kontakt med kommunens olika verksamheter. Frågor kring hälsa, läkemedel, inkontinens, familj/nätverk ställs och om man på grund av ekonomin någon gång avstått från hemtjänst, läkarbesök eller läkemedel. Syn och hörsel berörs såväl som mat och dryck. Information om vart man vänder sig för att ansöka om bostadstillägg ges. Frågor ställs om åttioåringarnas aktiviteter och intressen. Detta för att vid behov informera om aktiviteters betydelse som hälsofaktor. Information ges om dagcentraler och frivilligorganisationer för social gemenskap. Även frågor kring minnesförmåga ställs och om personen upplever problem med minnet. Även sömn, sinnesstämning och humör uppmärksammas liksom hur nöjd personen i stort är med sin tillvaro idag. 1.7 Livskvalitetsmätning Det finns många anledningar till att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Förutom att befolkningen blir äldre, leder behandlingen inom sjukvården till ökad överlevnad och samtidigt blir fler kroniskt sjuka. Det finns ett ökat krav på att visa resultat av interventioner på såväl individ- som befolkningsnivå. I hälsorelaterad livskvalitet ingår faktorer som påverkar en individs hälsa av fysiska, psykiska och sociala faktorer såväl som generellt välbefinnande. Ett antal, både generella och sjukdomsspecifika instrument har utvecklats för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Ett av de vanligaste generella instrumenten är EuroQol som består av två delar. EQ-5D som innebär att respondenten markera sitt hälsotillstånd i fem dimensioner och EQ VAS (Visual Analog Scale) som är en termometerliknande skala. Respondenten skattar sin hälsa, där ändpunkterna har beteckningen bästa tänkbara tillstånd med det numeriska värdet 100 och sämsta tänkbara tillstånd med det numeriska värdet 0. De fem dimensionerna i EQ-5D är 1.rörlighet, 2.hygien, 3.huvudsakliga 4.aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter), 5.smärtor/besvär och rädsla/- nedstämdhet. Varje dimension har tre svarsalternativ. De fem dimensionerna med tre svarsalternativ bildar tillsammans 243 olika hälsotillstånd. Dessa fem dimensioner kan sammanställas till ett index mellan 0 och 1. För att bestämma indexvärden som motsvarar preferenser för hälsotillstånden i EQ-5D måste de 243 tillstånden värderas. EuroQol-gruppen genomförde studier baserade på normalpopulationer för att fastställa preferenser för de aktuella hälsotillstånden. EQ VAS uttrycker egna värderingar, dvs. de individer som befinner sig i de värderade tillstånden. 8

9 I denna studie har intresset varit inriktat på att undersöka den självupplevda hälsan bland 80-åringar vid ett hembesök och vid ett återbesök för att ta reda på om ett förebyggande arbete kan ge effekt på den självupplevda hälsan efter sex månader. Åttioåringen har värderat sitt hälsotillstånd genom att svara på de fem påståenden, samt besvarat hur bra eller dåligt deras hälsotillstånd är på en skala från Något indexvärde har inte använts i denna studie. Genom samverkan med närliggande kommuner som gjort liknande mätningar har jämförande hälsotillstånd kunnat göras. Instrumentet EQ-5 D har använts för att värdera hälsa vid en befolkningsundersökning som genomfördes i Stockholms län Den bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät En jämförelse från den studien, målgruppen år, skulle kunna göras med 80 åringarna i Simrishamns kommun. 1.8 Syfte och mål Att erbjuda hembesök till alla som under 2008 fyller 80 år i Simrishamns kommun, med undantag för dem som har beviljats insats enligt SoL eller HSL. Personer som har beviljats trygghetslarm och enstaka hjälpmedelsinsatser kommer att ingå. Genom uppsökande verksamhet förebygga fysisk, social och psykisk ohälsa Skapa ökad trygghet genom information av kommunal betydelse och erbjuda en övergripande riskanalys Förebygga fallskador i ordinärt boende Öka förutsättningarna för störst möjliga självständighet genom information Att förebyggande hembesök ska komma att implementeras i den ordinarie hemtjänstverksamheten. 1.9 Projektorganisation Projektansvarig är socialchef Roland Persson som i samråd med socialnämnden har beslutat att projektet Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2008 ska genomföras. En projektledningsgrupp har bildats, bestående av verksamhetscheferna för omsorgshandläggarna och kommunal hemsjukvård, samt projektledare 0,5 tjänst och omsorgshandläggare 0,8 tjänst. Genom regelbundna kontakter med projektledningsgruppen har avstämning av arbetet gjorts. Därtill kommer resurser för IT-stöd Samverkan En representant från projektledningsgruppen och projektledaren har deltagit i möten med samverkansprojektet Förebyggande livsstils- och hälsoinsatser som Lasarettet i Ystad bedriver tillsammans med primärvården och kommunerna i sydöstra Skåne. Olika metoder har använts i det förebyggande hälsoarbetet. Primärvårdsmottagningarna i Brösarp och Simrishamn har erbjudit hälsosamtal för alla 75-åringar. I Sjöbo har primärvård och kommun erbjudit gemensamma informationsmöten om hälsa och livsstil till alla 75 och 80 åringar. I kommunerna Skurup, Ystad, Tomelilla och Simrishamn har uppsökande verksamhet erbjudits i hemmet. Kommunerna har även själva träffats i gemen- 9

10 samma nätverksträffar. Kommunernas enskilda projektutformning har gemensamma drag, målgruppen är åttioåringar, att ge information om kommunens äldreomsorg. Bedömning av risker för fall erbjuds i hemmet. Hur ser de på sitt framtida boende, sin förmåga att utföra dagliga aktiviteter och upplevelsen av hälsa och livskvalitet. Region Skånes Centrum för livsstilsfrågor i Simrishamn (CFL), har bidragit med frågor som är av intresse för deras verksamhet, såsom frågor kring boendet. De har fortlöpande informerats om projektet. Socialnämnden och det kommunala pensionärsrådet har informerats om projektet. Projektet samarbetar med Närståendecenter. En mötesplats för dem som vårdar äldre i hemmet och som kan förmedla kontakt till flera frivilligorganisationer, samt Svenska kyrkan. Samarbete finns med Fixartjänsten, dit man kan vända sig för att få hjälp med åtgärder som till exempel förebygger fall. Under slutskedet av projekttiden har kontakter knutits med två studieförbund och CFL i syfte att verka för att starta studiecirklar i hälsofrämjande arbete och hur man kan göra livsstilsförändringar Budget Projektet finansieras genom statliga stimulansmedel för 2007 och 2008, sammanlagt en miljon kronor. Budgeten under projekttiden ( ) har beräknats enligt följande: Löner för; Projektledaren/ arbetsterapeut 50 % kr Omsorgshandläggare 80 % kr Bilkostnader kr Materialanskaffning kr Utbildningskostnader kr IT-kostnader kr Totalt kr De medel som utnyttjats under 2008 är kr. Den största kostnaden är löner. 2. Metod Ett första hembesök genomförs under våren och sommaren Ett uppföljande hembesök erbjuds cirka sex månader efter det första. Uppgifter om vilka personer som är födda 1928 har tagits fram genom befolkningsregistret. Totalt handlar det om 205 personer i Simrishamns kommun. Efter genomgång i Sofia Omfale, hemtjänstens dataprogram, utgår 26 personer som redan beviljats insatser enligt SoL och HSL. 25 personer är skrivna i Simrishamns kommun, men har sitt huvudsakliga boende i annan kommun och kommer inte heller att ingå i projektet. Sammanlagt har 154 personer erbjudits hembesök. Själva erbjudandet samt tid för 10

11 hembesök skickades till åttioåringarna via post, ett par veckor före det planerade hembesöket. Därefter har telefonkontakt tagits för att stämma av tiden med personerna inför hembesöket. Den uppsökande verksamheten genomfördes utifrån de befintliga hemtjänstområdena i kommunen. Enhetschefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom hemtjänsten och hemsjukvården har kontinuerligt informerats via e-post om aktuellt område för att kunna svara på eventuella frågor från åttioåringarna. 2.1 Informationsspridning En del av informationsspridningen om projektet har varit att ta fram en broschyr. Där syftet framgår med Förebyggande hembesök samt vilka projektet vänder sig till. Denna broschyr har alla som fyller 80 år under 2008 fått. Den har även delats ut vid de informationsträffar som hållits samt till övriga samarbetspartners. Information till 80- åringarna och allmänheten har spridits via pressen, lokalradion och vid ett annonserat möte för allmänheten på Närståendecenter. Socialnämnden, det kommunala pensionärsrådet, enhetschefer, omsorgshandläggare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har informerats om projektet. Även Primärvården har informerats via verksamhetsansvarig. 2.2 Tillvägagångssätt Själva tillvägagångssättet i det förebyggande hembesöket har inspirerats av erfarenheter från andra projekt, bland andra från Limhamn/Bunkeflo Stadsförvaltning i Malmö. För att få mer information och kunskap om Limhamn/Bunkeflos erfarenheter gjordes ett studiebesök där, tillsammans med de kommuner i sydöstra Skåne som genomför motsvarande projekt. Förslag om tidpunkt för hembesök skickades i god tid till åttioåringen, som därefter kontaktades inför besöket per telefon. Hembesöken genomfördes av projektledare och omsorgshandläggare. Inledningsvis gjordes gemensamma hembesök, för att bli samstämmiga. Materialet provades först ut vid hembesök hos två pensionärer. När det är två 80-åringar vid samma besök gör de dessa tillsammans. Vid hembesöket gavs information om vilka faktorer som påverkar hälsan. Hälsans fyra grundpelare är fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och tillgång till meningsfulla uppgifter. Det är mot dessa områden som hälsofrämjande och förebyggande insatser bör riktas. Vid hembesöket togs uppgifter om civilstånd, född i Sverige samt om närstående är med vid själva hembesöket. Information ges att det är frivilligt att svara på de frågor som ställs samt erbjudandet om att tillsammans gå runt i bostaden och göra en riskrond i förebyggande syfte. Hembesöket sammanfattas med vad man har gått igenom och vilka förslag till åtgärder eller information som givits. Även tydliggörande om vem som tar kontakt vid förslag till åtgärd, samt om personen är intresserad av ett uppföljande hembesök ca sex månader senare. 11

12 I anslutning till det första hembesöket får personen ett frågeformulär om vad han/ hon tyckte om hembesöket samt att besvara frågor om livskvalitet genom EQ- 5D och EQ VAS. 2.3 Hembesök nummer två Vid det andra hembesöket görs en uppföljning av de givna råd och förslag till åtgärder som uppmärksammades under det första hembesöket samt nytillkomna händelser. Även vid det andra hembesöket besvaras frågor om livskvalitet. Ett frisvarskuvert lämnas så att svaren kan skickas åter några dagar efter hembesöket. Hembesöket avslutades med att man frågar åttioåringen om intresse finns för en kontakt även under I form av telefonkontakt, hembesök eller att personen inte är intresserad av ytterligare kontakt. Information ges om att det är en intresseförfrågan. Resurser att följa deltagarna under 2009 ingår inte i det nuvarande uppdraget. Deras uppskattning av kontakten med de besökande är ändå värdefull information till politikerna som avgör om resurser i framtiden ska tillsättas. 2.4 Motiverande samtal Ett motiverande samtal utifrån individens egen förmåga och egenvård, hjälper till att förebygga de risker som äldre människor utsätts för. Intervjuarna som medverkar i uppsökande hembesök vägleder med utgångspunkt från sina yrkesmässiga kunskaper och erfarenheter. En viktig del i mötet med åttioåringen har varit att skapa förtroende, där hembesöket har fått ta den tid som behövs. Intervjuarna har inför uppdraget dessutom genomgått en endagsutbildning i motiverande samtalsteknik. Intervjuarna förväntas, om det finns behov, att förmedla kontakt till relevanta yrkesgrupper. Intentionen med den uppsökande verksamheten är att på ett strukturerat sätt studerar möjligheterna att förebygga ohälsa. Detta genom att avvärja eller uppskjuta behov av sjukhusvård, läkarbesök och/eller behov av äldreboende. 2.5 Registrering av hembesök En databas har skapats med hjälp av IT-tekniker i kommunen. Frågor som projektet vill systematisera är allmänna uppgifter, boende, ekonomi, daglig livsföring, uppgifter om vem som är den huvudsaklige hjälparen. Vilka förslag till åtgärder som ges vid hembesöken och hur följsamheten vid det andra hembesöket var. Sammanställning ska göras om vad personerna tycker om hembesöken samt en mätning av den självupplevda hälsan. Uppgifterna som registreras är avidentifierade och redovisningen sker på gruppnivå. 3. Resultat Av de 154 åttioåringar som erbjöds förebyggande hembesök tackade nästan 20 procent nej till det första hembesöket. Tre av dem som tackat nej har flyttat eller är på väg att flytta till annan kommun. En person har vi inte lyckats få kontakt med. Orsak till att man tackar nej är att man inte har något hjälpbehov och har den uppfattningen att informationen som kommunen erbjuder inte skulle ge dem något, eller att de inte vill ha 12

13 något hembesök av en för dem främmande person. Under sommarmånaderna märks att åttioåringarna är mer aktiva. De har svårigheter att ta emot hembesök på grund av att de har besök av barn och barnbarn eller har hyresgäster. Flera håller på att renovera eller flytta och är därför upptagna. De gör också resor. Intresset för att ta emot hembesök i respektive hemtjänstområde JA Nej Borrby Kivik Skillinge S:t Olof Centrala hto Hembesöken är fördelade på 53 män och 71 kvinnor. Av de 124 gjorda hembesöken är det 62 personer som är ensamstående. Sju personer är födda i ett annat land än Sverige, av dem har flera sitt ursprung från Danmark. 3.1 Boende På frågan om åttioåringarna känner sig trygg och tillfreds i sin bostad och bostadsområde svarade tre att de inte känner sig trygga. I ett av fallen handlade det om att personen hade haft inbrott nyligen och blivit bestulen på en hel del värdefulla föremål. Tolv personer svarade att bostaden inte var helt ändamålsenlig för dem. Det kan vara att tvättmaskin eller pannrum är placerad i källarvåningen. På frågan om kök, dusch, toalett och ett rum är på bottenplanet var det 14 procent som inte har dessa funktioner på bottenplanet. Det kan innebära att det finns flera trappsteg vid entrén till bottenvåningen. Två tredjedelar av 80 åringarna bor i småhus En tredjedel bor i flerbostadshus 55 Procent vill bo kvar i sin nuvarande bostad även i framtiden 15 procent önskar flytta till en marklägenhet 13 procent vill i framtiden bo i ett trygghets boende 17 procent har svårt för att bestämma hur deras framtida boende skulle vara En person vill i framtiden bo i ett särskilt boende Nästan alla vill bo kvar på den nuvarande bostadsorten Sju personer kan tänka sig att bo någon annanstans än i Simrishamns kommun 13

14 Vi har i det här projektet presenterat de båda hemtjänstområdena i Simrishamn som centralort och övriga delområden såsom Hammenhög och Kivik som landsbygd, det vill säga boende utanför centralorten Simrishamn. Flera tycker att frågorna kring boendet är svåra att ta ställning till. De har inte tänkt så mycket på hur de vill bo i framtiden. Endast sex personer, boende på landsbygden, svarade att de ville flytta till centralorten Simrishamn. Hälften av dem framförde att de hade svårt att bestämma sig, två personer önskade marklägenhet och en person önskade ett trygghetsboende. Något som intresserar Centrum för livsstilsfrågor, Region Skåne, är den befolkningsstruktur som finns i Simrishamn som gäller inflyttade kontra de som har fast förankring i kommunen. Därför tillkom frågor om hur länge 80-åringarna bott i nuvarande bostad, hur länge de bott i kommunen och var de bodde tidigare. Hur länge har de deltagande åttioåringarna bott i sin nuvarande bostad? Saknar svar Mer än 20 år 0-10 år 0-10 år år Mer än 20 år Saknar svar år Av bilden framgår att drygt en tredjedel har bott i sin nuvarande bostad i upp till tio år. Knappt två tredjedelar har bott i bostaden i 11 år eller mer, det vill säga före 70 års ålder. Hur länge har de deltagande åttioåringarna bott i kommunen? Saknar svar 0-10 år år 0-10 år år Mer än 20 år Saknar svar Mer än 20 år Av bilden framgår att 80 procent av 80 åringarna har bott i Simrishamns kommun mer än 20år. En tiondel har bott här mellan år och sju procent har bott här i mindre än 10 år. 14

15 Två tredjedelar av personerna har bott i sydöstra Skåne. En femtedel har bott på annan plats i Skåne och 15 procent har tidigare bott utanför Skåne. 3.2 Daglig livsföring, familjenätverk och ekonomi Hälften av åttioåringarna klarar den dagliga livsföringen helt själva. Det är vanligt att makarna hjälps åt med hushållsuppgifterna, men det finns också familjer med traditionell uppdelning. En fråga vi var intresserad av att få belyst var hur mycket närstående hjälper åttioåringar i sin dagliga livsföring. Självständig vid daglig livsföring antal Ja Nej Matlagning Toaletten Bad och dusch Städning är den aktivitet som är vanligast att man behöver hjälp med. Det förekommer att man anlitar privat städhjälp eller att barnen hjälper till vid inköp av mat, tvätt eller städning. Många, boende på landsbygden är vana att ha tillgång till bil för att handla eller göra ärenden. De kan kanske därför ha svårt att anpassa sig till att passa tider för att åka kollektivt. Alla deltagande åttioåringar klarade själv att stiga upp ur sängen och sköta toalettbesöken. Två av tre säger att de hjälper andra, till exempel make/maka, passa barnbarn, gå ut med barnens hund eller kör och handlar för någon äldre i bekantskapskretsen. Resultatet av projektet visar att ingen av 80 åringarna har avstått någon gång från läkarbesök, hemtjänst eller ta ut läkemedel på grund av ekonomiska svårigheter. 3.3 Fallförebyggande åtgärder 124 riskronder har genomförts, av dessa har fem genomförts till viss del, vilket innebär en muntlig genomgång av hur bostaden ser ut beträffande fallrisker i boendemiljön. Hos 111 åttioåringar (90 %) har vi kunnat identifiera något behov av fallförebyggande åtgärd. Förslag till åtgärder framför allt att ta kontakt med Fixartjänsten, att inte kliva upp på pallar, skaffa halkskydd under mattor eller ta undan mattor. Skaffa antiglidmatta till 15

16 badkar eller dusch. Trappor kan behöva antihalkremsor eller en tydligare markering var trappsteget slutar, det vill säga en avvikande färgmarkering. Rekommendationer har givits att använda inneskor istället för att gå i strumpor eller barfota. Räcken/ledstång i trapp eller stödhandtag i dusch/badkar kan saknas eller vara för korta. Det är mycket vanligt att handtag saknas vid badkar och dusch. En säkerhetsåtgärd som inte bara kan relateras till funktionsnedsättning. Med det menas att behovet av åtgärden inte endast ska ses som en bostadsanpassningsåtgärd, utan mycket väl kan vara befogat ur säkerhetssynpunkt. Många äldre har svårigheter att själv montera stödhandtag eller göra andra anpassningar. Vi har därför ett samarbete med Fixartjänsten för att kunna hjälpa till med att montera stödhandtag vid dusch och hygienutrymmen. Fixartjänsten i Simrishamns kommun har en anställd som är snickarutbildad och som själv får avgöra om handtaget kan monteras på ett korrekt sätt. Åttioåringen får först kontakta fastighetsägaren för ett medgivande. Vi har även informerat Samhällsbyggnadsförvaltningen om säkerheten i hygienutrymmen och vikten av att bostäder som byggs ska vara utrustade från början med stödhandtag. Det finns behov av att formulera en basanpassning för bostäder i kommunen, där stödhandtag är en del. 3.4 Kostens betydelse En av de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande är goda matvanor. Vid samtalet med åttioåringarna om mat och dryck var så gott som alla är medvetna om matens betydelse för att må bra. De äter frukost, ett lagat mål mat till lunch, oftast husmanskost och något lättare till kvällsmat. De flesta är medvetna om vikten av frukt och grönt, därmed inte sagt att de tillämpar kunskapen. Att balansen kan påverkas beroende på om man fått i sig tillräckligt med vätska var något som många reagerade på. Flera ansåg själva att de borde dricka mer än vad de gör. 3.5 Fysisk aktivitet På frågan vad de gör för att hålla sig i gång, svarar de flesta att de dagliga sysslorna i hemmet är det som håller dem aktiva. Därtill kommer städning, tvätt, trädgårdsarbete och handla. Bostadens utformning har stor betydelse för hur ansträngande de dagliga göromålen. Bor de i lägenhet kontra småhus, markplan kontra flera våningar, stor trädgård eller täppa. Många utövar också andra aktiviteter som promenader, gymnastik eller dans. De som inte har för vana att röra på sig har informerats om betydelsen av att röra på sig regelbundet för att må bra. Tips har givits om hur de kan gå tillväga för att komma igång, såsom FAR, fysik aktivitet på recept, kontakt med någon förening, t ex. PRO, Hjärt- och lungsjukas förening eller Friskis & Svettis, gym osv. Kunskap om något som påverkar hälsan är ett innehåll i vardagen, att man har meningsfulla uppgifter att sysselsätta sig med, där kan fysisk aktivitet bidra till en meningsfullare vardag. 3.6 Social gemenskap En välfungerande social gemenskap är en förutsättning för välbefinnande oberoende av vilken ålder man har uppnått. Social gemenskap är en av hälsans fyra grundpelare. Vetskapen om att någon bryr sig om en skapar trygghet och avsaknaden skapar i motsvarande grad en känsla av ensamhet och otrygghet. Tre av fyra åttioåringar hälsar på hos någon flera gånger i veckan till en gång i månaden. Sjutton personer uppger att de aldrig eller högst en gång per år hälsar på hos någon. Det är fyra personer som uppger att de 16

17 aldrig eller högst en gång per år får besök av någon. Över åttio procent uppger att de får besök av någon flera gånger i veckan till en gång i månaden. Arton personer får dagligen besök av någon bekant, såsom granne, barn, barnbarn eller vän. För dem som uppgett att de känner sig ensamma har vi gett råd om dagcentraler, föreningar, kyrkans verksamhet eller närstående center. Det kan vara så att man under en längre tid har vårdat sin make/make och inte orkat umgås med någon. När man sedan blivit ensam har man inget umgänge kvar. Vänner i samma ålder kanske inte finns kvar längre, då kan närstående centret vara ett stöd. 3.7 Behov av kontakt som uppmärksammades vid det första hembesöket Redovisning av antalet förmedlade kontakter vid det första hembesöket Arbetsterapeut Sjukgymnast Diagrammet redovisar att vid det första hembesöket förekom behov av hjälp med kontakt med hemtjänst och hemsjukvården, samt färdtjänsthandläggaren och närståendecentret. Kontakt som förmedlats till arbetsterapeuten handlar framför allt om bedömning av hjälpmedelsbehov eller bostadsanpassning. Kontakt med omsorgshandläggare handlar framför allt om behov av larm och hemtjänstinsatser. 3.8 Synpunkter Önskemål framfördes från åttioåringarna om det fanns möjlighet att äta lunch på äldreboendet i Skillinge och i St. Olof. Från Borrby har önskemål framförts om mötesplats för pensionärerna i byn på Tuvan på Borrbyhemmet. En enhet som för tillfället inte används som boende. Det har framkommit missnöje med underhåll av gator och trottoarer där ojämnheter och skador inte åtgärdats, vilket innebär risker för att falla. Flera av 80 åringarna som bor i flerbostadshus har framfört önskemål om att installera hiss i huset. Flera har framfört önskemål om bättre kollektivtrafik. De önskar att Snurringen kunde gå på helger och kvällar med sträckning till Simris och Brantevik. Tvärförbindelser saknas mellan Hammenhög och Gärsnäs, Tomelilla och Smedstorp. Många, både yngre och äldre har hört av sig angående önskemål om att få ett förebyggande hembesök. 17

18 3.9 Utvärdering av det första hembesöket Så gott som alla tyckte att de fick bra kontakt vid hembesöket. Hälften av åttioåringarna ansåg att informationen var värdefull och en tredjedel ansåg att informationen var mycket värdefull. Mer än hälften ansåg att de skulle få stor eller mycket stor nytta av informationen. Informationen om vart man vänder sig när man skulle behöver hjälp, var något som framfördes speciellt värdefullt. Annat som framfördes var informationen och förslag om att kontakta arbetsterapeut/sjukgymnast/ fixartjänst/syninstruktör/närståendecentret/omsorgshandläggare och färdtjänsthandläggare Det andra hembesöket Vid den uppföljning som gjordes med ett andra hembesök var det 93 som tackade ja till besök och 15 som enbart ville ha uppföljningen per telefon. Tre personer har under året beviljats insatser från hemtjänst som fortfarande är aktuella, därför har inte det uppföljande hembesöket erbjudits till dem. Två har avlidit sedan det första hembesöket. Vid det andra hembesöket gjordes uppföljning av de råd som gavs samt att ny information lämnades, bland annat hade telefonlistan reviderats, förstorad tidtabell för Snurringen lämnades och information från Räddningstjänsten om brandskydd inför julen. Frågor från flera åttioåringar kring boende och trygghetsboende kom upp vid det andra hembesöket. En ny mätning av deras livskvalitet gjordes. För några av dem som tackade nej till hembesök gjordes en uppföljning per telefon och livskvalitetsuppföljningen skickades ut till dem. Det sammanlagda antalet givna råd var 435, av dem var det 240 råd som inte hade följts och 195 råd som hade följts. Skälen till att flera av dem inte hade följt råden, var att de inte klarade av att själv montera stödhandtag i badrum eller att de inte hade haft tid att skaffa en halkmatta. Besökarens uppfattning är att intresset finns för att åtgärda flera av de råd de fått och att de skulle ta tag i detta efter hembesöket. Det var 26 personer som ville ha hjälp med att kontakta Fixartjänsten för att montera stödhandtag i dusch. Ytterligare några skulle själv ta kontakt för hjälp med montering. Flera av åttioåringarna uttrycker att ännu så har det inte hänt något, som en anledning till att man inte känt sig motiverad till att följa råden de fått. Att göra förändringar i sin vardag är något som tar tid och måste komma av egen vilja. Vår intension har varit att vid hembesöken försöka locka fram personens egen förmåga till att ta ansvar för detta och att motivera personen till agerande. Samtalen kring bostaden kan ha bidragit till att personen efter hembesöket fattar beslut om att flytta till marklägenhet eller börjar planera för att sälja villan för att anpassa boendet efter nuvarande behov och inför framtiden. Närmare hundra av dem som kontaktades en andra gång önskar en tredje kontakt under 2009, i form av hembesök eller telefonkontakt Självupplevd hälsa Den procentuella andelen av 80 åringarna som anger måttliga eller svåra problem per dimension och kön redovisas nedan. En jämförelse mellan det första och andra hembesöket, samt med Tomelilla och Skurups kommuner. En jämförelse av hälsa som gjorts i Stockholms län 2002 görs. Den bygger på resultatet av en Folkhälsoenkät 1998 för åldersgruppen år. Generellt kan sägas att 80 åringarna i Simrishamn; Skurup och Tomelilla upplever en bättre hälsa än resultatet av studien bland åringar i Stockholm. 18

19 Det är något fler kvinnor i Simrishamn som upplever att hälsan påverkas av nedsatt rörlighet. Rörligheten har försämrats för dem efter det första hembesöket och jämfört med kvinnorna i Tomelilla, Skurup och i Stockholmsstudien. När det gäller hygien visar studien att det är färre personer totalt sett i Simrishamn och Skurup som anger måttliga eller svåra problem, i jämförelse med Tomelilla och Stockholmsstudien. Kvinnorna upplever att smärtor/besvär ha minskat något jämfört med det första hembesöket medan det har ökat för männen. Det är fler män i Simrishamn som uppger att hälsan påverkas av smärtor och besvär jämfört med Skurup, Tomelilla och männen från Stockholmsstudien. Fler män i Simrishamn har uppgett att hälsan påverkas av rädsla/nedstämdhet jämfört med Skurup och Tomelilla. Tabell 1: Antal och andel av 80 åringarna som rapporterar måttliga eller svåra problem per hembesök och kön samt jämförelse med Tomelilla och Skurups kommuner och en studie av hälsan bland åringar i Stockholms län från 2002 Simrishamn besök 1 Simrishamn besök 2 Skurup Tomelilla 1 Tomelilla 2 Stockholms län 2002 Antal svar Procent Antal svar Procent Procent Procent år n=112 n=112 n=93 n=93 n=50 n=64 n=58 procent M=47 M=47 M=38 M=38 M=24 M=37 Inga resultat n=122 K=65 K=65 K=55 K=55 K=26 K=27 föreligger Rörlighet Totalt 44 39, ,1 32,0 28,1 44,3 Män 17 36, ,9 29,2 32,4 48,8 Kvinnor 27 41, ,3 34,6 22,2 42 Hygien Totalt 4 3,6 3 3,3 4,0 9,4 12,3 Män 2 4,3 2 5,3 4,0 13,5 19,5 Kvinnor 2 3,1 1 1,9 4,0 3,7 8,6 Huvudsakliga aktiviteter Totalt 17 15,2 9 9,8 14,0 12,5 21,3 Män 7 14,9 5 13,2 20,8 13,5 19,5 Kvinnor 10 15,4 4 7,4 7,7 11,1 22,2 Smärtor/besvär Totalt 79 70, ,5 60,0 56,2 69,7 Män 30 63, ,4 50, ,9 Kvinnor 49 75, ,9 69,2 59,2 71,6 Rädsla/nedstämdhet Totalt 31 27, ,3 18,0 17,2 36,9 Män 11 23, ,9 12,5 18,9 36,6 Kvinnor 20 30, ,9 23,1 14,8 37,0 EQ VAS medelvärde Livskvalitetsvikter Simrishamn 1 Simrishamn 2 Skurup Tomelilla 1 Tomelilla 2 Stockholms län ,69 Män ,66 Kvinnor ,70 Bortfall 11 Bortfall 1 Bortfall 1 Bortfall 6 19

20 Medelvärdet för att beskriva sitt hälsotillstånd genom EQ VAS, var något högre för män än för kvinnor och i alla tre kommunerna visades högre värden än resultatet från Stockholmsstudien. I Skurup upplever männen den högsta livskvaliteten, därefter kommer männen i Tomelilla. I Simrishamn kan vi på gruppnivå se att medelvärdet för EQ VAS är något högre vid det andra hembesöket. Vi har valt att ange resultatet i skala 0-100, medan Stockholmsstudien har använt sig av livskvalitetsvikter mellan 0-1, genom att dividera det markerade numret på VAS- skalan med 100. I resultatet från andra mättillfället i Simrishamn var underlaget färre, vilket innebär att vi kanske inte fått in svar från dem som har måttliga eller svåra problem. Siffrorna visar ett ungefärligt mått på läget, en kartläggning. Det säger inte så mycket av om hembesöket haft betydelse för en förändrad livskvalitet för den enskilde. 4. Diskussion 4.1 Har vi uppnått vårt syfte? Att erbjuda hembesök till alla som under 2008 fyller 80 år i Simrishamns kommun, med undantag för dem som har beviljats insats enligt SoL eller HSL. Personer som har beviljats trygghetslarm och enstaka hjälpmedelsinsatser kommer att ingå. Genom uppsökande verksamhet förebygga fysisk, social och psykisk ohälsa Skapa ökad trygghet genom information av kommunal betydelse och erbjuda en övergripande riskanalys Förebygga fallskador i ordinärt boende Öka förutsättningarna för störst möjliga självständighet genom information Att förebyggande hembesök ska komma att implementeras i den ordinarie hemtjänstverksamheten. Att sprida kunskap och information bidrar till att åttioåringarna känner sig trygga, främjar självständighet och på sikt påverka hälsan i positiv riktning. Budskapet att sprida information har lyckats väl, hälften av åttioåringarna ansåg att informationen var värdefull och en tredjedel ansåg att informationen var mycket värdefull. Mer än hälften ansåg att de skulle få stor eller mycket stor nytta av informationen. Informationen om vart man ska vända sig om man skulle behöva hjälp, var något som framfördes som speciellt värdefullt. De känner sig sedda och känner att någon bryr sig. Det förebyggande hälsoarbetet har ett långsiktigt perspektiv, där resultatet ses först efter några år. Många åttioåringar känner väl till risker som finns i hemmet, såväl arbetet med att förhindra fall och andra faktorer som påverkar hälsan. Att kunna ändra sina vanor är något som tar tid och något som måste kännas viktigt för den enskilde. I och med att besöken sker hemma hos åttioåringen är det lättare att upptäcka behov av åtgärder. Dessutom ökar besöket möjligheten till en säkrare hemmiljö eftersom besökaren tillsammans med personen kan upptäcka, eliminera eller åtgärda risker på plats. Motivationen är en central komponent vid all typ av beteendeförändring. Motiverande samtal (MI) är en metod som kan möjliggöra en varaktig beteendeförändring. Detta har visat sig bland annat när det gäller fysik aktivitet och matvanor enligt Folkhälsoinstitutets rapport om de äldres hälsa, från december Där framgår att det är betydelsefullt att 20

21 använda olika främjande metoder eftersom äldregruppen är heterogen och har olika behov. Ett område som vi tror vi kan utveckla och kan vara en framgångsfaktor är att skapa mötesplatser för alla åldrar. Där man kan prata om olika frågor som är av intresse, men kanske också erbjuda någon aktivitet att samlas kring. Det är något som vi framöver tillsammans med Centrum för livsstilsfrågor och Studieförbunden har börjat diskutera. 4.2 Metod Resultatet av värdena i delrapporten har i slutrapporten justerats efter beräkning genom dataanalys. Det är av stor betydelse att ha tillgång till databearbetning av uppgifter som samlas in, då volymen av uppgifter snabbt blir stor och för att kunna göra bra uppföljningar. Alla uppgifter som redovisas i rapporten har inte sammanställts genom dataprogrammet utan tagits fram manuellt, men kan inför rapportskrivandet anses vara värdefull information för det fortsatta hälsofrämjande arbetet i kommunen. Känslan finns att många åttioåringar i Simrishamn mår bra, är aktiva och klarar sig själva till största delen. Var det då rätt åldersgrupp för de förebyggande hembesöken? Ser man till de samordnade vårdplaneringar som gjorts under perioden mars till augusti 2008 är det 5 personer, födda 1928, som vårdplanerats och haft förebyggande hembesök. En av dem inkom till sjukhuset på grund av fall. Av de fem är det tre personer som därefter har beviljats insatser från hemtjänsten av åttioåringarna. Totalt, har under året 27 samordnade vårdplaneringar gjorts bland åttioåringar av totalt 205 personer. Antal samordnade vårdplaneringar under 2008 för dem födda 1929 är 34 av 268 personer, d.v.s. 13,2 procent respektive 12,7 procent. Siffrorna talar för att vid åttio års ålder ökar behovet av kontakt med kommunen. Redan efter utvärderingen av det första hembesöket kunde man se en positiv respons bland åttioåringarna. Vid en fortsättning av förebyggande hembesök i den ordinarie verksamheten finns flera aspekter att ta hänsyn till för ett positivt resultat. Vår uppfattning är att det är av stor betydelse att vara tydlig i det budskap man vill framföra, att det finns en personlig relation som byggs mellan personen och hembesökaren, vilket gör att hembesöken tar tid, mellan en till två timmar, samt att hembesökaren är professionell i sin roll. Det ger förutsättning för att skapa den trygghet som besöksverksamheten kan innebära. Två hembesök per dag och besökare har visat sig vara en bra nivå. Därtill kommer tid vissa dagar för utskick, telefonkontakt, datainsamling, framtagande av material, planerings- och informationsmöten. För att besöken ska fungerar väl, behövs ett nätverk kring besökarna. Vi har känt att vi har ett nära samarbete med de professioner som finns inom socialförvaltningen. Vår närhet lokalmässigt till omsorgshandläggarna har varit av stort värde. Statens Folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen sammanfattat de äldres hälsa i en rapport del 1, från december Där finns studier som visar att förebyggande hembesök är en effektiv metod för hälsofrämjande insatser. I en studie var åldern för förebyggande hembesök personer från 75 år och uppåt. Under två års tid besöktes deltagarna regelbundet fyra gånger i hemmet (ett besök var sjätte månad). Upplägget på besöken var strukturerade med olika informationssyften för varje gång. Fokus var på en helhetssyn av den boendes hälsa och livssituation, där fysisk aktivitet och goda mat- 21